Öppna dokument (PDF-dokumentet öppnas i ett nytt fönster) Regering, opposition och opinionsbildare är överens om att integrationspolitiken misslyckats, men menar de samma sak? Konflikt söker svar bland restauranger i Landskrona, arbetscenter i Malmö och bowlinghallar i, Vilhelmina, som utnämnts till Sveriges sämst integrerade kommun.
De verkar överens, statsministern Fredrik Reinfeldt, den avgående partiledaren och tidigare integrationsministern Mona Sahlin och folkpartiledaren Jan Björklund. Överens om att ”integrationspolitiken” hitills bör ses som ett misslyckande. Eller som moderaternas integrationspolitiske talesman, Tobias Billström, uttryckte saken:
– Jag erkänner att vi misslyckats med integrationen, för om man vill bli frisk måste man först erkänna att man är sjuk, sa Billström.
Men är alla politiker och opinionsbildare verkligen överens om vilken sjukdomen egentligen är? Och menar de samma sak när det talar om ”misslyckad integration”? För några blir det nog synonymt med att ”invandringspolitikens misslyckande”. Och om man inte är klar över vilken sjukdomen egentligen är kan ju boten bli till ännu mer problem.
Som när vår när integrationsminister Erik Ullenhag i veckan lanserade det regeringen kallar den största reformen av svensk integrationspolitik på 25 år. Där en nytt etableringsbidrag och lotsar med resultatbaserad lön snabbt ska fixa arbete till nyanlända invandrare. I kommentarsfälten på medias hemsidor kan man ana något av problemen. Där står t ex: ”Vi föräldrar vet hur svårt det är att hitta enklare jobb till våra svensktalande ungdomar. Denna typ av jobb, som ju även passar rätt nyanlända invandrare, växer inte på träd.”, skriver en. ”Lotsas – till vilka jobb då?” frågar en annan. ”Lotsar löser inte diskrimineringen”, säger ytterligare någon.
Redan för fem år sen slog Riksrevisionen fast problemet med att särlösningar för invandrare ställer till problem, bidrar till motsättningar mellan ett ”vi och ett dom”.
Så var står vi nu? Vad är det som misslyckats? Och vem behöver och i såfall vilken integration? Vilhelmina, i södra Lappland, har gång på gång hamnat på en bottenplacering i den integrationsmätning som tidskriften Fokus gör varje år. Anledningen är hög arbetslöshet och många sjukskrivna. Men vad säger det om själva integrationen? Konflikts Lotten Collin åkte till Vilhelmina.
Inslag: integration VilhelminaInslag: integration Vilhelmina (16:38)
Så var står vi nu? Vad är det som misslyckats? Och vem behöver och isåfall vilken integration? Vi börjar söka svaren i Vilhelmina. Kommunen i södra Lappland har gång på gång hamnat på en bottenplacering i den integrationsmätning som tidskriften Fokus gör varje år. Anledningen är hög arbetslöshet och många sjukskrivna. Men vad säger det om själva integrationen? Konflikts Lotten Collin åkte till Vilhelmina. Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Poddradio Öppna i spelaren
Ja, vad är det som har misslyckats? Svaren drar iväg i alla möjliga riktningar – handlar det om bostadssegregationen, eller bristen på kontakt mellan människor från olika bakgrund – eller som i Vilhelmina – om vardagens irritationsmoment som vem det är som använder bibliotekets datorer. Beroende på åsiktsläger och tid menar vi olika saker med integration och dess misslyckande, för några år sedan påbjöd tidsandan att det var den strukturella diskrimineringen som sågs som problem, något som fick genomslag under den omdiskuterade integrationutredning som leddes av professor Masoud Kamali. Idag beskriver integrationsminister Erik Ullenhag ett allt för stort fokus på omhändertagande som främsta anledningen till att integrationspolitiken misslyckats för många individer. I regeringens ny etableringsreform, ”den största av integrationspolitiken på 25 år” som Erik Ullenhag kallar den, är vägen till arbete högsta prioritet.
Lena Grip, kulturgeograf vid Universitet i Karlstad, anser att skillnaderna i verklighetsbeskrivning gör det svårt att finna lösningar. Konflikts Ira Mallik ringde Lena Grip och frågade vad integration egentligen betyder.
Inslag: Så vad handlar integration om?Inslag: Så vad handlar integration om? (11:59)
Ja, vad är det som har misslyckats? Svaren drar iväg i alla möjliga riktningar – handlar det om bostadssegregationen, eller bristen på kontakt mellan människor från olika bakgrund – eller som i Vilhelmina – om vardagens irritationsmoment som vem det är som använder bibliotekets datorer. Beroende på åsiktsläger och tid menar vi olika saker med integration och dess misslyckande, för några år sedan påbjöd tidsandan att det var den strukturella diskrimineringen som sågs som problem, något som fick genomslag under den omdiskuterade integrationutredning som leddes av professor Masoud Kamali. Idag beskriver integrationsminister Erik Ullenhag ett allt för stort fokus på omhändertagande som anledningen till att integrationspolitiken misslyckats för många individer . I regeringens ny etableringsreform, ”den största av integrationspolitiken på 25 år” som Erik Ullenhag kallar den, är vägen till arbete högsta prioritet. Lena Grip, kulturgeograf vid Universitet i Karlstad, anser att skillnaderna i Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Direkt länk till ljudet Poddradio Öppna i spelaren
I städer som Malmö och Landskrona, präglade av både stor invandring och, framförallt i Landskronas fall, stora framgångar för invandringskritiska Sverigedemokraterna, har frågan om arbete och självförsörjning länge varit prioriterad. Arbets- och integrationscentret i Rosengård, där Jahangir Hosseinkhah är chef, erbjuder hjälp med arbetssökande, studievägledning, slussning till utbildningar, praktikplatser, mm. Och hit kommer inte bara människor med invandrarbakgrund, utan även etniska svenskar, för problemen är generella och handlar mindre om etnicitet än om klass, som han säger.
Tapio Salonen, vid Linnéuniversitetet i Växjö, har studerat utvecklingen i Landskrona; från industristad till en stad med stor arbetslöshet och utbredd segregation, där Sverigedemokraterna också rönt stora framgångar i flera val. Det är en stad där människor inte längre känner igen sig, säger han. Sverige är ett land som genomgått stora förändringar, inte minst vad det gäller en ökad ojämlikhet – och kanske är det där förklaringen ska sökas? För vad är det som händer när samhället dras i sär? Mikael Olsson satte sig i bilden och åkte till Skåne.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1300&artikel=4194659
Migrationsverket har stoppat utvisningar av 30 irakier som skulle ha skickats tillbaka till Bagdad natten till i dag. Det beror på att Europadomstolen har fattat beslut om att stoppa 19 av de utvisningsbesluten. Det sa Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik i går kväll.
– Vi har tillfälligt stoppat avvisningen i alla de ärenden som Europadomstolen har bett oss, säger Mikael Ribbenvik.
Det var i slutet av oktober som Europadomstolen meddelade att de irakier som har fått avslag på sin asylansökan kan få sitt utvisningsbeslut stoppat om de ansöker om det hos Europadomstolen, det under tiden som domstolen samlar information om hur säkerhetsläget är i Irak.
Den 24 november ska Europadomstolen fatta beslut om irakier kan skickas tillbaka dit.
Hittills har omkring 200 irakier i Sverige fått sina utvisningsbeslut stoppade tills vidare.
I går fattade alltså Europarådet beslut om att stoppa avvisningarna av 19 av de 30 som skulle ha flugit till Bagdad i dag.
De övriga 11 hann domstolen inte fatta beslut om. Därför valde Mikael Ribbenvik att ta det säkra före det osäkra och stoppa deras avvisningar också.
– Det vi gör nu är att vi avvaktar vad Europadomstolen säger. De har sagt att de har för avsikt att begära inhibition i vissa ärenden rörande Irak men inte alla. Vi behöver nog ett klargörande på den punkten, säger Mikael Ribbenvik.
Frågan är alltså om Sverige tills vidare ska stoppa alla utvisningar till Irak eller inte. Ja, menar Europarådets generalsekreterare Thorbjörn Jageland, som i går på rådets hemsida uppmanade bland andra Sverige att göra det.
Nej, säger Mikael Ribbenvik, det har Migrationsverket ingen avsikt att göra. Han anser nämligen att Thorbjörn Jageland har fel och att Europadomstolen, som är en del av Europarådet inte alls har kommit med en sådan uppmaning till Sverige.
– Den praxis som ligger nu, både från Migrationsöverdomstolen i Sverige och från Europadomstolen i Strasbourg är att man gör individuella bedömningar i varje ärende. Vill Europadomstolen ändra det så kan de göra det men detta har vi inte sett ännu, där får vi se vad som händer, säger Mikael Ribbenvik.
Utvisningarna av de 30 irakier som i morgon skulle skickats till Bagdad kommer att stoppas. Det uppger Migrationsverket i kväll.
Bakgrunden är att myndigheten har fått in begäran från Europadomstolen om att utvisningar ska skjutas upp i omkring 150 ärenden bara under tisdagskvällen. Flera av de som skulle suttit på planet finns med bland dessa ärenden.
Som Ekot tidigare berättat har Europadomstolen för mänskliga rättigheter vädjat till Sverige att tills vidare stoppa alla tvångsutvisningar till Irak medan domstolen prövar om utvisningar dit kränker de mänskliga rättigheterna.
– Det som har hänt i kväll är vi har fått in flera begäran om inhibition och vi har fått listor med namn. På de här listorna så var det 19 personer som domstolen begärde att vi skulle inhibera. Men det var tio personer kvar som domstolen efter att de stängt inte skickat någon begäran om, säger Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik till Ekot.
– Efter att Europarådets generalsekreterare gått ut och menade att det fanns en uppmaning till Sverige också, vilket det egentligen inte finns, så menar jag att på grund av den oklarhet som uppstått från Europadomstolen och Europarådet så har jag fattat beslutet att inhibera även de kvarvarande tio ärendena för den här flygningen, säger han.
Att planet stoppas innebär dock inte att Migrationsverket har fattat ett generellt beslut om att stoppa alla avvisningar.
Migrationsminister Tobias Billström (M) säger till TT att prövningen måste ske i varje enskilt fall även när det handlar om att skjuta upp ett beslut.
– Att övergå från individuella prövningar till kollektiva prövningar skulle kunna resultera i att samtliga personer i en grupp får avslag eller bifall. Och frågan är hur rättssäkert det skulle vara.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4185263
Karim, 21, blev avvisad i lyxplan till Afghanistan Nu är han tillbaka och har fått uppehållstillstånd
GÖTEBORG. Karim Qasimi, 21, avvisades från Sverige med ett lyxutrustat privatplan – drogad och i handbojor.
Mot alla odds lyckades han ta sig tillbaka och få sitt uppehållstillstånd.
Här är hans berättelse om flykten till Sverige och kampen för att överleva.
Varje morgon när han hörde nycklarna rassla i låset, trodde Karim Qasimi att livet var på väg att ta slut. I ensamheten i den trånga cellen var han övertygad om att han snart skulle föras till sin död.
I två och en halv månad hölls han fängslad och när de till slut kom för att ta honom ville han dö och svalde ett 50-tal tabletter.
”Det är lugnt. Hans hjärta funkar!”
Karim vaknade i några korta ögonblick på Sahlgrenska sjukhuset och hörde hur läkarna pratade om honom. Sedan föll han åter ner i dvala.
När han vaknade nästa gång hade det slagit lock för öronen. Han var omtöcknad och satt i en fåtölj på flera tusen meters höjd. Händerna var fastlåsta i handbojor.
Han befann sig ombord på en lyxutrustad affärsjet, hyrd för skattepengar på uppdrag av Migrationsverket.
Karim Qasimi föddes i Gazni, Afghanistan 1989. När han var sex år mördades hela hans familj. Han växte upp med sin moster i Iran. Men under 2005 började regimen
i Teheran utvisa afghaner. Och Karim tvingades fly till Sverige.
Smugglarna tog honom över bergen in i Turkiet. I Istanbul gömdes han bland kartongerna på en lastbil. I flera dagar satt han instängd och fick kissa i cola-flaskor.
– För varje andetag tänkte jag att nu dör jag, nu dör jag.
En dag kom de fram till Malmö. Karim var 17 år, placerades i en familj och pluggade svenska. Men när han fyllt 18 år fick han avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.
Enligt Migrationsverket var han visserligen skyddsbehövande – att återvända till hemprovinsen Gazni var livsfarligt. Men Migrationsverket menade att han kunde bo i Kabul, en stad han aldrig ens besökt.
Men Migrationsverket stod fast vid sitt beslut. Tre gånger fick han avslag.
Sedan kom polisen. Karim hamnade på häktet i Göteborg. Han mådde mycket dåligt och förflyttades snart till Sahlgrenska sjukhusets psykmottagning.
Det var också där de hämtade honom vid första avvisningsförsöket. Då krossade han en lampa på toaletten och skar upp sin hals.
Men läkarna plåstrade ihop honom. Han bar fortfarande sina blodiga kläder när han fördes tillbaka till häktet.
– Jag sattes i en cell med en vägg av glas. De såg på mig dygnet runt, det var helt fruktansvärt. Jag fick panik och det enda jag hörde var en röst från springan under dörren som sa: ”Ta det lugnt”.
När de kom till Kabul fick han 150 dollar i bidrag. I två månader försökte han skaffa jobb, men fick inget utan levde på pengar som skickades från vänner i Sverige.
Kvartersmilisen började ställa frågor och han hotades med skjutvapen. Till sist valde han att försöka fly tillbaka till Sverige. Med hjälp av människosmugglare tog han sig till
Teheran och ännu en färd över bergen in i Turkiet.
– Vi gick i 35 timmar, dag och natt. När vi kom över gränsen möttes vi av smugglare på hästar. De hade ficklampor och vi följde dem, säger Karim.
Några dagar senare stod de vid Medelhavskusten. Det var mitt i natten och de var 33 personer. Män, kvinnor barn.
Mest afghaner, men också några från Afrika. Smugglarna lastade dem i en liten gummibåt med utombordare. De körde ut i mörkret och efter hundra meter stannade båten, smugglarna hoppade i vattnet och simmade tillbaka.
Ingen av dem hade någonsin kört en båt och till en början snurrade de bara runt, runt. Till slut fick Karim ta över. Han styrde mot det svaga ljuset i horisonten.
När de kom fram till stranden hade det ljusnat. De drog upp gummibåten på land och plötsligt stod det poliser på kullarna.
Karim lyckades fly in i skogen.
Efter några timmar greps han när han köpte biljetter i färjeläget. Han fördes till ett uppsamlingsläger på den grekiska ön Lesbos. Han fick sova på golvet. Det var kallt och fuktigt.
I tjugo dagar var han fast med tusentals andra flyktingar.
Sedan släpptes han och Karim begav sig till Aten.
Med ett förfalskat irakiskt pass lyckas han flyga till Rom och vidare med tåg via Tyskland till Danmark. Till slut var han framme i Kalmar och gick till Migrationsverket.
– De sa: ”Är det du igen?”
Efter påtryckningar från hans juridiska ombud Thabo Muso, accepterade de att pröva Karims fall på nytt. Men avslog hans begäran igen. Muso överklagade till Migrationsdomstolen och den 14 oktober kallades de till förhandling.
– Jag var beredd och bestämd och sa till dem: ”Hur kan ni säga att det finns mänskliga rättigheter i Kabul? Jag har varit där och det finns inga”.
Efter bara två timmar avslutades förhandlingen.
Migrationsverket hade plötsligt ändrat inställning och domstolen gav honom nu rätt att stanna i Sverige. Karim Qasimi beviljades permanent uppehållstillstånd.
Muso hoppas nu att domen ska bli vägledande för andra asylsökande i samma situation.
– Enligt EU-rätten är det en mänsklig rättighet att inte utvisas till ett ställe där man svälter ihjäl eller blir hemlös. Det står tydligt i EU:s direktiv och FN:s konventioner. Karim hade aldrig överlevt utan hjälp från Sverige, säger Thabo Muso.
Nu lever Karim i en liten etta i Göteborg, han praktiserar i en second hand-butik och går en kurs i engelska.
Men de många åren av ständig rädsla har satt sin prägel på den nu 21-årige Karim. Han är deprimerad och går i terapi för att bearbeta sina upplevelser.
– Jag känner inte den glädjen som jag önskar. Jag har kämpat hela mitt liv och nu måste jag läka. Sedan får jag tänka på framtiden, säger han.
NU I dag bor Karim Qasimi i en etta i Göteborg och han praktiserar i en second hand-butik. Sedan drygt en månad tillbaka har han permanent uppehållstillstånd efter att Migrationsdomstolen dömt till hans fördel.
Det skulle bli lättare för asylsökande som fick barn under asylprocessen att söka uppehållstillstånd från Sverige, i stället för att resa tillbaka till sina hemländer för att ansöka därifrån. Men så har det inte blivit, trots att utlänningslagen ändrades i juli.
Billström vill inte ändra utlänningslagen
I den nya lagen, som trädde i kraft 1 juli i år, skulle barnperspektivet betonas mer och tolkningarna göras mindre byråkratiska. Trots det tvångsutvisades kristne Samer för drygt två veckor sedan till Bagdad.
Kvar i Sverige finns Samers fru och hans knappt tre månader gamla dotter.
Samers fru Shami är nu ensam kvar med dottern i Södertälje.
– Varför åker han tillbaka till Bagdad? Det finns en ny lag och han får stanna utan att åka tillbaka, säger Shami.
Hon sitter i den lilla familjens lägenhet i Södertälje. I famnen har Shami sin knappt tre månader gamla dotter. Hon kan inte längre amma henne, för när Samer sattes på planet till Bagdad slutade mjölken att komma. Chocken blev för stor.
Samer är kristen och kommer från Mosul. Hela hans familj har flytt landet och UNHCR har vid upprepade tillfällen avrått från utvisningar till Mosul. Nu är han ensam och livrädd i Bagdad.
Förra söndagen var han nära att bli dödad när en kyrka i centrala Bagdad utsattes för en massaker. Anhängare till al-Qaida stormade in i kyrkan och minst 46 sköts och sprängdes till döds.
Samer lämnade kyrkan bara några minuter tidigare.
Han pratar i telefon med sin fru varje dag men det lindrar inte saknaden och oron.
– Jag gråter hela tiden på grund av det här. Det är svårt för mig och det bryter ner mig, säger Samer.
Nu måste Samer ta sig till Jordanien eller Syrien för att därifrån söka uppehållstillstånd på en svensk ambassad. Om han överlever resan kommer han i slutändan att få komma tillbaka till Sverige, eftersom han har rätt till uppehållstillstånd på grund av sin anknytning till dottern.
Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik kan inte uttala sig om det enskilda ärendet eftersom det omfattas av sekretess. Men han berättar att myndigheten den senaste tiden har utvisat flera pappor trots den nya lagen.
– I vissa ärenden så omfattas den problematiken inte av lagändringen. Vi är skyldiga att följa den lagstiftning som finns, och då kan de här konsekvenserna uppstå, säger Mikael Ribbenvik.
Enligt Mikael Ribbenvik är det bara enkla ärenden som omfattas av den nya lagen. Finns det oklarheter runt till exempel identitet och pass måste man även fortsättningsvis återvända till hemlandet.
Mycket av den byråkrati som gjorde att den gamla lagen ändrades finns kvar i den nya, enligt Mikael Ribbenvik. Migrationsverket var redan i sitt remissvar till regeringen kritiskt.
– För att komma tillrätta med den här problematiken ville vi att lagstiftaren skulle gå längre, säger Mikael Ribbenvik.
Samer och Shami heter egentligen någonting annat.
-Det är naturligtvis djupt oroande och allvarligt när man får ta del av de här uppgifterna, säger migrationsminister Tobias Billström (M)efter avslöjandena om slavliknande förhållanden bland arbetskrafts-invandrare
Slavliknande kontrakt .SVT Rapport
I en intervju för SVT säger migrationsministern att en del saker ska göras i frågan:
-Dels kommer vi att kalla till oss Migrationsverket som får komma till justitiedepartementet och redogöra för hur man ser på det här och hur man hanterar regelverket, säger Tobias Billström.
Bjuder in parterna
-Sen tänker jag också bjuda in arbetsmarknadens parter, i form av fack och arbetsgivare, för att höra hur de ser på hur den här reformen fungerar. Det hoppas jag ska ge mer information som gör det möjligt för oss att fortsätta den här processen och följa upp det som nu har hänt, fortsätter Billström.
Kritisk mot facket
Men Tobias Billström är också kritisk mot facket.
-Då måste man också ställa sig frågan: Är det inte viktigt att ett fack som, till exempel hotell- och restaurangfacket, också tillvaratar de här människornas intressen, säger han till Rapport.
Är det fackets ansvar att se till att den här reformen efterlevs som det var tänkt?
-Den svenska modellen bygger ju på att arbetsgivare och arbetstagarparter tar sin respektive del av ansvaret, säger Tobias Billström.
Facket upprört
Billströms uttalande upprör Hotell- och restaurangfacket.
Ordföranden Ella Niia anser att han skjuter över regeringens ansvar på facket.
-Med full insikt om att här bedrivs en rovdrift på folk så står han med armarna i kors och säger att det här får facket ta. Det tycker jag är oansvarigt, säger hon till TT.
Inget B-lag
Tobias Billström anser inte att de nya reglerna lett till att vi är på väg att få ett B-lag på arbetsmarknaden.
-Ett villkor för att få upphållstillstånd är att arbetsgivaren betalar samma lön och erbjuder samma socialförsäkringsvillkor som för den arbetskraft som redan finns i riket, säger migrationsministern.
Kallar till möte
Senare under fredagen kunde man kanske ana liten förändring i Billströms ståndpunkt.
-Vi tar det här på stort allvar, det är oroande uppgifter, säger migrationsministern.
Han har bett tjänstemän från Migrationsverket att komma till departementet och berätta vad de vet om problemen.
-Och jag har för avsikt att kalla till mig arbetsmarknadens parter för att höra hur de ser på den här situationen, säger han vidare.
Arbetstillstånd säljs
Även på andra sätt missbrukar oseriösa företag de nya reglerna för friare arbetskraftsinvandring.
Ett exempel är att arbetstillstånd säljs utan att något arbete erbjuds. Det kan kosta 30.000 kronor eller mer att få ett arbetstillstånd, pengar som går rakt ned i fickan på dessa företagare utan att den som betalar får något arbete, skriver Dagens Nyheter.
Skulle skala och hacka
Ett exempel är ett gatuköksföretag i Stockholm som under tre månader i somras skickade hela tio ansökningar om arbetstillstånd. Företaget har idag bara tre anställda. Enligt ansökningarna skulle alla tio ”skala och hacka grönsaker”, skriver tidningen.
Ingemo Melin Olsson, vid gränspolisen i Stockholm, anser att lagen bjuder in till utnyttjande. Hon befarar att arbetskraftsinvandringen är nästa stora traffickingbransch.
”Grunden är bra”
Enligt migrationsminister Tobias Billström är regeringens ståndpunkt klar.
-Regeringens inställning är att invandring av arbetskraft behövs och att Migrationsverket ska handlägga ansökningarna, säger han.
-Skenanställningar ska bekämpas, men behovet av arbetskraft kommer att växa. Systemets grund är bra, säger Billström.
Örjan Magnusson
orjan.magnusson@svt.se
Källa: SVT, Dagens Nyheter, TT
Europadomstolen för mänskliga rättigheter skriver i ett brev till regeringen att alla tvångsavvisade irakier som begär så kallad inhibition, alltså att avvisningen ställs in, ska få stanna i landet.
Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, förklarar varför Europadomstolen nu går ut med den här uppmaningen till flera regeringar:
– Europadomstolen vill gå igenom ett fall ordentligt för att testa om det är möjligt att skicka tillbaka någon till åtminstone vissa områden i Irak utan att riskera den personens mänskliga rättigheter. De har inte några nya fall av det slaget, och det är därför de rekommenderar regeringarna att när någon begär inhibition så ska de få det, säger han.
Flera EU-länder har fått samma brev från Europadomstolen för mänskliga rättigheter. I Holland så valde man att stoppa avvisningarna till Irak direkt, men Sverige har inte fattat något sådant beslut.
I brevet så står det att alla irakier som överklagar sina avvisningsbeslut kommer att få så kallad inhibition. Det betyder att avvisningen stoppas tills vidare i väntan på dom i Europadomstolen.
Men få verkar känna till den här möjligheten. I Sverige är det bara sju irakier hittills som har fått sin avvisning inställd. Det beror på att de själva har kontaktat Europadomstolen som beslutat om inhibering. Då har Migrationsverket följt den uppmaningen från Europadomstolen och ställt in avvisningen.
Sören Clerton, chef för gränskontrollenheten på Rikspolisstyrelsen, säger att avvisningarna till Irak från Sverige fortsätter tills vidare. Det i väntan på om Migrationsverket kommer att fatta något generellt beslut om Irak.
– Från polisens sida avvaktar vi ju vad Migrationsverket säger egentligen, för vi verkställer ju bara de utvisningar som vi får från Migrationsverket, och vi har inte i dagsläget fått några signaler om att vi ska upphöra med avvisningar till Irak, säger han.
Grekland har att vänta kraftig kritik från de övriga EU-länderna för hur man tar hand om asylsökande.
När EU:s migrationsministrar möts i Bryssel nästa vecka kommer Grekland att få hård kritik för brister i flyktingmottagning och sättet asylsökande behandlas på
För några dagar sedan beslutade det svenska Migrationsverket att flyktingar inte längre kan skickas till Grekland och så här säger migrationsminister Tobias Billström.
– Den grekiska regeringen har ett mycket stort ansvar för att arbeta med de här frågorna. Nu kan vi notera att man fortfarande inte i den grekiska regeringen ens har en minister utsedd för att hantera de här frågorna. Det finns alltså ingen att föra samtal med som läget ser ut i dag, säger Tobias Billström.
Situationen i Grekland innebär att EU:s princip om att asylsökande ska få sin sak prövad i det område de först kommit till inte fungerar.
Läget i Grekland innebär att det svenska Migrationsverket inte längre skickar tillbaka asylsökande till Grekland. Just nu handlar det enligt uppgift till Ekot om etthundrafemtio personer.
Ett av problemen är att Grekland inte klarar att bevaka sin egen gräns mot Turkiet. Ett tolv kilometer långt gränsavsnitt där det i dag kommer mellan hundra och fyrahundra personer.
Grekland har begärt EU-hjälp med att kontrollera gränsen. Men begäran har kommit sent och när EU:s migrationsministrar möts i Bryssel på måndag blir kritiken mot den grekiska regeringen hård enligt Sverige migrationsminister.
– Jag känner och vet att det finns många stater i unionen som börjar bli trötta på att den grekiska regeringen inte förmår samla ihop sig till en strategi på den här punkten. Från svensk sida kommer vi vid rådsmötet att ge uttryck för åsikten att Grekland måste förbättra sina system, säger Tobias Billström.
EU-kommissionär Cecilia Malmström är i dag i Grekland för att på plats se vad som händer och hon håller med när det gäller kritiken mot Grekland.
– Ja, de har inte gjort tillräckligt. Deras system fungerar inte i enlighet med europeiska normer. Jag delar den kritiken fullt ut. Det är också därför vi försöker jobba med den grekiska regeringen för att de ska få ett sådant här system på plats. Vi kan tillhandahålla expertis, kunskap och pengar men vi kan inte göra det åt dem. De måste ta de första stegen, säger Cecilia Malmström.
Migrationsverket stoppar överföringarna av asylsökande till Grekland. I väntan på ett avgörande i Migrationsöverdomstolen inhiberas alla ärenden om överföring dit.
Enligt Dublinförordningen ska en ansökan om asyl prövas i den första kontraktsstat en asylsökande kommer till i Europa. Migrationsverket beslutade igår att inhibera alla beslut om överföring av asylsökande till Grekland.
– Situationen för asylsökande i Grekland har gradvis försämrats och det finns nu rättsliga förutsättningar för oss att stoppa överföringarna av asylsökande dit, säger Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson.
Flera skäl
I beslutet har flera faktorer vägts samman. En utredningsresa till Grekland, som Migrationsverket genomförde den 20-22 oktober, visade bland annat att asylsökande där har svårt att få sitt ärende prövat.
Europadomstolen om mänskliga rättigheter har i ett flertal enskilda fall begärt att överföring till Grekland inte ska ske. Detta tills domstolen avgjort ett pågående mål.
Dessutom råder för närvarande oenighet mellan de olika migrationsdomstolarna i Sverige kring överföring av asylsökande till Grekland.
– Situationen för asylsökande i Grekland har gradvis försämrats och det finns nu rättsliga förutsättningar för oss att stoppa överföringarna av asylsökande dit, säger Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson.
Flera skäl
I beslutet har flera faktorer vägts samman. En utredningsresa till Grekland, som Migrationsverket genomförde den 20-22 oktober, visade bland annat att asylsökande där har svårt att få sitt ärende prövat.
Europadomstolen om mänskliga rättigheter har i ett flertal enskilda fall begärt att överföring till Grekland inte ska ske. Detta tills domstolen avgjort ett pågående mål.
Dessutom råder för närvarande oenighet mellan de olika migrationsdomstolarna i Sverige kring överföring av asylsökande till Grekland.
Migrationsöverdomstolen
På grund av detta beslutade även Migrationsöverdomstolen den 14 oktober att ta upp ett sådant ärende till prövning.
– Migrationsöverdomstolen sätter praxis för tillämpningen av den svenska utlänningslagen. Till dess det målet är avgjort överförs ingen till Grekland, säger Dan Eliasson.
Sedan maj 2008 överför Sverige inga ensamkommande barn till Grekland. Nederländerna, Norge och Storbritannien har tidigare i år stoppat alla Dublinöverföringar dit.
Kontakta oss »
Sidan senast uppdaterad: 2010-11-03
http://www.migrationsverket.se/info/3143.html