Miljöpartiet och Moderaterna i gemensamt utspel – Vänsterpartiet kritiskt
Hans Linde (V) och Mikaela Valtersson (M
Men på Almedalsveckans premiärdag skriver miljöpartisten Mikaela Valtersson en gemensam debattartikel med moderaternas Tobias Billström.
– Det här stärker inte förtroendet för Miljöpartiet, säger Hans Linde, riksdagsledamot för Vänsterpartiet.
Under rubriken ”Regeringspartierna och MP fortsätter att samarbeta” skriver Miljöpartiets ekonomiska talesperson Mikaela Valtersson och migrationsminister Tobias Billström om vikten av mer arbetskraftsinvandring till Sverige. En utredning ska tillsättas med uppdrag att ta reda på hur man utformar en sådan politik på bästa sätt. Mikaela Valtersson ska på regeringens uppdrag leda utredningen.
Skarp kritik från V
”Genom detta initiativ visar vi att vi menar allvar när vi säger att migration är en positiv kraft i dagens globaliserade värld”, skriver Billström och Valtersson på Dagens Nyheters debattsida.
Senare i dag håller de en gemensam pressträff i Visby, där årets Almedalsvecka just har startat med tal av Vänsterpartiets ledare Lars Ohly i kväll. Vänsterpartiets riksdagsledamot Hans Linde är skarp i sin kritik mot Miljöpartiets utspel samma dag.
– Jag måste säga att jag blev lite förvånad när jag såg det här. Vi har sagt att vi ska formulera en gemensam rödgrön politik i de här frågorna. Vi har knappt kommit i gång med diskussionen och då känns det märkligt att Miljöpartiet gör det här, säger Linde till Aftonbladet.
Partiledarna tågar för enighet
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet gör sitt bästa för att visa enighet. Tidigare i veckan åkte partiets ledare på tågturné och i morgon håller de en gemensam presskonferens i Visby. Ett större politiskt utspel väntas.
Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson beklagar att Billströms och Valterssons debattartikel kommer just i dag.
– Jag tycker att det är olämpligt att de släpper artikeln på Vänsterpartiets dag i Almedalen, säger Peter Eriksson.
– Jag har pratat med dem och de säger att det inte gick någon annan dag.
Men Peter Eriksson tycker inte att det här ska ses som att Miljöpartiet samarbetar med regeringen.
– Mikaela Valtersson har tackat ja till att leda en utredning. Det vore väl jättebra om Miljöpartiet skötte alla regeringens utredningar. De skulle bli mycket bättre då.
”Skadar förhållandet”
Riksdagsledamoten Hans Linde, som också är Vänsterpartiets talesperson i utrikesfrågor, menar att utspelet skadar förhållandet till samarbetspartiet.
– Det stärker inte förtroendet för Miljöpartiet. Grunden till att skapa en gemensam politik måste vara att man har förtroende för varandra. Miljöpartiets agerande är därför märkligt.
När den rödgröna arbetsgruppen för frågor om invandring inleder sina gemensamma diskussioner kommer dagens debattartikel att stå högt på dagordningen, enligt Hans Linde.
– Det här kommer att försvåra våra diskussioner på området.
Både Socialdemokraternas ledare Mona Sahlin och Vänsterpartiets Lars Ohly var informerade om utspelet på Dagens Nyheters debattsida. På en presskonferens i Visby kommenterade Ohly artikeln.
– Vi har naturligtvis pratat om detta, jag, Mona Sahlin, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand. Och vi är överens om att även dessa frågor ska hanteras i det rödgröna samarbetet. Vi har en arbetsgrupp där den här frågan ligger. Jag har försäkrat mig om att vi har samma syn på det här samarbetet, sa Ohly.
Aftonbladet har utan resultat sökt Mona Sahlin för en kommentar.
Regeringen samarbetar med Miljöpartiet: Ny utredning om invandringspolitiken ska leda till utökad arbetskraftsinvandring. För att möta morgondagens brist på arbetskraft vill migrationsminister Tobias Billström vidga möjligheterna för människor i länder utanför EU att komma till Sverige och arbeta
Publicerat 2009-06-27 17:18
Foto: Bertil Ericson Miljöpartiets gruppledare Mikaela Valtersson och regerings Tobias Billström (M) fortsätter samarbetet.
Miljöpartiet trotsar den rödgröna alliansen: Leder utredning om invandringen på regeringens uppdrag.
Regeringen och Miljöpartiet vill ytterligare främja de positiva effekter som ökad rörlighet över gränserna kan medföra. Men för att kunna dra nytta av den här utvecklingspotentialen krävs mer kunskap om vilka faktorer som påverkar mobiliteten. Regeringen tillsätter därför i dag en parlamentarisk kommitté, skriver migrationsminister Tobias Billström och Miljöpartiets Mikaela Valtersson, som ska leda arbetet.
Regeringen har i dag fattat beslut om att tillsätta en parlamentarisk kommitté som ska utreda hur personers ökade rörlighet till och från Sverige kan underlättas och hur rörlighetens positiva utvecklingseffekter kan främjas.
Miljöpartiet de grönas gruppledare Mikaela Valtersson ska leda kommitténs arbete. På så sätt tar regeringen ett stort steg i arbetet med att ytterligare öppna Sverige och ta tillvara de möjligheter som kopplingarna mellan migration och utveckling erbjuder. Ökat globalt utbyte är positivt för såväl enskilda som för hela samhällen.
Utgångspunkten för den framtida migrations- och utvecklingspolitiken ska vara en positiv syn på mobilitet och globalisering.
Allianspartierna och Miljöpartiet de gröna enades redan för fem år sedan om att öka möjligheterna till arbetskraftsinvandring. Det har lett till att Sverige sedan december 2008 har ett av världens öppnaste och mest flexibla regelverk för arbetskraftsinvandring. Ökad arbetskraftsinvandring kan möta behovet av arbetskraft för svenska företag och den offentliga sektorn. Samtidigt kommer fler människor att kunna skapa sig en framtid i Sverige.
Arbetskraftsinvandring kan också bidra till att det svenska arbetslivet öppnas upp så att fler människor med olika bakgrund ges en bättre chans att komma till sin rätt, vilket kan ge positiva effekter för integrationen.
Dagens globaliserade arbetsmarknad, som präglas av en ökad rörlighet och ett ömsesidigt ekonomisk beroende, får till följd att tidigare invandring för permanent bosättning alltmer har ersatts av tillfällig och upprepad ekonomisk migration.
Fler och fler personer migrerar tillfälligt för att sedan återvandra till sina ursprungsländer under en kortare eller längre tid. Enligt OECD:s migrationsöversikt från år 2008 anlände över 2,5 miljoner tillfälliga arbetskraftsinvandrare till OECD-länderna år 2006.
Dessa tillfälliga arbetskraftsinvandrare utgjorde fler än tre gånger antalet permanenta arbetskraftsinvandrare. OECD uppskattar också att 20 till 50 procent av migranterna i OECD-länderna återvandrar till sina hemländer eller flyttar till ett annat land inom fem år. Dessutom väljer många som har återvandrat till sina ursprungsländer att på nytt flytta till mottagarlandet, en eller flera gånger. Detta fenomen kallas cirkulär migration och har en tydlig utvecklingspotential.
Anledningarna till att människor rör sig på detta sätt är flera men en betydande faktor är att rese- och kommunikationskostnader blivit lägre, vilket innebär att migranter i dag lättare kan behålla kontakten med sitt ursprungsland. De enorma summor privata pengar som migranter skickar hem för att stödja sina familjer och vänner, så kallade remitteringar, är ett tydligt tecken på existerande transnationella nätverk och dessa personers dubbla engagemang i både mottagar- och ursprungslandet. Cirkulär migration är dessutom en naturlig konsekvens av många migranters avsikt att för eller senare frivilligt återvandra till ursprungslandet.
Cirkulär migration kan ha positiva effekter i såväl destinations- som ursprungsländer;
• I mottagarländer bidrar migranter till att tillgodose behovet av arbetskraft, öka den ekonomiska tillväxten och säkerställa välfärden. De gör ekonomin och samhället mer dynamiska.
• Enskilda migranters och invandrargruppers kontakter inom näringsliv och handel innebär en stor potential för utveckling. Det statliga riskkapitalbolaget Swedfund har till exempel under lång tid bidragit till sådant framgångsrikt utvecklingssamarbete mellan företagare med utländsk bakgrund i Sverige och ursprungsländer.
• Genom att återvandra, tillfälligt eller permanent, överför migranter nya kunskaper och erfarenheter som kan bidra till utvecklingen av ursprungslandet.
• Cirkulär migration kan bidra till att motverka kompetensflykt, ”brain drain”, som är ett allvarligt problem i vissa länder och sektorer, till exempel hälsosektorn i flera afrikanska länder.
Under andra halvan av 1800- och början av 1900-talet utvandrade många svenskar till USA. Mindre känt är att många återvandrade till Sverige och bidrog till den industriella utvecklingen med nya kunskaper och erfarenheter.
Den cirkulära migrationen mellan Sverige och USA hade stora positiva effekter både för den svenska och den amerikanska ekonomin. Utvandrarna fyllde brister på den amerikanska arbetsmarknaden samtidigt som det inte fanns tillräckligt med arbetstillfällen i Sverige.
Omkring 25 procent av utvandrarna återvandrade efter en tid till Sverige. Många tog med sig praktiska erfarenheter och kunskaper som bidrog till Sveriges utveckling. Liknande exempel på framgångsrik cirkulär migration är de indier som invandrade till Silicon Valley i slutet av 1990-talet och som sedan återvänt till Indien och därigenom bidragit till utvecklingen av den indiska IT-sektorn. I dag står den för runt fyra procent av Indiens BNP.
Regeringen och Miljöpartiet de gröna vill ytterligare främja de positiva effekter som ökad mobilitet kan medföra. Migranters bidrag till samhällets utveckling i Sverige och deras ursprungsländer ska framhävas.
Redan i dag finns förutsättningar för cirkulär migration till och från Sverige. Förutom de nya reglerna för arbetskraftsinvandring kan migranter få sin i Sverige intjänade inkomstpension utbetald i ett annat land. Genom möjligheten att inneha dubbelt medborgarskap ökar möjligheten för människor att utan begränsningar resa in i och bo i både Sverige och ursprungslandet.
För att kunna dra nytta av den utvecklingspotential som cirkulär migration kan ha krävs ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar rörligheten. Det finns bristande kunskap om hur och på vilket sätt migranter rör sig mellan Sverige och sina ursprungsländer samt förutsättningarna för och effekterna av detta. Till exempel saknas information om i vilken utsträckning migranter som beviljats permanenta uppehållstillstånd i Sverige återvandrar till sina ursprungsländer, varför de gör det samt om, och i så fall hur, detta bidrar till utvecklingen i hemländerna.
Det saknas också kunskap om i vilken utsträckning personer som en gång lämnat Sverige och återvandrat till hemlandet därefter väljer att på nytt flytta hit, det vill säga i vilken mån återvandringen till hemlandet är permanent. Det saknas också till viss del kunskap om hur de svenska regelverken generellt påverkar förutsättningarna för invandring och utvandring.
Regeringen tillsätter därför i dag en parlamentarisk kommitté med uppdrag att inom ramen för den reglerade invandringen:
• Kartlägga den be
fintliga cirkulära migrationen till och från Sverige och peka på eventuella behov av ytterligare forskning.
• Utreda såväl positiva effekter av cirkulär migration såsom ett ökat utbyte av kunskaper och remitteringar, som negativa effekter såsom risken för brain drain.
• Redovisa de regler och förutsättningar inom migrations-, integrations-, närings-, social- och utvecklingspolitiken som påverkar möjligheterna till invandring och utvandring.
• Identifiera faktorer inom andra politikområden som kan hindra respektive underlätta migranters möjligheter att röra sig mellan Sverige och sina ursprungsländer.
• Undersöka vilka möjligheter det finns för personer i pensionsålder att återvandra och identifiera hinder som kan finnas.
• Uppmärksamma vilka effekter cirkulär migration kan få på migranter ur ett köns-, jämställdhets- och barnperspektiv.
• Föreslå eventuella åtgärder som bedöms nödvändiga för att underlätta cirkulär migration till och från Sverige.
Med de nya, öppna och flexibla reglerna för arbetskraftsinvandring har Sverige gått före andra länder. Genom detta initiativ visar vi att vi menar allvar när vi säger att migration är en positiv kraft i dagens globaliserade värld.”
Passlösa flyktingar, alltså nio av tio av dem som söker asyl, måste ha andra dokument för att styrka sin identitet, till exempel ett id-kort från hemlandet. Men olika asylhandläggare värderar de nationella id-korten olika 
27-åriga Sima Assadbéigy
27-åriga Sima Assadbéigy
27-åriga Sima Assadbéigy, från Iran, fick stämpeln ”identiteten är inte styrkt” i sitt nya flyktingpass. Hon berättar om sitt samtal med handläggaren.
– Han sa till mig att ”nej, du måste ha pass för att ha identitet”. Jag har ett märke på mitt resedokument. Där står det att jag inte har någon identitet.
Sima Assadbéigy fick asyl i december 2007. Hon hade aldrig haft något pass. Första gången hon behövde lämna Iran blev det med hjälp av smugglare, som hjälpte henne undan den förföljande politiska polisen.
Sima trodde att hennes pappa, som kom senare till Sverige, också skulle få stämpeln med texten ”innehavarens identitet är inte styrkt”, eftersom han, liksom hon, saknade pass och bara hade sitt iranska id-kort. Men till hennes förvåning godkände Migrationsverket pappans identitet.
– Han fick direkt sitt pass utan märke. Han har en identitet i Sverige, säger Sima Assadbéigy.
Utifrån samma typ av id-kort fick alltså Sima och pappan två olika beslut. Och förklaringen är att olika handläggare bedömer samma dokument olika.
Simas handläggare, som inte vill bli intervjuad på band, förklarar för Ekot att Sima inte hade passet med sig. Och det är bara passet som gäller. Alla andra dokument kan göra identiteten sannolik, men inte säker till hundra procent, säger han.
Men experten på identifieringsfrågor på Migrationsverket, Magnus Rosenberg, säger att den inställningen är fel.
– Det finns inget absolut krav att det bara är ett pass som styrker identiteten. Även med andra handlingar, och också vid en fri bevisprövning där man gör en samlad bedömning av allt som har framkommit i ärendet, så kan man komma fram till slutsatsen att identiteten är styrkt.
Det verkar som att det i praktiken hänger på slumpen, vilken handläggare man har, så får man ja eller nej till sin identitet?
– Eftersom det råder en något delad uppfattning ute bland handläggarna så kan man få olika bedömningar. Vi kommer nu framöver att titta närmare på det här och gå ut med rekommendationer, säger Magnus Rosenberg på Migrationsverket.
Flyktingar utan styrkt identitet får ändå ett svenskt id-kort när de väl fått asyl i Sverige. Men de får inte bli svenska medborgare.
Och till exempel 37-årige Hamid Reza Husseini är rädd för att åka utomlands med ett id-kort där det står att hans identitet är osäker. Han undrar om lagen verkligen är lika för alla i Sverige.
– Det finns olika lagar här i Sverige. Det är konstigt, jättekonstigt, säger Hamid Reza Husseini.
Ivan Garcia
ivan.garcia@sr.se
http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=2928799
Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson tycker att det borde bli lättare för barn som söker uppehållstillstånd att få stanna Sverige
21:37 | onsdag 24 juni 2009
|
Det är lagstiftningen som är för sträng, tycker Eliasson, som menar att Migrationsöverdomstolen har gjort en rad stränga tolkningar och avvisat barn som kanske borde ha fått stanna. Han har flera exempel. – Ung flicka från Burundi, psykisk ohälsa, har ingenting att åka hem till, föräldrar finns inte, ingen organisation som tar emot. Hon får inte stanna, till exempel. Vi har barn som har varit här ganska lång tid. Det finns ett antal sådana här situationer som man bör analysera noggrant, säger Dan Eliasson. Det kommer ungefär 1 600 barn om året till Sverige just nu. Från länder som Irak och Somalia brukar cirka var tredje få avslag på sin ansökan på uppehållstillstånd. I dag kom en utredning om Migrationsöverdomstolen, som är den som fattar besluten om avvisning. Dan Eliasson hade väntat sig förslag om hur det skulle bli något lättare för barn att få stanna. Han blev besviken. Enligt Eliasson har politikerna inte förstått vilka stränga konsekvenser lagarna om uppehållstillstånd för barn har fått. – Den här debatten som har varit det senaste året visar att väldigt många folkvalda vill ha generösare regler och då får man ta ställning och föreslå förändringar åt det hållet, säger Dan Eliasson. Migrationsminister Tobias Billström ger dock inga besked om när lagen kan ändras, eller om han tycker att det är för svårt för barn att få uppehållstillstånd i Sverige. – Det är naturligtvis inte helt lätt när det inte finns något material att gå vidare med. Är det för svårt för barn att få uppehållstillstånd i Sverige? – Nu är det ju så att utredningen har gått igenom och tittat på de här frågorna men har valt att inte precisera sig i det här avseendet, och det gör det ju svårt att komma till någon slutgiltig slutsats i det här sammanhanget. Vi får nu fundera från departementets sida hur vi ska gå vidare med det här, säger migrationsminister Tobias Billström. Jonas Fredén |
Migrationsverket har inlett ett Afghanistan-projekt som stöds av europeiska återvändandefonden och som pågår till slutet av året. Syftet med projektet är att bilda nätverk samt att utveckla ett system för bedömningen av säkerhetssituationen i Afghanistan i vilket man samlar information om utreselandet
Information samlas bland annat av lokala och internationella myndigheter som är verksamma i Afghanistan samt av medborgarorganisationer. Projektet har som mål att säkerställa att bedömningen av säkerhetssituationen i Afghanistan är mera tillförlitlig och mera uppdaterad än för närvarande.
Länderinformationen om Afghanistan är den viktigaste faktorn när Migrationsverket bedömer om en asylsökande som kommer från landet är i behov av internationellt skydd samt om det föreligger förutsättningar för att tryggt återvända dit. Genom nätverket som bildas i projektet samlar man dessutom information för att stöda afghanska medborgare som vill återvända till Afghanistan frivilligt. Det är meningen att informationen ska användas av de myndigheter som organiserar detta.
Projektet ska även utnyttjas vid trepartförhandlingarna mellan Finland, Afghanistan och FN:s flyktingorganisation UNHCR när man strävar efter att sluta ett avtal om återvändandet av såväl asylsökande, sökande som fått avslag på sin ansökan som sökande som fått uppehållstillstånd.
Fact finding-resa och seminarium på hösten
På hösten kommer företrädare för Migrationsverket och polisen att resa på en fact finding-resa till Afghanistan. Under resan kommer man att besöka lokala myndigheter, den finska beskickningen samt utländska beskickningar, medborgarorganisationer, partier och internationella organisationer. Det främsta målet är att bilda ett kontaktnät på den lokala nivån.
I oktober kommer Migrationsverket att ordna ett seminarium där man presenterar information som samlats in under resan för såväl tjänstemän som afghaner som är bosatta i Finland. En rapport på finska och engelska kommer att utarbetas om resan för tjänstebruk. Efter seminariet kommer även en offentlig finskspråkig utredning att offentliggöras på verkets internetsidor.
Migrationsverket kommer dessutom på basis av resultaten av projektet att uppdatera sin tillämpningsanvisning som gäller Afghanistan och som styr verkets beslutspraxis vid avgörandet av asylansökningar som gjorts av afghaner,
Afghanistan är ett av de viktigaste utreseländerna
Afghanistan är ett av de viktigaste utreseländerna när man granskar den internationella flyttningsrörelsen och flyktingskapet. Under åren 2004–2008 sökte ca 850 afghanska medborgare asyl i Finland. Afghaner har flyttat till Finland även som kvotflyktingar och med stöd av uppehållstillstånd som beviljats på grund av familjeband. För närvarande är ca 3 300 afghaner bosatta i Finland och många av dem är finska medborgare.
Detta meddelande utkommer senare även på dariska på Migrationsverkets webbplats på adressen http://www.migri.fi/.
Ytterligare information för medier: överinspektör Pekka Martin, enheten för juridisk service och länderinformation, tfn 071 873 0431.
Publicerad 24 jun 2009 11:45
Uppdaterad Wed Jun 24 11:45:06 CEST 2009
Det nya system för asylprövningar som infördes våren 2006 får i huvudsak godkänt av utredaren Bertil Hübinette
Men tolkningen av situationen i de sökandes hemländer behöver utvecklas
Det nya system för asylprövningar som infördes våren 2006 får i huvudsak godkänt av utredaren Bertil Hübinette.
Men tolkningen av situationen i de sökandes hemländer behöver utvecklas.
Det nya systemet innebar en grundläggande reform av hela det svenska asylsystemet, som led av dålig insyn, befarat godtycke och närmast oändliga möjligheter att lämna in nya ansökningar när de första misslyckats.
I april 2006 infördes i stället en domstolsprocess, samtidigt som en ny utlänningslag trädde i kraft, som drivits fram av riksdagens småpartier och beslutats i enighet.
Målet var en mer öppen process och tydligare regler kring på vilka grunder en person har rätt att stanna i Sverige, särskilt när denna har behov av skydd.
Bättre beslut
Kritik hördes mot förändringen nästan omedelbart. I dag står exempelvis inte Vänsterpartiet och Miljöpartiet för uppgörelsen de var med om att driva igenom då, och en rad frivilligorganisationer har särskilt kritiserat hur barn behandlas i lagen, av Migrationsverket och domstolarna.
Utredaren Hübinette, som redovisar sina resultat senare i eftermiddag, skriver i en sammanfattning TT har läst att såväl företrädare för enskilda sökande, som Migrationsverket och domstolarna är ”mycket nöjda” med effekterna av domstolsprocessen.
I sammanfattning har besluten som fattas helt enkelt blivit bättre.
Migrationsverket, som står för grundprövningen av alla ansökningar, får också godkänt. Exempelvis går domstolarna enbart i vart tionde fall emot verkets bedömningar när dessa överklagas, vilket i sin tur sker i nio av tio fall när den sökande fått ett avslag.
Fortsatt koll på barn
När det gäller barnen finns dock ännu inte tillräckligt många avgöranden för att kunna säga att barns bästa inte beaktas, trots kritik från bland andra barnombudsmannen, skriver Hübinette.
”Frågan bör dock uppmärksammas fortsättningsvis,” skriver han.
Och trots ökad öppenhet saknar utredaren redovisningar av hur den landinformation Migrationsverket och domstolarna lutar sig mot i sina avgöranden har tolkats och vilken vikt olika källor ges.
Men utredaren föreslår inga lagändringar, vid sidan av några mindre preciseringar.
