Asylsökande

 Demonstration tisdag 12 november utanför förvaret i Märsta (Maskingatan 4). Samling kl 16.00 vi Märsta pendeltågstation. Slut upp!

Faryana Ashgari från Afghanska föreningen / Asylrörelsen Stockholm beskriver bakgrunden här:

16 afghanska flyktingar, varav flera hungerstrejkade i Boden i våras, sitter just nu i förvar i Märsta för planerad kollektiv utvisning med chartrat plan. Det kan ske någon gång imorgon eller onsdag. Vi vet inte exakt tid, får vi chans att försöka stoppa utvisningen gör vi det.

Många av afghanerna har varit i Sverige under flera år, t ex Farid som varit i Sverige i 8 år. Farid har hunnit bilda familj och har aldrig gömt sig. Han har hela tiden bott på den adress som Migrationsverket känt till. Migrationsverket hade helt enkelt glömt bort honom och hans familj, fram tills för fyra månader sen då han började arbeta i en pizzeria för att hålla sig sysselsatt.

Han fastnade i en av Revas civilklädda kontroller, efter ett tips från en annan restaurang och hur mycket han än sa att han inte hade för avsikt att avvika, pga sin familj och sin övertygelse om att han har skäl som motsvarar alla olika krav till att få PUT, så greps han och togs till förvar.

Farid har arbetat som narkotikapolis I Afghanistan och har dokument som visar på hans arbete och kan nämna flera namn från sitt yrkesgrupp som kidnappats, dödats, och försvunnit. Farids fru är kurd från Irak och har inte heller uppehållstillstånd. Migrationsverket vill skicka honom till Afghanistan och henne till Irak, men deras 5-årige son som är född här i Sverige har rätt att stanna.

Farid har i sina försök att ta hand om familjen ringt till irakiska ambassaden och fått svaret att Irak inte tar emot tvångsutvisade. Det är något som inte gäller för Afghanistan som av sitt ekonomiska beroende till EU och Sverige, valt att blunda och vara tyst för tvångutvisningar. Häromdagen hölls det en demonstration av de tvångsutvisade asylsökarna i Afghanistan.

Det är skamligt att Migrationsverket kallt bryter mot FN:s konvention för barns rättigheter samt stadgar om migranters skydd. Att en familj splittras, att människoliv hotas, har blivit en vanligt konsekvens av Migrationsverkets icke rättsäkra verkställdhet.

Just nu sitter Farid i Märsta förvar med andra afghaner som precis som honom ska utvisas efter flera år. Bland dem återfinns hungerstrejkande från Boden. En av dem, Sami, säger att verkställighetsbeslutet drogs tillbaka tillfälligt bara fram tills mediestormen lagt sig och de hungerstrejkande återhämtade sig. Nu sitter de åter i förvar.

Under hungerstrejken hade några av dem i desperation sytt ihop sina läppar. Sami skar av sitt finger för att visa att han helt enkelt inte kan åka tillbaka.
Nu vädjar de om hjälp och vill att deras ärenden ska prövas igen. De är övertygade om att ifall deras ärende öppnas och gås igenom i sak så är de berättigade till permanent uppehållstillstånd.

Asylrörelsen Stockholm‎‏

Kampanjen driver fyra specifika krav, vilka då de genomförs kommer att leda
till en radikal förbättring av asylrätten:

1. Vi kräver att Sverige ska vara bundet att följa FN:s riktlinjer och aldrig
mer utvisa någon till tortyr och förföljelse.

2. Vi kräver att synnerligen ömmande omständigheter ersätts med särskilt
ömmande omständigheter.

3. Vi kräver att Sverige omedelbart upphör med alla överföringar enligt
Dublinförordningen samt att regeringen verkar för dess avskaffande.

4. Vi kräver att bevisbördan ska flyttas från den asylsökande till
Migrationsverket.

Initiativtagare till kampanjen är Ingen Människa är Illegal i Göteborg. Vi är
i dagsläget ett 40-tal olika organisationer, förbund, politiska partier och företag,
samt över 3400 privatpersoner som står bakom kampanjen. Kampanjen är
partipolitiskt och religiöst obunden.

Jag vet att ni är engagerade i frågor rörande samhället och mänskliga rättigheter på olika sätt och vill därför bjuda in även er att delta i kampanjen Asylrätt 2014 – för en human flyktingpolitik. Ni kan delta i kampanjen utifrån era egna resurser och förmågor. Ni kan stödja kampanjen genom att ställa er bakom kraven och därmed stå listade på vår hemsida. Ni kan även driva hela kampanjen eller något av kraven aktivt samt sprida information i era egna nätverk. Som privatpersoner kan ni också skriva på vår namninsamling på hemsidan. Vill ni ha mer
information om hur ni kan arbeta med kampanjen är ni mer än välkomna att höra
av er!

För mer information gå gärna in på vår hemsida: www.asylratt2014.se

Vänliga hälsningar,
Maria Johansson, Asylrätt 2014 – för en human flyktingpolitik

Vid torsdagens fartygskatastrof utanför den italienska ön Lampedusa där minst 130 afrikanska flyktingar har omkommit, skapar debatt i Europa om EU:s invandringspolitik

Fredrik Haglund

Europaportalens korrespondent i Bryssel

E-post: fredrik.haglund@europaportalen.se

Twitter: @Fredrik_Haglund

http://www.europaportalen.se/2013/10/eu-landerna-far-skulden-flyktingkatastrof

Utvisningen av tre afghaner från Sagåsen i Kållered på tisdagskvällen möttes av protester från ett 50-tal demonstranter men avlöpte lugnt. Ett mindre tumult utbröt, när de utvisade kördes till Landvetter.

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, varnar för gruppdeportation till Afghanistan.

FARR har fått information om att en gruppdeportation till Afghanistan planeras i morgon tisdag. De berörda är personer som inte har afghanska pass och som inte deltar i IOM:s återvändandeprogram*.

FARR anser att det är olämpligt att påbörja tvångsdeportationer i större skala i ett läge när säkerhetssituationen i Afghanistan är osäker inför tillbakadragandet av de internationella trupperna

Besluten i de flesta afghanistanärenden är tagna utifrån rapportering som var aktuell 2009-2010.

FN:s flyktingorgan UNHCR publicerade nya riktlinjer för bedömning av asylsökande från Afghanistan helt nyligen, i augusti 2013.

Bland de afghaner som har gamla utvisningsbeslut finns personer som i dagens läge inte borde skickas till hemlandet.

För att inga ödesdigra misstag ska begås bör gränspolisen avvakta med den här typen av verkställigheter. Ett minimikrav är att polisen inväntar Migrationsverkets analys av dagens situation, med hänsyn till UNHCR:s riktlinjer och annan aktuell rapportering.

För mer information: kontakta Sanna Vestin, ordförande, tel 0702-741749.

 mer info

http://www.farr.se/index.php/aktuellt-a-press/pressmeddelande/618-varning-for-oforsiktig-deportation-till-afghanistan

Tolkar som arbetat för den svenska styrkan i Afghanistan kan komma att få asyl i Sverige som kvotflyktingar. Det kommer att bli lösningen för tolkarna som nu lever under hot i Afghanistan eftersom de hjälpt svenska soldater, enligt en arbetsgrupp där bland annat försvaret och Migrationsverket deltagit

– Lösningen innebär att de personer, som inte kan omplaceras eller erbjudas andra möjligheter i Afghanistan på grund av säkerhetsläget, kommer att få en möjlighet att få en fristad i Sverige, säger Fredrik Bengtsson, presschef på Migrationsverket.

Det har varit långa och delvis mycket känsliga diskussioner om vad som ska hända med de 30 tolkar som den svenska styrkan i Afghanistan anlitat under flera år. När de svenska militärerna reser hem känner sig många tolkar hotade av talibanerna och rädda för att de ska bli utsatta för hämndaktioner.

Flera av dem har också sökt asyl. Sverige har tidigare sagt nej till detta, med hänvisning till att asylen måste sökas när man kommit till Sverige.

Nu har en arbetsgrupp med representanter för Migrationsverket, Försvarsmakten och bland annat Utrikesdepartementet kommit fram till en lösning – att de tolkar som faktiskt är utsatta för hot och riskerar att fara illa ska ses som kvotflyktingar. Då görs bedömningen istället på plats i Afghanistan och uppehållstillstånd beviljas redan där.

Försvarsmakten gör en första prövning av hotbilden. Anser de att personen inte kan leva kvar i landet gör Migrationsverket en egen bedömning innan de tar beslut om att bevilja asyl eller inte. 

Detaljer kring hur det hela ska gå till vill inte Fredrik Bengtsson berätta.

– Jag vill inte gå in på det i detalj eftersom det kan försvåra arbetet på plats. Vi går aldrig in och beskriver det faktiska arbetet med de här individerna av säkerhetsskäl, säger han.

Försvarsmakten är nöjda med lösningen. Men insatschef Anders Silwer säger att förstahandslösningen ändå är att hitta möjligheter för tolkarna att stanna i Afghanistan – genom till exempel karriärväxlingsprogrammet:

– Dels kan det vara ett alternativ att hjälpa dem till ett annat jobb i Afghanistan. Skulle inte det fungera kan det vara sådana lösningar som att man får studera någonstans eller flytta till en annan del av Afghanistan, kanske arbeta inom en annan sektor, säger Anders Silwer.

Sophia Nilsson

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5594468

Publicerat: onsdag 26 juni kl 15:09 , SR International på svenska

Den som varit med i en icke-demokratisk organisation i sitt hemland måste vänta 25 år innan han eller hon kan bli svensk medborgare. Det hände Ali, som trots att han bara hade en administrativ tjänst i diktaturens Irak fick avslag på sin ansökan. Migrationsverkets expert på svenskt medborgarskap säger att det spelar ingen roll om personen själv inte var delaktig i övergreppen.

– Den sökande som har varit verksam i en organisation om vilket det är känt att verksamheten innefattar systematiska, omfattande och grova övergrepp, typ tortyr, mord och utomrättsliga avrättningar, bör inte beviljas svenskt medborgarskap förrän avsevärd tid har förflutit sedan man lämnade den här verksamheten, säger Bo Lundberg som är Migrationsverkets expert på svenskt medborgarskap.

Han säger att för att få medborgarskap så måste man uppfylla kravet på ett hederligt levnadssätt, som det kallas. Det innebär att den som varit med i eller haft inflytande över en odemokratisk organisation, inte ska beviljas medborgarskap förrän 25 år efter att han eller hon lämnat organisationen. Det beslutade regeringen 2004.

– Jag har varit här i nästan sex år. De sa att du kan inte bli medborgare, du måste stanna minst 25 år. Vad ska jag göra? Jag vet inte vad jag ska göra.

Det här är en av de personer i Sverige som fått avslag på sin ansökan om medborgarskap. Han vill vara anonym, så vi kan kalla honom Ali. I Irak, där han kommer ifrån, var han anställd på en myndighet där han arbetade administrativt med förvaltningsfrågor. Men det här var under Saddam Husseins tid och regimen begick grova övergrepp mot befolkningen. Så även om Ali själv inte var delaktig i det som skedde, så måste han ändå vänta innan han kan bli medborgare.

Vilka organisationer som räknas som odemokratiska är olika. Ofta handlar det om att personen varit aktiv inom säkerhetstjänsten eller militären i hemlandet men det kan också, som i Alis fall, handla om att man bara haft administrativa uppgifter, utan att kunna påverka regimens förtryck.

– Vi gör en prövning utifrån det här regeringsavgörandet av olika organisationer i vilka man kan ha varit verksam och det räcker med att man varit verksam. Man behöver inte själv ha deltagit i de här grymheterna, säger Bo Lundberg igen.

Men det är viktigt att skilja på medborgarskap och asyl. Juristen Nadja Hatem säger att även om en person inte kan få svenskt medborgarskap så kan han eller hon fortfarande få uppehållstillstånd.

– Asyllagstiftningen har inget med medborgarskap att göra. De här människorna har ju flytt sina länder och har ju asylskäl och därför fått permanent uppehållstillstånd. Alla måste inte få medborgarskap. Man kan få men Sverige är inte tvungna att bevilja medborgarskap, säger Nadja Hatem.

Faktorer som kan stoppa svenskt medborgarskap

• Brott: Den som begått kan ändå bli svensk medborgare, men måste vänta en tid. En dom på 6 års fängelse exempelvis, innebär att personen måste vänta 10 år efter avtjänat straff innan medborgarskap kan beviljas.
• Skulder: Obetalda skulder hos Kronofogden eller andra anmärkningar kan medföra att du inte får bli svensk medborgare. När skulderna är betalade måste den sökande vänta ytterligare 2 år.
• Icke-demokratisk verksamhet: Om personen har varit verksam i eller haft bestämmande inflytande över en ickedemokratisk organisation i hemlandet. Väntetiden är 25 år efter det att personen lämnade organisationen.

Källa: Migrationsverket.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5575854

I januari hämtade gränspolisen en afghansk tonåring inne på S:t Görans psykiatriavdelning.

Händelsen har nu anmälts till Inspektionen för vård och omsorg,
IVO. Samtidigt kräver Läkarförbundet riktlinjer för utvisningar av inlagda patienter.

Ann Persson
ann.persson@dn.se
○I sommar träder lagen om sjuk­
vård för papperslösa i kraft.
Trots det saknar sjukvården rikt­
linjer för när och om gränspolisen
får gå in på ett sjukhus för att hämta
patienter som ska utvisas.
I dag sker det sällan, men som DN
har berättat har gränspolisen häm­
tat patienter som varit inlagda på
psykavdelningar vid ett par tillfäl­
len under det senaste året.
Fallet som nu har anmälts till IVO
gäller en ung afghan som hämtades
på S:t Görans sjukhus på morgonen
den 16 januari, och som sedan utvi­
sades till Rumänien.
Dagarna före utvisningen be­
dömde de ansvariga läkarna själv­
mordsrisken som hög. Tonåringen
tvångsmedicinerades och hade
extravak. Men tvångsvården upp­
hörde när tonåringen fick permis­
sion och överlämnades till polisen.
Sjukhuset kritiseras nu för att ingen
läkare gjorde någon vårdplan, och
för att tonåringen plötsligt skrevs ut
utan någon undersökning.
Dessutom var sjukhuset aldrig
i kontakt med rumänsk sjukvård,
trots att en läkare skrev i journalen
att ”patienten bör beredas plats på
psykklinik för bedömning och fort­
satt vård”.
– Läkarna slår fast utan någon
undersökning att pojkens själv­
mordsbenägenhet enbart beror på
att han ska utvisas, säger läkaren
Arvin Yarollahi, som gjort anmälan
till IVO.
Ledningen för S:t Görans sjukhus
vill ännu inte kommentera händel­
sen.
– IVO:s utredning får visa om vi
har gjort fel, säger Göran Rydén,
verksamhetschef för Norra Stock­
holms psykiatri.
Thomas Flodin, ordförande i
Etik­ och ansvarsrådet i Sveriges
läkarförbund, säger:
– Det här är ett osmakligt system.
Patienter bör känna sig trygga på
sjukhus. Det behövs nationella rikt­
linjer. Nu när fler asylsökande får
vård är det viktigt att såväl patienter
som läkare vet vad som gäller.
Svenska föreningen för barn­ och
ungdomspsykiatri har inlett en dis­
kussion om riktlinjer.
– Polisen ska inte gå in på sjuk­
hus. Vad ger det för signaler till
andra patienter? säger föreningens
ordförande Lars Joelsson.
– Samtidigt, fortsätter han, finns
det i dag en risk för att friska ungdo­
mar, som blir väldigt utåtagerande
när de ska utvisas, hamnar på barn­
psyk bara för att ingen annan klarar
av att ta hand om dem. Det är viktigt
att andra, till exempel boenden,
hanterar detta bättre så att ungdo­
marna inte behöver bli inlagda hos

Fakta. Polisens
befogenheter
○Sjukvården är
skyldig att svara på
polisens fråga om en
viss person är inlagd.
○I dag finns inget som
hindrar polisen från
att hämta någon på
ett sjukhus. Sveriges
läkarförbund anser att
sjukvårdspersonalen
hamnar i svåra situatio­
ner när patientens rätt
till vård ska balanseras
mot polisens befogen­
heter.
○Sjukhus kommer
inte att bli några fri­
zoner i de riktlinjer
som Rikspolisstyrelsen
nu utformar för gräns­
polisens arbete.

http://www.slf.se/Pages/27698/DN%20riktlinjer%20f%C3%B6r%20utvisning%20av%20inlagda%20pat.pdf

Migrationsverket förhandlar just nu med afghanska myndigheter om att öppna ett center i huvudstaden Kabul dit man ska kunna skicka ensamkommande barn och ungdomar som fått avslag på asylansökan i Sverige

Enligt Migrationsverket ska ungdomarna bo på centret i väntan på att de återförenas med sina anhöriga.

– Då man antagligen kommer till Kabul, landar där, för att rent tekniskt ta sig vidare, så går inte det direkt, utan transporterna är begränsade. Då tycker vi att det är bra att det finns någon form av välkomstcenter, där man kan landa helt enkelt, innan man reser vidare, säger Ulrik Åshuvud som är processledare för återvändande på Migrationsverket.

– Det kan vara så att familjen kommer dit, stannar med barnet, eller så stannar barnet ensamt. Det är ett bra sätt att landa i landet innan man åker vidare, säger Ulrik Åshuvud.  

Planerna på ett mottagningscenter för ensamkommande ungdomar är en del av projekt, som Migrationsverket driver tillsammans med Norge, Storbritannien och Holland sedan två år tillbaka.

Bakgrunden är att allt fler ensamkommande barn söker asyl i Europa.  

Enligt Migrationsverket finns redan en påtänkt lokal i Kabul som i dag ägs av det afghanska flyktingsministeriet. Tanken är att centret, ska drivas av afghanska myndigheter med stöd från internationella experter.

Enligt Migrationsverket ska framför allt minderåriga som återvänder självmant hem efter att ha fått nej på asylansökan bo där. Enligt Migrationsverket diskuteras också om barn ska kunna sändas till centret efter att ha tvångsavvisats från Sverige.

– Vi ser inte att detta är någonting som kommer att vara huvuddelen, men det skall vara möjligt.

Ulrik Åshuvud betonar att det så kallade välkomstcentret inte är fråga om ett barnhem.  Efterforskningar om var barnets föräldrar finns ska redan ha gjorts i Sverige, därför är tanken att ungdomarna bor där upp till några veckor.

Men det kan bli betydligt längre än så om till exempel familjen inte kommer och hämtar barnet.

– Eller om det händer någonting annat, då kommer man aldrig att tappa sin plats på det här välkomstcentret utan då får man stanna där helt enkelt.

Hur länge då?

– Om det krävs, får de stanna där tills de har blivit vuxna. Vi kan inte göra på något annat sätt. Vi kan inte säga att det finns någon tidsgräns om vi inte har någon annan lösning.

Migrationsverket har uppdrag av regeringen att se till att fler ensamkommande barn som saknar asylskäl faktiskt avvisas från Sverige. Ulrik Åshuvud tror att mottagningscentret i Kabul kommer att leda till att fler avvisas.

Mikaela Hagan är handläggare på Rädda Barnen, och bekymras av planerna. Inte minst vad gäller minderåriga som kan bli kvar på centret.

– Tar man hänsyn till det enskilda barnets situation, det kanske inte alltid är det bästa att bo på ett center. Kommer man att ha system med familjehem då. Och hur ska det fungera? Det finns en rad frågetecken, kring hur man organiserar det så att barn inte riskerar att fara illa, säger Mikaela Hagan vid Rädda Barnen.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5551415