Asylsökande

Minst tre hundra nynazister och högerextrema aktivister attackerade ett tusental antirasister, som var samlade för att protestera mot landets migrationspolitik och dess planer på att bygga en mur längst gränsen mot Turkiet

Antirasisterna bar också plakat mot EU och Internationella valutafonden, som satt hård press på Grekland att minska sitt stora budgetunderskott.

I höstas tog sig varje dag hundratals asylsökande över gränsen mellan Turkiet och Grekland, framför allt många flyktingar från Afghanistan och Pakistan.

Landgränsen mellan Turkiet och Grekland är 15 mil lång och från januari till och med november 2010, tog sig 32 500 flyktingar över gränsen för att komma till EU.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4293861

EU-kommissionären Cecilia Malmström är mycket kritisk till hur Grekland behandlar asylsökande. Hon tycker inte att landet tar sitt ansvar som medlem i passunionen Schengen, och hon är mycket tveksam till Greklands kritiserade planer på att bygga någon slags barriär för att skydda sin gräns mot Turkiet.

Cecilia Malmström. Foto: Juha Roinnen/Scanpix.

– Vi vill ju helst inte se murar i Europa, det är ju ingen långsiktig lösning på de problem Grekland har. Samtidigt har ju varje land rätt att skydda sina gränser, säger EU-kommissionär Cecilia Malmström.

Bland annat FN:s flyktingorgan UNHCR och flera flyktingorganisationer har kritiserat Greklands planer på att bygga ett över tolv kilometer långt stängsel på gränsen mot Turkiet. I nästa vecka hoppas Cecilia Malmström få mer information i den här frågan när hon träffar den ansvarige grekiske ministern.

I höstas tog sig varje dag hundratals asylsökande över gränsen mellan Turkiet och Grekland, framför allt många flyktingar från Afghanistan och Pakistan.

Enligt Cecilia Malmström har Greklands asylsystem i praktiken kollapsat under trycket från tiotusentals människor på flykt. Som ansvarig EU-kommissionär har hon flera gånger kritiserat Grekland, inte minst vad gäller boendeförhållanden för många asylsökande, som hon kallar ”ovärdiga”.

I slutet av oktober tvingades Grekland be om hjälp av EU:s gränskontrollmyndighet Frontex för att skydda sin gräns och ta hand om asylsökande. Frontex mandat går ut i början av mars, men Cecilia Malmström har inget stort hopp om att Grekland tills dess ska ha lyckats bygga upp ett eget fungerande system.

– Det kommer ta tid att bygga upp ett sådant system, vi är här för att hjälpa dem, men de måste ta ett större ansvar än vad de gör i dag.

Grekland lever i dag inte upp till sitt ansvar som medlem i passunionen Schengen, säger Cecilia Malmström.

– Schengen bygger på fri rörlighet inom EU, men att varje land kontrollerar sin yttre gräns, och det klarar inte Grekland i dag. Det är ju därför vi är där och försöker hjälpa dem.

Hur aktuellt är det att säga åt grekerna att om ni inte skärper er till det här datumet så får ni inte vara med längre?

– Det kan bara medlemsländerna avgöra. Den frågan står inte på agendan, säger EU-kommissionär Cecilia Malmström.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4290105

Förra året fick 91 458 personer uppehållstillstånd i Sverige. Det är minskning med drygt 7 000  personer jämfört med 2009. Det visar Migrationsverkets statistik för 2010. De största grupperna som fick uppehållstillstånd var anhöriga och arbetstagare.

Sammanlagt beviljades 91 458 personer uppehållstillstånd under 2010. Året dessförinnan, 2009, fick 98 644 personer uppehållstillstånd i Sverige.

Flest anhöriga och arbetstagare

Man kan söka uppehållstillstånd i Sverige på olika grunder som till exempel asyl, arbete, studier eller anknytning till någon nära anhörig som är bosatt i Sverige. Under förra året beviljades flest uppehållstillstånd till anhöriga och till arbetstagare.

Under 2010 fick 25 076 personer tillstånd för att de har en anhörig i Sverige. Av dessa var 3 166 personer anhöriga till i Sverige bosatta flyktingar eller skyddsbehövande. Andelen uppehållstillstånd till anhöriga utgjorde 27 procent av det totala antalet uppehållstillstånd 2010. År 2009 fick 34 704 personer uppehållstillstånd som anhöriga varav 9 273 var anhöriga till flyktingar eller skyddsbehövande.

Under 2010 fick 21 584 personer från länder utanför EU tillstånd för att arbeta i Sverige. Det motsvarar 24 procent av samtliga beviljade uppehållstillstånd under året. Här ingår förutom arbetstagare även gästforskare, praktikanter/au-pairer, professionella idrottsutövare med flera samt anhöriga till arbetstagare. Under 2009 fick 21 582 personer arbetstillstånd.

Under 2010 fick 18 030 medborgare från EU/EES-länder uppehållsrätt i Sverige vilket motsvarar 20 procent av det totala antalet beviljade tillstånd förra året. Under 2009 beviljades 17 606 personer uppehållsrätt.

Ett mindre antal, 450 personer beviljades uppehållstillstånd enligt regeln om varaktigt bosatta* i annat EU-land, 57 fler än under 2009.

Något fler gäststudenter, 14 188 (16 procent av samtliga beviljade uppehållstillstånd) fick tillstånd att studera i Sverige jämfört med 2009 då 13 487 gäststuderande fick tillstånd.

Antalet asylsökande ökade med 32 procent

Under förra året sökte 31 819 personer asyl, 7 625 fler än 2009 då 24 194 personer sökte asyl. Det är en ökning med 32 procent. De största grupperna kom från Serbien (6 343), Somalia (5 553), Afghanistan (2 393), Irak (1 977) och Kosovo (1 567). 

Under 2010 fick 12 130 personer uppehållstillstånd efter att ha sökt asyl eller kommit som kvotflyktingar. Det motsvarar 13 procent av samtliga beviljade uppehållstillstånd under förra året.  

Många ensamkommande barn från Afghanistan

Sammantaget 2 393 ensamkommande minderåriga sökte asyl under 2010, en ökning med 143 jämfört med 2009. Närmare hälften, 1 153 barn och ungdomar (48 procent) kom från Afghanistan. Näst största gruppen, 533 ensamkommande minderåriga kom från Somalia.

Under förra året fick 1 351 ensamkommande barn och ungdomar uppehållstillstånd.

*Varaktigt bosatt – en person som har uppehållstillstånd i ett EU-land, men inte är EU-medborgare, kan få en särskild rättslig ställning som varaktigt bosatt om personen haft uppehållstillstånd i EU-landet i fem år. Det ger vissa rättigheter som liknar de rättigheter som EU-medborgare har.

Irak vädjar till Sverige att sluta tvångsutvisa irakier som nekats asyl här. Trots skarp kritik från FN:s flyktingorgan UNHCR fortsätter Sverige som ett av få länder att tvinga tillbaka irakier som inte återvänder frivilligt. Zeinab, 26 år och från Bagdad, är en av de irakier som nu väntar på att tvångsutvisas till Irak.

– Ingen kan skydda mig, säger Zeinab.

Just nu är hon inlåst i Migrationsverkets förvar i Göteborg.

– Jag kom ju till Sverige för att rädda mitt liv, säger Zeinab.

Zeinab berättar att hon fick syra sprutad på sig hemma i Bagdad för att hon bar jeans.

– Jag fick brännskador på benen, men Migrationsverket säger att det här har ju redan hänt, varför ska det hända igen, säger Zeinab.

Zeinab har ingen anhörig kvar i Irak. De finns i USA nu, och eftersom hon är myndig har hon ingen rätt att återförenas med dem.

– Jag håller på att bli tokig, säger Zeinab, jag skadar hellre mig själv än återvänder till Irak. Men det enda de säger till mig här att jag kan få lugnande tabletter.

Det var i februari 2008 som Sverige och Irak skrev det så kallade återtagandeavtalet. Där står det att ”återvändandet ska ske stegvis, humant och under ordnade former.”

Det är det stycket i avtalet som Iraks Sverigeambassadör Hussain al Ameri hänvisar till när han nu vädjar till Sverige att sluta tvångsutvisa irakier som nekats asyl här. Irakier ska inte deporteras från Sverige med tvång, säger han.

– Den irakiska regeringen är redo att acceptera dem som kommer tillbaka frivilligt. Men tvångsdeportering finns det verkligen frågetecken kring.

Det bästa vore, säger Iraks Sverigeambassadör Hussain al Ameri, om Sverige kunde låta irakierna stanna här under en begränsad tid. Då hinner Irak förbereda deras återkomst.

– Mitt råd är att ge dem en chans att stanna och att ge irakierna en chans att förbereda en återkomst av de här migranterna.

Men migrationsminister Tobias Billström ser inga skäl att stoppa utvisningarna av irakier. Han tycker att avtalet fungerar bra.

– Sverige har inte sett någon anledning att revidera det avtal som finns på plats, och vi har inte heller mottagit någon officiell begäran från den irakiska regeringen om att omförhandla det avtal som gäller. Samarbetet mellan svenska och irakiska myndigheter fungerar väldigt väl och har gjort det sadan återtagandetavtalet skrevs under 2008.

Migrationsverket vill inte ge en 17-årig pojke från Somalia bidrag för att köpa en vinterjacka. Fallet har nu gått hela vägen till Kammarrätten.

Domarklubba på lagbok. Foto: Jessica Gow/Scanopix

_ Jag kan förstå att det framstår som småaktigt när det är fråga om en vinterjacka när det är kallt ute. Men det också vara viktigt för oss att vi får vägledning hur de här biståndsreglerna kring lagstiftningen ska tolkas, säger Johan Rahm, presschef på Migrationsverket.

En 17-årig pojke från Somalia som sökte asyl i Sverige ville i oktober ha ett särskilt bidrag från Migrationsverket för att ha råd att köpa en vinterjacka.

Men Migrationsverket sade nej.

Asylsökande får 71 kronor om dagen för sitt uppehåll, och det ska räcka även till vinterkläder, menar verket.

Ett ombud för pojken överklagade då till Förvaltningsrätten som sade ja delvis med motiveringen att tonårspojkar växer fort och behöver nya kläder ofta. Migrationsverket överklagade då i sin tur till nästa instans, Kammarrätten.

Johan Rahm på Migrationsverket menar att Förvaltningsrättens dom inte ger tillräcklig vägledning för verkets arbete.

— Det finns ju olika förvaltningsrätter och det händer att de dömer olika i olika mål. Och det är viktigt att vi får klarhet i hur lagstiftningen ska tolkas, säger han.,

Vore det inte bra att vara lite mänsklig att ge honom en femhundralapp och så var det bra med den saken?

— Jag kan förstå det, och jag har den djupaste sympati för att det är den spontana reaktionen på det här. Men ibland måste vi få vägledning från den högsta distansen, i det här fallet Migrationsöverdomstolen, för att få veta hur vi ska tolka lagstiftningen.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4277224

Hundratusentals människor har sökt sig till Sverige genom åren, för att få Asyl från krig och förföljelse. Men Sveriges behandling av asylsökande flyktingar får mycket kritik. I Storforum i kväll får du svar direkt från berörda parter, allt från Migrationsverkets generaldirektör till hjälporganisationer och politiker. Medverkande: Cecilia Wikström (FP), Erik Almqvist (SD), Christina Höj Larsen (V), Eva Lohman (M), Frida Metso (FP), Liv Feijen, UNHCR, Erna Zelmin, RMV, Gunilla Bosaeus, Sten Wahlqvist, Dan Eliasson, Elisabeth Dahlin, Alexandra Segenstedt m.fl.

Gunilla Bosaeus var asylsökandes ombud

Migrationsverket får i uppdrag att redovisa hur verket kan bli bättre på att upprätthålla och stärka sin kompetens när det gäller att bedöma förhållanden för personer som tillhör religiösa minoriteter. Det beslutade regeringen i dag.

Kritik mot utvisning av kristna irakier

Migrationsverket väntas få skärpta krav

Frågan har blivit högaktuell genom att Sverige fått kritik för utvisningen av kristna irakier. Det är Kristdemokraternas ledare, socialminister Göran Hägglund, som drivit kravet i regeringen.

– Det har varit en väldigt viktig fråga för vår del.

Hur hårda har diskussionerna med de andra partierna varit?

– Det har varit diskussioner förstås, men alla fyra partier har enats och därmed har regeringen en gemensam position. Det är jag väldigt glad för.

– Jag tror att det är av väldigt stor betydelse för att upprätthålla förtroendet omkring processen och ytterst handlar det om enskilda människors framtid.

– De här besluten är ofantligt viktiga för enskilda människor.

Inom regeringen har det alltså pågått en intensiv diskussion om frågan där Moderaterna med migrationsminister Tobias Billström tonat ner behovet av ytterligare krav.

I och med dagens beslut kräver regeringen att Migrationsverket den 1 juni nästa år ska redovisa hur verket kan bli bättre på att upprätthålla och stärka kompetensen att bedöma förhållandena för personer som tillhör religiösa minoriteter. 

Migrationsverket ska också ta reda på om kompetensen behöver förstärkas för att säkerställa att relevant information finns tillgänglig om situationen för religiösa minoriteter.

Sverige har bland annat fått kritik av FN:s flyktingorgan UNHCR för att kristna irakier utvisas till Irak där de riskerar att utsättas för förföljelse, och där kristna just nu flyr till grannländerna.

– Det är viktigt att säga de personer som är satta att fatta de här allra svåraste besluten måste ha relevant kunskap på många olika områden, säger Göran Hägglund.

– Till det hör förstås också att man kan se situationen för religiösa minoriteter, för personer som konverterat och att man kan sätta det i ett sammanhang och bedöma vad som händer om de här personerna skulle skickas tillbaka till sina respektive hemländer.

– Därför är det väldigt viktigt att den här kunskapen finns.

Men enligt socialdemokraten Björn von Sydow som är med i den svenska delegationen i Europarådet är regeringens ökade krav på migrationsverket inget svar på kritiken mot utvisningarna av kristna irakier.

– Jag kan inte se annat än att det är tandlöst. Det har ingen bärighet mot Migrationsverkets beslutsfattande, säger Björn von Sydow.

Och chefen för Migrationsverket Dan Eliasson gör samma tolkning, och säger att regeringens skärpta krav inte kommer att märkas i hanteringen av asylärenden.

– Det kommer inte att märkas alls. Vi jobbar på som tidigare med hög kvalitet och hela tiden för att öka och förbättra vår kunskap om hur saker och ting ser ut. Världen förändras varje dag och vi måste följa med den utvecklingen, säger Dan Eliasson.