Migrationsdomstolsdom: Om det afghanska paret och deras barn skulle återvända till hemlandet riskerade de att utsättas
för våld. Dessutom skulle den humanitära situationen riskera att barnens hälsa och utveckling äventyras.
Migrationsdomstolen beviljar därför permanent uppehållstillstånd
En kvinna blev i Afghanistan bortrövad av en talibankommendant som ville göra henne till sin fru, men lyckades rymma.
Hon gifte sig senare med en annan man och fick barn med honom. Efter att talibankommendanten ytterligare ett par år
senare letat efter familjen hos kvinnans föräldrar, stulit ett foto på familjen och sagt att han skulle döda dem,
flydde familjen till Sverige. De ansökte om uppehållstillstånd i egenskap av flyktingar alternativt skyddsbehövande i
övrigt. De fick avslag men överklagade migrationsverkets beslut.
Migrationsverket ansåg att parets berättelse var osannolik, men att om skyddsbehov skulle anses föreligga så kunde en
internflykt inom Afghanistan vara aktuell. Exempelvis ansågs familjen, som kommer från Herat, kunna placeras i Kabul
eller Mazar-e-Sharif. Efter migrationsverkets beslut om avslag födde kvinnan ännu ett barn, vars ansökan om
uppehållstillstånd överlämnades till migrationsdomstolen för handläggning.
Migrationsdomstolen påpekar att det är asylsökande som har bevisbördan för att han eller hon är i behov av skydd, men
att ett inte alltför strikt beviskrav bör tillämpas – en sökandes berättelse för godtas om den framstår som trovärdig
och sannolik. Eftersom parets redogörelse är detaljerad, sammanhängande, samstämmig, inte innehåller några
motstridigheter och inte förändrats under prövningens gång så finns det inga skäl att ifrågasätta dess trovärdighet.
Hotbild i hemlandet
Att talibankommendanten är en del av ett nätverk och har ett foto på paret gör att hotbilden inte begränsas till
hemorten. Migrationsdomstolen konstaterar också att familjen inte känner någon i Kabul eller Mazar-e-Sharif och inte
har tillgång till bostad eller arbete i någon av dessa städer, samt att situationen för bostäder,
försörjningsmöjligheter och hälsovård är mycket dålig i Afghanistan i allmänhet. Om familjen skulle försöka bosätta sig
i dessa städer skulle de riskera ”att utsättas för sådana otillbörliga umbäranden som kan leda till att deras, och då
speciellt barnens, hälsa och utveckling äventyras”. Enligt 1 kap. 10 § utlänningslagen (2005:716) ska i fall som rör
ett barn särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa kräver.
Eftersom migrationsverket inte gjort sannolikt att det finns ett rimligt och relevant inre flyktalternativ för
familjen bifaller migrationsdomstolen överklagandet och beviljar samtliga familjemedlemmar permanent
uppehållstillstånd. Dock inte i egenskap av flyktingar – eftersom det inte är på grund av politisk eller religiös
åskådning som familjen lämnat sitt hemland – utan i egenskap av skyddsbehövande i övrigt.
Med hänsyn till rådande osäkra säkerhetsläge avråder Utrikesdepartementet från alla resor till Afghanistan
Svenska medborgare i Afghanistan erinras om den generella risken i hela landet för kidnappningar och andra terrordåd.
Den svenska ambassaden önskar vidare informera om att risken för sådana dåd bedöms ha ökat på senare tid och kan komma att utföras i Kabul i anslutning till firandet av ”Victory Day” den 28 april 2009. Alla svenska medborgare uppmanas därför att under perioden fr om. idag till den 30 april vidta särskilda säkerhetsåtgärder. Speciellt bör områden med stora folksamlingar samt regeringsbyggnader och hotell som tidigare varit utsatt för angrepp undvikas
UNHCR Eligibility Guidelines for Assessing the International Protection Needs of Asylum-Seekers from Afghanistan
Rapporten publicerades juli 2009
EU:s informella ministermöte för rättsliga och inrikes frågor som pågår i Stockholm denna vecka har väckt reaktioner i olika politiska och sociala grupper. Både Miljö- och Piratpartiet är stark kritiska mot det sk. Stockholmsprogrammet – som är tänkt att ersätta Haagprogrammet som löper ut i år.
Igår ägde ett par protestaktioner som kritiserade EU-kommissionens underlag. En av demonstrationerna anordnades av nätverket ”Svart Måndag”
Representanter för Miljö- och Piratpartiet deltog i demonstrationen i Humlegården och från båda håll anser man att EU går mot en harmonisering av hur medborgarna ska övervakas och en stramare flyktingpolitik.
Mehmet Kaplan, riksdagsman (MP) och medlem i Justieutskottet anser att utveckling går mot fel håll när det gäller individens integritet och att det är Sverige som driver på det.
-Beatrice Ask som alltid passar på och berättar att det är en delikat uppgift balansen mellan integritets skydd å ena sidan och rättssäkerhet med den, och brottsbekämpningen å andra sidan, men hon trots de här farhågorna som hela tiden uttrycker, så tar hon beslut efter beslut och driver på i EU sammanhang om att den här typen av lagstiften ska finnas i hela EU. Det finns EU länder som är värre än Sverige och det finns EU länder som är bättre än Sverige. Men vi vill inte att utveckling ska gå åt det brittiska hållet med mass registrering av kammeror eller den svenska hållet där vi genom lagstiftning som FRA och IPRED faktisk nu håller vi på riktigt installera övervakningssamhället
Mehmet Kaplan, som också säger att han befarar att Stockholmsprogrammet så småningom kommer att utvecklas till ett regelverk som kränker medborgarnas integritet inom EU.
Miljöpartiet tycker att Europakonventionen för Mänskliga Rättigheter – och INTE Stockholmsprogrammet – borde vara normen som ska skydda medborgarnas personliga integritet och frihet.
Med Stockholmsprogrammet tas små steg mot ett olyckligt övervakningssamhälle:
-Vi tar små,små steg alltså. Var och en av de här åtgärderna kanske är inte så skyldiga till att skapa det här övervakningssamhälle, men om man tittar på de tillsammans i grupp, i samverkan med varandra, så skapar vi ett nätverk som kommer att göra att varje person som vill kommunicera kommer att ha sin kommunikation för beskådan från den som vill det inom staten. Och det tycker vi är olyckligt, säger Mehmet Kaplan
Piratpartiets representant Mattias Bjärnemalm .- som också deltog i demonstrationen – är av samma åsikt. Med Stockholmsprogrammet byggs det upp en enorm databas som kommer att samla uppgifter om medborgarna i stället för att skydda individens integritet.
-Problemet är att de börjar i fel ände. Att integritetsfrågorna ska skyddas måste alltid var viktigare än övervakningen. Och det är där de gör en tankekullerbyta, dvs de försöker ha så mycket övervakningsmöjlighet och lite integritetsskydd. Vi vill ha så mycket integritetsskydd som möjligt och minimal övervakning. Men ett sånt förslag som finns i ”pipelinen” är ju en europeisk myndighet som ska samordna all den information som idag finns i Schengens CIS och VIS, och allt detta ska samköras i en enda stor databas; och den myndighet ska även få mandat att samla ihop mer information till den databasen. Det här blir en enorm- och slentriansmässig övervakning som jag tror kommer att var riktigt dålig för trygghets känsla hos enskilda.
Flyktingfrågarna väcker också ont blod hos nätverket Svart Måndag. Och Mehmet Kaplan säger att hans parti vill att migrationspolitiken ska vara en möjlighet för förföljda människor. Men istället bygger nu EU nya murar med länder som Grekland och Italien som värsta exemplen, säger han.
-En annan del som vi tycker är fel med migrationspolitiken som diskuteras inom Stockholmspaketet är att man harmoniserar nu så att det blir de värsta ländernas praxis som blir standard i resten av EU. Och inte de bästa ländernas. Vi har helt olika typer av förutsättningar för migration och asyl- och flyktingar när det gäller de södra EU-länderna och när det gäller oss i norden. Och att då harmonisera hela situationen och låtsas som att man gör det för flyktingarnas bästa, det tycker jag är att fara med osanning, och det kommer att straffa sig i längden, för sanningen kommer att komma fram, säger Kaplan.
EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor fortsatte på torsdagen att diskutera frågor som rör brottsbekämpning, civilrätt och straffrätt samt asyl-och migrationsfrågor. I morgon avslutas detta informella ministermöte.
Reporter: Alberico Lecchini
STOCKHOLMSPROGRAMMET Inom en union som bygger på respekt för mänskliga rättigheter kan man inte tillåta den nationella tillämpningen av en av dessa rättigheter – rätten till asyl – variera så mycket som den gör. Dagens situation är från ett humanitärt perspektiv oacceptabel, skriver Wolfgang Kopetzky och Bengt Westerberg på Röda Korset
Foto: AP
Flyktingar i Aten hålls inlåsta på ett asylcenter i väntan på besked om sin framtid. Att låsa in asylsökande måste så långt möjligt undvikas, skriver Wolfgang Kopetzky och Bengt Westerberg.
Idag avslutas det informella mötet mellan EU:s ministrar för rättsliga och inrikes-frågor i Stockholm. Under det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionen kommer man att under ledning av den svenska regeringen förhandla fram ett nytt femårigt arbetsprogram för samarbetet kring rättsliga och inrikes frågor, det så kallade Stockholmsprogrammet. En hörnsten kommer att vara ett gemensamt europeiskt asylsystem.
De europeiska rödakorsföreningarna har vid upprepade tillfällen uttryckt sin oro över den utsatthet som orsakas av irreguljär migration, den inhumana behandling som asylsökande och andra migranter utsatts för vid EU:s yttre gräns och risken för att asylsökande inte får tillgång till en rättssäker asylprocess.
Dagens situation är från ett humanitärt perspektiv oacceptabel. Som representanter för rödakorsföreningarna inom EU uppmanar vi därför unionens ansvariga ministrar, med Sveriges migrations- minister Tobias Billström i spetsen, att nu lägga grunden för ett gemensamt europeiskt asylsystem som är tillgängligt för människor i behov av skydd, som säkerställer humana mottagandevillkor och som garanterar rätten att söka och åtnjuta asyl genom en rättssäker och väl fungerande asylprocess i samtliga medlemsstater.
Inom en union som bygger på respekt för grundläggande mänskliga rättigheter kan man inte tillåta att den nationella tillämpningen av en av dessa rättigheter – rätten till asyl – varierar så mycket som den gör idag. Vår uppfattning är att Europeiska kommissionen, rådet och Europaparlamentet framför allt måste identifiera och komma överens om åtgärder som garanterar:
•tillgänglighet till en rättssäker och välfungerande asylprocess – genom säker tillgång till EU:s territorium;
•humana och värdiga mottagandevillkor som tar hänsyn till särskilt utsatta asyl- sökandes behov; samt
•asyl för människor på flykt som behöver skydd i EU – och med en rättvis ansvars-fördelning inom unionen.
Personer som har rätt till asyl måste för att den rätten ska betyda något kunna söka asyl. Förstärkta och utökade gränskontroller runt EU har emellertid lett till att den möjligheten i praktiken successivt har minskat. Som kommissionen konstaterar i den strategiska plan man har tagit fram är de sätt som idag används för att ta sig till EU ofta oreglerade. Så kallade människosmugglare är för många den enda möjlighet som står till buds.
När människor väl når fram till EU:s yttre gräns måste de få information om sina rättigheter och behandlas humant. De måste få tillgång till en rättssäker och väl fungerande asylprocess där alla asyl- ansökningar behandlas individuellt i enlighet med internationell rätt. Alla asylsökande måste ha rätt att under hela asylprocessen stanna kvar i EU och ha tillgång till juridisk rådgivning.
För att säkerställa att ingen som är i behov av skydd nekas asyl – särskilt när det gäller människor som flyr från väpnade konflikter – måste reglerna förstärkas för dem som inte åtnjuter flyktingstatus enligt den internationella flyktingkonventionen (så kallat subsidiärt skydd).
Gemensamma mottaganderegler måste garantera human behandling och anständiga materiella förhållanden. Att främja god hälsa måste prioriteras. Många asyl-sökande utsätts för allvarliga hälsorisker före och under flykten. Det räcker inte att de erbjuds akut vård. De måste få tillgång till all den hälso- och sjukvård som krävs för att tillgodose deras behov.
Att stärka de asylsökandes egenmakt är en grundläggande aspekt i mottagandet. För att främja deras självständighet bör asyl- sökande ha rätt att söka och ta arbete. Förvarstagande (förvar = fängelse) måste så långt möjligt undvikas. Särskilt utsatta asylsökande – till exempel personer som utsatts för tortyr eller människohandel, ensamkommande barn och människor med funktionsnedsättning – bör aldrig tas i förvar.
EU:s nuvarande ansvarsfördelnings- system för prövningen av asylansökningar kallas Dublinsystemet. Det bygger på principen att asylansökan alltid ska prövas i det första EU-landet som en asylsökande kommer till. Det systemet måste omgående omprövas eftersom alla länder idag inte kan garantera en rättssäker process. Vi förordar därför en bestämmelse som gör det möjligt att avbryta överföringen av asylsökande till medlemsstater med bristfällig mottagandekapacitet och under- målig skyddsnivå.
Medlemsstaterna och EU:s institutioner måste också anslå tillräckliga resurser, inbegripet välutbildad personal, till asylprövningen och mottagandet av asyl- sökande. Ett verkligt gemensamt asyl-system förutsätter gemensam finansiering genom EU:s budget.
Det är utan tvivel mycket kvar att göra, men vi är förhoppningsfulla om att EU och dess medlemsstater – med stöd av Röda Korset och andra internationella, icke-statliga organisationer – om den politiska viljan finns kan bygga ett tillgängligt och rättvist europeiskt asylsystem som tryggar en bättre framtid för asylsökande och flyktingar i Europa.
WOLFGANG KOPETZKY
ordförande i styrelsen för Röda Korsets EU-kontor
BENGT WESTERBERG
vice president Inter- rnationella federationen av rödakors- och röda-halvmåneföreningar samt ordförande Svenska Röda Korset
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3217441.svd
Det säger Michael Williams på FARR, Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd, apropå att Sverige inte vill gå med på att tillfälligt inte skicka folk till Grekland. Och han är positiv till att EU-parlamentet i en första omröstning enats om riktlinjer för en gemensam asylpolitik inom EU. Migrationsminister Tobias Billström är nöjd med . Reporter: Olgica Lindquist
http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=1738367&BroadcastDate=&IsBlock=
.
tisdags morse gick ett hundratal grekiska kravallpoliser, eskorterade av bulldozers, in i ett läger för asylsökande i den grekiska staden Patras västra hamn och jämnade det med marken
I lägret fanns migranter som hoppades kunna ta sig till Italien och västra Europa. Lägret har funnits i 13 år och för några månader sedan fanns cirka 1 800 personer där, flertalet från Afghanistan.
På grund av massarresteringar och för att hamnmyndigheterna har gjort det omöjligt för migranterna att ta sig till Italien fanns det inte mer än ett hundratal personer i lägret när polisen kom. Enligt en Rödakorsmedarbetare i Patras var polisens agerande skräckinjagande. Syftet med aktionen tros vara att signalera till alla migranter att de inte har någon framtid i Grekland, rapporterar BBC.
Sedan det nationalistiska högerpartiet Laos framgångar i EU-valet har den konservativa grekiska regeringens attityd mot vad de kallar ”Clandestines” hårdnat. Dessutom har en nystiftad lag gjort deportationer enklare. Internationell kritik har länge riktats mot Grekland för landets behandling av asylsökande.
Ministrar från EU:s 27 medlemsstater är i Stockholm för att bland annat diskutera en gemensam asylpolitik inom unionen. Den svenska migrationsministern Tobias Billström har sagt att han tror att förutsättningen för en gemensam asylpolitik i EU är god, men optimismen är inte lika stor bland de organisationer som arbetar med asylrätt. Michael Williams är sakkunnig på FARR, Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd
– Eftersom att vi har avlägsnat vetorätten kan inte enskilda medlemsländer bromsa förhandlingar på grund av egenintresse. Ur det perspektivet har migrationsministern en grund för optimism. En annan anledning till att vara optimistisk är om Lissabonfördraget godkänns vilket sätter frågan i ett annat sammanhang än idag, säger Michael Williams.
Förändringar inom EU har underlättat arbetet för en gemensam asylpolitik inom unionen och om Lissabonfördraget kommer att godkännas, kommer samordningen underlättas ytterligare. Men enligt Michael Willams följs inte EUs riktlinjer och beslut alltid i praktiken.
– Det finns ingen tillräcklig överensstämmelse idag för att tro att en framtida gemensam asylpolitik ska bli verklighet, så att varje asylsökande faktiskt ska kunna vara säkra på att de blir behandlade på samma sätt oavsett vilket EU-land de söker asyl i, säger Michael Williams.
Migrationsminister Tobias Billström ser inga egentliga hinder för en gemensam asylpolitik. Han säger att ländernas ministrar har samlats med en ambition att samordna ett europeiskt asylsystem och tror att tidsplanen kommer hålla.
– Vi har ju sagt från EUs sida, upprepade gånger, att målet vad gäller att införa ett system 2012 ligger fast, regelverket ska kunna vara på plats vid utgången av 2010 och 2012 ska systemet vara uppe och fungerande, säger Tobias Billström.
Men Michael Williams ser redan nu en stor skillnad mellan medlemsländers olika internationella och europeiska åtaganden och hur asylpolitiken genomförs i praktiken.
– Exempelvis har Grekland tidigare kritiserats både internationellt och av EU-kommissionen, för att de utvisar människor, trots att de får återvända till inhumana förhållanden, en del riskerar fängelse, tortyr och i vissa fall även avrättning, säger han.
Ett gemensamt asylsystem skulle bland annat innebära att de personer som flyr till Europa och söker asyl, ska fördelas på ett jämnare sätt mellan de olika EU-länderna. Den svenska regeringen anser att Sverige har fått ta emot en allt för stor andel irakiska flyktingar jämfört med andra medlemsländer. Men Michael Williams säger att det snarare finns andra länder som får ta emot stora flyktingströmmar. Och om Sverige vill driva igenom ett gemensamt asylsystem, så får regeringen även vara beredda på att överta asylsökande från andra EU-länder.
– Om vi ser på verklighetens EU idag så är det Malta som har den största flyktingbördan. Sverige har inte visat någon medkänsla med den maltesiska situationen. Det är hyckleri att klaga på att vi tar emot för många flyktingar samtidigt som man inte visar förståelse eller vilja att nå en lösning för länder som bär en större börda, säger Michael Williams.
De stora skillnaderna som finns i EU-ländernas hantering av asylsökande innebär även en osäkerhet om hur en gemensam asylpolitik kan se ut. Idag finns det minimikrav som alla medlemsländer egentligen ska leva upp till. Men om asylpolitiken samordnas kan det istället beslutas om ett tak som Michael Williams befarar kan bli så lågt att flyktingar inte får de beskydd de behöver och att kraven sänks på hur asylsökande personer ska behandlas inom unionen.
– I princip välkomnar jag att hela världen har en gemensam asylpolitik om det är på en bra och respektabel nivå, men om man har en väldigt låg nivå av beskydd och dåliga mottagarförhållanden så är en gemensam asylpolitik inte välkommen, säger Michael Williams på Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd.
Reportrar Azariah Kiros och Hanna MI Jakobson