Målet med regeringens reform var en behovsstyrd arbetskraftsinvandring, fokus låg på utländska specialister. I stället har två tredjedelar av nästan 60 000 arbetstillstånd som beviljats sedan 2008 gått till enkla jobb, i yrken där arbetslösheten i Sverige redan är rekordstor. Och handeln med tillstånden fortsätter, trots Migrationsverkets skärpta rutiner.
När migrationsminister Tobias Billström den 15 december 2008 sjösatte reformen som förenklade utomeuropeisk arbetskraftsinvandring gick argumenten ut på att Sverige behövde importera specialister till bristyrken. Men samtidigt togs prövningen mot arbetsmarknadens behov bort. Arbetsgivare i alla branscher avgör nu själva om de anser sig behöva rekrytera utanför EU:s gränser.
Migrationsverkets statistik visar att runt 65 procent av de hittills beviljade tillstånden gällt LO-jobb, främst inom städ, restaurang och bygg. Detta trots att arbetslösheten inom restaurangbranschen i dag är nära 10 procent heltidsarbetslösa, plus lika många i åtgärder.
I flera yrken där Sverige däremot skriker efter specialistarbetskraft har desto färre kommit: I fjol beviljades ett enda tillstånd ”sjuksköterskor med särskild kompetens och barnmorskor” och två till biomedicinska analytiker.
Thord Ingesson, utredare på LO, leder sedan ett par år en omfattande granskning av lagens effekter. Han har sin uppfattning klar:
– Många arbetsgivare söker låga kostnader och underdånig arbetskraft, inte unik kompetens.
Nya siffror som LO låtit SCB ta fram bekräftar att en av sex arbetskraftsinvandrare som folkbokfört sig i Sverige efter ett år helt saknar deklarerad inkomst. Andra har haft lägre vita inkomster än den lön som angivits till Migrationsverket.
Arbetsmarknadsforskaren Olof Åslund på Statens institut för arbetsmarknadsutvärdering, IFAU, varnade redan 2007 i ett remissvar till regeringen för att ökad rekrytering från tredje land rimligen delvis måste ses som ett försök att hålla tillbaka svenska löner och arbetsvillkor.
– Det rimliga är att det påverkar priset på arbete i yrken där inflödet är stort, säger Åslund, i dag generaldirektör för IFAU.
Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Karin Ekenger anser att säsongsarbetare inom jord- och skogsbruk snedvrider statistiken. Men även om de räknas bort går nära sex av tio tillstånd till enklare jobb och hantverkare, främst inom LO-området.
– Stora delar av Sverige har en befolkningsutveckling som gör att det kan vara svårt att rekrytera rätt personal inom Sverige och EU också till jobb inom till exempel städ och restaurang, svarar Karin Ekenger, som dock inte på rak arm kan ge några exempel.
Thord Ingesson uppskattar att minst hälften av de arbetare som fått tvååriga arbetstillstånd har betalat för dem. Han talar om mellan 5.000 och 10.000 sålda tillstånd, med prislappar från 30.000–40.000 kronor upp till över 100.000.
– En del köper sitt arbetstillstånd kontant, och får en säkrare väg in i Schengenområdet, men inte nödvändigtvis något jobb. Eller så sker köpet på ”avbetalning”: invandraren får arbeta för slavlön, vilket dumpar arbetsmarknaden för arbetslösa i Sverige, säger Thord Ingesson.
I januari i fjol skärpte Migrationsverket sina rutiner för att stävja fusket. Arbetsgivare inom en rad yrken främst på LO-sidan måste kunna styrka att de kan betala minst tre månadslöner. Det ledde snabbt till färre ansökningar, och fler avslag. Ändå är fortfarande drygt 10.000 av cirka 16.500 beviljade tillstånd 2012 i LO-jobb.
Alejandro Firpo, chef för verkets handläggning av arbetstillstånd, medger att inte allt fusk och handel med tillstånd kan förhindras:
– Om ett företag med sina räkenskaper i ordning och likvida medel på banken – nu senast McDonald’s – bestämmer sig för att lura systemet så är det svårt för både oss och Skatteverket att komma åt.
Läs mer: Företag i konkurs fick tillstånd
Läs mer: Fuskarna går grundligt tillväga
Papperslöse Deniz utnyttjades av arbetsgivaren
Systemet för arbetskraftsinvandring har skapat en kriminell industri, där brottsliga ”mäklare” och arbetsgivare tjänar grova pengar på desperata invandrare. Priset för chansen till ett permanent uppehållstillstånd kan vara fyra års slavarbete.
”Deniz” från Kurdistan fick sina drömmar om ett säkrare familjeliv i Sverige krossade när hans arbetsgivare, en pizzeria och ett gatukök, struntat i att betala in obligatoriska avgifter, så att Migrationsverket avslog hans ansökan om ett fjärde år med arbetstillstånd.
Nu jobbar han svart, och tvingas flytta runt bland vänner och bekanta med sin fru och sitt barn, som ännu inte fyllt ett, för att undgå utvisning
– Jag är tillbaka på ruta ett.
Yacine Asmani från Papperslösa Stockholm menar att lagen från 2008 har gjort arbetsgivarna till kungar.
Han möter varje vecka människor med berättelser om usla villkor och krossade drömmar. Men de som betalar för sina arbetstillstånd, kontant eller genom slavarbete, är oftast livrädda för att själva gå ut och berätta, ens anonymt, säger han.
– De är rädda för att förlora jobbet, som trots allt ger dem en liten chans till ett permanent uppehållstillstånd. Och de är rädda för den maffia som ligger bakom den här mycket välorganiserade marknaden.
Asmani berättar om en restauranganställd som fick ut 9.000–10.000 per månad för över 12 timmars arbete dagligen. På den summan var han själv tvungen att betala in sin arbetsgivaravgift.
– Men under en sommarmånad glömde arbetsgivaren att betala hans lön, så den månaden kunde han inte betala sina sociala avgifter. Därför har han nu fått avslag på sin ansökan om permanent uppehållstillstånd.
En annan hade accepterat 6.000 i handen, mot att arbetsgivaren lovade att betala in arbetsgivaravgifterna. Efter två år kom det fram att arbetsgivaren ljugit, och arbetstillståndet förlängdes inte.
Kamel Acat, tidigare ordförande för Papperslösa Stockholm, säger att han känner till ett sextiotal kurdiska pizzabagare på arbetstillstånd, som i fyra år jobbar helt gratis mot mat och sovplats.
Hotell- och restaurangfacket har gjort upprepade oanmälda besök på krogar med arbetstillstånd. Ordförande Jenny Bengtsson delar helt och fullt Papperslösas bild. Hon berättar om arbetserbjudanden som i ansökan till Migrationsverket ser misstänkt generösa ut:
– Men när vi gjorde stickprov på en prisbelönt krog på Södermalm hittade vi en 34-årig man som arbetade från 07.00 till 23.00 och fick ut 9.100 kronor. En annan hade fått 7.700 kronor, medan en av cheferna samtidigt tog ut en månadslön på 84.000.
Anställda vid Migrationsverket misstänks för sålda tillstånd
En anställd och en före detta anställd vid Migrationsverket i Malmö greps i morse misstänkta för att ha sålt uppehållstillstånd till ett tiotal asylsökande från Afrika och Mellanöstern.