http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=1851002&BroadcastDate=&IsBlock=
Migrationsverket har svartlistat en asyljurist och kommunalpolitiker i Lund för att han på sin blogg jämfört islam med en sjukdom
Juristen har skrivit flera rasistiska uttalanden på sin blogg och hävdar i ett svar till Migrationsverket att han kan skilja på vad han skriver privat och gör i sin yrkesutövning. Samtidigt som mannen företrädde asylsökande skrev han att ”negrer luktar illa” och ”homosexuella är äckliga” på sin blogg.
Enligt Migrationsverket kan dock asylsökande inte längre ha förtroende för honom. Migrationsverkets beslut innebär att mannen listas i den förteckning över jurister som inte anses lämpliga som offentliga biträden
I kväll börjar EU:s informella justitieministermöte i Älvsjö i Stockholm. Polissamarbete, asyl och migration liksom straffrätt står på agendan
Ekots EU-reporter Herman Melzer berättar om vad ministrarna på mötet vill åstadkomma i frågorna.
Europadomstolen har beslutat att tittat på ärendet med den rwandier som Sverige vill utlämna till Rwanda, det uppger UD:s pressjour
Det innebär att beslutet att utlämna honom skjuts upp. Domstolen har inte tagit ställning om det är rätt eller fel att utlämna mannen som är misstänkt för folkmord. Europadomstolen kommer nästa vecka att ställe frågor till den svenska regeringen i ärendet
Båtflyktingarna i Medelhavet har blivit en akut fråga för det svenska ordförandeskapet i EU. Nu pågår känsliga förhandlingar med Libyen om skärpt gränskontroll och det hårt pressade Malta hoppas på Sverige för att driva igenom en rättvisare bördefördelning inom EU
– Vi hoppas att minst 3 000 båtflyktingar som har kommit till Malta ska kunna flyttas vidare till andra EU-länder. Vi klarar helt enkelt inte av att ta hand om dem här, säger inrikesminister Carmelo Missud Bonnici som kommer till Stockholm den här veckan.
Frankrike var förra veckan först ut och tog emot 92 flyktingar från Malta. Nästa år har den franska regeringen utlovat ytterligare 100.
Det här ska bli ett pilotprojekt inom EU för det som har kommit att kallas re-allokering av flyktingar. Det innebär att flyktingar som anländer till ett EU-land ska få en fristad i ett annat, allt för att få en jämnare bördefördelning mellan EU-länderna, något som Medelhavsländerna länge har krävt.
Samtidigt pågår nu intensiva förhandlingar mellan EU och Libyen för att få stopp på de livsfarliga båtresorna över Medelhavet.
I oktober väntas Sveriges migrationsminister Tobias Billström resa dit.
Italien har redan tecknat ett avtal med Libyen om skärpt gränskontroll och har också skickat tillbaka asylsökande till Libyen utan prövning, vilket har mött starka protester eftersom Libyen inte skrivit under FN:s flyktingkonvention.
Maltas inrikesminister är dock nöjd, för nu kommer det inte längre några båtar från Libyen, säger han.
Susanne Palme
susanne.palme@sr.se
Efter den grekiska polisens razzia i ett provisoriskt flyktingläger i staden Patras i söndags slår nu hjälparbetare larm över migranternas situation
Efter den grekiska polisens razzia i ett provisoriskt flyktingläger i staden Patras i söndags slår nu hjälparbetare larm över migranternas situation.
Myndigheterna säger att de flesta har fått tillfälligt tak över huvudet på bland annat hotell, men enligt Christos Papioannou på Läkare utan gränser i Patras är större delen av dem hemlösa.
– Migranterna har varken tillgång till vatten, dusch, toalett eller tak över huvudet. De har svårt att hitta mat och de får ingen medicinsk eller psykologisk hjälp, säger Christos Papioannou på Läkare utan gränser som har bistått migranterna i lägret med vård och hjälp sedan ett drygt år tillbaka.
Det provisoriska lägret som jämnades med marken i söndags hade funnits i 12 år. Som mest har det bott drygt tusen personer i lägret, främst afghaner.
Efter att Greklands konservativa regering deklarerade krafttag mot landets så kallade illegala invandrare i våras hade ryktet om en razzia spridit sig bland migranterna och bara ett hundratal fanns kvar i lägret när polisen slog till.
Razzian kom inte som en överraskning för Christos Papioannou. Stadens migranter har vittnat om att trycket på dem har hårdnat den senaste tiden, säger han.
I takt med att den så kallade illegala invandringen från bland annat Asien, Afrika och Mellanöstern har ökat markant de senaste åren har också främlingsfientliga strömningar fått ett uppsving i Grekland.
Den ökande andelen migranter tros till exempel ha banat väg för det nationalistiska partiet Laos framgångar i valet till Europaparlamentet i juni.
De flesta migranterna vill dock inte stanna i Grekland, utan de vill vidare in i EU. Till Patras kommer många för att försöka ta sig ombord på fartyg som går från den grekiska kuststaden till Italien.
I veckan besöker landets premiärminister Costas Karamanlis Spanien och Italien för att bland annat diskutera problem med illegal invandring.
Anja Sahlberg
anja.sahlberg@sr.se
Många kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn gör inga försök att få tag på barnens anhöriga. När en 15-årig pojke i Filipstad i påskas tog sitt liv efter att ha mått dåligt i flera månader så trodde kommunen att han inte hade några anhöriga, vilket visade sig vara fel
Den 17 april, några dagar efter påsk, dödförklarades 15-årige Roni på Akademiska sjukhuset i Uppsala, efter att han hängt sig några dagar tidigare.
Han dog långt borta från sin familj, under hans sista timmar var det istället hans gode man Marianne Karlsson, som vakade vid sjukhusbädden, med många tankar snurrande i huvudet.
– Mest tänkte jag, varför har du gjort så här? Det får man aldrig något svar på. Det var mycket starka känslor, mycket jobbigt.
Roni hade gjort flera självmordsförsök efter att han kom till Sverige i höstas och placerades på ett boende i Filipstad och han mådde ofta dåligt. Själv hävdade han att inga anhöriga fanns kvar i livet, kanske var det en lögn för att få stanna i landet.
För bara en vecka efter hans död dök en bror upp, från Malmö. Ekots efterforskningar visar att även föräldrarna tycks leva i Irak. Men på Filipstads kommun valde man ändå att inte göra några egna efterforskningar för att se om Roni talade sanning.
Marianne Karlsson menar att om man hade vetat om familjen så hade det kunnat innebära ett helt annat stöd för pojken.
– För mig hade det varit bra för då hade jag kunnat kontakta dem och han hade kunnat prata med dem eller kanske hälsat på dem. Men jag hade inte en tanke på att han kunde ha någon, och speciellt inte här i Sverige.
Om du hade vetat att han hade en bror i Sverige, hade du agerat då?
– Då hade jag nog frågat om han ville hälsa på. Han hade ju haft möjlighet att kunna göra det.
På Filipstads kommun är det i dag ingen som vill kommentera hur man hanterade fallet med 15-årige Roni, men Åsa Andersson som är verksamhetsledare medger samtidigt att det finns oklarheter kring vem som ska ha ansvar för att få tag på anhöriga till de ensamkommande barnen. Hennes kommun gör inga egna efterforskningar.
– Nej, det gör vi inte i dag.
Varför inte?
– Därför att vi inte har sett det som vårt uppdrag utan vi ser det som att Migrationsverket har det uppdraget.
Av de drygt 90 kommuner som tar emot ensamkommande asylsökande barn så saknar mer än var tredje en plan för anhörigkontakter, visar en enkät som Ekot gjort.
Och även om kontaktuppgifter finns så är det långt ifrån alla kommuner som använder dem när barnet till exempel mår dåligt. Trots att även socialtjänstlagen talar om vikten av kontakter mellan barn och föräldrar.
Ansvaret kan aldrig ligga bara på Migrationsverket menar Terje Torvik som är projektledare där.
– Det är många som ställer sig frågan varför man ska ha kontakt med föräldrarna. Jag tror att det är viktigt att man ställer sig frågan varför man inte ska ha det. Utgångspunkten ska vara att man har kontakt med föräldrarna.
Finns det fortfarande en okunskap på det här området?
– Jag tror det, det spelar ingen roll om det är Migrationsverket som har kontakt eller om det är kommunen genom en god man, jag tror att det handlar om att man inte vet hur man ska agera.
Daniel Rundqvist
daniel.rundqvist@sr.se
Maria Gustafsson
maria.gustafsson@sr.se
