انجمن افغانها در سویدن | په سویدن کی دافغانانو ټولنه | Afghanska Föreningen i Sverige

Blog

Asylsökande

Allt fler afghaner tvångsutvisas

”De fruktar för sina liv och flyr igen”

Asylsökande från Afghanistan löper större risk än tidigare att tvångsutvisas från Sverige. Den afghanska gränspolisen har ändrat sin policy att inte släppa in personer utan identitetshandlingar.

Publicerat söndag 16 mars kl 06:00

Men asylsökande från Afghanistan utvisas på felaktiga grunder, hävdar Sanna Vestin ordförande för Flyktinggruppernas riksråd, FARR.
– Jag har träffat och intervjuat väldigt många av de utvisningshotade afghanerna och hört deras berättelser och sett deras handlingar. Jag känner också några av de som har deporterats under vintern och av dem har de flesta redan flytt igen för att de inte kan vara kvar där och förbli som något slags varnande exempel. De fruktar för sina liv och har flytt igen, säger Sabba Vestin.

I januari publicerade Migrationsverket ett nytt rättsligt ställningstagande om säkerhetsläget i Afghanistan. Enligt det är situationen i provinshuvudstäderna stabilt, motståndsgrupperna har tappat mark och få civilpersoner flyr. Men samtidigt rapporterade FN om att fler civila dödsoffer än på många år skördades under 2013. De som protesterar mot avvisningarna i till exempel Malmö och Göteborg är rädda att bli del av en sådan statistik, menar Sanna Vestin. Därför är de som har utvisats på flykt igen eller så håller de sig undan i Afghanistan, säger hon.

– Vi förstår deras situation och vi har gjort en kritisk granskning av Migrationsverkets rättsliga ställningstagande av Afghanistan och jämfört med andra rapporter och det vi känner till – och vi anser att de utvisar många på felaktiga grunder, säger Sanna Vestin från Flyktinggruppernas riksråd, FARR.

Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer menar dock att detta inte är fallet.

– Alla som skickas tillbaka har fått sina asylkrav prövade först av Migrationsverket men sedan, vilket är nog så viktigt, av svensk domstol, alltså svensk förvaltningsrätt som också har gått genom deras ärende på individuell basis och kommit fram till att de här personerna inte löper någon utpekande risk – att de inte har gjort det troligt att det finns en risk för förföljelse eller övergrepp eller tortyr om de återvänder till Afghanistan, säger Fredrik Beijer.

Migrationsverkets statistik visar att 72 procent av de sökande från Afghanistan har beviljats asyl i Sverige. Det var runt 3 000 personer i fjol och redan ca 500 i år som ansökt att få skydd och stanna här.

FN:s flyktingorgan UNHCR har från i fjol uppmanat till särskild försiktighet i hanteringen av asylsökande från Afghanistan på grund av det förvärrade säkerhetsläget för civila. Och på Migrationsverket anser man att det är just det man gör. Vår bedömning av situationen är lik den som FN kommit med, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.

– Vi har i princip samma uppfattning att det krävs individuella asylskäl och även om läget är osäkert så måste man peka på en individuell risk. Det går att skicka tillbaka asylsökande och det är inte jättestora krav på ett individuellt problem.

Men redan det att man kräver bevis på individuell risk är fel, säger Sanna Vestin.

– För det första är det en missbedömning att det har lugnat ner sig i största allmänhet. Det som har hänt det är att det är färre sammandrabbningar mellan talibaner och andra motståndsgrupper å ena sidan och de utländska trupperna å andra sidan. Det är matematiskt nödvändigt eftersom de utländska trupperna har minskat dramatiskt. Men det som har hänt sedan och framförallt under 2013 är att attackerna har riktats mot civila. De civila dödsoffren har ökat.

De som flyr räknar inte dessa attacker. Var och en av dem har i princip en individuell hotbild, säger Sanna Vestin.

– Och de söker asyl för att de hotas till livet. Det kan vara markkonflikter, hederskonflikter, samröre med utlänningar, att de hjälpt regeringen – inte kriget i sig utan övergreppen i krigets skugga i ett land som inte har något myndighetskydd, som inte har fungerande domstolar, som inte har fungerande polis.

Konflikten och krigen har lett till att det inte finns ett fungerande rättssystem i landet, säger Sanna Vestin och hon påminner om att ungdomar är särskilt utsatta. Flyktinggruppernas riksråd har under en längre tid krävt att utvisningarna till Afghanistan stoppas helt.

– Det handlar om att förklara hur det ligger till – hur illa ställt det är om de åker tillbaka, säger Sanna Vestin.

Men något ställningstagande som skulle gälla afghanska asylsökande som grupp är inte på gång, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.

– För att få en ny prövning efter att domstolen avgjort ärendet krävs att man kan föra fram nya omständigheter – helt nya fakta som inte tidigare varit på bordet hos varken Migrationsverket eller domstolen. Det krävs också att man kan förklara varför man inte fört fram dessa fakta tidigare. Så det krävs helt nya uppgifter eller att läget i landet fullständigt förändras. Demonstrationer i sig kan aldrig påverka myndigheternas beslut, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Olgica Lindquist
Olgica.Lindquist@sverigesradio.se

Shakila Edizada
Shakila.Edizada@sverigesradio.se

 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5809834

Lämna ett svar