Fler än hälften av de ensamkommande flyktingbarn som väntar på att skickas tillbaka till Malta gömmer sig, visar nya siffror från Migrationsverket. Samtidigt kommer nya vittnesmål om att unga som avvisats till Malta utsätts för allvarliga kränkningar

Men Fredrik Beijer, verksamhetschef på Migrationsverket, menar att EU:s lagstiftning, den så kallade Dublinförordningen, hindrar Sverige från att stoppa avvisningarna.

– Vi ska förstås titta på uppgifterna. Alla nya uppgifter är av stort intresse för oss men i det här fallet har vi Dublinförordningen att tillämpa och den är av sådan juridisk kraft att den står över svensk lag.

– Den ger ett mycket snävt utrymme att göra undantag.

Enligt Fredrik Beijer kan man bara göra undantag från EU:s regler om det står klart att Malta kränker barnens mänskliga rättigheter.

Det är precis det som nu sker, hävdar forskaren Anna Lundberg vid Malmö högskola, som nyligen besökt Malta och träffat 15 av de unga som avvisats dit.

– De har inte tillgång till sina mest grundläggande rättigheter som utbildning och sjukvård. Det finns inga möjligheter att gå i skolan. De utsätts för kollektiva bestraffningar. Det finns inga gode män. Vi hade aldrig accepterat detta om det hade varit svenska barn

För Fredrik Beijer på Migrationsverket är det här helt nya uppgifter och han utesluter inte att Migrationsverket kommer att resa till Malta för att studera förhållandena på plats.

– Den information vi haft hittills har inte tytt på att det förekommer några brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är klart att vi tittar på det och det går inte att utesluta att vi kommer att göra en resa dit.

Enligt Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström, som ansvarar för just asylfrågor, kan man göra en mer generös tillämpning av reglerna när det gäller minderåriga.

– Just när det gäller barn så har man möjlighet att töja lite på regelverket. Det får Sveriges myndigheter fatta ett beslut om, säger hon till SVT:s Rapport.

Men Migrationsverket och de svenska migrationsdomstolarna gör alltså en helt annan juridisk bedömning, säger Fredrik Beijer på Migrationsverket.

– Vi håller fast vid vår bedömning än så länge, men ingenting är skrivet i sten.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3767416

Mer än hälften av de ensamkommande flyktingbarn som väntar på att skickas tillbaka till Malta gömmer sig. Det visar nya siffror som Migrationsverket tagit fram för Ekot. Samtidigt kommer nya vittnesmål om att barn och ungdomar som avvisats till Malta utsätts för allvarliga kränkningar

Ekot har träffat Abdikader som bor på ett boende för ensamkommande flyktingbarn i Skåne.

– Jag reser hellre tillbaka till Somalia än återvänder till Malta, säger han.

Abdikader flydde från Somalia undan motståndsrörelsen al-Shabab som ville göra honom till barnsoldat. Med hjälp av människosmugglare tog han sig med båt via Libyen till Malta. Men där hölls han inlåst i häkte i sex månader bevakad av militär. Sedan dumpades han på gatan och fick klara sig bäst han kunde. Men en dag attackerades han och en kamrat på gatan, kamraten dödades, och Abidkader flydde än en gång – till Sverige.

Abdikader är en av 46 ensamkommande flyktingbarn som Migrationsverket under 2009 och 2010 har beslutat ska återvända till Malta, enligt EU:s så kallade Dublinförordning. Den innebär att det är det första landet i EU som en asylsökande kommer till som ska pröva en asylansökan.

Men 26 barn, alltså fler än hälften, har valt att istället gå under jorden, visar nya siffror från Migrationsverket.

Förhållandena för ensamkommande flyktingbarn på Malta har fått stor uppmärksamhet i media under våren. Men på Migrationsverket säger man sig inte känna till att minderåriga som skickats tillbaka från Sverige far illa, och avvisningarna kommer därför att fortsätta.

Men nu har forskaren Anna Lundberg vid högskolan i Malmö besökt Malta och på plats träffat 15 av de barn och ungdomar som skickats tillbaka dit från Sverige, och hon menar att barnen utsätts för allvarliga kräkningar.

– De har inte tillgång till sina mest grundläggande rättigheter som utbildning och sjukvård. Det finns inga möjligheter att gå i skolan. De utsätts för kollektiva bestraffningar. Det finns inga gode män. Vi hade aldrig accepterat detta om det hade varit svenska barn, säger Anna Lundberg, universitetslektor i mänskliga rättigheter vid globala politiska studier, Malmö högsko

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3765588

Stockholm. Tillsammans med Svenska standardiseringsinstitutet (Sis) ska Migrationsverket ta fram en standard för de asylsökandes boende som ska gälla i hela landet.

En viss kvalitet ska med andra ord garanteras. I dag är skillnaderna alldeles för stora, anser verket.

Standardiseringsarbetet ska vara klart hösten 2011.

Enligt Migrationsverket är projektet det första i sitt slag i Europa. Alla berörda, såsom kommuner, hyresvärdar och frivilligorganisationer, har bjudits in. Projektet leds av Anita Klum, tidigare generalsekreterare för svenska Amnesty.

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article7265114.ab

En stor del av de lägenheter där Migrationsverket låter asylsökande bo har omfattande brister. Det visar den besiktning som gjorts efter det att femåriga Rita och hennes familj sattes i en möglig lägenhet i Mariestad för en dryg månad sedan.

Margareta Johnsson som är enhetschef på Migrationsverket i Skövde säger att de dåliga lägenheterna är ett generellt problem för myndigheten.

Likadant överallt
– Det är ett problem vi har över hela Sverige. Vi reagerar på standarden och har dialog med bostadsbolagen, säger Margareta Johnsson.

Listan är lång på saker som ska åtgärdas i de lägenheter som Migrationsverket förfogar över i Skaraborg. I ungefär i 68 av de 82 besiktningsprotokoll som Sveriges Radio har fått ta del av har bostäderna brister. Det handlar om nedrivna tapeter, hål i väggar och bristfälliga element.

Ligger i utsatta områden
Lägenheten i Mariestad där asylsökande Rita bodde var långt ifrån den enda med mögel. I var sjätte lägenhet finns det fuktskador.

– Dels beror det på att vi hyr lägenheter som ligger i de gamla miljonprojektområdena. De har inte de fuktspärrar som skulle behövas, säger Margareta Johnsson.

Hela badrumstaket i lägenheten Migrationsverket fogar över är täckt i mögel. Foto: Jenny Josefsson/SR Skaraborg.

Jan Soja
jan.soja@sr.se

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=3748291

I Afghanistans huvudstad Kabul inleddes i dag ett stormöte för landets alla klanledare där man ska diskutera vägar att hitta ett samförstånd med talibanerna. Men mötet angreps redan i inledningen med bland annat raketer. Talibanerna säger att de var de som utförde attackerna.

Delegaterna på fredsjirgan lyssnar på president Karzais inledningstal. Foto: Musadeq Sadeq/Scanpi

De runt 1 500 delegater som medverkar är samlade i ett jättelikt tält i Kabul. Men bara tio minuter efter att president Hamid Karzai börjat sitt inledningstal så hördes en kraftig explosion på nära håll, och så en till. Karzai uppmanade deltagarna att ta det lugnt och sitta ner och han fortsatte sitt tal men efter det lämnade han mötet i sin bepansrade bil.

Talibanerna meddelade snabbt att det var de som låg bakom attackerna. Exakt vad som skedde är fortfarande oklart. Det talas om upp till fem explosioner varav några från raketer, det hördes också skottlossning. Två självmordsbombare rapporteras vara döda och en ska ha tillfångatagits. Ingen av delegaterna kom till skada.

Stormötet, en så kallad jirga, är en sammandragning av Afghanistans alla ledande makthavare, politiker, klanledare, krigsherrar, byäldste med flera. De allra flesta är män, men ungefär en femtedel utgörs av kvinnor. En jirga sammankallas för att avgöra stora och betydelsefulla frågor för Afghanistan, och den här gången gäller det hur man ska få slut på kriget och vilken politiken ska vara gentemot talibanrörelsen. Jirgan pågår till fredag.

President Karzai hoppas att han ska få med sig mötet på att fotfolket bland talibanerna ska erbjudas amnesti men också, vilket är mer kontroversiellt, att inleda politiska samtal med deras högsta ledning för att få till stånd fred.

Talibanerna är däremot inte inbjudna till själva jirgan även om det säkerligen finns sympatisörer till dem bland delegaterna. Talibanerna har tagit avstånd från jirgan och säger att den bara är en förevändning för att USA ska fortsätta kriget, och de har också hotat alla som deltar att de kan komma att dödas. Första försöket blev alltså raketanfallen när jirgan inleddes.

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=6301&artikel=3746948

Sedan hösten 2007 har ett stort antal afghanska asylsökande fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige.
Trots att läget förvärras vecka för vecka i Afghanistan fortsätter Migrationsverket att driva tesen att det är rimligt med s k internflykt i de afghanska storstäderna, framförallt Kabul.
Dessutom hävdar Migrationsverket att 72 procent av de asylsökande afghanerna får stanna – medan deras egna siffror visar på omvända siffror, dvs 27 procent uppehållstillstånd.
Hur kan Sverige tvångsutvisa asylsökande som saknar sociala nätverk till Kabul ?
Svaret är att Migrationsöverdomstolen och Migrationsverket inte uppfyller FN:s konvention om rätten till frihet från hunger.

Migrationsverkets tes är att ”det är bara att söka jobb och bostad” – ordagrant citat från
TV 4:s nyhetssändning på morgonen den 29 januari 2008. Uttalandet gjordes av Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson. Han intervjuades i samband med att den förste av afghanerna med s k avvisningsbeslut flögs ut från Arlanda efter de många avslagen sommaren och hösten 2007.

Här har vi kärnan – går det att inte bara söka jobb och bostad, utan även att i realiteten få detta, utan att ha kontakter och socialt nätverk i Kabul?

Nej, hävdar UNHCR (FN:s flyktingkommissariat), Internationella Röda Korset, Amnesty International, Svenska Afghanistankommittén och flera andra hjälporganisationer.

Utan släkt och vänner i Kabul kan du som ensamstående person inte försörja dig, eftersom det inte går att få tag på jobb utan kontakter.
 Utan jobb inga pengar.
 Utan pengar ingen mat eller tak över huvudet.
 Så brutalt är det i ett land som inte har något socialt skyddsnät från samhällets sida.

Vad har vi då för ansvar när asylsökande har bett om att få skydd i vårt land?

För det första finns det riktlinjer för när en asylsökande kan skickas tillbaka till internflykt.
Dessa riktlinjer har utarbetats av UNHCR. Varför följs de inte?

Dessutom bör vi alla fundera på konsekvenserna av tvångsutvisningarna av asylsökande till platser där det inte går att föra ett normalt liv utan socialt nätverk, exempelvis Kabul.
Genom tvångsutvisningarna motverkar västerländska demokratier uppbyggnaden av det civila afghanska samhället, eftersom de enda försörjningsmöjligheter som finns utan kontakter är att bli kriminell eller ansluta sig till talibanerna.
I flera års tid har de internationella hjälporganisationerna sänt ut varningssignaler om att  resurserna i Afghanistan inte räcker till för att ge behövande tak över huvudet eller tillräckligt med mat.
Flera år gamla rapporter har informerat om att sjukhusen i Kabul har konstaterat ett antal dödsfall pga undernäring varje vecka.

Det är FN-konventionen ”Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter” som är väsentlig för bedömande av internflykt.
 
I konventionens artikel 9 slås fast att:

”Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en till social trygghet, däribland socialförsäkring.”

Artikel 11. 1:
”Konventionsstaterna erkänner för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj, däribland tillräckligt med mat och kläder, och en lämplig bostad samt till ständigt förbättrade levnadsvillkor. Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att denna rätt förverkligas …”

Vidare:

Artikel 11, 2: ”Konventionsstaterna erkänner den grundläggande rätten för var och en att vara tryggad mot hunger och skall var för sig och genom internationellt samarbete vidta nödvändiga åtgärder…”

Rätten till frihet från hunger och rätten att få överleva är vad denna FN-konvention handlar om.
Sverige har ratificerat denna FN-konvention.
Genom att vi är anslutna till EU har Sverige också förbundit sig att följa det s k skyddsgrundsdirektivet, alltså EU-lag som är överordnad den svenska lagen.

Skyddsgrundsdirektivet slår fast att medlemsländerna SKA tillämpa ratificerade FN-konventioner.
Ändå görs inte detta – varför?
Hur kan en svensk myndighet kunnat kringgå EU-direktivet?

Den frågan ska egentligen ställas till ansvariga beslutsfattare både inom Migrationsverket, som har att följa grundlagen om opartisk och saklig handläggning samt förvaltningslagen, förutom den svenska utlänningslagen.

Som utomstående kan vi  följa händelseförloppet .För att se vilka ageranden som ligger bakom Sveriges vägran att uppfylla FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter måste vi gå tillbaka i tiden, till Utlänningsnämndens tid, dvs före 2006.

Utlänningsnämnden verkade fram till 2006. Den har nu ersatts av migrationsdomstolar och en högsta instans att överklaga till, Migrationsöverdomstolen.
Utlänningsnämnden slog fast, inte mindre än fem gånger i vägledande beslut, att Kabul inte var något rimligt interflyktsalternativ.
Utlänningsnämnden grundade sina vägledande avgöranden på ett tidigare prejudicerande beslut från regeringen, reg 99-04, som slog fast principerna för vilka kriterier som ska gälla vid ett rimligt internflyktsalternativ.
I regeringsbeslutet hävdades att två FN-konventioner ska beaktas när en asylsökandes ärende ska bedömas i perspektivet av om interflykt är ett rimligt alternativ.
Den ena FN-konventionen är ”Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter”.
Den andra är FN-konventionen ”Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter” – dvs rätten till frihet från hunger.

Migrationsöverdomstolen har ändrat praxis genom att inte tillämpa konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Migrationsverket har sedan gått på Migrationsöverdomstolens linje.
I den avgörande domen från Migrationsöverdomstolen, en dom som slår fast att det går att utvisa en afghansk asylsökande till internflykt i Kabul, godtog överdomstolen en icke namngiven rapport från Migrationsverket.
Var i svenskt rättsväsende får anonyma källor användas av svenska myndigheter?

Denna vägledande dom från 1 juli 2008, som alltså är grundad på oklart beslutsunderlag, gäller fortfarande.

Detta p g a att Migrationsöverdomstolen vägrar ge prövningstillstånd åt afghanska asylsökande som har fått avslag i migrationsdomstolarna.

I den vägledande domen bedöms t ex att polisen i Kabul ”strävar efter att upprätthålla lag och ordning” trots att samtliga befintliga rapporter ensidigt hävdar motsatsen.

Dessutom hänvisas till att banker och affärscentra hade byggts upp i Kabul, samtidigt som all befintlig bevisning styrker att banker och affärscentra endast utnyttjas av en bråkdel av Afghanistans befolkning.
Sedan den 1 juli 2008, alltså efter att Migrationsöverdomstolen hade förkunnat sin dom, går dessutom samtliga afghanska banker med kraftiga förluster. Ett flertal av Kabuls affärscentra har utsatts för attacker från självmordsbombare.

Migrationsverket har under senaste tiden – efter en annan dom i Migrationsöverdomstolen – backat från sin bedömning om att det afghanska rättsväsendet försöker att upprätthålla lag och ordning.
Migrationsverket har på senare tid även medgett att afghanska myndigheter är oförmögna att skydda sina medborgare, och att denna oförmåga gäller över hela landet.
Verket anger numera att avsaknad av internflykt kan föreligga i individuella fall.

Ändå kvarstår Migrationsverkets bedömning i allt väsentligt om att det är rimligt med internflykt till Kabul även utan socialt nätverk.

Vid det här laget har tvångsavvisade flyktingar återvänt från Kabul och kan berätta om hur omöjligt det är att försörja sig där.
Dessa levande bevis för att internflykt till Kabul inte är rimlig utan att man har tillgång till ett socialt nätverk har också utsatts för rån och misshandel av just den poliskår som Migrationsöverdomstolen hade så höga tankar om.

Migrationsverkets ändrade bedömningar om att ett större antal provinser i Afghanistan är att i dagsläget betrakta som osäkra hjälper inte de asylsökande så länge interflyktsalternativet till Kabul framstår som rimligt för svenska migrationsmyndigheter, dvs Migrationsverket, Migrationsöverdomstolen och gränspolisen.

De signaler som Migrationsverket skickade ut till massmedia om att afghanska asylsökande skulle få större möjligheter att stanna stämmer inte, och definitivt inte i verkets egen statistik.

Inför en asylhearing i Sveriges riksdag den 3 februari i år gick Migrationsverket ut med siffror om att 72 procent av asylsökande afghaner får uppehållstillstånd. (DN 3 feb 2010).

Ett par veckor senare visade statistik från Migrationsverket på helt andra förhållanden.

Enligt verkets egna siffror är andelen uppehållstillstånd för afghanska asylsökande under 2009
bara  27 procent.
För perioden år 2000 – 2009 är siffran inte högre än 48 procent.

I exakta siffror fick 453 afghanska asylsökande uppehållstillstånd år 2009 (av dem som hade sökt under samma år).
Av de 453 permanenta uppehållstillstånden, PUT, kan 452 gälla ensamkommande barn under 18 år, eftersom det var så många omyndiga afghanska asylsökande som fick PUT under 2009.
(Det kan givetvis röra sig om fler vuxna afghaner än en enda vuxen person som fick uppehållstillstånd under 2009, om de ensamma flyktingbarnen får vänta mer än ett år.)

Siffrorna visar inte bara att Migrationsverket – medvetet eller av försumlighet – går ut till massmedia med felaktig information – eller har svårt att räkna.

Det är dags att beakta FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
eftersom ingenting har ändrats i internationell praxis eller i EU-direktiven i asyllagstiftningen.

Sverige bryter mot EU-lagstiftningen, som är överordnad svensk lag, om Sverige avvisar afghaner som inte är garanterade rätt till frihet från hunger och rätt till kläder och bostad.

                                                                            Gunilla Bosaeus
                                                                            2010- 04- 22

Fotnot :
Utvisning i juridisk mening är begreppet för att en person inte får komma in i landet under en viss tid. Domstolar utfärdar domar med t ex 10 års utvisning från Sverige.
Avvisning är fackuttrycket för det som vi allmänt kallar för utvisning, dvs när en person måste lämna landet.
Personbakgrund: på min fritid har jag arbetat för att hjälpa asylsökande personer från ett stort antal länder sedan 80-talet.

Torsdagen den 27 maj 2010 sänktes Mir Abbas Safaris kista ned i jorden under de höga tallarna på Skogskyrkogården i Gävle. I ett år hade hans kropp legat i en kyl på bårhuset i Gävle

Foto: Paul Hansen Mir Abbas begravs efter ett år på bårhuset

– Jag har aldrig varit med om att en avliden fått ligga här så länge. Någon borde ha tagit hand om honom. Han kunde ju inte bara ligga här och förtvina. Det är oetiskt, säger Mats Vestlund, obduktionstekniker på bårhuset i Gävle.

Inom islam ska begravningen ske så fort som möjligt. Men Mir Abbas fick vänta. Han hade inte familj, släkt eller några nära vänner vare sig i Sverige eller i hemlandet Afghanistan

Försvara asylrätten

FLYKTINGAMNESTI 2010

Gå med fackeltåget genom Stockholm

Lördag 29/5-2010

Miljoner människor lever rättslösa i Europa.

Asylsökande som har flytt krig och otrygghet, förtryck och totalitärt styre, i länder  lever i Sverige under sämsta omständigheter. Kampajnen Flyktingamnesti 2010 understryker att dessa asylsökande måste behandlas med respekt och att deras rätt till asyl bör erkännas.

Osäkerhet och otrygghet i kombination med att dessa människor har förlorat alla rättigheter till arbete och försörjning, tvingar dem att ta underbetalda arbeten vilket i sin tur försätter dem i en outhärdlig situation. Sådana förhållanden är oacceptabla och måste därför fördömas av varje människa med samvete.

Genom att undergräva asylsökandes rättigheter såsom rätten till arbete och försörjning samt genom att tvångsplacera dem och fortsätta med avvisningarna riskerar svenska myndigheter att förstöra dessa asylsökandes framtid.

Flytingamnesti 2010 kämpar för att skapa en bättre framtid för asylsökande.

Därför uppmanar vi samtliga partier, organisationer, föreningar och alla frihets älskande människor att ansluta sig till vår kampanj och gå med i fackeltåget 29/5 från Mynttorget till Sergels Torg.

Våra gemensamma krav är följande:

FÖRSVARA ASYLRÄTTEN

ARBETE UNDER UTREDNINGSTIDEN

DAGERSATTNING ATT LEVA PÅ

Demonstrera lördag 29/5 kl 15.00 på mynttorget

Arrangörer

Iranska Flyktingarnas Riksförbund Stockholm

Ingen människa är illegala Stockholm

Rättvisa partiet Socialisterna Stockholm

Iranska Flyktingars Riksorganisation Stockholm

Afghanska Föreningen Stockholm

Försäkringskassans överdirektör Stig Orustfjord anser att regelverket om sjukpenninggrundande inkomst slår alldeles för hårt och negativt mot den enskilde på grund av den snabba anmälningsplikten. På måndag träffas Försäkringskassan och Försvarsmakten för att diskutera en lösning

Frågan har nu senast aktualiserats i samband med att svenska soldater som haft utlandstjänst i Afghansistan inte fått ersättning de två första veckorna efter hemkomst till Sverige. Allt eftersom de inte har anmält sig tillräckligt snabbt till Arbetsförmedlingen.

Enligt nuvarande regelverk bör en anmälan göras ”skyndsamt” för att ersättning från försäkringskassan ska utgå. Och skyndsamt innebär i det här fallet redan dagen efter hemkomst.

Annons:

– Det är Regeringsrätten som i en dom uttolkat vad ”skyndsamt” i praktiken betyder, men från vårt håll tycker vi att det är lite väl hårt, säger Försäkringskassans överdirektör Stig Orustfjord till DN.se

I och med att högsta rättsinstans avgjort vad som är praxis ser han inga möjligheter till undantag från regelverket.

– Men situationen är orimlig – det borde finnas utrymme att vara lite mer liberal. Det första man tänker på när det värsta händer är ju säkerligen inte att anmäla sig till Arbetsförmedlingen för att få rätt till försäkringsskyddet, säger Stig Orustfjord.

– Reglerna borde mjukas upp, egentligen oavsett om det handlar om en privatanställd eller en statsanställd, säger Stig Orustfjord.

Regeringen har lovat att se över reglerna för arbetssökande som drabbas av akut sjukdom.

Men redan på måndag kommer Försäkringskassan och Försvarsmakten att träffas för att diskutera vad mer kan göras för svenskar i utlandstjänst som får problem att få ersättning när de återvänder till Sverige.

Generallöjtnant Anders Lindström som är Försvarsmaktens insatschef är kritisk till rådande system.

– Så här får det inte vara. Kommer du hem svårt skadad eller sjuk ska du inte behöva fastna i byråkratiskt krångel. Det är oacceptabelt att en individ ska drabbas av detta, säger Anders Lindström.

Kan det också finnas anledning till självkritik, har Försvarsmakten brustit i information om regelverket?

– Det kan alltid finnas anledning till självkritik, men jag tycker att vi har haft en god informationsgrund och vi ska även se över våra rutiner.

– För mig känns det självklart att den som arbetar i Försvarsmakten inte ska behöva bli lidande av ett dumt regelverk om så är fallet. Den som kommer hem och är skadad behöver ju fokusera all kraft på läkeprocessen, säger Anders Lindström och förtydligar att det gott och väl borde räcka med att Försvarsmakten informerar om att en skadad soldat är hemma i Sverige igen.

För närvarande befinner sig 500 svenska soldater i Afghanistan, cirka 150 soldater i Kosovo, dryga hundratalet svenskar i Operation Atalanta samt ett 20-tal FN-instruktörer i utlandstjänst enligt uppgift från Försvarsmakten.

Om häkten, Arizona och Kanar Ali, som gråter. Hon vill inte sitta inlåst längre. Och Lars Ekblom från Migrationsverket förstår. Men systemet visar ingen nåd. Allt fler asylsökande spärras in i väntan på avvisning… Bakom rubriken Självmord på häktet i Gävle fanns Mirabbas Safari också

Och detta – att flyktingar och migranter mer och mer hanteras av polis och kriminalvård – är en utveckling som kan ses i hela västvärlden, från Sverige, via Italien och Frankrike, till USA. Hör Konflikt om kriminaliseringen av migranterna.

Sheriff Joe Arpaio är en man som ser sig själv som USA:s mest hängivne väktare av lagen – i synnerhet när det gäller migranter som olagligt tagit sig in i USA. I hans fängelser får de bära rosa underkläder och randiga fångdräkter. Och passar det inte behöver man ju inte komma tillbaka, raljerar Arpaio, sheriff i Maricopa county, som bland annat omfattar miljonstaden Phoenix i delstaten Arizona.EXTRAMATERIAL: Intervjun med sheriff Joe Arpaio i sin helhet (eng). Reporter Ivar Ekman. (13:08)

Den gångna veckan har Arpaio jublat över den nya lag som gör det till ett brott att befinna sig i Arizona utan uppehållstillstånd. De som inte kan visa att de är som det heter ”legala” riskerar fängelse i ett halvår och 2 500 dollar i böter. Men många har protesterat. President Obama har kallat Arizonas politiker oansvariga och upprörda röster ropar på sanktioner och bojkott.

Även i Europa pågår sedan flera år en tilltagande kriminalisering av migranter. I länder som Italien och Frankrike är det straffbart inte bara att befinna sig i landet utan tillstånd utan också att hjälpa dessa människor med till exempel mat, husrum eller ett arbete. I Europarådet ser man med stor oro på ett hårdnande klimat mot migranter, vilket Rådets kommissionär för mänskliga rättigheter Thomas Hammarberg är med för att prata om i dagens program.

Det hårdnande klimatet märks även i Sverige. Förra året inspekterade Europarådets kommission för förebyggande av tortyr svenska häkten, fängelser och migrationsverkets låsta förvar för utlänningar som ska avvisas. Rapporten som publicerades i december upprepade sin, sedan tidigare skarpa kritik mot att utlänningar som fått avslag på sin asylansökan kan placeras i häkten och att vistelsen på häktet inte är tidsbestämd, till skillnad mot vad som gäller för brottsmisstänkta. Häkten är ingen lämplig plats för människor som varken är misstänkta eller dömda för något brott, skriver Europarådet i sin rapport och uppmanar de svenska myndigheterna att skyndsamt vidta åtgärder mot detta.

En utredning – den så kallade Förvarsutredningen – har tillsatts men blir inte klar förrän om ett år. Tills vidare gäller enligt Utlänningslagen att Migrationsverket har rätt att överlämna utlänningar som ska avvisas till Kriminalvården för placering i häkte om man bedömer att det finns en risk att de ska skada andra eller sig själva.

Dagens Konflikt ger en inblick i den för många dolda värld som svenska häkten är. För vad innebär det för en asylsökande att bli inlåst där, bland misstänkta förbrytare och många gånger grovt brottsbelastade personer, på små ytor som egentligen inte är menade för annat än tillfälliga vistelser? Och vad innebär det för dem som är anställda av Migrationsverket och kriminalvården att häktesplacera utlänningar? Konflikts Robin Olin fick en unik möjlighet att komma in på häktet Blanka i Uppsala.

Många är de dramatiska människoöden i denna hantering som i nyhetsrapporteringen reduceras till en kort notis. Bakom rubriken Självmord på häktet i Gävle fanns Mirabbas Safari som hade varit på flykt från Afghanistan i flera år när han till slut kom till Sverige. Men han fick avslag på sin asylansäkan och blev istället inspärrad. Stämplad som kriminell och självmordsbenägen placerade Migrationsverket honom på häktet i Gävle i väntan på att han skulle avvisas. Frilansreportern Agneta Gustavsson har följt upp spåren som finns kvar efter Mirabbas Safari.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Ivar Ekman