Asylsökande

”Säkra områden har blivit osäkra igen”

Afghanistans migrationsminister vädjar till Sverige att tillfälligt stoppa alla tvångsutvisningar till landet på grund av säkerhetsläget, men svenska myndigheter säger att de inte har tagit del av informationen.

– Vi har i ett brev vädjat till andra länder att stoppa alla utvisningarna tillfälligt, tills vi sitter och diskuterar avtalets innehåll på nytt, säger Seid Hossein Alami Balkhi, migrationsminister i Afghanistan.

Seid Hossein Alami Balkhi, migrationsminister i Afghanistan säger att en ny överenskommelse måste ta hänsyn till det förändrade säkerhetsläget.

– Nu är talibanerna på frammarsch och säkra områden har blivit osäkra igen. Det är flera provinser som är för farliga att skicka flyktingar till, säger han.

Seid Hossein Alami Balkhi säger att staten har tappat kontroll över flera områden som tidigare har ansetts vara säkra. Bland annat har väpnade motståndsgrupper ökat sina attacker sedan NATO-insatsen minskat och det är stora geografiska skillnader i säkerhetsläget, visar en ny rapport från EU:s asylbyrå.

Men Sverige skickar ändå tillbaka personer som har fått avslag på sin asylansökan. Om det är för farligt i regionen som personen ursprungligen har flytt ifrån så skickas de till en annan del av landet. För enligt Migrationsverkets rättsliga ställningstagande från år 2014 så är internflykt inom Afghanistan rimligt för vuxna män, och par och familjer som innehåller en vuxen man.

En liknande överenskommelse finns mellan Afghanistan och Norge, säger Seid Hossein Alami Balkhi.

– Vi har sett att flera länder, till exempel Norge, vägrar att följa vad vi har kommit överens, bland annat utvisades nyligen kvinnor och barn från Norge som vi inte tog emot och skickade tillbaka, säger han.

Den svenska organisationen Flyktinggruppernas Riksråd erfar att även ett deportationsflyg från Sverige har fått vända i Afghanistan, och att en begäran från Sverige om att få tillstånd att landa i Kabul med ett tjugotal utvisade personer har avslagits.

Den svenska ambassaden i Kabul har inte ännu mottagit brevet, uppger justitiedepartementet och därför kan man inte än ta ställning till hur Sverige ska hantera frågan.

Kavoos Akhtari
kavoos.akhtari@sverigesradio.se

Isabelle Swahn
isabelle.swahn@sverigesradio.se

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=6102296

Tunga EU-politiker anser att EU:s asylpolitik måste omprövas. Den svenska regeringen har tidigare varit en av Dublinförordningens starkaste förespråkare – men nu öppnar migrationsministern för en förändring, även om det inte finns något alternativ i nuläget, säger han

DELA
– Nåt system måste man ju ha, annars blir det vilda västern av alltihop. Man måste ha ordning och reda på mottagandet. Så länge vi har Dublinsystemet så måste vi se till att fungerar. Därför ligger vi på länder som Italien för att se till att det fungerar bättre, säger jutitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Ekot har tidigare i dag rapporterat om att Dublinförordningen satts ur spel genom att många flyktingar som kommer till södra Europa tillåts resa vidare utan att lämna sina fingeravtryck. Majoriteten av dem som exempelvis kommer till Italien tillåts resa vidare norrut.

Tunga EU-politiker säger nu att politiken måste omprövas. EU-parlamentets förhandlare när det gäller Dublinförordningen, Cecilia Wikström (FP), menar att systemet har havererat och uppmanar EU:s regeringar att ompröva hela systemet.

– Det är dags att börja diskutera andra alternativ, säger hon till Ekot.

Migrationsminister Morgan Johansson har så sent som förra veckan haft kontakt med Italien gällande frågan om registrering av asylsökande och Italien har lovat bättring. Kritiker, däribland just Italien, menar att Dublinförordningen är orättvis eftersom den lägger så pass mycket ansvar på länder med yttre gräns. Den kritiken kan Morgan Johansson hålla med om.

– Det är ju en konsekvens av hela Dublinsystemet att gränsstaterna får ta ett större ansvar. Men nu har vi den förordningen som vi har och den ska medlemsländerna faktiskt leva upp till. Och Italien tar ju fortfarande inte emot lika många som vi gör i Sverige.

Men nu menar ju många tunga politiker att det här har nått vägs ände. Är det dags att börja skissa på andra alternativ?

– I så fall talar vi om ett kvotssytem där vi fördelar ut det jämnt fördelat på alla EU:s medlemsländer. Det har jag ingenting emot. Tvärtom, det skulle ju innebära att Sverige att vi skulle få en jämnare fördelning över hela Europa. Låt oss försöka diskutera det här vidare i Europa, säger Morgan Johansson.

Susanne Palme
susanne.palme@sverigesradio.se

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6086565

På tisdag planerar gränspolisen och migrationsverket en ny massutvisning till Afghanistan. Flera afghanska flyktingar har förflyttats till transitavdelningen på flyktingförvaret i Märsta och har fått besked om utvisning från Arlanda till Kabul natten mellan tisdag och onsdag.
قرار است تعدادي زيادي از پناهجويان افغان بروز سه شنبه با طياره چارتر شده و بگونه اجباري به افغانستان اخراج گردند، با اشتراك تان در اين تظاهرات حمايت تان را از حقوق پناهندگي نشان داده و در توقف اين اخراج وظيفه بشري تان را انجام دهيد

زمان: روز سه شنبه، مؤرخ ١٦ دسمبر – ساعت ٦ شام

مکان : پیشروی نظارتخانه اداره مهاجرت در مارشتای استاکهولم 
 Migrationsverkets förvarsenhet, Maskingatan 4, Märsta

På tisdag planerar gränspolisen och migrationsverket en ny massutvisning till Afghanistan. Flera afghanska flyktingar har förflyttats till transitavdelningen på flyktingförvaret i Märsta och har fått besked om utvisning från Arlanda till Kabul natten mellan tisdag och onsdag.

En av de som ska utvisas på tisdag är Vali, pappa till 12åriga Maria som då blir ensam kvar i Sverige. Tillsammans med sin klass har Maria gjort allt i sin makt för att få migrationsverket att ändra sitt beslut om att utvisa pappan. De har skrivit protestlistor, de har gjort en bussresa till Migrationsverket och flyktingförvaret i Flen. Ändå ska Maria lämnas ensam och pappa Vali utvisas.

(Läs mer här: www.viprotesterar.nu)

Nu behövs hjälp av fler för att sätta press på migrationsverket och gränspolisen. Vali och andra som utvisas till en osäker och farlig framtid bör få stanna!

Vi samlas för demonstration mot dessa ovärdiga utvisningar. Vi samlas för att demonstrera mot att svenska myndigheter skiljer föräldrar och barn åt. Vi samlas för att demonstrera mot att våld och tvångsmedel används för för att sända dessa människor från säkerheten i Sverige till en osäker och farlig framtid i Afghanistan!

Kom och delta i demonstrationen! Gör en insats för medmänniskor som behöver dig. Gör en insats för barn som behöver sina föräldrar kvar i livet.

——
Att tänka på:
– Ta med varma kläder, det kan bli kallt mot kvällen.
– Ta med ficklampor, det kommer bli mörkt mot kvällen och vi behöver sätta ljus på det omänskliga som sker.
– Ta med och ha på dig reflexer! Polisen har tidigare beskyllt oss för att vi riskerar att bli påkörda när vi blockerar vägen utan att synas i mörkret. Har vi reflexer på oss har de ett argument mindre mot oss.
– Ta med kameror/mobiler för att kunna dokumentera det som sker. Det behövs föer vittnesmål om hur dessa ovärdiag utvisningar går till.
Använd gärna hashtag #stoppadeportationerna, #latpappastanna eller #blockad
– Ta gärna med en eller flera vänner, skapa gärna vän-grupper för att stödja varanda. Hör av dig om du vill hitta en vängrupp så du inte är ensam.
– Polisen spärrar ibland av området och genomför transporten från förvaret tidigare för att undvika demonstrationer.
– Sprid info till fler, och försök få fler vänner och bekanta att komma med. Unga som gamla, en mångfald är alltid bra! Har någon kontakt till en kyrkokör eller bridgeförening är även de välkomna.
– Även om polisen är där, så är det fortfarande tillåtet att demonstrera. Förvånansvärt mycket är lagligt. Mycket kan åstadkommas genom att vara lugn, fredlig och principfast. Kosta gärna på dig att använda humor, det har ingen dött av. Kom också ihåg att det är helt rimligt att vara fly förbannad

Hur ska man säkerställa att utvisningar sker med värdighet och respekt? Personer som utvisats från Sverige har fått lugnande, narkotikaklassade injektioner mot sin vilja. Det avslöjar P1-programmet Kaliber, som har granskat utvisningar som genomförts av Kriminalvårdens Transporttjänst.

De utför alla tvångsutvisningar av bland annat aslysökande från Sverige. Samtal med Kalibers Markus Alfredsson, Kriminalvårdens Lennart Palmgren, Anki Carlsson från Röda Korset och Elin Ericsson, Svenska Läkarförbundets Etik- och ansvarsnämnd.

Lyssna på fler inslag från Kaliber.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6000020

18-årige Hanif utvisas till ovisshet i Afghanistan.Efter fem år på flykt från Afghanistan, varav tre och ett halvt år som asylsökande i Sverige, utvisas en föräldralös 18-åring inom kort till ett liv som internflykting i Kabul. En plats där han aldrig har varit tidigare, och inte känner någon.

30 juli kl 02:49
18-årige Hanif från Afghanistan, som Ekot berättade om i går, är inte ensam om att stå inför en snar utvisning från Sverige. Totalt finns det 790 afghanska män i åldrarna 18 till 25 år i den svenska asylprocessen just nu. Av dem har en tredjedel fått avslag som vunnit laga kraft och kan verkställas. Det visar statistik som Migrationsverket tagit fram för Ekot. Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket. Reporter Birgitta Johansson

Publicerat tisdag 29 juli kl 06:00
FN:s flyktingorgan, UNHCR, anser inte att personer med en sådan bakgrund ska utvisas till Afghanistan.

Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket håller med till viss del.

– När det gäller inre flykt så får man alltid titta på individen och vilka möjligheter individen har. Just i Kabul kanske vi bedömer att om man är en vuxen man, så har man en möjlighet att klara sig, säger han.

Hanif, som ska utvisas om en vecka, anses alltså vara en vuxen man av Migrationsverket, eftersom han nyss fyllt 18 år, och att han bör klara ett liv som internflykting i Kabul. UNHCR däremot skriver i sina riktlinjer att en förutsättning för att någon ska klara att vara internflykting i Afghanistan är att han omges av familj och sociala nätverk.

Afghanistan är ett klansamhälle utan fungerande statsapparat där individen är beroende av sin släkt för att överleva. Bara i undantagsfall, kan starka, drivande personer med goda möjligheter att försörja sig, klara sig på egen hand, skriver UNHCR. Under sin tid som ensamkommande barn placerades Hanif i fosterhem. Men när fosterpappan dog i våras är det nu Jonathan Ojeda, forsterpappans svärson, som står Hanif närmast. Och han uppfattar inte Hanif som stark och självständig.

-Absolut inte, skulle jag säga, Han är en ganska tillbakadragen, säger Jonathan Ojeda.

När Migrationsdomstolen prövade Hanifs asylansökan 2012, var det just hans fåordighet som låg honom i fatet. Domstolen ansåg att Hanifs berättelse var, citat ”såväl detaljfattig som knapphändig och kan inse anses bringa klarhet i hans identitet”. Slut citat.

Och när Hanif uppger att han känner sig hotad av samma grupp i Afghanistan som mördat hans pappa och äldre bror så tycker domstolen, citat ”att den uppgivna hotbilden från pashtuner är relativt vag och saknar individuell prägel”, slut citat. En nämndeman reserverade sig mot domen och ville att Hanif skulle få stanna på grund av synnerligen ömmande omständigheter.

I en ny dom, i maj i år, fick Hanif ett nytt avslag. citat ”Domstolen anser inte att de åberopade individuella skälen är sådana att han vid ett återvändande skulle vara i en mer utsatt situation än någon annan. Slut citat.

-Det här handlar om att man riskerar förföljelser eller trakasserier i landet som man är medborgare i. Det är det som vi har att pröva. Sedan att det är en svår situation för en person som är ung och inte har varit i sitt hemland på länge, det har vi full förståelse för. Men det ligger utanför skyddsfrågan, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Birgitta Johansson
birgitta.johansson@sverigesradio.se

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5924489

Inte sedan andra världskriget har så många flytt från sina hem, det visar UNHCR:s årliga rapport. Det mesta tyder även på att flyktingarna kommer att bli fler framöver

Publicerat torsdag 19 juni kl 23:52
DELA
Det är ingen uppmuntrande läsning som UNHCR kommer med på Världsflyktingdagen. Inbördeskrigen i Syrien, Irak, Mali, Sudan och andra oroshärdar i världen tvingar allt fler människor att packa det nödvändigaste och ge sig i väg från sina hem.

Den absoluta majoriteten av flyktingarna, mer än 8 av 10, flyr inom sitt eget land eller över gränsen till närmaste grannland. Ofta i väntan på att situationen i hemlandet ska stabiliseras.

Tvärtemot vad många möjligtvis tror så är det förhållandevis få flyktingar som vill och lyckas ta sig till de rikare delarna av världen.

– Det är de fattigaste länderna i världen som tar emot flest flyktingar. En del säger att folk flyr för att de vill ha ett bättre liv, men varför stannar då de flesta inom sina egna gränser i en situation som alla kan se på TV varje dag är oerhört grym och rent av livshotande. Man flyr för att man inte har något val, säger Pia Prytz Phiri, chef för UNHCR:s nordeuropakontor.

Som exempel på hur kriget i Syrien påverkat grannländerna berättar Pia att det i dagsläget går fler syriska än libanesiska barn i skolorna i Libanon. Över en miljon syrier har sökt sig till Libanon för att få skydd.

UNHCR skapades för att ta hand om flyktingarna efter andra världskriget. Tre år skulle det ta, sen skulle organisationen vara klar med sitt arbete och upplösas var tanken. Men riktigt så blev det inte. Aldrig tidigare har UNHCR haft så mycket att göra som idag.

– Världen är mer komplex i dag än den var under det kalla krigets dagar. Det är många flera aktörer på plats, aktörer som inte är så lätta att förhandla med. Men vi har inte råd att inte försöka få fred, att inte göra allt vi kan. Annars så blir världen en mycket farligare plats för oss alla, säger Pia Prytz Phiri.

Jon Thunqvist
jon.thunqvist@sverigesradio.se

 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5894690

Försvarsmakten till tolkar: Sök asyl via Pakistan

FP om tolkarnas situation: Inte moraliskt rätt

Inget ansvar tas för dem som inte längre har en anställning

Försvaret tar inget ansvar för de tolkar som tidigare har arbetat för Sverige i Afghanistan. När deras anställningskontrakt löpte ut upphörde också försvarsmaktens ansvar för tolkarna, visar ett tidigare hemligstämplat dokument. Det här går på tvärs mot Försvarets tidigare budskap att Försvarsmakten tar ansvar för tolkarnas skydd och säkerhet

Arash Majeed arbetade som tolk åt försvarsmakten under tre år, men när han kände sig hotad och sökte skydd så ville ingen hjälpa honom.
– De sade bara att de beklagade att de inte kunde göra något när det gällde min säkerhet, säger Arash Majeed, som slutade jobba för det svenska försvaret 2010.

Sedan dess har ingen pratat med honom om hans säkerhet, men själv är han övertygad om att farliga personer lätt kan få reda på var han bor.

– Fel personer kan lätt få reda på var jag är och vart jag åker.

Den svenska styrkan i Afghanistan avvecklas i år och frågan har väckts vad som kommer att hända med de tolkar som under åren har arbetat för Sverige. I slutet av förra året kom så beskedet att ett antal tolkar hade fått komma till Sverige som kvotflyktingar. Försvarsmaktens dåvarande insatschef, Anders Silwer, citerades i ett pressmeddelande:

”Försvarsmakten vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tolkarna i Afghanistan ska få det skydd de behöver.”

Försvaret hade i samarbete med Migrationsverket löst uppgiften, var beskedet. Av hänsyn till tolkarnas egen säkerhet ville man inte avslöja hur många det handlade om eller något om omständigheterna, men man garanterade att det har gjorts noggranna säkerhetsbedömningar för alla tolkar.

Men säkerhetsbedömningarna görs bara för de tolkar som i dag har kontrakt med Försvarsmakten. För de tolkar som redan har avslutat sin tjänst finns inget skydd alls, deras skyddsbehov kommer inte ens att utredas. Det framgår av en redogörelse till Försvarsdepartementet, som tidigare har hemligstämplats. Där står bland annat:

”Försvarsmakten vill särskilt påpeka att det påtagna ansvaret för civilt anställd personal upphör i samband med avslutad anställning.”

Det är inte känt hur många människor det handlar om, men minst 42 tolkar arbetade för den svenska styrkan i oktober 2012, enligt ett dokument från den svenska ambassaden i Afghanistan. Däremot är det okänt hur stor personalomsättningen har varit under de åtta år som Sverige har haft ansvaret för basen i Mazar-e Sharif. Därför är det omöjligt att säga hur många det handlar om totalt.

Men att försvarets ansvar upphör när anställningen upphör, det bekräftas av generallöjtnant Göran Mårtensson

– Vi har ju arbetsgivaransvaret för dem som är anställda. Där har vi ett tydligt arbetsgivaransvar. Det bryts ju om du avskiljer dig från den anställningen, säger han.

Flera tolkar som har arbetat för svenska Försvarsmakten intygar samma sak – inga uppföljningar och inget ansvar tas för dem som inte längre har en anställning.

Arash Majeed är rädd både för egen del och för sin familj. Han säger att han hade större förväntningar än såhär på Sverige och svenska Försvarmakten.

– Som de har behandlat sin lokalt anställda personal, det är verkligen frustrerande. Vi hade större förväntningar på de svenska styrkor som har jobbat här.

Arash Majeed heter egentligen något annat och i inslaget har han fått sina citat inlästa av en skådespelare för sin säkerhets skull. Mer om det här kan du höra i P1-morgon och i eftermiddag i Studio Ett.

Fernando Arias
fernando.arias@sverigesradio.se

Ci Holmgren
ci.holmgren@@sverigesradio.se

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5840652

Diplomatiskt stöd vid deportationer?

Nu i veckan har Afghanistan öppnat sin första ambassad i Stockholm, men det är osäkert om de hundratals afghanska asylsökande som hotas av tvångsutvisning kan räkna med mer diplomatisk stöd.

Den afghanska regeringen måste respektera Sveriges beslut i migrationsfrågor och den följer dessutom policyn att afghanska flyktningar ska kunna återvända till sitt hemland, säger Afghanistans vice utrikesminister Ershad Ahmadi:

– För den afghanska regeringen är det svårt att be Sverige att inte deportera asylsökande. Det är vår policy att alla afghaner som lämnat Afghanistan ska kunna återvända och bo i sitt eget land, sa Afghanistans vice utrikesminister Ershad Ahmadi i samband med invigningen av landets första ambassad i Stockholm nu i veckan

Flyktingsgruppernas riksråd, FARR, har tidigare riktat kritik mot migrationsverket eftersom man anser att många flyktningar utvisas på felaktiga grunder. Just nu löper hundratals asylsökande från Afghanistan risk att tvångsutvisas från Sverige. Enligt migrationsverkets statistik har ungefär 30 procent av de afghanska asylsökande fått avslag medan runt 3.000 personer har beviljats asyl i fjol.

Med Afghanistans första ambassad i Stockholm hoppas man på en fördjupning av de diplomatiska förbindelser mellan de två länderna. Fyra diplomater kommer att finnas på plats för att representera landet och bistå afghanska medborgare i Sverige. På frågan om vad ambassaden tänker göra för att hjälpa afghaner som hotas av tvångsutvisning säger ambassadören Hameed Haami:

– Jag lovar att vi gör vårt bästa. Vi gör allt vad vi kan.

Det finns förhoppningar om att den nya ambassaden kommer att förbättra samarbetet även vad det gäller svenskt bistånd. Afghanistan kommer att bli Sveriges största mottagare av bilateralt bistånd med 800 miljoner kronor om året under en tioårsperiod. Samarbetet med civila organisationer på plats dominerar, inte ens hälften av det bilateralta biståndet går direkt till den afghanska regeringen. Kan då den nya ambassaden i Stockholm påverka denna omfördelning av biståndspengar? Frank Belfrage är kabinettssekreterare på Utrikesdepartmentet:

– Självklart måste man samarbeta med den afghanska regering. Det är utgångspunkten för all biståndsverksamhet. Vi har alltid haft greppet med att båda arbeta med regeringen och sen arbeta med olika direkta kanaler i det civila samhället.

Shakila Edizada
Shakila.Edizada@sverigesradio.se

Hansjörg Kissel
Hansjorg.Kissel@sverigesradio.se

 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5826525

”De fruktar för sina liv och flyr igen”

Asylsökande från Afghanistan löper större risk än tidigare att tvångsutvisas från Sverige. Den afghanska gränspolisen har ändrat sin policy att inte släppa in personer utan identitetshandlingar.

Publicerat söndag 16 mars kl 06:00

Men asylsökande från Afghanistan utvisas på felaktiga grunder, hävdar Sanna Vestin ordförande för Flyktinggruppernas riksråd, FARR.
– Jag har träffat och intervjuat väldigt många av de utvisningshotade afghanerna och hört deras berättelser och sett deras handlingar. Jag känner också några av de som har deporterats under vintern och av dem har de flesta redan flytt igen för att de inte kan vara kvar där och förbli som något slags varnande exempel. De fruktar för sina liv och har flytt igen, säger Sabba Vestin.

I januari publicerade Migrationsverket ett nytt rättsligt ställningstagande om säkerhetsläget i Afghanistan. Enligt det är situationen i provinshuvudstäderna stabilt, motståndsgrupperna har tappat mark och få civilpersoner flyr. Men samtidigt rapporterade FN om att fler civila dödsoffer än på många år skördades under 2013. De som protesterar mot avvisningarna i till exempel Malmö och Göteborg är rädda att bli del av en sådan statistik, menar Sanna Vestin. Därför är de som har utvisats på flykt igen eller så håller de sig undan i Afghanistan, säger hon.

– Vi förstår deras situation och vi har gjort en kritisk granskning av Migrationsverkets rättsliga ställningstagande av Afghanistan och jämfört med andra rapporter och det vi känner till – och vi anser att de utvisar många på felaktiga grunder, säger Sanna Vestin från Flyktinggruppernas riksråd, FARR.

Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer menar dock att detta inte är fallet.

– Alla som skickas tillbaka har fått sina asylkrav prövade först av Migrationsverket men sedan, vilket är nog så viktigt, av svensk domstol, alltså svensk förvaltningsrätt som också har gått genom deras ärende på individuell basis och kommit fram till att de här personerna inte löper någon utpekande risk – att de inte har gjort det troligt att det finns en risk för förföljelse eller övergrepp eller tortyr om de återvänder till Afghanistan, säger Fredrik Beijer.

Migrationsverkets statistik visar att 72 procent av de sökande från Afghanistan har beviljats asyl i Sverige. Det var runt 3 000 personer i fjol och redan ca 500 i år som ansökt att få skydd och stanna här.

FN:s flyktingorgan UNHCR har från i fjol uppmanat till särskild försiktighet i hanteringen av asylsökande från Afghanistan på grund av det förvärrade säkerhetsläget för civila. Och på Migrationsverket anser man att det är just det man gör. Vår bedömning av situationen är lik den som FN kommit med, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.

– Vi har i princip samma uppfattning att det krävs individuella asylskäl och även om läget är osäkert så måste man peka på en individuell risk. Det går att skicka tillbaka asylsökande och det är inte jättestora krav på ett individuellt problem.

Men redan det att man kräver bevis på individuell risk är fel, säger Sanna Vestin.

– För det första är det en missbedömning att det har lugnat ner sig i största allmänhet. Det som har hänt det är att det är färre sammandrabbningar mellan talibaner och andra motståndsgrupper å ena sidan och de utländska trupperna å andra sidan. Det är matematiskt nödvändigt eftersom de utländska trupperna har minskat dramatiskt. Men det som har hänt sedan och framförallt under 2013 är att attackerna har riktats mot civila. De civila dödsoffren har ökat.

De som flyr räknar inte dessa attacker. Var och en av dem har i princip en individuell hotbild, säger Sanna Vestin.

– Och de söker asyl för att de hotas till livet. Det kan vara markkonflikter, hederskonflikter, samröre med utlänningar, att de hjälpt regeringen – inte kriget i sig utan övergreppen i krigets skugga i ett land som inte har något myndighetskydd, som inte har fungerande domstolar, som inte har fungerande polis.

Konflikten och krigen har lett till att det inte finns ett fungerande rättssystem i landet, säger Sanna Vestin och hon påminner om att ungdomar är särskilt utsatta. Flyktinggruppernas riksråd har under en längre tid krävt att utvisningarna till Afghanistan stoppas helt.

– Det handlar om att förklara hur det ligger till – hur illa ställt det är om de åker tillbaka, säger Sanna Vestin.

Men något ställningstagande som skulle gälla afghanska asylsökande som grupp är inte på gång, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.

– För att få en ny prövning efter att domstolen avgjort ärendet krävs att man kan föra fram nya omständigheter – helt nya fakta som inte tidigare varit på bordet hos varken Migrationsverket eller domstolen. Det krävs också att man kan förklara varför man inte fört fram dessa fakta tidigare. Så det krävs helt nya uppgifter eller att läget i landet fullständigt förändras. Demonstrationer i sig kan aldrig påverka myndigheternas beslut, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Olgica Lindquist
Olgica.Lindquist@sverigesradio.se

Shakila Edizada
Shakila.Edizada@sverigesradio.se

 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5809834

Tolkens roll är ofta livsavgörande

I takt med att antalet asylsökande ökar i Sverige ökar också behovet av kompetenta tolkar. Men bristen på auktoriserade tolkar är stor. En dålig tolk kan ställa till det ordentligt för en person som söker asyl Reportage av Parisa Khakuei.
Samtal med Ivett Larsson, tolkhandläggare på Kammarkollegiet.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=5710140