Asylsökande

Migrationsverket misstänker att det ibland ligger tvångsäktenskap bakom när gravida tonårsflickor söker uppehållstillstånd i Sverige, och nu vill de ändra lagen.

– Det rör sig om misstankar om att ett äktenskap inte ingås frivilligt, säger Jonas Lindgren som är verksamhetschef på Migrationsverket.

– Men det är väldigt svårt att få konkreta bevis så att mörkertalet är säkert ganska stort. Det är ju också graviditeter man kan tro har kommit till för att stärka möjligheter att få bifall på en ansökan.

Omyndiga personer kan normalt sett inte få uppehållstillstånd i Sverige med anledning av att personen är gift med någon som bor i Sverige.

– Det är lättare för en minderårig kvinna att få uppehållstillstånd i Sverige om det finns ett gemensamt barn eller om kvinnan är gravid. Med det upplägget ser vi en fara att man gagnas av att göra sin blivande fru eller sin nyblivna hustru gravid om man vill stanna i Sverige.

Migrationsverket vill nu skärpa lagstiftningen.

– Lagen i dag ger oss ganska få möjligheter att skydda de här kvinnorna, för att även om vi misstänker att det är ett tvångsäktenskap vi ser framför oss så ska vi bevilja båda parter uppehållstillstånd.

Men är det bara ett sätt att kunna säga nej till den som söker sig till Sverige?

– Tanken som vi har är inte att man ska säga nej till den ena eller ja till den andra, utan det handlar om att bättre tillgodose kvinnans rätt till skydd, säger Jonas Lindgren vid Migrationsverket.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4725467

Trots att uppemot hälften av alla asylsökande uppger att de utsatts för tortyr så görs det enligt Röda Korset väldigt få medicinska utredningar på Migrationsverket.

Förra året fälldes Sverige i Europadomstolen för att inte ha gjort en ordentlig medicinsk utredning och Alexandra Segenstedt som är jurist på Röda korset tycker att det borde ha fått Migrationsverket att ändra sina rutiner.

– Vi ser att personer som utsatts för tortyr får trovärdigheten ifrågasatt och då borde man ha gjort en ordentlig tortyrskadeutredning så att det görs en korrekt medicinsk bedömning 

Många asylsökande har utsatts för tortyr. Nahid Hammerholm berättade i programmet Tendens om sin tid i ett iranskt fängelse och den grova misshandel hon utsattes för där. Bland annat fick hon sina tånaglar utdragna.

– Vid varje nagel jag kände nu jag dör, ”Jag kan inte klara den här smärtan”. Smärtan är inte bara fysisk utan psykisk. Du känner dig helt ensam och hopplös.

Förra året fälldes Sverige av Europadomstolen. Migrationsverket ansåg att det inte var tillräckligt säkert att personen torterats och avslog ärendet. Men Europadomstolen ansåg att det borde ha gjorts en grundlig medicinsk utredning.

Enligt Alexandra Segenstedt på Röda korset visar domen att Migrationsverket har skyldighet att utreda vid tvivel om tortyr.

– Europadomstolen var ju tydlig med att bevisbördan faller över och vi ser ju inte att det har skett någon förändring efter detta domslut vilket är olyckligt.

Men Mikael Ribbenvik, rättschef på Migrationsverket tycker att det görs tillräckligt många utredningar och att inte att domen går att generalisera.

– Nej, vi har många experter som titta på domen som menar att man inte kan dra sådana långtgående slutsatser.

Under hösten kommer den svenska Migrationsöverdomstolen att ta upp ett nytt fall som kan få betydelse för praxis.

Nahid Hammerholm har fått behandling i Sverige och känner inte längre hat.

– De kan inte tvinga mig att bli som dem. Jag är en god kvinna med massa dåliga erfarenheter men värdighet också.

Från den 1 juli nästa år ska personer från till exempel Somalia kunna komma till Sverige och återförenas med sina släktingar här, även om det inte finns dokument som visar släktskap. Överenskommelsen välkomnas av flera organisationer.

Det är regeringen och Miljöpartiet som har kommit överens om de nya reglerna, som välkomnas av Abdulqadir Sheriif, som är ansvarig för flyktingfrågor vid Somaliska riksförbundet i Sverige.

– Det var ett glädjebesked och en positiv överenskommelse för att möjliggöra för somaliska familjer som är splittrade att återförenas i Sverige.

Sedan mars förra året har anhöriginvandringen från Somalia nästintill varit obefintlig. Anledningen är att Migrationsverket då började kräva pass som identifiering för att man skulle beviljas uppehållstillstånd. Men de somaliska passen var inte godkända i Sverige.

Men nu är alltså regeringen och Miljöpartiet överens om att familjer utan pappersdokumentation ska kunna återförenas i Sverige ändå.

DNA-test, men även andra metoder ska kunna användas.

850 miljoner kronor satsas i budgeten för nästa år på detta, men alla detaljer är inte klara och senast under våren ska ett förslag läggas i riksdagen. En ny lag ska börja gälla från 1 juli, säger migrationsminister Tobias Billström (M).

– Exakt hur det här ska gå till kommer vi att komma tillbaka till. I budgeten tar vi bara ställning till slutdatumet och de ekonomiska medel som anslås.

Röda korset och andra organisationer som är i daglig kontakt med berörda familjer ser positivt på den nya lagen.

Frida Johansson Metso, ordförande för Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd, FARR, tror att den nya lagen kommer att hjälpa många. Men hon påpekar att nära familjeband som till exempel adoption och äktenskap inte går att styrka med DNA, och väntar därför med spänning på hur lagen ska utformas.

– Vi har sagt att DNA är en riktig och möjlig väg att gå i Sverige. Vi är glada att man har valt att lyssna på det. Men vi måste också komma ihåg att det finns en hel del barn i just Somalia som har blivit föräldralösa och adopterats av andra familjer. Deras situation är inte löst med DNA. Det ska bli spännande att se hur man har tänkt sig att det ska gå till praktiskt, för det spelar förstås väldigt stor roll, säger Frida Johansson Metso, ordförande för Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd

.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4702078

Det finns flera brister i Migrationsverkets arbete. Det konstaterar UNHCR efter att ha granskat myndighetens arbete i en stor studie. Bland annat görs utredningar alltför olika och många av de juridiska biträdena är för dåliga.

Här kan du läsa UNHCR:s granskning av Migrationsverket (pdf)

– Vi har sett mycket skiftande kvalitet på biträdena. Vissa har varit otroligt engagerade och gjort mycket research. Men den överväldigande majoriteten hade bristfällig kvalitet på sina yttranden och även sina insatser under utredningen, där de inte var särskilt engagerade, säger utredaren Liv Feijen på UNHCR. 

Att de juridiska biträdena håller måttet är en väldigt viktigt del för att den asylsökande ska få en korrekt prövning. En annan brist som uppmärksammats är att det inte alltid görs medicinsk dokumentation av asylsökande som drabbats av tortyr.

– Över 50 procent hade varit utsatta för fysiskt våld, sexuellt våld, eller regelrätt tortyr innan de kom. Och vi anser att det är mycket viktigt att få medicinsk dokumentation på det eftersom det påverkar hur man gör intervjuer, bevisvärdering och bedömningen av framtida förföljelser eller risk för tortyr. 

UNHCR föreslår bland annat att utredare behöver få mer internutbildning och att det bör finnas mallar för hur utredningar ska genomföras.

– Vi talade med många beslutsfattare som påpekade att det finns oklarheter. De skulle väldigt gärna ha olika typer av riktlinjer och stöd för hur de ska göra sina bedömningar, säger Liv Feijen.

Men trots flera brister håller ändå Migrationsverket en hög kvalitet jämfört med många andra länder, enligt UNHCR. Och Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson tycker att det är positivt att myndigheten granskats av en utomstående part.

– Jag tycker att det är bra att vi får förslag och rekommendationer på hur vi ska utveckla oss ytterligare. Vi vill hela tiden vara i världsklass för vi hanterar människor och det handlar om liv och död, säger Dan Eliasson.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4687985

Skriv en  kommentar facebook

http://www.facebook.com/pages/afghanskaforeningeny-swydn/121226484580698

Inget EU-land ska i framtiden, på egen hand, kunna återinföra gränskontroller, liknande det som Danmark och Frankrike har gjort i år. EU-kommissionär Cecilia Malmström kommer att föreslå vad hon kallar en ”europeisering” av beslut om att minska den fria rörligheten inom Schengenområdet.

– Det är inte rimligt att ett medlemsland inför gränskontroller utan att grannländerna har något att säga till om. Nu ser vi till att alla länder måste genom ett beslutsfarande vara delaktiga i ett sådant beslut.

Cecilia Malmström har flera gånger kritiserat Danmarks beslut i våras att skärpa kontrollen vid gränsen mot Sverige och Tyskland, och i mars blev det stort politiskt bråk mellan Italien och Frankrike sedan italienarna hade gett tillfälliga uppehållstillstånd till tusentals tunisiska migranter som ville till framför allt Frankrike.

Nu vill EU:s ansvariga kommissionär Cecilia Malmström förhindra liknande strider i framtiden. Kanske kommer hon redan i nästa vecka att lägga fram ett förslag om att en kvalificerad majoritet av EU:s medlemsländer måste säga ja om ett land vill återinföra mer permanenta gränskontroller mot andra Schengenländer. Malmström är medveten om att det kan bli svårt att få ett land som Frankrike att acceptera det här lagförslaget, men hon är beredd att slåss för sin idé.

– Kommissionens uppgift är ju att slå vakt om hela Europas intressen och medborgare och se till att lagar och regler följs. Nu har vi sett ett sätt att få lite mer ordning och reda på hur Schengen fungerar och stärka det i alla sina skeenden. Vi ska se till att hela Europa involveras när sådana här beslut fattas.

Avgjorda asylärenden Migrationsverket innevarande år

Då skulle 1008 asylansökningar ha fått bifall av 1 544 från afghanska asylsökande i år, dvs ja till 65 procent.
Det lå¨ter ju väldigt bra, men ”bifall” brukar betyda tillfälliga uppehållstillstånd

2 400 unga kom ensamma till Sverige och sökte asyl förra året. Men man behandlas väldigt olika beroende på om man anses vara under eller över 18 år. Golam Rezai från Afghanistan säger att han är 17 år, men Migrationsverket trodde att han var äldre. Det innebar polisarrest och fängelse innan han avvisades

Men tandröntgen kan man intealls lita på när det gäller tonåringar som Golam, säger Socialstyrelsen. Anders Tegnell jobbar på Socialstyrelsen som just nu arbetar med att ta fram nya råd till Migrationsverket

– Det vi vill peka på nu, vilket redan är ganska tydligt i de allmänna råden som finns, är att de medicinska undersökningarna som röntgenundersökning inte är speciellt tillförlitliga i åldersspannet runt 18 år om man ska bestämma om man ska räkna en person som barn eller vuxen.

Åldern spelar roll när ensamkommande barn söker asyl, eftersom Migrationsverket har en generösare bedömning när det gäller barns asylskäl. Ensamkommande barn får en svensk kontaktperson som kan hjälpa till med praktiska saker och de får bo på särskilda ungdomsboende. När Migrationsverket bestämde att Golam var över 18 förlorade han sin kontaktperson och fick flytta från ungdomsboendet.

Sedan fick han ett avvisningsbeslut till Norge. Innan han skickades dit satt han i förvar på en polisarrest i åtta dygn och några dagar på Skogome fängelse som endast tar emot intagna dömda för sexualbrott. Hade Golam räknats som under 18 år hade han inte fått göra det enligt Utlänningslagen. Cecila Hedlin som varit hans kontaktperson träffade honom när han satt i arresten.

– Han var nästan apatisk, han såg helt bruten ut

Golams tid i Sverige

12 jan 2011 Golam söker asyl. Han uppger att han är 17 år.

19 jan Handläggare på Migrationsverket får av Norge reda på att Golam sökt asyl där tidigare och att en tandröntgen genomförts 2008, som visade en ålder på runt 25 år. Norge har fattat ett utvisningsbeslut till Afghanistan. Sverige ber Norge att återta Golam enligt Dublinförordningen.

28 jan Golam får en god man.

25 feb Migrationsverket meddelar Golams kontaktperson att man kanske kommer att skriva upp honom i ålder. Kontaktpersonen ber dem vänta eftersom hon kommer gå på semester.

1 mars Migrationsverket ändrar Golams födelsedatum till augusti 1983.

1 april Chefsöverläkare på Psykiatriska akutmottagningen i Kristianstad skriver att: ”Det rör sig om en yngling som genom långvarig flyktingstatus, dåligt nätverk, ingen kontakt med egen familj och ideliga förflytningar pressats till ett kraftigt ångesttillstånd med likaledes kraftig suicidrisk akut”

4 april Migrationsverket får intyg från en barnhälsovårdsläkare som bedömer att Golam med stor sannolikhet har den ålder som han själv anger.

7 april Golam får reda på att han ska tillbaka till Norge. Migrationsverket beslutar att han ska tas i förvar. På kvällen blir Golam satt på arresten hos polisen i Växjö.

8 april Migrationsverket avvisar Golams ansökan om uppehållstillstånd.

14 april Golam lämnar arresten 10.30 och transporteras till Skogome kriminalvårdsanstalt.

18 april Golam skickas till Norge

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=4600372

Det senaste dygnet har över 660 flyktingar tagit sig över havet från Libyen till den italienska ön Lampedusa och fler båtar väntas. Och i Libyen har Kadaffi-lojala styrkor omringat staden Zlitan i öster som delvis övertagits av rebeller.

Kadaffis styrkor sköt också för första gången mot staden Gadamis, nära gränsen mot Tunisien och Algeriet.

Det finns flera förklaringar till varför det kommer många flyktingar från Libyen just nu, men enligt FN:s flyktingorgan UNHCR beror det främst på vädret.

Efter tio dagars dåligt sjöväder är det nu bättre och de som kör båtarna vågar ge sig ut i större utsträckning, enligt Laura Boldrini som är UNCHR:s talesperson i Italien.

Flyktingarna färdas i undermåliga och överfyllda båtar från Libyen.

Många av farkosterna har kapsejsat och barn, kvinnor och män dör under flykten från det krigsdrabbade Libyen.

De som når Lampedusa möts av andra landsmän.

Det har den senaste tiden kommit tusentals flyktingar från Libyen till den lilla italienska ön, men trots det är läget där under kontroll enligt Laura Boldrini.

– Det viktigaste är nu att slussa flyktingarna vidare därifrån, för Lampedusa ska bara var ett ställe där de ska få möjlighet att vila innan de sedan kan fortsätta sin resa, säger hon.

De italienska myndigheterna har infört ett rotationssystem av färjor som transporterar människor från Lampedusa till andra flyktingcentra i landet.

Men det arbetet fungerar inte tillräckligt bra, enligt Laura Boldrini.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4550163

EU-ländernas regeringar är överens om att unionen måste kunna återkalla visumfrihet för länder vars medborgare missbrukar systemet. Det stod klart efter ett ministermöte idag. Tobias Billström är svensk migrationsminister.

–Ska vi i fortsättningen kunna få fler stater in i det här systemet med viseringsfrihet måste det finnas en sådan här mekanism, eftersom det är en förtroendefråga, säger migrationsminister Tobias Billström.

I slutet av 2009 fick medborgare i Serbien och Makedonien rätt att resa in i EU utan visum.

Men därefter har bland annat Sverige fått ta emot flera tusen asylansökande från de här länderna, trots att de har saknat asylskäl.

Den ansvariga EU-kommissionären Cecila Malmström har kallat det här ett missbruk av visumfriheten. För två veckor sedan föreslog hon därför en ny möjlighet för EU att, i sådana här fall, dra tillbaka visumfriheten från ett land under upp till ett halvår.

Enligt Tobias Billström visade dagens möte att det finns en stor enighet bland hans ministerkollegor om en sådan här ändring av systemet.

Billström stod själv på Bryssels flygplats före jul 2009 och tog emot de första serberna som reste viseringsfritt, och han är besviken över vad visumfriheten har lett till.

– Det känns lite extra, eftersom jag tycker att majoriteten av den serbiska befolkningen har inte lämnat in ogrundade asylansökningar och de bör fortsätta få resa viseringsfritt. Men ska vi kunna lösa detta måste det finnas någon form av mekanism som hanterar detta, säger Tobias Billström.

Visumfriheten bygger på att EU bedömer att ett land lever upp till bland annat demokratiska principer och försvar av etniska minoriteters rättigheter.

Så här i efterhand undrar Sveriges migrationsminister om EU-kommissionen gjorde en tillräckligt bra bedömning av Serbien innan landets medborgare fick börja resa visumfritt till EU.

– Gjorde kommissionen ett bra jobb och hade man kunnat göra ett bättre jobb, skulle jag säga, säger Tobias Billström.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4547627

För att snabba på den tröga processen med att införa ett gemensamt asylsystem för EU-länderna föreslår i dag EU-kommissionär Cecilia Malmström en del lättnader. Kraven blir då inte lika hårda jämfört med vad EU-kommissionen tidigare tänkt sig.

– Vi har till exempel senarelagt att asylsökande ska få arbeta under väntetiden efter sex månader, säger Cecilia Malmström. Där får medlemsländerna bestämma i lite större utsträckning själva.

EU:s krav på hur de asylsökande bor medan de väntar på besked ska också ändras.

– Vi har också tagit bort en del administrativa krav på hur stora förvaringscenter ska vara för de asylsökande.

Dessutom ska länderna kunna ställa högre krav på att de asylsökande talar sanning om varför de söker asyl. Ändå tycker inte Cecilia Malmström att dagens förslag innebär att det blir sämre för de som söker asyl.

– Det är fortfarande så att alla de här förslagen höjer standarden och rättssäkerheten mot hur det är i dag. I dag har det funnits och finns alldeles för stora skillnader. Vi måste ha ett system där alla länder har samma grundkrav på rättssäkerhet.

Arbetet med att få fram ett gemensamt asylsystem inom EU har pågått i bortåt tio år. Det som hänt i Nordafrika har ökat flyktingtrycket på EU-länderna och därför är migration en punkt på dagordningen när EU:s regeringschefer möts på toppmöte i Bryssel på midsommarafton.

För ett år sedan var Cecilia Malmström ganska pessimistisk när hon fick frågan om EU:s målsättning att det ska finnas ett gemensamt asylsystem 2012. Sedan dess verkar inte särskilt mycket ha hänt.

– Det är fortfarande väldigt svårt, det måste jag säga. Samtidigt har händelserna i Nordafrika och hela debatten kring asylfrågan gjort att alla inser att vi behöver ha ett system som fungerar i alla länder. 90procent av alla asylsökande tas emot av tio länder i EU i dag och vi måste se till att de övriga 17 har ordentliga rättssäkra procedurer, så att de kan ta sin del av ansvaret

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4535314