Miljöpartiet inför regeringsförhandlingarna i dag: Familjer splittras på grund av de hårda kraven för anhöriginvandring. De måste ändras och helst tas bort. Vi vill inte riskera att hamna i ett läge där Sverigedemokraterna får genomslag för sin politik. Det är därför vår ambition att tillsammans med regeringen få till stånd ett samarbete om flykting- och invandringspolitiken som pågår under hela mandatperioden. Vi vill vara tydliga med våra krav och hoppas att samarbetet ska leda till att flyktingars och papperslösas ställning i samhället stärks. Papperslösa ska ha samma rätt till sjukvård som alla andra, till samma kostnad. Vi menar också att de nya kraven för anhöriginvandring måste minskas och helst tas bort, skriver språkrören Peter Eriksson och Maria Wetterstrand.
Sverige ska vara ett land som präglas av tolerans och öppenhet. Alltsedan valet har Miljöpartiet visat tydligt att vi är beredda att ta ansvar för utformningen av en migrations- och integrationspolitik som i ökad grad bygger på medmänsklighet och en positiv syn på mångfald. Sverige ska vara en röst i världen som värnar skyddet för mänskliga fri- och rättigheter, inte ett land som förknippas med intolerans, rasism och främlingsfientlighet.
Medmänsklighet handlar om att se sig själv i andra. Att jämna ut skillnaderna i livets lotteri som gjort att vi inte som kristna irakier behöver gå till kyrkan under hot om att dödas av bilbomber. Att tänka tanken att det kunde vara våra egna barn som blir apatiska som följd av hotet om utvisning till förföljelse och förtryck. Eller att vi inte vill att våra vänner ska tvingas städa svart för slavlöner med ständigt hot om att lämnas över till svenska myndigheter.
Sverige behöver ett parlamentariskt stabilt samarbete i frågor som rör flykting- och invandringspolitiken. Vi ser också ett behov av att samarbeta inom vissa frågor rörande flyktingars etablering och möjligheter i Sverige.
Parlamentarisk oklarhet om något så grundläggande som mänskliga fri-och rättigheter är särskilt olycklig i ett läge när Sverige styrs av en minoritetsregering med osäkert stöd. Därför är det vår ambition att tillsammans med regeringen komma fram till ett samarbete som kan pågå under hela den innevarande mandatperioden. Vi vill inte riskera att hamna i ett läge där Sverigedemokraterna får genomslag för sin politik för att steg för steg inskränka asylrätten, minska mångfalden och försämra integrationen.
Ett samarbete med regeringen har inte varit självklart för Miljöpartiet. Tvärtom har vi varit mycket kritiska till både den här och tidigare regeringars politik. I vårt parti är arbetet för en öppnare och mer generös flykting- och invandringspolitik något av en hörnpelare. Det är en naturlig konsekvens av vår solidaritet även med människor utanför våra egna gränser.
Under mandatperioden 2002–2006 såg Miljöpartiet till – i hård kamp med den socialdemokratiska regeringen – att den svenska processen för att pröva utländska personers behov av skydd mot förföljelse och hot i sina hemländer förbättrades på flera punkter. Hösten 2005 lyckades vi också genomdriva en begränsad flyktingamnesti, som gjorde att många barn och barnfamiljer som levt gömda i åratal fick en chans att stanna i Sverige.
Under den förra mandatperioden ingick vi ett samarbete för att öppna Sverige för arbetskraftsinvandring. Detta arbete följs nu upp genom att en statlig utredning inom kort presenterar nya förslag för att ytterligare underlätta rörlighet över gränserna samtidigt som arbetstagarnas rättigheter kan stärkas.
Vi hoppas nu att vi genom ett samarbete med regeringen kan få till stånd en politik för att stärka flyktingars och papperslösas ställning i stället för att den försämras. En grupp som länge varit förbisedd och som kan behöva stärkt skydd är kvinnor med utländsk härkomst som blir utsatta för övergrepp efter att ha gift sig med en svensk man. Dessa hamnar i dag i ett rättsligt moment 22 där den som utsatts för misshandel i praktiken inte får något rättsligt skydd enbart på grund av att hon saknar permanent uppehållstillstånd.
När vi i dag ska sätta oss ned för samtal och förhandlingar med den borgerliga regeringen vill vi därför vara tydliga med våra krav på en sådan process och ange några av de politiska frågor vi anser vara särskilt viktiga.
• Svensk hälso- och sjukvård är i världsklass men den är tyvärr inte till för alla som bor i landet. Flyktingar som fått avslag på asylansökan saknar tillgång till den och blir i dag beroende av sjukvårdspersonalens goda vilja eller ideella krafter. Detta är inte förenligt med Sveriges folkrättsliga åtaganden. Miljöpartiet anser därför att alla papperslösa ska ha rätt till samma hälso- och sjukvård som andra, till samma kostnad som andra. En kvinna som akut behöver föda sitt barn med kejsarsnitt ska inte behöva dö för att hon inte får rätt vård. En krigsskadad person ska kunna få psykiatrisk vård för att slippa självmedicinera med droger. Det handlar om att Sverige ska stå upp för allas lika värde.
• När utlänningslagen reformerades var avsikten att fler personer skulle få stanna i Sverige på grund av flyktingstatus än som tidigare varit fallet och att färre skulle få stanna här på grund av ”humanitära skäl”, som många gånger användes som en ventil när inga rättsliga lösningar stod att finna. Resultatet har blivit att fler personer relativt sett har fått flyktingstatus men också att begreppet ”synnerligen ömmande omständigheter” som ersatte de humanitära skälen, kommit att tolkas synnerligen hårt och oflexibelt. Mer hårt än som var lagstiftarens mening. Vi i Miljöpartiet vill att lagstiftningen ska justeras, så att bland andra apatiska barn och andra med livshotande sjukdomstillstånd, ska kunna få stanna i Sverige.
• I dag krävs det att en flykting som beviljats asyl, ska ha ordnad bostad och försörjning innan han eller hon kan få återförenas i Sverige med sin närmaste familj. Nya hårda krav finns också om att anhöriga måste kunna styrka sin identitet och sitt släktskap för att över huvud taget anses vara anhörig till flykting i Sverige, något som många gånger är omöjligt för bland annat personer från Somalia och Afghanistan. Samtidigt är handläggningstiderna för dem som vill komma hit mycket långa. Genom dessa krav splittras familjer under lång eller oöverskådlig tid och ofta längre tid än fyra år som tidigare angivits av regeringen. Miljöpartiet anser att familjeåterföreningar ska underlättas, inte försvåras. De nya kraven för anhöriginvandring måste därför minskas och helst tas bort.
Vi ser också ett behov av samarbete i frågor som rör utlandsföddas möjligheter till lika rättigheter och arbete med förnyande av de så kallade miljonprogramsområdena. I dessa bostadsområden finns stora möjligheter att genom medbestämmande stärka invånarnas känsla av tillhörighet samtidigt som områdenas attraktivitet förbättras avsevärt.
Miljöpartiet gick framåt och fick kraftigt ökat stöd i valet till riksdagen. För oss betyder detta att våra väljare vill att vi ska få genomslag för vår politik och idéer om hur ett mer långsiktigt hållbart samhälle kan skapas. Genom ett samarbete med regeringen är vi villiga att göra just detta.
Att söka skydd undan krig, förtryck och förföljelse är en mänsklig rättighet som ska vårdas. På sina håll runt om i Europa diskuteras och genomförs åtgärder som ska begränsa den rättigheten. Sverige kan gå en annan väg. Vi vill visa att det faktiskt går att kombinera en öppen asyl- och migrationspolitik med en fram
gångsrik integrationspolitik.
Peter Eriksson
Maria Wetterstrand
språkrör Miljöpartiet de Gröna
http://www.dn.se/debatt/sa-har-vill-mp-gora-upp-om-invandringspolitiken
Han sökte asyl den 21 oktober 2002 . Migrationsverket beslutade 2003-10-14 om avvisning till Afghanistan. Sedan beviljades ett tillfälligt uppehållstillstånd giltigt 2006-06-12 till 2007-06-12. Ansökan om förlängning avslogs 2007-06-11.
.
Han har vid flera tillfällen varit på återvändande samtal . Migrationsverket har låst hans pass och har lämnat hans ärende till polisen för utvisning. Polisen har kallat honom till samtal den 26 januari 2011 och greps och fördes till Migrationsförvar i Märsta .
Allt fler länder avstår nu från att skicka tillbaka asylsökande till Grekland, efter ett beslut i Europadomstolen i fredags. Men tiotusentals väntar redan på att få sina fall prövade i Grekland och i dag inleds en stor hungerstrejk. En grupp afghanska män har sytt ihop sina munnar.
I ett tält vid en av Atens huvudgator hörs en ostämd gitarr. Där finns sju unga män i träningsbyxor. De har läpparna hopsydda med tjock svart tråd, i protest mot att de inte får sina fall prövade.
Läget för de tiotusentals asylsökande som väntar på prövning blir allt mer akut.
En av männen säger att han har hungerstrejkat i 28 dagar.
Gör det ont när du pratar?
”Ja”, säger mannen.
I dag har ytterligare 300 asylsökande sagt att de ska hungerstrejka i Aten.
De hoppas kunna tvinga till sig uppehållstillstånd. Det kommer antagligen inte att gå. Antagligen kommer de inte ens få avslag, eftersom Greklands asylsystem har kollapsat.
Nästan 50 000 ansökningar ligger på hög och fler kommer in.
90 procent av alla flyktingar till EU kommer nu via Grekland över gränsen från Turkiet.
Grekerna själva börjar få nog. I en ny opinionsundersökning svarar nästan fyra av fem att de är för att bygga en barriär på gränsen för att stoppa invandringen.
Men de afghanska killarna tror att folk då skulle hitta andra sätt att ta sig hit.
”Vi vill bara ha ett liv, som du”, mumlar de mellan hopsydda läppar.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4310772
Problemet med flyktingar som av olika anledningar inte kan vistas i Migrationsverkets förvar i väntan på avvisning är har nu blivit akut. I Göteborg har en självmordsbenägen man nu funnits i en av polisens arrester i närmare 25 dagar. Polismästare Lars Klevensparr, chef för polisen i Storgöteborg, överväger nu att till och med JO-anmäla sig själv.
– Jag som är ytterst ansvarig för det här, väntar nu bara på att någonting går riktigt fel, och jag har talat med kriminalvården och med Migrationsverket, och ingen vill ta på sig ansvaret för det här. Jag har till och med övervägt att anmäla mig själv till Justitieombudsmannen, som får pröva det här.
Varför då?
– Så att det blir en rättslig prövning. Det blir det säkert den dagen, när någon förvarstagen kanske lyckas ta sitt eget liv eller blir allvarligt skadad.
I en polisarrest kan det förutom takbelysning finnas en madrass på golvet som enda inredning. Normalt får en person finnas här i högst fyra dygn.
Just nu sitter en man i en polisarrest i Göteborg eftersom, han av olika säkerhetsskäl, inte kunde vara kvar på Migrationsverkets särskilda flyktingförvar någon mil härifrån.
Lars Klevensparr säger att mannen är självmordsbenägen, och suttit i polisarresten i närmare 25 dygn.
Sen i höstas har ett tiotal personer från Migrationsverkets flyktingförvar suttit i polisens arrester i Göteborg.
Problemet med att flyktingar sitter under långa perioder i polisarrester i väntan på avvisning, väntas också framkomma i en statlig utredning om några veckor.
Men det spelar ingen roll för Lars Klevensparr, som starkt funderar på att anmäla sig själv till Justitieombudsmannen.
– Att JO helt enkelt sätter ned foten och ger oss en vägledning för hur vi ska hantera det här.
Vem som har ansvaret?
– Just nu är det faktiskt polisen som har ansvaret. Men jag tror inte att lagstiftaren hade tänkt att polisen skulle hantera så många förvarstagna personer, och framför allt inte under så långa tidsperioder, säger Lars Klevensparr, chef för polisen i Storgöteborg.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4311000
