Varje kommun har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Det gäller även för papperslösa människor som lever gömda av rädsla för att utvisas. Alliansen vill kraftigt öka antalet verkställda utvisningar, vilket riskerar att hindra kommunerna från att utföra sitt uppdrag, såsom att ge alla barn skolgång och tillhandahålla skydd åt de mest utsatta. Det skriver Miljöpartiets företrädare i Stockholm, Göteborg och Malmö

Regeringen har en tydlig ambition att öka antalet verkställda utvisningar. Med projektet Reva, Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete, ska utvisningar av personer som nekats uppehållstillstånd effektiviseras. Projektet är ett samarbete mellan Polisen, Kriminalvården och Migrationsverket och ligger i linje med regeringens ambitioner.

Reva och polisens nya prioriteringar har lett till att antalet utvisningar ökat kraftigt. Bland de hårt kritiserade metoder som använts finns poliskontroller på arbetsplatser och i kollektivtrafiken samt razzior mot borgerliga vigslar. Konsekvenserna av den uppskruvade jakten på papperslösa är att det finns en allt större risk att föräldrar inte längre vågar lämna sina barn på förskola och skola eller att söka vård. Det har gått så långt att personal vid Teamet för krigs- och tortyrskadade i Malmö uppger att behandlingen av barn med posttraumatiska stressymptom riskerar att bli verkningslös på grund av den starka oro som barnen känner över att vara jagade. I ett slag riskerar REVA-projektet  och den intensifierade jakten på papperslösa att omintetgöra kommunernas och landstingens arbete med att ge alla barn skolgång, sjukvård, skydd och stöd. 

Kommunerna har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda ska få det stöd och den hjälp de behöver. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till utbildning (artikel 28), och från den 1 juli i år har kommunerna en skyldighet att ordna skolgång även för papperslösa och gömda barn. Det kräver att vårdnadshavare känner sig trygga med att skicka sina barn till skolan, även om de har ett utvisningshot hängande över sig och gömmer sig för myndigheterna. Projektet Reva och regeringens beslut att öka antalet verkställda utvisningar utgör tyvärr en stor risk för att det blir precis tvärtom – att föräldrar inte vågar låta sina barn gå i skolan av rädsla att polisen ska upptäcka familjerna och avvisa dem. Regeringen måste säkerställa att målet om utökade avvisningar inte hindrar våra mål på kommunal nivå – att ge alla barn skolgång. Polisen bör därför förbjudas från att utföra kontroller, i syfte att avvisa personer, vid eller runtomkring skolor.

Inget barn ska riskera att utvisas om det finns en risk att de kommer att fara illa. Inom EU styr Dublinförordningen att asylsökande måste söka asyl i det EU-land de först anlände till. Men att sända tillbaka barn till länder, där de kan fängslas eller lämnas på gatan utan något stöd för sin överlevnad, strider mot barnkonventionen. Idag använder inte Sverige i någon större utsträckning de möjligheter till undantag från Dublinförordningen, på grund av humanitära skäl, som förordningen medger. Undantagsmöjligheten måste utnyttjas i mycket högre grad för att hindra att ensamkommande barn skickas tillbaka till länder där deras rättigheter kränks.

Vi vill inte ha ett samhälle där barn är rädda för att gå till skolan eller där människor inte får det stöd och den hjälp som de behöver och har rätt till. Med projektet Reva och hetsjakten på papperslösa blir konsekvensen att regeringen försvårar för kommunerna att utföra sitt kommunala uppdrag, vilket är väldigt oroande. Vi vill att regeringen gör följande:

 Säkerställ gömda och papperslösa barns rätt till utbildning – förbjud polisen från att gå in i skolor eller föra bort barn under deras väg till och från skolan.

 Använd Dublinförordningens möjligheter till undantag av humanitära skäl – inget barn ska utvisas till länder där de riskerar att fängslas eller lämnas på gatan.

 Prioritera polisens resurser till mer angelägna uppgifter än att jaga papperslösa.

Projektet Reva införs nu successivt över hela landet. Vi kan vänta oss fler kontroller i tunnelbanan, på spårvagnarna och tågen över Öresundsbron och på platser där papperslösa kan tänkas befinna sig. Genom polisens tveksamma metoder och misstänkliggörande av personer som inte uppfattas ha ett svenskt utseende bidrar REVA-projektet och jakten på papperslösa till ett hårdare samhällsklimat som präglas av misstänksamhet och ett ökat utanförskap. Istället för att utvisa fler vill Miljöpartiet se ett annat alternativ – ett humanare, medmänskligare och friare Sverige där alla människors lika värde och barns rättigheter respekteras.

Åsa Jernberg (MP),

gruppledare i Stockholms stad

Nils Karlsson (MP),

gruppledare Malmö stad

Thomas Martinsson (MP),

kommunalråd Göteborgs stad

http://www.aftonbladet.se/debatt/article16274160.ab

Publicerad 2013-02-01 18:55 DN

Migrationsminister Tobias Billström vill begränsa invandringen till Sverige. Samtidigt ska försörjningskravet vid anhöriginvandring skärpas. Men ministerns utspel får det egna ungdomsförbundet att se rött.

– Volymdiskussionen är totalt ointressant, säger Erik Bengtzboe, ordförande för Moderata ungdomsförbundet och får medhåll – från SSU.

Volymen på invandringen till Sverige ska minskas och försörjningskraven ska skärpas.

Med det budskapet gick migrationsminister Tobias Billström ut i gårdagens Dagens Nyheter.

– Idag är Sverige ett av de länder som tar emot flest asylsökande inom EU. Det är inte hållbart, säger han till tidningen.

Utspelet kommer samtidigt som arbetsgruppen som ska forma partiets integrations- och migrationspolitik inför nästa val lanseras.

Skärpta försörjningskrav

Även det gamla moderata kravet på hårdare försörjningskrav vid anhöriginvandring, som partiet backade ifrån för att nå enighet inom regeringen, lyfts fram på nytt.

– Dagens försörjningskrav har ingen effekt. Det gäller för mindre än en procent. Idag kommer anhöriga hit till hushåll där den enda inkomsten är ett försörjningsstöd från kommunen. Är det rimligt?, säger Billström till Dagens Nyheter.

MUF rasar – SSU håller med

Men ministerns utspel möter kritik – inte minst från de egna leden. I ett pressmeddelande går Moderata ungdomsförbundet ut och ”rasar” mot Billströms uttalande.

– Det stora problemet är att vi har en bristande integration i Sverige. Att då slösa energi på en diskussion om volymer är totalt ointressant. Vi måste istället inleda med en diskussion om hur människor ska komma in på den svenska arbetsmarknaden, säger MUF:s ordförande Erik Bengtzboe till Aftonbladet och får medhåll – från Socialdemokraterna.

– Det är roligt om MUF-ordföranden tycker som SSU i det här fallet, men jag skulle önska att Moderaterna tittade på sin egen politik och såg till sina egna misslyckanden istället för att skylla ifrån sig på en redan utsatt grupp, säger Gabriel Wikström, förbundsordförande för SSU.

Flörtar med SD

Att sikta in sig på en minskad invandring är, enligt Wikström, ett sätt för Moderaterna att locka över Sverigedemokratiska väljare.

– De ligger under sitt valresultat och vi ser det här som ett desperat utspel för att locka röster från SD. Men om Moderaterna ger sig in i den här taktiken ger det ett hårdare samhällsklimat som riskerar att ge SD ökat legitimitet.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16172435.ab

Tobias Billström svarar på kritiken

”Sverige är ett litet land och gör ett jobb som fler stater borde dela på”

Migrationsminister Tobias Billström välkomnar att ungdomsförbundet deltar i debatten och slår ifrån sig SSU:s anklagelser om att flörta med SD. Samtidigt efterlyser han en ”rimligare fördelning” när det kommer till asylmottagandet inom EU.

– I ett läge där Sverige är det tredje största asyllandet blir det väldigt svårt att inte diskutera volymfrågor, säger han till Aftonbladet.

Tobias Billströms uttalande om att Sverige bör minska invandringen och ställa högre krav på egen försörjning vid anhöriginvandring har väckt ont blod bland såväl det egna ungdomsförbundet som hos allianskollegorna. 
– Vi välkomnar så klart att MUF deltar i den här diskussionen. Det är viktigt och bra att alla delar av vårt parti kommer till tals, säger Billström, men slår samtidigt ifrån sig ungdomsförbundets kritik. 
– Direktiven talar sitt tydliga språk, det står till och med i inledningen till arbetsgruppens beskrivning att invandringen berikar Sverige. Men det finns även vissa utmaningar och vi måste prata om integration och migration utifrån dem, säger han.

”Måste diskutera volymfrågor”

Billströms utspel kommer samtidigt som Moderaternas integrations- och migrationspolitiska arbetsgrupp lanseras. Målet för den nya arbetsgruppen är att ”ta ett helhetsgrepp kring integrations- och asylfrågorna”. Bland annat vill man se en gemensam asylpolitik inom EU där medlemsländerna ”delar på ansvaret att erbjuda skydd”.

– I ett läge där Sverige är det tredje största asyllandet blir det väldigt svårt att inte diskutera volymfrågor. De enda två länder som ligger före är Tyskland och Frankrike. Sverige är ett litet land och gör ett jobb som fler stater borde dela på. Den utvecklingen är inte hållbar, säger han.

Inte en satsning för hela alliansen

Både Centerpartiet och Kristdemokraterna har gått ut och kritiserat utspelet, men Tobias Billström poängterar att den nya arbetsgruppen syftar till att utveckla Moderaternas politik – och alltså inte är en satsning för hela Alliansen.

– När vi diskuterar gör vi det som moderater. Varje parti måste kunna förnya sin politik och om vi vet vad vi vill uppnå och vilka utmaningar vi ser kan det vara ett konstruktivt bidrag till hela Alliansens utveckling, säger han.

Möjligheterna att få igenom förslag som övriga partier motsätter sig vill han dock inte spekulera i.

– Vi formar vår politik, därefter diskuterar vi med de övriga partierna.

Billström: måste diskutera

SSU:s förbundsordförande Gabriel Wikström går hårt åt Billströms uttalande och menar att Billström gör ”ett desperat utspel för att locka röster från SD.”

– Men om Moderaterna ger sig in i den här taktiken ger det ett hårdare samhällsklimat som riskerar att ge SD ökad legitimitet, säger han. 
Något Tobias Billström tillbakavisar.

– Jag tror inte att man kan undvika en diskussion av ett sådant skäl. Ett parti som vill vara ledande i svensk samhällsdebatt måste kunna diskutera migration och integration på ett konstruktivt sätt. Om vi inte inser att det finns utmaningar, framförallt mellan stat och kommun, är vi fel ute, säger han.

FAKTA

Målet med regeringens reform var en behovsstyrd arbetskraftsinvandring, fokus låg på utländska specialister. I stället har två tredjedelar av nästan 60 000 arbetstillstånd som beviljats sedan 2008 gått till enkla jobb, i yrken där arbetslösheten i Sverige redan är rekordstor. Och handeln med tillstånden fortsätter, trots Migrationsverkets skärpta rutiner.

Papperslöse Deniz utnyttjades av arbetsgivaren

Anställda vid Migrationsverket misstänks för sålda tillstånd

En genomgång av migrationsärenden som Ekot har gjort visar att fler ärenden får bifall i södra Sverige än i övriga landet.

Ulrika Geijer, som är chefsrådman på Migrationsdomstolen i Malmö, kan inte säga vad skillnaderna kan bero på.

– Det är jättesvårt att svara på. Men när vi träffar domare från andra migrationsdomstolar, så upplever vi inte att det är någon skillnad på avgörande punkter i hur vi bedömer olika rättsfrågor, säger hon

Ekot har gått igenom statistik för samtliga migrationsärenden, förutom viseringsärenden, de senaste två åren, alltså allt från asylansökningar till arbetstillstånd. Och både hos Migrationsverket och hos Migrationsdomstolen så är det större andel av de sökande som får bifall i södra Sverige, jämfört med övriga landet.

Hos Migrationsverket avslogs 2011 och 2012 bara 15 procent av ärendena i södra Sverige, medan motsvarande siffra i resten av landet i genomsnitt var drygt 5 procentenheter högre.

Mönstret går igen också i nästa instans. Av de som fick avslag, och sedan överklagade till Migrationsdomstolen, så ändrade eller delvis ändrade domstolen i Malmö Migrationsverkets beslut i dubbelt så stor andel fall som domstolarna i Stockholm och Göteborg. Ett av fem migrationsärenden ändrades av Migrationsdomstolen i Malmö.

Mikael Ribbenvik, rättschef på Migrationsverket, menar att det inom verket görs en löpande uppföljning för att fastställa att man gör en enhetlig bedömning.

– Tittar man på dessa siffror så antyder det att man behandlar fall på olika sätt på olika ställen. Men det är svårt att säga. Skulle det vara så, så skulle det vara allvarligt, men samtidigt så är det så många olika ärendeslag att man måste analysera de siffrorna väldigt noga, innan man kan säga det, säger Ribbenvik.

Ekot rapporterade i våras om att Migrationsdomstolarna tolkade en dom i Migrationsöverdomstolen gällande anhöriginvandring olika, men de fallen är inte så många att det skulle kunna vara hela förklaringen till skillnaderna.

Även på Migrationsdomstolen i Malmö menar man att det behöver göras närmare analyser av statistiken för att kunna slå fast vad skillnaderna beror på.

Enligt chefsrådmannen Ulrika Geijer kan det till exempel handla om att vissa ärenden, som normalt har en högre ändringsfrekvens, hamnar just i Malmö. Domstolen ska nu se över detta.

– Det är ett omfattande arbete gå in på olika måltyper och bryta ner det, men någon vidare undersökning kommer vi att göra, för man blir ju lite nyfiken, säger Ulrika Geijer, chefsrådman på Migrationsdomstolen i Malmö.

Jesper Ingevaldsson

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5413572

4 600 personer med uppehållstillstånd väntar på en plats i någon av Sveriges kommuner, visar Arbetsförmedlingens senaste siffror. Det är den högst noterade siffran sedan man tog över ansvaret för etableringen av nyanlända.

Mohamed Osman från Somalia fick uppehållstillstånd för över ett år sedan, men bor fortfarande i en av Migrationsverkets lägenheter som han delar med sex andra män i Alvesta.

– Kom, jag ska visa dig. Det är två rum. Sju personer i två rum, säger han.

Muhamed Osman är en av nästan 4 600 personer som fått klartecken att de får stanna i Sverige, men som alltså väntar kommunplacering. Det är den högsta nivån som Arbetsförmedlingen noterat under de två år som man haft ansvar för etableringen av de nyanlända.

Situationen väntas inte bli bättre den närmaste tiden eftersom det hel enkelt inte finns tillräckligt med platser att förmedla, trots att ungefär 260 kommuner har tecknat avtal om att ta emot nyanlända.

I snitt fick barnfamiljer under förra året vänta tre månader med att flytta ut till en kommun från det att de fått uppehållstillstånd, och i snitt tog det nästan ett halvår för ensamstående, eftersom många kommuner har extra svårt att erbjuda små lägenheter. 

Mohamed Osman, som alltså väntat över ett år, delar på en tvårummare med sex andra. Han kan inte koncentrera sig på svenskstudierna. Flera av de andra har inte fått uppehållstillstånd, och han vänder på dygnet eftersom de saknar struktur i tillvaron.

– Jag måste fokusera på att lära mig svenska, men jag kan inte, säger han.

Konsekvensen av att många med uppehållstillstånd bor kvar i Migrationsverkets lägenheter har lett till att lite mer än hälften av de som inte kommer igång med SFI-undervisningen, eftersom kommunerna där anläggningsboendena finns inte får någon statlig ersättning, eftersom flyktingarna ännu inte fått någon kommunplats. Det är säger Mathias Wahlsten, samordnare på Arbetsförmedlingens huvudkontor.

– Ja, vi kan se att det är ganska många som inte får del av de här insatserna.

Men vems ansvar är det att man faktiskt kommer igång med svenskundervisning?

– Alltså vi på arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för individernas etablering, men ansvaret att ge svenska för invandrare är kommunernas.

Men kan inte ni kräva att de gör det?

– Ja, vi kan inte kräva det på annat sätt än det vi har gjort, det vill säga att vi har uppmärksammat det här.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5415399

Regeringen kräver att polisen utvisar fler av dem som fått nej till asyl i Sverige, och inom kort kommer Rikspolisstyrelsen därför att uppmana samtliga polismyndigheter att prioritera frågan.

– Från centralt håll kommer vi att gå ut med någon form av skrivelse till polismyndigheterna, säger Sören Clerton, chef för centrala gränskontrollenheten, vid rikskriminalpolisen.

Just nu är det stor brist på bostäder för asylsökande som kommer till Sverige. I Migrationsverkets egna boenden bor 12 000 personer som har fått avslag på sina asylansökningar. Omkring 7 000 av de ärendena har överlämnats till polisen som har till uppgift att verkställa utvisningar av dem som inte reser hem frivilligt.

Redan för drygt ett år sen uppmanade regeringen just polisen att prioritera utvisningsärenden av dem som är inskrivna i Migrationsverkets mottagande. I höstas gick rikspolischefen ut i ett särskilt brev till dem 21 polismyndigheterna.

Nu ser man sig åter tvingad att påminna länspolismästarna att prioritera frågan hårdare, eftersom regeringen trycker på igen i årets regleringsbrev.

– Rent generellt får man väl säga att frågan inte är prioriterad trots allt, säger Sören Clerton.

– Polisen har en rad uppgifter. Vi vet bland annat att polisen får kritik för att uppklarningen av begångna brott är låg när det gäller mängdbrott och det ska då vägas mot det här jobbet med verkställigheter. Det är klart att om man bortser från kanske några av dom största myndigheterna, lägger man inte ned så särskilt stora resurser på området.

Stefan Martinengo, chef för utlänningsenheten vid polismyndigheten i Uppsala, håller med om att arbetet bör vara effektivt, men man får inte glömma bort den mänskliga aspekten.

– Vi har att göra med människor som många gånger flyr från krig och elände i andra länder och kommit hit, och kanske inte får möjligheten att stanna kvar. Det måste man väga in i det hela när man ser på resultatet. Om man på måndagen måste tvinga hem någon, medan man kan vänta till fredagen och få den personen att frivilligt återvända, så är det en vinst humanitärt sett. Men också samhällsekonomiskt, för man slipper använda tvångsmedel, och enorma kostnader som är kopplade till det.

Karin Runblom

Ekot

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5405434

18 december 2012 – Global aktionsdag:
VI FLYTTAR FÖR ATT LEVA – INGEN MER DÖD, INGA MER FÖRSVUNNA MÄNNISKOR!

Den globala aktionsdagen för migranters, flyktingars och fördrivna människors rättigheter som ägde rum den 18 december 2011 var det första steget mot skapandet av en global rörelse av och för migranter och alla människor som stöder dem. I fler än 20 länder genomfördes aktiviteter.

Vi lyckades förvandla dagen till ett kollektivt event där nätverk och organisationer som försvarar migranters rättighet

I Stockholm står civilpolis vid tunnelbanespärrarna och kontrollerar personer som går in utan biljett. Men inte bara för att ta plankare utan också för att fånga papperslösa invandrare som ska skickas ut ur landet.

Ramin Farzin

ramin.farzin@sverigesradio.se 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5377344

 

Migrationsminister Tobias Billströms förslag i morse om skärpt försörjningskrav för fler invandrare som vill ta hit sina familjer, möter motstånd från många håll. Flera av alliansens mindre partier avfärdar förslaget, innan några samtal ens har börjat.

– Alltså jag tror att behovet av långsiktighet, särskilt i sådana här viktiga frågor, är väldigt väldigt viktigt. Folk måste kunna lita på vilka spelregler som gäller. Vi har en överenskommelse. Den ligger fast, säger Johan Hedin är centerpartiets migrationspolitiska talesperson.

2010 infördes det så kallade försörjningskravet, som innebär att den som får uppehållstillstånd först måste ordna jobb och bostad innan en anhörig får komma efter.

Men Moderaterna, som hårdast stred för de nya reglerna inom alliansen, fick acceptera en rad undantag och i praktiken var det bara ca 350 personer som prövades mot försörjningskravet förra året. Totalt fick cirka 23 000 personer uppehållstillstånd som anhöriginvandrare 2011.

Migrationsministern, moderaten Tobias Billström, anser att försörjningskravet borde omfatta betydligt fler.

– Läget har ju också förändrats under det sista året, eftersom vi kan se att migrationsverkets prognoser, när det gäller antalet asylsökande, har ökat. Från detta kan vi också dra slutsatsen att antalet anhöriga som kommer att komma senare också kommer att öka. Det är alltså hög tid att initiera de här diskussionerna på nytt.

Har du gjort det?
– Vi kommer att göra det.

Men ingenting tyder idag på att Tobias Billström kommer att få igenom sitt krav. Miljöpartiets som samarbetar med regeringen i migrationsfrågor säger blankt nej.

Varken Centerns, Folkpartiets eller Kristdemokraternas partiledare vill kommentera frågan, men kristdemokraternas migrations-politiska talesperson Emma Henriksson säger att hon aldrig kan acceptera att barnfamiljer ska omfattas av försörjningskravet.

– Och minderåriga barn ska kunna få vara tillsammans med sina föräldrar, det är otroligt viktigt. För barnen, men också för att föräldrarna, ska kunna landa här och etablera sig i det svenska samhället.   

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5367764