FN har beslutat att skicka hem en stor del av sin personal i Afghanistan. Detta efter förra veckans attack mot ett bostadshus för FN-personal i Kabul
Det är 600 FN-anställda som nu ska lämna landet, av hänsyn till det dåliga säkerhetsläget. Världsorganisationen fruktar fler angrepp från talibanerna efter självmordsattacken i Kabul när fem FN-anställda dödades i förra veckan.
Det är lite mer än hälften av det totala antalet utländska FN-anställda i Afghanistan som nu evakueras. FN säger att det är all icke-nödvändig personal som ska lämna landet. Många kommer att åka till Dubai och länder i Centralasien.
Enligt FN är åtgärden tillfällig, medan säkerheten ses över. I dag bor många FN-anställda utspritt i små pensionat, och sannolikt ska man nu försöka samla dem i färre men bättre bevakade anläggningar. Det arbetet väntas ta minst tre veckor, innan FN-personal eventuellt kan börja återvända, säger FN.
Attacken den 28 oktober blev en chock för FN, det var den dödligaste attacken mot världsorganisationen i Afghanistan sedan talibanerna störtades för åtta år sedan.
Talibanerna tog på sig skulden för attacken, som också dödade tre afghanska säkerhetsmän. Motivet var att stoppa presidentvalet, som FN hjälpte till att arrangera.
Nils Horner, Islamabad
nils.horner@sr.se
Läget i Afghanistan var den dominerande frågan när EU och USA i går höll utrikespolitiskt möte i Washington. De närmaste dagarna ska förhandlingar med Afghanistans regering inledas och det krävs att USA och EU samarbetar nära i förhandlingarna, sa utrikesminister Carl Bildt efter mötet
– Det gemensamma budskapet som vi har är att nu ska vi inleda en intensiv dialog med den nya afghanska regeringen, om ett reformprogram som vi är beredda att stödja med intensifierade insatser. De konsultationerna kommer att börja de allra närmaste dagarna och det koordinerar vi mycket noga mellan EU, USA och självfallet FN, sa Carl Bildt.
Läget i Afghanistan var det stora samtalsämnet när EU:s utrikespolitiska ledare besökte Washington.
Utrikesminister Carl Bildt hade överläggningar med bland andra vicepresident Joe Biden och med USA:s sändebud i Afghanistan Richard Holbrook.
EU vill ha mer tyngdpunkt på de civila insatserna i Afghanistan, sa Carl Bildt.
– Vi borde förstärka våra polis- och rättsstatsinsatser, vi borde göra mera när det gäller jordbruksutveckling för att bekämpa den drogproduktion som är den yttersta roten till korruption och mycket annat elände i hela regionen, bara för att ta två konkreta exempel, sa Bildt.
Nu står Obama inför ett beslut om eventuell truppförstärkning i Afghanistan – vad tycker du, behövs det fler amerikanska soldater i Afghanistan?
– Det är inte min sak att kunna göra den bedömningen. Den inriktning vi har från svensk och europeisk sida är att hjälpa till att bygga upp de afghanska säkerhetsstyrkorna. Sedan vet vi att det där tar sin tid. Man utbildar inte poliser och soldater på en vecka eller två. Och där har kanske amerikanerna enligt vår mening haft lite orealistiska föreställningar. Det tar lite längre tid. Då kan vi behöva göra insatser som är mera väsentliga under den överbryggningstid det gäller.
EU:s utrikespolitiska talesman Javier Solana var också med vid överläggningarna i Washington, och när jag frågade honom om Afghanistan sa han att han är försiktigt optimistisk.
Att Afghanistan nu får en ny regering kan innebära en nystart, men det krävs att det är en regering som bekämpar korruption och hjälper sitt eget folk, sa Javier Solana.
Ginna Lindberg, Washington
ginna.lindberg@sr.se
Slopad värnskatt och allmän arbetslöshetsförsäkring är två frågor som Folkpartiets styrelse vill driva hårdare inför valet 2010
Båda frågorna fanns med som vallöften inför valet 2006 men nu blir det större tryck, säger Folkpartiets ledare Jan Björklund.
– Man har många krav och önskemål inför ett val men den här gången graderar vi upp dem. De är viktiga för Folkpartiet i förhandlingarna med alliansen, säger Jan Björklund.
Att avskaffa värnskatten är ett av de vallöften som regeringen inte infriat sedan valet 2006, att alla ska ha minst hälften kvar av lönen.
Regeringen har inte heller varit enig, bland andra har moderaten och finansministern Anders Borg hävdat att värnskatten är bra ur fördelningspolitisk synvinkel.
– Det ska löna sig att utbilda sig. Värnskatten är en straffskatt på utbildning. Den ska bort och vi ska ha en allmän arbetslöshetsförsäkring. Alla de krav vi har är viktiga men de här är högt prioriterade inför nästa period, säger Jan Björklund.
När det gäller en arbetslöshetsförsäkring som ska omfatta alla försökte regeringen hitta en modell för ett par år sedan men lyckades inte enas här heller.
Kraven och riktlinjerna som Folkpartiets styrelse i dag presenterar ska tas när partiet samlas på Landsmötet om några veckor.
Som Ekot berättade tidigare är frågan om att vidga turordningsreglerna till att omfatta fyra personer istället för dagens två också högt prioriterad för Folkpartiet.
En fråga det lär bli debatt om på Landsmötet är föräldraförsäkringen där sex i partistyrelsen vill ha en tredelad föräldraförsäkring medan resten, inklusive partiledaren själv, vill fortsätta med jämställdhetsbonusen.
– Jag kommer att argumentera för att föräldrarna själva sak få bestämma hur de fördelar föräldraledigheten utöver det som redan i dag är bundet till vardera föräldern. Vi kan naturligtvis vässa de här morötterna som finns för att stimulera till ett jämnare deltagande men till sist så ska ändå föräldrarna få bestämma, säger Jan Björklund.
Mari Forssblad
mari.forssblad@sr.se
Människor flyr från krig och förföljelse, från tortyr, svält och klimatkatastrofer. De flyr för att de inte har något annat val om de vill fortsätta leva. Några få procent av alla de som flyr för att söka skydd lyckas ta sig till Europa, ännu färre till Sverige. Att söka asyl är en mänsklig rättighet och att ge asyl är en internationell skyldighet. Det handlar om människors lika värde
Sverige har skrivit på FNs konvention om mänskliga rättigheter som i artikel 14 fastställer att ”Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse”.
Det betyder att den som flytt sitt land för att den förföljs på grund av etnicitet, politisk uppfattning, sexuell läggning eller kön, här i Sverige ska kunna få skydd från den förföljelsen. Men det som händer istället är att asylsökandes berättelser om krig, förföljelse och flykt ifrågasätts och misstros in i varje detalj.
Finns minsta tveksamhet i den asylsökandes berättelse tar Migrationsverket det som ursäkt för att stämpla den som icke trovärdig och ge den asylsökande avslag. För de människor som fruktar för sina liv i länder de flytt ifrån finns inget annat val än att gå under jorden. Det handlar inte ens om ett val, det handlar om att överleva.
Att leva utan uppehållstillstånd är allt annat än en lätt tillvaro. Du lever i ständig skräck för att upptäckas av myndigheterna och därmed föras tillbaka till det helvete du flytt ifrån. Du har inte rätt att arbeta men måste försörja dig och tvingas därför till svart arbete utan rättigheter, du har inte rätt till sjukvård om du inte betalar för den och barn har inte rätt att gå i skolan.
Till och med sådana enkla saker som att ha ett bibliotekskort blir omöjligt utan ett personnummer. När så många människor ändå väljer att leva utan papper i Sverige istället för att återvända dit de kommit ifrån måste vi fråga oss om det är fel på människorna eller på systemet?
Det svenska (och det europeiska) migrationssystemet kränker systematiskt människors rättigheter genom att skicka dem till krig, tortyr och svält. Men det slutar inte där. Sverige och EU försöker till varje pris hindra människor från att överhuvudtaget ta sig hit och söka skydd. De som faktiskt tar sig in i EU är en väldigt liten del av alla de som försöker.
Varje år dör tusentals personer vid Europas gränser, utom synhåll från media och europeisk allmänhet. Människor drunknar, slår ihjäl sig och skjuts till döds av gränspoliser. Många fler fängslas längs vägen och får utstå oerhörda lidanden. Sverige bygger tillsammans med EU allt högre murar och skarpare taggtråd kring Fort Europa. Svenska skattemedel finansierar militariseringen av EU:s yttre gränser genom murbyggen i Spanien och Marocko, militär båtpatrullering av Medelhavet utanför Italien och Grekland och väpnade styrkor i Turkiet och Östeuropa.
Att fly för sitt liv, ta sig den långa och farliga resan över EUs gränser, sedan misstänkliggöras från första stund och nekas skydd skulle ta knäcken på många människor. Men det finns de som fortsätter tro på människors lika värde, som vet att oavsett var vi föds har vi samma rättigheter, att rätten till ett värdigt liv inte följer nationsgränserna.
De som lever i Sverige utan uppehållstillstånd gör inget annat än utövar sina mänskliga rättigheter. En människa som är född på en plats har inte större rätt till den än någon annan. Nationsgränser är inget annat än politiska konstruktioner och ingen stat, organisation eller individ har rätt att på något sätt begränsa människors rörelser över dessa eller stämpla det som ”illegal” migration.
Cattis Laska
Nätverket Ingen människa är illegal med bakgrund som sjuksköterska