EU-kommissionen avsätter 9,8 miljoner euro för att Grekland omedelbart ska kunna ta hand om akuta brister i sitt asylsystem.
Dessutom skickar EU, UNHCR och EU:s gränskontrollmyndighet Frontex olika expertteam för att stödja grekerna i försöken att bygga upp ett fungerande asylmottagande.
Situationen är kaosartad och Grekland har fått hård kritik från många håll för de förhållanden som möter de asylsökande.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/grekland-far-eu-stod-for-asylkaos-1.1227748
LUND. Årets eldsjäl är Eslövsbon Mohammad Gulchin som själv väntar på uppehållstillstånd
– Han har ett stort engagemang, och bryr sig om sina medmänniskor, säger Gustaf Sörnmo, ordförande i Tamam, om varför Mohammad Gulchin får priset, det tredje i ordningen som föreningen delar ut.
Mohammad Gulchin kom själv till Sverige 2004, på nationaldagen, efter att ha flytt från det krigshärjade Afghanistan.
Han placerades i ett transitboende i småländska Strömsnäsbruk. Efter några månader flyttade Mohammad Gulchin till Eslöv, och fick tillfälligt uppehållstillstånd.
Trots att han varit i Sverige i drygt sex år lever Mohammad Gulchin fortfarande med ovissheten om han får stanna. Nu på torsdag får han det livsavgörande beskedet från Migrationsverket. Utvisning eller permanent uppehållstillstånd.
– Efter mitt engagemang här i Sverige riskerar jag livet om jag tvingas åka tillbaka till Afghanistan, säger han.
Det är för det engagemanget han prisas av Tamam. 2007 var han med och startade en förening som skulle hjälpa afghanska flyktingfamiljer att få stanna kvar i Sverige.
– När Talibanerna förlorade makten tyckte Migrationsverket att det var säkert att utvisa afghaner till Afghanistan. Samtidigt skickade både USA och Sverige fler soldater till Afghanistan. Vi tyckte att det var fel, både moraliskt och för att det bryter mot de mänskliga rättigheterna.
I sitt engagemang för sina landsmän har Mohammad Gulchin stött på en lång rad människoöden. Många av dem han mött har skickats tillbaka till det krigshärjade Afghanistan.
Gustaf Sörnmo har på plats i Kabul träffat några av dem.
– Jag träffade tre personer som utvisats. Två av dem var helt utlämnade till gatan. Alla utvisningar går till Kabul. Men många av de utvisade kommer från helt andra platser, och har inget nätverk som kan hjälpa dem.
Mohammad Gulchin beskriver sig själv som en känslig person. Alla möten med förtvivlade människor har gjort att han själv mår dåligt, särskilt som hans egen framtid fortfarande är oviss.
– Jag försöker lugna ner alla andra. Men det ger dålig energi tillbaka till mig. Jag har svårt att sova, säger han.
Att överföra asylsökande till Grekland är inte förenligt med utlänningslagen och kan innebära en kränkning av Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Det konstaterar Migrationsöverdomstolen i en dom på fredagen.
Fallet gäller en familj på tre personer som nu alltså ska få sina asylansökningar prövade i Sverige i stället.
Enligt överdomstolen är förhållandena för asylsökande i Grekland oacceptabla.
Omänsklig behandling
I början av november stoppade Migrationsverket alla överföringar av asylsökande till Grekland enligt Dublinförordningen, detta i väntan på att överdomstolen skulle sätta ner foten.
Migrationsöverdomstolens kritik är inte nådig. I många fall finns inte ens möjlighet för asylsökande i Grekland att lämna in en ansökan om asyl. Och lyckas man lämna in en ansökan är det högst tveksamt att prövningen blir rättssäker. Därtill betecknas den behandling som frihetsberövade asylsökande utsätts för i avvaktan på prövning som omänsklig.
”Asylprocessen som sådan i Grekland lever inte upp till den standard som man har rätt att förvänta sig av ett land som har en skyldighet att följa EU:s regelverk”, konstaterar Migrationsöverdomstolen.
Läget allt mer akut
Asylsystemet och mottagningen i Grekland har försämrats ytterligare av landets skuldkris och läget har blivit allt mer akut. FN, domstolar och humanitära organ har totalt sågat mottagningen.
I oktober kallade FN:s rapportör Manfred Nowak förhållandena för migranter i Grekland för ”omänskliga” på grund av ”snuskiga överbelagda inrättningar”, en illa utbildad poliskår och en kraftig ökning av antalet migranter.
EU-kommissionen har flera gånger hotat stämma Grekland inför Europadomstolen. Domstolen granskar nu flera migrationsärenden
rörande Grekland.
¨
Uppskattningsvis cirka 50 000 oprövade asylärenden finns nu i Grekland.
Av över 30 000 asylansökningar i Grekland i fjol beviljades bara 36 personer flyktingstatus, medan 128 fick skyddsstatus.
Risk att de inte får ansökan prövad
Enligt Catharina Lindqvist, kammarrättsråd på Migrationsöverdomstolen, är förhållandena i Grekland så dåliga att det skulle strida mot utlänningslagen att överföra någon dit.
-Det finns stor risk för att de inte får sina ansökningar prövade om de lämnar in dem där, säger hon till TT.
Domstolen har också pekat på hur det konkret ser ut för dem som
kommer till Grekland.
-Vi har konstaterat att mottagningsförhållandena är mycket dåliga. De får inte bostäder, inte mat och kan tvingas bo i parker. Det leder till en rad sanitära olägenheter, säger Lindqvist.
Eftersom domstolens beslut är prejudicerande betyder det att de som befinner sig i Sverige och har ett överföringsbeslut till Grekland inte ska skickas dit.
-Men det betyder inte att de får uppehållstillstånd, bara att det ska prövas här i Sverige i stället, säger Lindqvist.
TT
توقف اخراج پناهجويان از سويدن به يونان توسط محاکمه مافوق مهاجرتي سويدن
Asylsökande trängs på överbelagda stinkande inrättningar med liten chans att få sin ansökan prövad. Förhållandena för flyktingar i Grekland är både omänskliga och oacceptabla. Nu stoppas svenska avvisningar till landet.
Asylsystemet i Grekland har havererat. Förhållandena är så dåliga att det skulle strida mot utlänningslagen att överföra någon dit, konstaterar Migrationsöverdomstolen i en dom på fredagen.
I många fall finns inte ens möjlighet för asylsökande att lämna in sin ansökan. Lyckas man ändå göra det är det högst tveksamt om hanteringen blir rättssäker.
– Det finns stor risk för att de inte får sina ansökningar prövade, säger kammarrättsråd Catharina Lindqvist.
Därtill betecknas den behandling som frihetsberövade asylsökande utsätts för i avvaktan på prövning som omänsklig.
– Mottagningsförhållandena är mycket dåliga. De får inte bostäder, inte mat och kan tvingas bo i parker. Det leder till en rad sanitära olägenheter.
Fallet som domstolen prövat gäller en familj på tre personer som nu alltså ska få sina asylansökningar prövade i Sverige i stället.
Eftersom domstolens beslut är prejudicerande betyder det att de som befinner sig i Sverige och har ett överföringsbeslut till Grekland inte ska skickas dit.
– Men det betyder inte att de får uppehållstillstånd, bara att det ska prövas här i Sverige i stället, säger Lindqvist.
EU-reglerna säger att asylsökandes skäl till uppehållstillstånd ska prövas i det EU-land där de först sätter sin fot. Men i början av november stoppade Migrationsverket alla överföringar av asylsökande till Grekland enligt Dublinförordningen i väntan på att överdomstolen skulle sätta ner foten.
Asylsystemet i Grekland har försämrats ytterligare av landets skuldkris och läget har blivit allt mer akut. FN, domstolar och humanitära organ har totalt sågat mottagningen.
Hos Europadomstolen finns ännu ej avgjorda mål som gäller frågan om en överföring till Grekland och om det strider mot artikel 3 i Europakonventionen.
– Vi har valt att inte vänta på ett sådant avgörande eftersom människor inte ska behöva sväva i ovisshet, säger Catharina Lindqvist.
Oavsett vilket beslut Europadomstolen fattar ska svenska domstolar ta hänsyn till dagens dom.
– Bedömningen gäller tills vidare. Om förhållandena i Grekland ändras kan det se annorlunda ut, säger Lindqvist.
Migrationsminister Tobias Billström (M) är kritisk mot att Grekland i många år nonchalerat asylproblemen.
”Vi kan inte ha en situation där det blir ett incitament att ha så dåliga förhållanden som möjligt för att undvika att asylsökande kommer dit. De asylsökande har rätt till en rättssäker prövning och ett värdigt mottagande, oavsett vilken medlemsstat vi talar om”, säger han i en kommentar.
Många av dem som tvångsutvisats från Sverige till Irak är på flykt igen. P1-programmet Kaliber har undersökt vad som hänt de 45 irakier som utvisades i den första stora massutvisningen till Bagdad i februari 2009.
Kaliber har fått kontakt med 23 av dem som utvisats. Tio av dem är på flykt igen och av dem som är kvar i Irak lever hälften gömda. Detta trots att det i återtagandeavtalet mellan Sverige och Irak står att irakier som återvänder inte ska behöva befara trakasserier, hotelser och förföljelser.
Amera och hennes familj har flytt till Turkiet.
– Vi lever i ovisshet, berättar Amera, vi har ingen framtid här i Turkiet.
Amera, hennes man och de fyra barnen är kristna.
– Det var för farligt för oss att stanna i Irak, säger Amera, så vi flydde redan efter två veckor.
I Migrationsverkets senaste landprofil om Irak står det att ”islamistiska extremister hotar att döda kristna såvida de inte konverterar till islam.”
Ameras familj har hittills fått nej på sin asylansökan i Turkiet.
Kaliber har fått tag i hälften av de irakier som utvisades från Sverige den 12 februari 2009. Tio av dem är på flykt igen. De finns nu i Grekland, Syrien, Turkiet och Sverige.
Sex av de tretton personer som finns i Irak uppger att de lever gömda idag. De beskriver en tillvaro där de knappt ser något dagsljus.
Nazem lever gömd i norra Irak och säger att han inte vågar gå ut. Enligt Nazem hotade personer, inom ett kurdiskt politiskt parti, att döda hans pappa. Pappan och de övriga familjemedlemmar beviljades uppehållstillstånd i Sverige, men inte Nazem.
– Nu är samma hot riktat mot mig, säger Nazem.
– Hotbilden mot mig är allvarlig, säger Nazem, om de får tag i mig så kommer de antingen kidnappa mig eller mörda mig.
Återtagandeavtalet som skrevs mellan Sverige och Irak 2008 är en överenskommelse om hur irakier i Sverige ska kunna återvända till Irak. Där står det att Irak ska se till att irakier utomlands kan ”återvända utan att behöva befara trakasserier, hotelser, förföljelser, diskriminering, åtal eller några andra former av straffåtgärder.”
Darin lever också gömd. Han jobbade åt amerikanerna i Irak, och enligt honom finns hans namn nu på en dödslista som motståndare till den amerikanska invasionen upprättat.
Darin vågar bara gå ut på nätterna, om någon skulle känna igen mig blir jag mördad, säger Darin.
Tobias Billström. Arkivbild. Foto: Maja Suslin/Scanpix Många av de som tvångsutvisats från Sverige till Irak är på flykt igen. P1-programmet Kaliber har undersökt vad som hänt de 45 irakier som utvisades i den första stora massutivsningen till Bagdad i februari 2009. Det visar sig att många är på flykt igen och att många lever gömda i Irak. Men migrationsminister Tobias Billström vill avvisa fler.
Kaliber har fått tag i 23 av de 45 irakier som utvisades från Sverige till Irak den 12 februari 2009. Tio av dem är på flykt igen. De finns nu i Grekland, Syrien, Turkiet och Sverige.
Av de tretton personer som finns i Irak uppger sex att de lever gömda. De beskriver en tillvaro där de knappt ser något dagsljus.
Nazem lever gömd i norra Irak och vågar inte gå ut, säger han. Enligt Nazem hotade personer inom ett kurdiskt politiskt parti att döda hans pappa. Pappan och övriga familjemedlemmar beviljades uppehållstillstånd i Sverige, men inte Nazem. Nu är samma hot riktat mot mig, säger Nazem:
– Hotbilden mot mig är allvarlig, säger Nazem, om de får tag i mig så kommer de antingen kidnappa mig eller mörda mig.
I det återtagandeavtal som skrevs mellan Sverige och Irak 2008 finns en överenskommelse om hur irakier i Sverige ska kunna återvända till Irak. Där står det att Irak ska se till att irakier utomlands kan ”återvända utan att behöva befara trakasserier, hotelser, förföljelser, diskriminering, åtal eller några andra former av straffåtgärder.”
Migrationsminister Tobias Billström anser att Sverige inte har något ansvar för de personer som avvisats. Men håller Irak sin del av avtalet?
– När man har avvisat från Sveriges så är man en irakisk medborgare som alla andra på plats i sitt urpsungsland och då är det upp till den irakiska regeringen att hantera de här frågorna, säger Tobias Billström.
Billström vill i stället betona att många fler återvänder frivilligt till Irak än avvisas mot sin vilja.
Vad gäller framtida avvisningar säger han att processen fungerar bra men att för få avvisas:
— Vi har inte tillräckligt många som återvänder i förhållande till det antalet människor som får nej i asylprocessen och det kommer vi behöva arbeta hårdare med under den här mandatperioden. I första hand för att se till att människor självmant återvänder men om de inte gör det så måste vi ta till tvångsåtgärder.
Darin lever också gömd. Han jobbade åt amerikanarna i Irak, och enligt honom finns hans namn nu på en dödslista som motståndare till den amerikanska invasionen upprättat.
Darin vågar bara gå ut på nätterna, om nån skulle känna igen mig blir jag mördad, säger Darin.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4222696
Arbetsförmedlingen tar den första december över ansvaret för nyanlända flyktingars etablering i arbetslivet. Cherstin Hansson, enhetschef på invandrarcentrum Gävle, tror att det blir för mycket fokus på jobb i stället för att de nyanlända får hjälp att anpassa sig till den nya vardagen.
Den nya reformen berör 1 400 nyanlända flyktingar i december och uppemot 12 000 under 2011.
– Jag tycker att det är bekymmersamt att man inte förstår att det handlar om flyktinginvandring. Man förhåller sig till de här flyktingarna som om de vore arbetskraftsinvandrare. Flyktingar kommer från en krigssituation, och det är inte alltid självklart att man kan gå ut på arbetsmarknaden efter en månad, säger Cherstin Hansson, enhetschef på invandrarcentrum Gävle.
Det är med hjälp av etableringslotsar som Arbetsförmedlingen ska få ut nyanlända invandrare i arbetslivet. Men det saknas fortfarande godkända etableringslotsar i fem kommuner i Sverige. I en del kommuner är det endast ett begränsat fåtal som kan erbjuda tjänster hos till exempel bemanningsföretag.
Fackförbundet JUSEK tror att värdefull kunskap kommer att gå förlorad bland invandrare med akademikerbakgrund, när de lotsar som finns att välja mellan inte kan utnyttja de kunskaper som finns hos nyanlända flyktingar.
– Risken med dagens system är att man hamnar i ett okvalificerat arbete eller att man får läsa en lång utbildning på nytt. Det skapar inlåsningsrisker tror vi. Kunskap blir snabbt föråldrad och därför är det viktigt att redan från början bli behandlad som professionell för att komma in på den kvalificerade arbetsmarknaden, säger Josefin Claesson som är utredare på JUSEK.
Integrationsminister Erik Ullenhag hoppas att fler lotsar visar intresse för de kunskaper som nyanlända flyktingar tar med sig till Sverige.
– Jag hoppas att vi ska hamna i en situation där vi får en ganska stor mångfald på lotssidan, men hela nya systemet kommer i kraft nästa vecka, så vi får se efterhand vilken mångfald vi når, men målsättningen är att man ska nå en mångfald också bland lotsarna, säger Erik Ullenhag.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=10974&artikel=4202760
Europadomstolen har idag meddelat att alla ärenden om utvisning till Irak som når domstolen kommer att hanteras individuellt. Domstolen kommer även se över de irakiska ärenden där man begärt tillfälligt utvisningsstopp efter den 22 oktober.
Europadomstolen meddelade idag Sverige att alla ärenden om utvisning till Irak som når domstolen kommer att bedömas efter sina individuella förutsättningar.
— Det här bekräftar vikten av den individuella prövningen, som är grundbulten i såväl den svenska som den europeiska asylprocessen, säger Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik.
Den 22 oktober lät Europadomstolen meddela att en begäran om tillfälligt stopp kommer att skickas till Sverige i varje enskilt ärende där en asylsökande vänt sig till domstolen gällande en utvisning till Bagdad. Domstolen begärde också in landinformation om Irak.
Sedan dess har Migrationsverket stoppat utvisningen i cirka 200 ärenden på Europadomstolens begäran.
Individuell hantering
Men nu återgår Europadomstolen till en individuell hantering av varje ärende. Domstolen skriver också i meddelandet att de irakiska utvisningsärenden i vilka domstolen begärt tillfälligt utvisningsstopp efter den 22 oktober kommer att ses över.
Enligt meddelandet är beslutet grundat på information i de enskilda ärendena, samt information från UNHCR och Sverige.
Kontakta oss »
Sidan senast uppdaterad: 2010-11-24
Migrationsverket har beslutat upphäva det tillfälliga utvisningsstoppet för de tio personer som skulle ha utvisats till Irak den 17 november. Anledningen till det är att Europadomstolen nu har klarlagt att Sverige hittills alltid har följt domstolens uppmaningar.
Orsaken till det tillfälliga stoppet var att ett stort antal ansökningar kommit in till Europadomstolen utan att dessa ärenden hunnit behandlas. Dessutom rådde en oklar situation sedan Europarådets generalsekreterare Thomas Jagland i ett uttalande sa att Sverige inte följde Europadomstolens uppmaningar. Som en säkerhetsåtgärd stoppade då Migrationsverket tillfälligt utvisningarna av tio personer som skulle ha rest till Irak den 17 november.
Europadomstolen har nu gjort klart att Sverige till fullo uppfyllt de uppmaningar som domstolen kommit med. I alla de fall som Europadomstolen har bett Sverige att tillfälligt stoppa utvisningarna har Sverige också gjort detta. Fram till idag rör det sig om sammanlagt drygt 200 ärenden.
I de tio fall som Migrationsverket tillfälligt stoppade utvisningen utan begäran från Europadomstolen upphäver därför Migrationsverket stoppet.
Kontakta oss »
Sidan senast uppdaterad: 2010-11-22
