pressmeddelande fr Svenska Missionsrådet
Höga ledare i Afghanistan kräver arrestering och avrättning av personer som blivit kristna. Det är en utveckling de senaste veckorna, som experter på religionsfrihet befarar tyder på att hot mot konvertiter har blivit ”institutionaliserade” i landet. Den senaste veckan har 20 kristna afghaner arresterats. Även personer som har kontakt med västerlänningar förhörs av polisen.
Migrationsverket startar nu en utredning mot en av sina handläggare som misstänks för att ha uttryckt sig rasistiskt på Facebook.
– Vi handlägger ärenden som påverkar människors liv, och att i det läget ta ställning till olika folkgrupper låter sig inte göras. Den här typen av åsikter är inte förenliga med att jobba för Migrationsverket, det är inte den andan vi jobbar i, säger Jonas Lindgren som är kommunikationschef på Migrationsverket.
Det var i samband med upploppen i Rinkeby i början av juni som mannen, som jobbar som handläggaren på Migrationsverket, lade in flera nedsättande inlägg om invandrare på sin vägg på Facebook. Ett av inläggen lät så här:
”Kan ingen ansvarig skicka dessa förstörande element från Rinkeby med rötterna i andra länder hem till sina mor- och farföräldrar för att lära sig lite ödmjukhet?”
Handläggaren själv menar att inläggen inte är rasistiska, eftersom att de bara riktar sig mot de ungdomar som deltog i upploppen.
– Jag är väldigt tydlig med vilka jag pratar om, det är dem som missköter sig alltså. Jag menar, en skithög är ju en skithög även om det är du eller jag eller någon som kommer från ett annat land, säger han.
Mannen ser inte heller några problem med hur han uttryckte sig på Facebook, och det faktum att han i sitt jobb beslutar om vilka som får komma in i Sverige.
– Nu vet jag inte om jag har en speciellt konstig åsikt jämfört med alla andra, men om vi ser det så är det ingenting som märks i mitt arbete.
– Jag har ju jobbat i över 30 år där, och mina beslut har alltid varit väldigt korrekta, fortsätter mannen.
Migrationsverkets kommunikationschef Jonas Lindgren tycker dock att man kan ifrågasätta mannens lämplighet att handlägga ärenden.
– Det är väl faktiskt inte bara upp till en person att avgöra om han eller hon kan skilja på sak och person, och på privatliv och yrke. Här har vi uppenbarligen en person som har starka privata åsikter mot olika folkgrupper. Det gör i min värld givetvis den personen djupt olämplig att handlägga ärenden som rör inte bara den folkgruppen, utan alla folkgrupper.
Migrationsverket ska nu påbörja en internutredning för att ta reda på om mannen kan jobba vidare inom myndigheten.
– En fråga vi ofta resonerar kring internt är: Kan man vara rasist och jobba på Migrationsverket? Nej, inte om det tar sig den här formen, då är man inte lämplig att handlägga ärenden som rör andra människor, säger Jonas Lindgren.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3822966
En 14-årig höggravid somalisk flicka som ska avvisas från Sverige rymde i går i samband med ett läkarbesök. Att ensamkommande flyktingbarn gömmer sig för att slippa att skickas tillbaka blir allt vanligare
Flickan har bott på flyktingförvar i Göteborg sedan hon kom till Sverige. På måndag var det meningen att hon skulle skickas tillbaka till Italien dit hon kom som 12-åring från krigets Somalia. I Italien bodde hon bland annat på en järnvägsstation.
Eftersom Dublinförordningen säger att man måste söka asyl i det land man först kom till som asylsökande är det alltså meningen att hon ska tillbaka till Italien. Flickan har tidigare sagt att hon fruktar för att hon där ska hamna på gatan igen. Den här gången med sin bebis.
Flickan är inte ensam om att hellre gå under jorden än att skickas tillbaka till Italien.
På flyktingförläggningen i Mölndals kommun har man samlat ihop tretton somaliska barns berättelser och skickat till Migrationsverket. Fem av barnen har valt att gömma sig.
-De blir så desperata i det läget att de är tvungna att de sig iväg. De finns ju i dag på gatorna här i Sverige, säger Gunnar Nyhlén, chef mottagningsenheten på flyktingförläggningen i Mölndals kommun.
Flera av barnen berättar om gatulivet i Italien. Hur de tiggt ihop matpengar och hur flera blivit både våldtagna och misshandlade.
-Det är några som har öppnat sig och berättat om hur det har varit men det finns säkert ett stort mörkertal i detta, säger Gunnar Nyhlén.
-Det som beskrivs ligger inte i linje med barnkonventionen.
Rapport
http://svt.se/2.22620/1.2053828/billstrom_m_forsvarar_utvisning_av_gravid_14-aring
Målet handlar om en man vars fru och barn ska få sina asylansökningar prövade i Sverige då de hållit sig undan en överföring enligt Dublinförordningen till Tyskland. Mannens asylansökan skulle enligt Migrationsverkets beslut och länsrättens dom prövas i Tyskland. Familjen hade en gång verkställts till Tyskland men återkommit till Sverige med det nyfödda barnet.
MiÖD gör inledningsvis ett antal konstateranden, bl.a. att det i inledningen av Dublinförordningen finns en hänvisning till medlemsstaternas förpliktelser enligt de internationella rättsliga instrument som de är parter i, att man inom EU vid utformningen av Dublinförordningen lagt sig vinn om att värna intresset av att familjer inte splittras, att principen om familjens enhet genomsyrar den svenska utlänningslagstiftningen och att en familj åtnjuter skydd bl.a. av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, flera FN-konventioner och Europa-konventionen.
När det gäller Europakonventionen konstaterar MiÖD med hänvisning till art. 8.2 att en överföring av mannen enligt Dublinförordningen i detta fall innefattar ett intrång i hans och hans familjemedlemmars rätt till respekt för familjelivet. Intrånget kan dock vara berättigat om vissa kriterier i artikeln är uppfyllda. I den prövningen konstateras att beslutet har stöd i lag och att ändamålet med beslutet är att förebygga oordning i artikelns mening. Frågan är då om det ”i ett demokratiskt samhälle är nöd¬vändigt” att göra ett sådant intrång i familjelivet som överföringen innebär.
MiÖD konstaterar att familjen genom att hålla sig undan en överföring till Tyskland själv har bidragit till att hamna i en situation som innebär att den splittras om mannen överförs dit. Intresset av att förebygga oordning när det gäller tillämpningen av Dublinförordningen väger ändå inte tyngre än respekten för rätten till familjeliv enligt Europakonventionen.
MiÖD undanröjer därför migrationsdomstolens dom och Migrationsverkets beslut och återförvisar målet till verket för en prövning av mannens ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd.
Migrationsöverdomstolen, Vägledande beslut, Asylansökan, Dublinförordningen, Familj, Familjens enhet,
http://www.migrationsverket.se/lifos/dok.do?mode=index&dokn=22968
Migrationsverket har nu genomfört resor till både Afghanistan och Irak för
att försöka hitta goda lösningar för ensamkommande barn som fått avslag
på sina asylansökningar. Målet är att underlätta återföreningen mellan barn och föräldrar
Det var i våras som regeringen gav Migrationsverket i uppdrag att hitta nya lösningar för hur ensamkommande barn ska kunna återvända till sina hemländer och få hjälp med att hitta sina föräldrar. Verket ska redovisa hur detta arbete framskrider vid två tillfällen — slutrapport ska lämnas den 15 februari 2011.
Europarådet kräver att den svenska regeringen agerar mot de svenska migrationsmyndigheterna efter kritiken från FN:s flyktingkommissariat om att Sverige tvångsutvisar irakier. Men migrationsminister Tobias Billström förstår inte kritiken.
– Jag konstaterar att Sverige har investerat mycket i att bygga upp ett rättssäkert och välfungerande asylsystem som bygger på individuella prövningar så jag har lite svårt att förstå de synpunkterna, säger Tobias Billström.
Gör regeringen ingenting kommer kommissariatets auktoritet i internationella migrationsfrågor att undermineras, säger Thomas Hammarberg Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter.
– När nu europeiska regeringar inklusive den svenska börjat avfärda dom allvarliga varningar som kommer från FN:s flyktingkommissarie så menar jag att det är att ta en väldigt stor risk för enskilda människors liv helt enkelt, men också underminerar FN-systemet när det gäller skydd för flyktingar också i andra delar av världen, säger han.
Riyad är en av de som Thomas Hammarberg anser riskerar sitt liv i Irak. Riyad är kristen assyrier, som arbetat för den amerikanska armén i Irak. Hans bror som jobbade på samma bas kidnappades av islamistiska extremister i hemstaden Mosul i norra Irak, inför en videokamera blev brodern sedan brutalt mördad. DVD:n med mordet spreds som skrämselpropaganda, för att stoppa irakier från att jobba för amerikanerna och för att driva ickemuslimer på flykt från Irak. Riyad fick i förra veckan beskedet att inte har rätt till skydd i Sverige, att han kommer att tvångsutvisas.
Migrationsverket och Migrationsdomstolen ifrågasätter inte att Riyads bror blev mördad för att han jobbat åt amerikanska armén, men myndigheterna tycker inte att Riyad har kunnat bevisa att även han riskerar förföljelse i Irak. Till Ekot säger Riyad att han omöjligt kan återvända, att hoten mot honom är verkliga och att han kan bli dödad oavsett var i Irak han befinner sig.
– Jag kan inte bo i Irak, det spelar ingen roll var jag är, al-Qaida kan finna mig och döda mig.
Varför skulle de döda dig?
– För att jag har jobbat åt amerikanska armén.
Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter säger att Riyads avslag visar på ett tydligt systemfel i asylprocessen.
– Hur skulle den här sökande kunna bevisa mer än han redan gjort att hotet är allvarligt. Det här är ytterligare ett bevis på att det här inte fungerar i praktiken, säger han.
Pascale Warda, före detta Migrationsminister i Irak, som numera jobbar på hjälp- och flyktingorganisationen Hammurabi Foundation känner till Riyads fall. Hon säger på en dålig linje från Bagdad att, som situationen är i Irak idag, kan han inte skyddas någonstans i landet. Hon tycker att Sverige har skyldighet att skydda honom tills läget i Irak förbättrats.
– Jag menar att hans liv är i fara hela tiden. Han behöver skydd av svenska myndigheter, i alla fall tillfälligt till situationen förändrats, säger Pascale Warda.
Sverige får hård kritik av FN:s flyktingkommissariat UNHCR för avvisningen av ett 30-tal irakier i går. Enligt UNHCR finns fem områden i Irak, bland dem huvudstaden Bagdad, dit man inte bör skicka asylsökande.
– Vi menar att dessa områden fortfarande präglas av våldsamheter, ett osäkert läge, brott mot mänskliga rättigheter, brist på lag och ordning. Så personer från dessa fem områden bör få nationellt skydd. Av det följer att de då heller inte bör skickas tillbaka med tvång, säger Hanne Mathisen, talesperson för UNHCR i Norden.
I går var det dags igen. 56 avvisade irakier, 28 från Sverige och 28 från fyra andra länder, togs ombord på ett plan i Halmstad och skickades till Irak.
Polisen bekräftar för Ekot att några av dem skickas till Bagdad, vilket FN:s flyktingkommissariat altså kritiserar.
Migrationsverket säger att det inte räcker med att det råder ett spänt läge på de fem platserna. De asylsökande ska också personligen känna sig hotade.
Men det håller inte UNHCR med om.
– Säkerhetssituationen, mänskorättssituationen, bristen på lag och ordning är sådan att ett återsändande kan betyda hot mot deras liv och hälsa, säger Hanne Mathisen.
Den svenska polisen har 13 000 namn på en lista över personer som ska tvångsavvisas. Av dem har cirka 4 300 kommit i år. Hur många som är irakier vet inte polisen exakt.
Att polisen från flera länder samordnar avvisningen av irakiska flyktingar är inget nytt, säger Per Uno Johansson vid Gränspolisen.
– Det är vanligt förekommande – inte bara till Irak utan även andra länder.
Vilka är fördelarna?
– Det är ju att vi kan utnyttja en plan till flera länder.
Det blir billigare helt enkelt?
– Ja, säger Per Uno Johansson.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=10974&artikel=3774039
Varje år får flera hundra ensamkommande barn avslag på sin ansökan om asyl i Sverige. Nu gör Migrationsverket om rutinerna för hur det ska gå till när barnen ska återvända till hemlandet.
Dan Eliasson. Foto: Yvonne Åsell/Scanpix – Vi kommer att börja redan under sommaren och skicka över ett antal ärenden till våra kolleger Irak och Afghanistan för att se om vi kan hitta föräldrar och möjliggöra en familjeåterförening, säger Dan Eliasson, generaldirektör på Migrationsverket.
Migrationsverket kommer att skicka namn på barn och uppgifter om föräldrar till myndigheter i Irak och Afghanistan för att be om hjälp att söka familjen för att diskutera en återförening.
Många av de 2 250 ensamkommande barn och ungdomar, majoriteten mellan 15 och 18 år, som sökte asyl i Sverige förra året kommer från just Afghanistan och Irak. De flesta har tillräckliga skäl för att få stanna i Sverige, men vissa får beslut om avvisning.
Det är efter att Migrationsverket tillsammans med ambassadpersonal besökt regeringsrepresentanter i länderna som samarbetet växer fram.
På Ekots fråga om vilka garantier de har om att ländernas regeringar faktiskt hjälper barnen som en gång flytt från länderna, svarar Dan Eliasson så här:
– Vi kommer inte stötta något barn att åka tillbaka om inte vi känner oss trygga att det finns bra kontakter med föräldrarna, att vi vet vart barnet ska, säger Dan Eliasson.
Det låter som att ni lagt ned mycket jobb och det är inte så många barn det handlar om, skulle det inte vara lättare att låta dem stanna?
– Det kan man nog tycka men vi måste komma ihåg att vi har ett regelverk som en enig riksdag har beslutat om. Och de personer som inte har rätt att vistas i Sverige, som inte har rätt till skydd, och det finns en del barn som inte uppfyller kriterierna, de ska återvända till sina hemländer, det är tanken, säger Dan Eliasson.
Det ska alltså vara frivilligt att få hjälp att återförenas med sin familj. För dem som inte vill fortsätter asylprocessen och överklaganden.
Men Dan Eliasson tror att det här kommer att innebära att fler barn återvänder.
– Ja, det är jag helt övertygad om att det finns barn som inte har rätt att vara i Sverige som i stället för att leva under osäkra förhållanden här hellre vill åka hem till sina föräldrar och förenas med dem i hemlandet.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=10974&artikel=3775688
Den 1 april tog Migrationsverket beslut om att barn inte bör avvisas till Gazaremsan på grund av de mycket svåra humanitära förhållanden som råder där. Men familjen Abousalah, som flydde från Gaza för två år sedan, har fått veta att de nu ska skickas tillbaka dit, trots att de har en sjuk, åtta månader gammal dotter.
”Det är dödsstraff för den här lilla tjejen”
Anledningen till att familjen skickas tillbaka är att deras avvisningsbeslut kom redan innan de nya riktlinjerna trädde i kraft. Pappan i familjen, Hasan Abousalah, är förtvivlad.
– Det är dödsstraff för den här lilla tjejen. Man kan bli mördad på olika sätt, och han tycker att Migrationsverket har mördat honom genom det här beslutet, säger tolken Saíd, som översätter vad Hasan Abousalah säger.
Tolken får gång på gång stoppa Hasan Abousalahs ordflöde, som väller fram ur telefonluren.
För två veckor sedan fick han slutgiltigt reda på att den avvisning till Gazaremsan som han i flera månader försökt överklaga ligger fast, trots Migrationsverkets nya riktlinjer om att inga barn bör skickas tillbaka till Gaza.
Barnfamiljer är sedan 1:a april berättigade till uppehållstillstånd i Sverige.
Hasan Abousalah är Fatah-anhängare och säger att Hamas har försökt döda honom och hans fru eftersom de opponerar sig mot regimen.
Men Migrationsverket anser att de inte har något skyddsbehov, och att inte heller det faktum att deras dotter är sjuk utgör någon orsak för uppehållstillstånd.
Jag kan nog gömma mig för Hamas, men hur ska jag göra med min dotter som måste ha vård, undrar Hasan Abousalah.
– Han kan gömma sig för polisen, men var ska barnen gömma sig, översätter tolken Saíd.
Problemet är att familjen Abousalah fick nej av Migrationsdomstolen redan innan de nya riktlinjerna började gälla. Därmed måste det komma fram nya omständigheter i deras fall för att det ska kunna omprövas.
Enligt Migrationsverkets avslag som familjen fick för ett par veckor sedan har så inte skett.
Mikael Ribbenvik, som är rättschef på Migrationsverket, säger att myndigheten nu på egen hand ska granska alla barnfamiljer med avvisningsbeslut till Gaza för att se om man trots allt kan hitta några nya fakta som skulle tillåta en omprövning.
– Då krävs det något som domstolen inte hade möjlighet att ta ställning till vid det tillfället.
Men det faktum att ni har utfärdat riktlinjer om att barn nu inte ska skickas tillbaka till Gaza, är väl en ny omständighet om det är en familj som har ett barn?
– De riktlinjerna grundar sig i min bedömning av Gaza, och min bedömning har inte högre rättskraft än en domstolsdom. Om domstolen säger något annat, så har domstolen företräde, säger Mikael Ribbenvik, rättschef på Migrationsverket.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=6240&artikel=3775673
Asylsökande som kommer till Sverige ska kunna börja söka jobb från dag ett innan de fått uppehållstillstånd, för att snabbare komma in på den svenska arbetsmarknaden.
– Skillnaden blir ju att alla asylsökande från första dagen får ett arbetstillstånd. Och den som får uppehållstillstånd senare har då en kortare startsträcka eftersom man har haft en möjlighet att påbörja integrationen i Sverige. Och det är den viktiga vinsten med detta, säger migrationsminister Tobias Billström.
Redan i dag kan en asylsökande ansöka om arbetstillstånd den första dagen om Migrationsverket bedömer att asylprövningen kommer att ta längre än fyra månader.
Men i takt med att handläggningstiderna förkortats till i genomsnitt just fyra månader så är den tidsgränsen inte längre nödvändig, enligt regeringen. Från första augusti kommer därför alla asylsökande automatiskt få arbetstillstånd direkt.
Vilka jobb ser du då att de asylsökande ska kunna söka från dag ett då?
— Ja, det beror ju på vad man har för förkunskaper och kvalifikationer och så vidare. Men det finns ju allt möjligt, allt ifrån verkstadsföretag till städfirmor till frågor som handlar om både service och tjänstesektorn i stort.
Och från oppositionshåll välkomnas regeländringen.
Bodil Ceballos är Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson.
– Det här är någonting som vi har drivit under lång tid att det ska vara möjligt att arbeta redan på en gång när man kommer. Sedan är det inte så att det är så himla lätt att få ett jobb från dag ett, och många kommer förmodligen först kunna få jobb i verksamheter som deras landsmän har, så därför är det ännu mer anledning att man kombinerar det här arbetet med möjligheten att studera svenska.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3771270
