Migrationsverket beslutade i dag att med omedelbar verkan stoppa alla avvisnigar av flyktingar till Grekland.
Anledningen är Greklands undermåliga behandling av asysökande flyktingar. Den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström beskriver behandlingen av flyktingar i Grekland som ”fasansfull”.
Flera andra länder har redan stoppat avvisningar till Grekland.
Nils Edman
Sjuhäradskommunerna utökar sitt mottagande av ensamkommande asylsökande barn. I går skrev man på ett avtal med Migrationsverket som innebär en mångdubbling av det antal barn som Sjuhäradskommunerna förbinder sig att ta emot.
Migrationsverkets Richard Svanegård och Sjuhärads kommunalförbunds Margareta Löfgren – Det här är ju det största samarbetet vi sett hittills till antalet kommuner och dessutom är det en ny konstruktion på överenskommelsen säger Richard Svanegård, Migrationsverkets förhandlare.
Förra året tog enbart Borås, Mark och Ulricehamn emot flyktingbarn i Sjuhärad. Övriga kommuner vägrade eftersom de inte ansåg sig ha kompetensen.
Nästan alla barn har nämligen hittills varit pojkar i övre tonåren från Irak, Afghanistan, Somalia och före detta Sovjetrepubliker, många med svåra barndomsupplevelser.
Nu ställer alla sjuhäradskommunerna upp eftersom en gemensam mottagning med kompetens ska byggas upp. Just nu lutar det åt en anläggning i Örby i Mark.
Boendet ska få 24 platser vilket kan betyda att mellan 50 och 70 ungdomar årligen, jämfört med de 22 som totalt hittills tagits emot i Sjuhärad, och Marks kommunalråd Margareta Löfgren tror att det ska gå bra
– Nu kan vi bygga upp en stabilitet där vi har ett resursteam och ett boende där det finns personer som är bra på det här.
Men trots att sjuhäradskommunerna nu tar emot betydligt fler barn så finns det fortfarande många ensamkommande barn som väntar ute i de så kallade ankomstkommunerna och är i behov av kommunplacering.
– Ur ett nationellt perspektiv så har vi en lång väg kvar att vandra och det är absolut en förutsättning att alla kommuner kommer in i den här verksamheten och där är nu sjuhäradsbygden ett föredöme, säger Richard Svanegård, Migrationsverkets förhandlare.
Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande barn. Kommunerna ansvarar för mottagande, boende och omsorg av ensamkommande barn och ungdomar. Ansvaret gäller både asylsökande och ensamkommande barn och ungdomar som har fått uppehållstillstånd.
Den 4 oktober väntade 516 barn och ungdomar i de så kallade ankomstkommunerna i väntan på att få en kommunplacering.
Källa: Migrationsverket
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=4142431
Karim överlevde tillräckligt länge för att till sist få uppehållstillstånd. Men det är inte alla flyktingar som har så mycket tur och så många goda vänner, skriver GP: s Gert Gelotte.
Slutet gott allting gott. I går fick Karim permanent uppehållstillstånd av Migrationsdomstolen. Det gick förvånansvärt smidigt. Migrationsverket som lagt ner mycket tid, möda och betydande belopp på att bli av med Karim accepterade plötsligt hans asylskäl och domstolens beslut var enigt.
I glädjens stund skall man inte klaga. Men asylprocessen har tagit fyra år och nästan kostat en ung människa livet. Karim lever i dag inte tack vare utan trots det svenska rättsväsendet. Hans asylskäl var inte annorlunda i går än när han kom till Sverige och Åseda som ensam 17-åring.
I Åseda fick Karim vänner. Han lärde sig läsa och skriva och kände sig trygg. Men i stället för att börja gymnasieskolan fraktades han i polisbil till flyktingförvaret i Göteborg för avvisning till Kabul.
Där hade Karim aldrig varit. Karim är född i södra Afghanistan och växte upp som illegal invandrare i Iran hos en nu försvunnen moster. Men formellt sett var han alltså från Afghanistan och kunde, enligt Migrationsverket, lika gärna leva som internflykting i Kabul som gå på gymnasiet i Åseda.
Det var det ingen annan som tyckte, särskilt inte FN: s personal i Kabul, men Migrationsverket stod på sig. Efter två självmordsförsök och vård på psykakuten befanns Karim i avvisningsbart skick och sändes från häktet i Göteborg i chartrat plan till Kabul där han dumpades på flygplatsen.
I Kabul överlevde Karim med hjälp av en mobiltelefon och pengar från vänner i Sverige. En ensam tonåring utan vare sig släkt eller vänner på plats, socialt nätverk med ett finare ord, klarar sig inte i Kabul. Tre månaders elände kostade vännerna i Sverige 30 000 kronor. Flykten tillbaka till Sverige tog tre månader och kostade vännerna 80 000 kronor.
I Göteborg ville ingen på Migrationsverket tala med honom. I stället stod avvisningsbeslutet fast. Men Karims advokat lyckades få till stånd ett verkställighetsförbud (inhibition) i väntan på Migrationsdomstolens beslut. Det som kom i går.
Domstolen accepterar Karims berättelse och åberopar i domen två EU-direktiv. Av Skyddsgrundsdirektivet från 2004 framgår att beslut om skydd eller avvisning måste ta hänsyn till relevanta FN-konventioner. Av Asylprocessdirektivet från 2001 följer att FN-konventioner skall uppfyllas.
Därefter tar Migrationsdomstolen spjärn mot 1967 års FN-konvention om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Konventionen stadgar att ingen får berövas sin försörjning. Med andra ord: Sverige får inte avvisa en asylsökande till en plats där han eller hon riskerar att svälta ihjäl.
Detta accepterade Migrationsverket och det är ju bra. Men informationen om hur illa det står till i Kabul för ensamma flyktingar utan kontakter har varit känd och tillgänglig länge.
Karim lever därför att han trots allt råkade hamna rätt i Sverige. På skolan i Åseda träffade han vuxna som tog och tar ansvar för honom – även ekonomiskt. I Göteborg fick han vänner som öppnat sina hem och plånböcker. Så mycket tur har inte alla flyktingar.
Till sist får vi inte glömma att även skattebetalarna ställt upp. Varken förvaret, psyket eller häktet är gratis, för att inte tala om Kriminalvårdens charterflyg till Kabul.
Publicerad 28 oktober 2010
http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.479069-gert-gelotte-till-slut-fick-karim-stanna
Verksamhetsområde asylprövning har fattat bifogade exempelbeslut avseende åldersbestämning av barn/vuxna i några Dublinärenden.
Malmö : Migrationsverket, 2010-10-26
I många länder i Europa växer utmaningen med utsatta bostadsområden och ökad segregation. I kölvattnet av diskussionen om en misslyckad integrationspolitik höjs alltför ofta de röster som ser den enda lösningen i att stoppa invandringen, i stället för att fokusera på hur vi kommer till rätta med de problem som finns i vissa utsatta områden.
Europas länder riskerar att bli mindre öppna och grupp ställs emot grupp. Den så kallade ”getto-strategi”, som den danska regeringen presenterade i tisdags, innehåller tyvärr en rad förslag som är en del av denna utveckling.
Flera av de danska förslagen präglas av hårdförhet och ligger tyvärr i linje med den utveckling vi sett i Danmark inom invandrings- och integrationsfrågorna. Bland annat riskerar flyktingar som bor i vissa områden att inte få återförenas med sina familjer. Dessutom ska invandrare med svag anknytning till arbetsmarknaden kunna nekas bostad i dessa områden.
Men även om vi inte ska ta lärdom av de danska förslagen behöver vi diskutera hur vi lyfter utsatta områden. Jobb och kunskaper i svenska språket är nycklarna för att bryta det djupa utanförskap som finns i vissa områden, men vi behöver också fokusera på hur stadsmiljö och boendeområden samverkar med segregationen.
I Sverige har vi under allt för lång tid haft en bostadspolitik som har befäst sociala strukturer och fördjupat utanförskapet. Men i kampen för att bryta boendesegregationen är det viktigt att betona att det inte är människorna som bor i dessa områden som är problemen. Hårdare tag och tuffare regler för just dem är kontraproduktivt.
I stället handlar det om att alla som kan arbeta ska ges möjlighet att komma i arbete och klara sig egen försörjning, att de som kommer till Sverige ges möjlighet att snabbt lära sig svenska och att alla bostadsområden är trygga.
Situationen i områden där utanförskapet har fått ett fast grepp är svår, men långt ifrån hopplös. Mycket handlar om att bryta den negativa utvecklingen och motverka att människor som får jobb flyttar därifrån. För att lyckas krävs en rad åtgärder. Bostäder behöver upprustas och det måste vara möjligt att i högre utsträckning blanda lokaler och bostäder. Kontor och kommersiell verksamhet ökar det kulturella livet på gatorna. Möjlighet till företagande och närhet till arbete har också betydelse för sysselsättningen i området.
Många förorter är byggda med likriktad stil och storlek. Områden som Rosengård i Malmö och Hovsjö i Södertälje är exempel på isolerade områden med få in- och utvägar. Genom att sammankoppla förorter med varandra och förtäta med varierande byggnader ges förutsättningar för bostadsområden som inte isolerar och segregerar, utan öppnar upp och integrerar.
Vi ska i Sverige inte importera den danska debatten, utan vi ska stå upp för svenska värden om öppenhet och tolerans. Samtidigt ska vi självklart ta integrationsutmaningen på allvar.
Jag kommer att föra en politik för att människor som flyr eller invandrar till vårt land snabbt kommer i arbete och jag kommer också att fokusera på hur vi ska kunna lyfta utsatta områden. Det är hög tid att inse priset vi betalar för den ”låt-gå-attityd” vi sett gentemot utvecklingen i utsatta områden. Alternativet är vad vi ser i dag i form av utanförskap, sociala spänningar, låg sysselsättning, undermåliga skolresultat och otrygghet på gator och torg.
Utanförskapet kan bara brytas inifrån. Det är först när de boende engagerar sig som en bestående förändring kan ske. Vägen till framgång stavas inte stigmatisera genom hårdare krav och särregler. Den stavas inkludera genom jobb, språk och trygghet.
Erik Ullenhag, 38, Stockholm. Integrations- minister (FP).
Språktest på invandrarbarn, ”strategisk rivning” av bostäder och stopp för utomeuropeiska invandrare i vissa bostadsområden. Det är några av förslagen i den danska regeringens ”gettoplan” som presenterades häromdagen. Det är fel sätt att bryta utanförskap, menar debattören.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article8031447.ab
Återigen väntar flera hundra ensamkommande flyktingbarn på en kommun att bo i. Migrationsverket har nu vänt sig till landets landshövdingar för att få hjälp med att förmå kommunerna att öppna sina dörrar.
Och de landshövdingar Ekot talat med lovar att ställa upp, som Göran Tunhammar i Skåne.
– Jag har ju inte några formella maktmedel här, utan det jag kan göra är att göra allt för att övertyga kommunerna och kommunledningarna om att vi måste hjälpas åt, säger han.
Cirka 120 av landets 290 kommuner har inget avtal med Migrationsverket om att ta mot ensamkommande flyktingbarn. Och just nu väntar cirka 500 barn på att få placering, så att deras asylärenden kan behandlas.
I ett brev till landets landshövdingar förklarar Migrationsverket, Rädda Barnen och Barnombudsmannen att läget är ansträngt.
I Skåne har bara 16 av 33 kommuner avtal med Migrationsverket. Landshövdingen Göran Tunhammar tycker att det är klent.
– Vi vill ju naturligtvis helst att alla kommuner ska teckna avtal, säger han.
Har du någon förståelse för att det finns kommuner som ändå inte är villiga att ta emot ensamkommande flyktingbarn?
– Jag tror att alla kan göra någonting, säger Göran Tunhammar.
Även Lars Bäckström, landshövding i Västra Götaland, där mindre än hälften av kommunerna tar emot ensamma flyktingbarn, lovar att hörsamma myndigheternas rop på hjälp.
– Vi gör detta kontinuerligt och regeringen har nyligen beslutat att ge oss ett formellt uppdrag att föra diskussioner och förhandlingar med Sveriges kommuner om ensamkommande flyktingar.
När läget var akut förra året hotade migrationsminister Tobias Billström med en tvingande lagstiftning. Men Skånes Göran Tunhammar tycker inte det vore rätt väg att gå.
– Grundprincipen är ju att det blir bättre om man kan nå frivilliga överenskommelser, säger han.
Håkan Sörman, vd på Sveriges kommuner och landsting, är också emot lagstiftning. Läget är mycket bättre idag än för bara ett halvår sen, säger han.
– Om vi jämför med läget före sommaren så har antalet kommuner och antalet platser fördubblats, så det händer väldigt mycket i vår bild. Det innebär att man gör det här i en väldigt snabb takt.
Så varför behövs landshövdingarna då?
– Det kan vara
en ganska bra lösning att man har någon som också har kontakter med de olika kommunerna, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges kommuner och landsting.
Migrationsminister Tobias Billström sa alltså för ett år sedan att han kan tänka sig att överväga en lag som tvingar kommunerna att ta emot flyktingbarn. Men idag är han inte lika säker. 
Migrationsminister Tobias Billström.
– Jag tycker att det är viktigt att inte lagstiftningen kommer i första rummet, för det kommer aldrig att lösa problemen på kort sikt, och det är på kort sikt vi måste arbeta. De här barnen sitter just nu fast i transitboenden runtom i Sverige.
Så det blir ingen lagstiftning i framtiden heller?
– Lagstiftning kommer inte att inträffa inom den närmsta tiden, det kan jag lugnt konstatera, för om vi skulle slå in på den vägen skulle vi få en politisk debatt som skulle vara komplex och som skulle handla om kommunalt självstyre och massa andra perifera frågor som kanske drar intresset från att kommunerna tecknar avtal med Migrationsverket.
Varför tog du upp frågan förra året då?
– Jag tar alltid upp de här frågorna, det kan vara aktuellt på längre sikt. Men det är ju inte den frågan som här och nu löser problemet med akut platsbrist, det löses bara genom att fler kommuner tecknar avtal med Migrationsverket, säger Tobias Billström.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4119829
Utvisningen av en afghansk asylsökande stoppades måndagen den 18 oktober av Migrationsdomstolen i Malmö, 48 minuter innan gränspolisen skulle köra honom till flygplatsen för vidaretransport till Kabul.
Jag var ombud i ärendet.
Jag vill återigen uppmana alla afghaner i Sverige som riskerar avvisning eller utvisning att skaffa sig afghanska hemlandspass via afghanska ambassaden i Oslo, Norge.
Försök inte överklaga i era ärenden på egen hand eller via ombud som inte är väl insatta i asyljuridik. Det är bättre att låta ärendet vara än att förstöra det.
Anlita ombud i god tid, inte när ni sitter i Migrationsverkets förvar och det bara återstår några dagar tills ni skall avvisas med tvång.
Det kan ta upp till ett år att förbereda ett ärende så att det är möjligt att stoppa en avvisning.
Mobil: 0732-301 032
Fax: 08-734 90 90
Wikileaks grundare, australiern Julian Assange, får inte något uppehållstillstånd i Sverige.
Julian Assange Det bekräftar Migrationsverket för Aftonbladet.
Assange har sökt om uppehålls- och arbetstillstånd för att på det sättet kunna få ett utgivarskap för Wikileaks webbsida i Sverige.
En av förutsättningarna för att kunna få ett utgivarskap är att personen har uppehållstillstånd.
Sekretess kring motiven
Gunilla Wikström, beslutsfattare vid Migrationsverket, säger ingenting om varför Julian Assange nekas uppehålls- och arbetstillstånd.
-Tyvärr kan jag inte gå in på grunderna och det av sekretesskäl, säger Wikström.
Därmed förblir också frågan obesvarad om det kan ha med hans vandel, till exempel att han är misstänkt för våldtäkt, att göra.
-Jag kan tyvärr inte gå in på grunderna.
Gunilla Wikström vill inte heller uttala sig om huruvida Migrationsverket har hämtat information och synpunkter från andra myndigheter eller annan instans eller om beslutet grundas enbart utifrån Assanges ansökan.
-Ja, det är ju i huvudsak på de dokument som den sökande lämnar in. Det kan ju vara så ibland, beroende på vilken grund man söker på, att man bifogar dokument från en annan part.
Har Migrationsverket frågat Säpo om råd?
-Jag kan inte gå in på detaljerna, svarar Gunilla Wikström.
Våldtäktsutredning pågår
Sedan snart en och en halv månad pågår förundersökningen mot Assange för misstänkt våldtäkt. Den leds av överåklagare Marianne Ny i Göteborg.
Senast hon via Åklagarmyndighetens hemsida hade något att meddela var den 29 september, då hon skrev att endast ett antal mindre utredningsåtgärder återstod, men att det då inte gick att säga når ett beslut kunde fattas.
TT
Det finns i dagsläget ett betydande antal asylsökande som riskerar att överföras från Sverige till Grekland under Dublin II förordningen.
Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar | Gyllenstiernsgatan 14 | 115 26 Stockholm
Tel 0200-880066 | Telefontid mån – tors kl 9.00 – 10.30 | Fax 08 – 665 09 40 |
Tysklands förbundskansler Angela Merkel gjorde i dag ett inlägg i landets allt intensivare debatt om invandring när hon talade inför partikamraterna i kristdemokratiska unionen, CDU.
-Den här idén om multikulturalism där olika människor lyckligt bor sida vid sida har inte fungerat. Invandrare måste göra mer för att integreras, sade Merkel enligt BBC.
Merkel varnade för ”invandring som drar ned våra sociala system”, men sade att Tyskland behöver utländska specialister för att klara den ekonomiska tillväxten.
Samtidigt gjorde hon klart att invandrare var välkomna i Tyskland.
-Vi ska inte vara ett land där människor som inte lär sig tyska direkt eller inte är uppväxta med språket inte känner sig välkomna, sade hon.
Johan Wicklén
johan.wicklen@svt.se
