Igår, torsdagen den 14 oktober 2010 var en bra dag på jobbet i Migrationsdomstolen i Malmö.
Äntligen har Migrationsverket insett att de flesta afghanska flyktingar har aldrig varit i Kabul, och överlever inte där även om de inte skulle bli rånade av polisen eller drabbas av annan hotbild.
Äntligen har vi fått generaldirektör Dan Eliasson motsagd av sina egna tjänstemän ( han gick ut stort i media i slutet av januari 2008 och motiverade utvisningarna till Kabul med att det var bara ”att söka jobb och bostad, som alla andra får göra” ordagrant citat från morgonsändningen i TV4, antingen den 28 januari 2008 eller dagen efter, när utvisningarna av afghaner startade.).
Han och Migrationsverket hade ”glömt” att det finns en FN-konvention som heter ”Rätten till sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter” och som Sverige har ratificerat och mäste följa, dvs vi kan inte utvisa till undergång.
Men så sent som i somras valde Migrationsverket att låtsas som om det inte var någon skillnad på att söka jobb i Kabul jämfört med i Göteborg…
Äntligen har verkligheten kommit ikapp och ring el maila flyktingens ombud Thabo ´Muso för fler detaljer, 0732 – 30 10 32 el thabomuso@hotmail.com.
Skål för de mänskliga rättigheternas seger även i Sverige!/Gunilla Bosaeus (tel 0702 – 35 06 70)
Två afghanska medborgare är för närvarande placerade i Migrationsverkets förvar i Kållered i Göteborg, respektive Märsta i Stockholm.
Mannen i Göteborg skall utvisas den 18 oktober och mannen i Märsta den 10 oktober.
Offentligt biträde för den asylsökande afghanen i förvaret i Göteborg har advokat Göran Insulan som offentligt biträde. Insulan skall enligt uppgifter jag fått från en källa med god insyn i hans arbete, ha ”besökt” asylsökande i förvaret efter att de utvisats. Advokat Insulan har även varit försvarsadvokat åt en gränspolis i Göteborg som åtalades för grovt tjänstefel och dömd för att vid flera tillfällen ha begärt sex från utvisningshotade kvinnor i utbyte mot att inte verkställa deras utvisning.
Läs mer i artikel nedan:
http://gt.expressen.se/nyheter/1.1976059/granspolis-kravde-sex-far-sparken
KOMMENTAR TILL POLITISKT BESLUT OM UTVISNINGAR AV AFGHANER TILL PAKISTAN
Många afghanska medborgare är förmodligen oroade över EU:s nyligen fattade politiska beslut om att afghanska asylsökane kan utviss till Pakistan. Jag kan inte tala för vad som kommer att ske i andra länder, men för Sveriges del är beslutet inte binande i Migrationsdomstolarna. Det är bara Migrationsverket och Migrationsdomstolarna som fattar beslut om avvisningar och utvisningar. Det har inte framkommit hur någon av dessa myndigheter ser på beslutet.
Eftersom i princip alla afghaner som någon gång vistats i Pakistan befunnit sig där illegalt, samt att de inte är pakistanska medborgare, ser jag bara där mycket stora svårigheter för Migrationsverket och migrationsdomstolarna att besluta om utvisninga rav afghaner till Pakistan.
Eftersom Pakistan fortfarande inte skrivit under flyktingkonventionen borde det bli ännu mycket svårare att besluta om utvisningar av afghaner till Pakistan som kan hålla i alla Migrationsdomstolar.
Därför uppmanar jag tills vidare alla aghanska asylsökande att inte oroa sig för att eventuellt utvisas till Pakistan.
Thabo 'Muso
Kyrkbacken 27
169 62 SOLNA
Kyrkbacken 27
169 62 SOLNA
Mobil: 0732-301 032
Fax: 08-734 90 90
Anhöriginvandringen från Somalia har så gott som stoppats sedan Migrationsverket börjat tillämpa en ny praxis. Detta trots de konventioner som Sverige har undertecknat om att familjer som splittrats i krig ska få återförenas.
Anhöriginvandring från Somalia stoppas (1:54)
Anhöriginvandringen från Somalia har så gott som stoppats sedan Migrationsverket börjat tillämpa en ny praxis. Detta trots de konventioner som Sverige har undertecknat om att familjer som splittrats i krig ska få återförenas. Päiva Kotka/Ekot. 2010-10-06. Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Poddradio Öppna i spelaren
Anhöriginvandringen från Somalia har så gott som stoppats sedan Migrationsverket börjat tillämpa en ny praxis. Detta trots de konventioner som Sverige har undertecknat om att familjer som splittrats i krig ska få återförenas. Päiva Kotka/Ekot. 2010-10-06. Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Poddradio Öppna i spelaren
Hundratals föräldrar som fått uppehållstillstånd i Sverige kan nu inte återförenas med sina barn, vilket gör att många mår mycket dåligt. Erik Ahltorp på Röda Korset slår larm.
– De mammor och pappor som har kvar sina barn någonstans och som inte får komma hit, de kommer aldrig att kunna integreras i Sverige, eller att fungera på ett vettigt sätt, de är ju jättetrasiga som människor, säger han.
Erik Ahltorp arbetar med anknytningsärenden hos Röda Korset. Han varnar för följderna av den nya hårdare praxisen som tillämpas i Sverige sedan mars månad. Den innebär att 99 procent av alla familjeanknytningsärenden efter mars månad fått avslag hos Migrationsverket.
En av dem är Suad Abde Ige i Örebro. Själv har hon uppehållstillstånd, men hennes 6 barn lever nu i Etiopien. Barnen är rädda, säger de i telefon till henne.
Skälet till att hon, liksom alla andra, får avslag beror på att kravet om pass skärptes i mars månad av Migrationsverket. Anhöriga utan pass beviljas inget uppehållstillstånd och somaliska pass har inte accepterats i Sverige sedan 1991, varför situationen nu är omöjlig för somalierna.
Suad har därför erbjudit att DNA-testa sina barn, för att bevisa att barnen är hennes, men inte heller det räcker för att Migrationsverket ska bevilja hennes barn uppehållstillstånd.
– DNA går att använda för att styrka släktskap eller familjeband, men släktskapet styrker ju inte i sig identiteten, säger Sven Bergqvist som är expert på Migrationsverket, där de inte anser att DNA gör någon skillnad.
På Röda Korset möter Erik Ahltorp många av de förtvivlade somalierna som nu inte kan återförenas med sina familjer. Han tycker att den nya tolkningen av utlänningslagen är orimlig.
– Jag tycker att man får skämmas som svensk, att vi har en sådan rigid flyktingpolitik och att det blir värre och värre, säger han.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=10974&artikel=4072926
EU-kommissionären Cecilia Malmström fick gehör i EU-parlamentet för ett flyktingavtal med Pakistan. Avtalet innebär att Pakistan lovar att ta emot papperslösa flyktingar från Afghanistan och Pakistan som enskilda EU-länder vill utvisa
Men en stor minoritet bestående av ledamöter från socialdemokraterna, vänstern och de gröna röstade emot. Röstsiffrorna vid tisdagens omröstning blev 382 för, 250 emot och 23 nedlagda.
Avtalet om att Pakistan ska ta emot flyktingar som ursprungligen kommer från Pakistan eller passerat Pakistan på sin väg till något EU-land kunde ingås efter fyra års förhandlingar med de olika regeringarna i Islamabad. Bakgrunden är att flera EU-länder vill bli av med de 13 000 pakistanier som vistas illegalt i EU liksom de många oräknade afghaner som kommit till EU via Pakistan på grund av kriget.
De rödgröna i EU-parlamentet röstade nej eftersom de anser att Pakistan inte lever upp till kraven om mänskliga rättigheter och heller inte skrivit under 1951 års Genèvekonvention. De kräver att avtalet dras tillbaka eftersom det dessutom innehåller mängder av kryphål och oklarheter.
Cecilia Malmström motiverade avtalet med att EU:s trovärdighet kräver att de som inte har laglig rätt att stanna i EU ska skickas tillbaka.
-Ingen ska dock skickas tillbaka om det innebär en risk för att personen i fråga blir föremål för förföljelse, tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling, sade Cecilia Malmström och tillade att EU kommer att fortsätta att trycka på så att Pakistan skriver under Genève-konventionen och dess regler om respekt för människor på flykt från krig och förtryck.
LA
http://www.brysselkontoret.se/home/bryssel/fackligt.nsf/unidview/B2F6FFA7B1808712C12577A60043A386
Beslutet kritiseras av Amnesty: Det är oroande.Publicerad: 2010-09-23 03:00
Samtidigt som Pakistan genomlider en av de värsta humanitära katastroferna i modern tid har EU:s beslutsfattare slagit fast att pakistanier som nekats asyl i Europa ska skickas tillbaka till hemlandet.Den 21 september godkände EU-parlamentet ett avtal mellan EU och Pakistan som innebär att papperslösa pakistanier kommer att utvisas från EU. Avtalet har förhandlats fram under de senaste åtta åren och innebär att de pakistanska myndigheterna har 60 dagar på sig att godkänna att en person skickas tillbaka och måste lägga fram en skriftlig motivering till att inte ta emot medborgaren i fråga om landet önskar avslå en sådan begäran.
”Olämplig tidpunkt”
Amnesty International hävdar att tidpunkten för överenskommelsen är olämplig då Pakistan kämpar med att hantera de svåra översvämningarna samtidigt som människorättssituationen i landet fortfarande är djupt problematisk.
Anneliese Baldaccini, som arbetar med asyl- och migrationsfrågor vid Amnestys kontor i Bryssel, konstaterar också att konflikter i regionen även har lett till en osäker situation i Pakistan.
– Det finns över en miljon internflyktingar och hundratusentals afghanska flyktingar i Pakistan. Landet är redan i en svår situation. Om ett stort antal pakistanska medborgare kommer att återsändas så är det oroande, säger hon.
Tortyr till döds
FN:s flyktingkonvention förbjuder utvisning av människor till länder där deras liv är hotade. Enligt Amnestys senaste rapport från 2009 har dussintals fångar i Pakistan torterats till döds eller dödats under tiden som de suttit gripna, samtidigt som hundratals människor rapporterats försvunna och religiösa minoriteter utsatts för ökat hot och våld.
I en särskild Amnestyrapport som presenterades i juni beskrevs nordvästra Pakistan som ett område där mänskliga rättigheter är helt satta ur spel och där fyra miljoner människor lever under talibanernas styre, utan rättssäkerhet eller skydd från den pakistanska regeringen.
EU-kommissionen uppger att cirka 13 000 papperslösa pakistanier greps inom EU under 2008.
”Allvarligt och beklagligt”
Vid beslutet i EU-parlamentet röstade 382 ledamöter för och 250 ledamöter mot avtalet. Hélène Flautre, från de gröna i Frankrike, kallade godkännandet ”allvarligt och beklagligt” eftersom Pakistan redan tar emot fler flyktingar än något annat land i världen, och samtidigt inte har skrivit på Genèvekonventionen om flyktingars rättigheter.
Enligt uppgifter från FN rapporterade pakistanska myndigheter att det fanns 1,7 miljoner flyktingar i landet under förra året.
David Cronin, IPS
redaktionen
dagen.se
redaktionen
dagen.seUppdaterat 2010-01-19 14:33. Publicerat 2010-01-19 09:40
På tisdagmorgonen inleddes utfrågningen av EU-kommisionskandidaten Cecilia Malmström. Många av frågorna från parlamentet gällder den framtida asyl- och invandringspolitiken. DN:se följer utfrågningen direkt.
Cecilia Malmström (FP) har av Eu-kommissionens ordförande José Manuel Barosso tilldelats den portfölj som går under namnet ”Inrikes frågor” och ger henne ansvar för bland annat flykting- och asylfrågor, skydd mot terrorism, tull och migration.
Malmströms portfölj innehåller en rad känsliga frågor där det gäller att gå balansgång mellan säkerhet och trygghet å ena sidan och respekt för personlig integritet och mänskliga rättigheter å den andra. Frågor där varken medlemsländer eller EU-parlamentariker är överens om var den rätta balansen ligger, skriver TT.
I december antogs det så kallade Stockholmsprogrammet, där den största delen handlar om Eu-ländernas hantering av asylfrågor. Samtidigt trädde Lissabonfördraget i kraft, något som enligt Malmström kommer att ge ett ökat inflytande och ett effektivare beslutsfattande i Europeiska rådet.
Som första punkt tog Malmström upp just asylfrågorna. Hon vill utveckla en gemensam politik för hantering av asylsökande i EU. Angreppssättet ska vara globalt och syftet är att skapa en asylpolitik som verkligen lever upp till de värden om solidaritet och mänskliga rättigheter som EU är satt att försvara.
– EU ska fungera som ett gemensamt skyddsområde för de som söker asyl, sa Malmström till parlamentet.
– Men det kräver också en bra överblick och kontroll av de yttre gränserna, tillade hon.
Malmströms andra mål är att skapa ett system för laglig invandring i Europa. Hela EU har en åldrande befolkning och kommer att behöva invandrad arbetskraft i framtiden. Behoven ser visserligen olika ut men behovet kommer ändå att kvarstå och växa.
– Jag vill att vi ska skapa en laglig invandring med tydliga regler där de som söker arbete ska kunna arbete på rimliga villkor och under förhållanden som fungerar samhällsutvecklande, säger Malmström som dessutom tänker göra en översyn över nuvarande lagstiftning och policys på området.
Malmström talade också om en ”Immigration code” där de legala invandrarna ska omfattas av samma rättigheter som övriga EU-medborgare.
Den organiserade brottsligheten och hur man bäst bekämpar den var Cecilia Malmströms tredje punkt under anförandet. Hon vill skapa en intern säkerhetsstrategi byggd på samarbete, solidaritet och respekt. Gränsöverskridande polisiärt och rättsligt arbete kommer här att spela en viktig roll.
En stund in i utfrågningen fick Cecilia Malmström frågan om hur hon tänker sig avancera när det gäller området organiserad brottslighet av olika slag. Malmström svarade att frågan är en av de hon tänker ta itu med genast och att det behövs en inrikes- och säkerhetsstrategi.
Malmström berättade att hon inom kort kommer att lägga fram en utvärdering av de verktyg som redan finns i kampen mot organiserad brottslighet. Omfattande databaser med uppgifter och samarbete med tredje land nämner hon som några av dem.
– När det gäller terrorismen gäller det att verka förebyggande, skyddande och att rättsförfölja de brott som begås. Jag vill också sätta större fokus på offren för terrorismen, förklarar Malmström.
Efter ungefär en timme brände det till lite i utfrågningen. En parlamentariker uttryckte stor oro då han ansåg att Malmström pläderar för massinvandring. Det råder redan hög arbetslöshet i många europeiska städer. Hur tänker Malmström att städer som Paris, Bryssel och Malmö, som redan har problem med detta ska klara av massinvandring.
– Jag hoppas uppriktigt att ni inte får posten som kommissionär, det måste jag säga, sa parlamentarikern.
Cecilia Malmström besvarade lugnt frågan och upprepade att behovet av invandrad arbetskraft varierar från land till land men att behovet kommer att växa i framtiden, något som all demografisk statistik pekar på.
– Invandring är nödvändig för den framtida ekonomin, för att vi ska kunna betala pensioner och upprätthålla de sociala systemen. Detta är inte lösningen men en del av lösningen. Europa måste ha gemensamma regler runt detta och det ska jag verka för.
Frågan om kvinnlig könsstympning hamnade också i Malmströms knä under utfrågningen. En parlamentariker ansåg att frågan måste placeras högt på agendan – något som skulle få världen att lyssna och reagera. På frågan om hur Malmström själv tänker agera i frågan om om inte EU borde upprätta en gemensam strategi för att bekämpa fenomenet svarade Malmström:
– Kommissionen har inte lagstiftningsmöjligheter när det gäller våld mot kvinnor. Lagstiftningen runt fenomenet varierar i EU men jag vet att till exempel Spanien arbetar aktivt med frågan. Från EU:s håll arbetar vi förebyggande genom information och genom insatser från frivilligorganisationer.
Malmström fick den konkreta frågan om vilka hörnstenar som kampen mot terrorismen ska bestå av. Idag sker mycket ad hoc, menade den frågande parlamentarikern som vill se en tydligare strategi när det gäller de åtgärder som vidtas i arbetet mot terrorismen.
– Jag betonade detta tidigare. Först och främst ska vi få en överblick över alla verktyg vi redan har: databasuppgifter, anslag och olika direktiv. Det är det första. Mot bakgrund av det ska jag sedan lägga ett förslag vad gäller effektivitet, proportionalitet med mera.
Återkommande under utfrågningen var frågorna om den framtida asyl- och invandringspolitiken i EU och hur Malmström tänker agera. En oro för att Malmströms förslag om gemensamma regler för medlemsländerna ska leda till högre invandringstryck är tydlig bland många av frågeställarna. Malmström förklarade att en gemensam strategi för asyl och invandringspolitiken är nödvändig inom EU. Detta för de asylsökandes skull, för att skapa ordning i länderna och för att minska lidandet.
– Det handlar om kostnader också. Ju längre en asylsökande måste vänta på besked desto mer kostar det, sa Malmström.
När det gäller den illegala invandringen menar Malmström att den måste bekämpas genom bättre möjligheter att invandra legalt. Hon vill också stärka Frontex och förbättra samarbetet med tredje land. Samtal med grannländerna Libyen och Turkiet pågår också, underströk Cecilia Malmström.
Publicerad: Torsdag 23 september 2010 | 12:05
Samtidigt som Pakistan genomlider en av de värsta humanitära katastroferna i modern tid har EU:s beslutsfattare slagit fast att pakistanier som nekats asyl i Europa ska skickas tillbaka till hemlandet.
Den 21 september godkände EU-parlamentet ett avtal mellan EU och Pakistan som innebär att papperslösa pakistanier kommer att utvisas från EU. Avtalet har förhandlats fram under de senaste åtta åren och innebär att de pakistanska myndigheterna har 60 dagar på sig att godkänna att en person skickas tillbaka och måste lägga fram en skriftlig motivering till att inte ta emot medborgaren i fråga om landet önskar avslå en sådan begäran.
Amnesty International hävdar att tidpunkten för överenskommelsen är olämplig då Pakistan kämpar med att hantera de svåra översvämningarna samtidigt som människorättssituationen i landet fortfarande är djupt problematisk.
Anneliese Baldaccini, som arbetar med asyl- och migrationsfrågor vid Amnestys kontor i Bryssel, konstaterar också att konflikter i regionen även har lett till en osäker situation i Pakistan.
–Det finns över en miljon internflyktingar och hundratusentals afghanska flyktingar i Pakistan. Landet är redan i en svår situation. Om ett stort antal pakistanska medborgare kommer att återsändas så är det oroande, säger hon till IPS.
EU-kommissionen uppger att cirka 13 000 papperslösa pakistanier greps inom EU under 2008.
FN:s flyktingkonvention förbjuder utvisning av människor till länder där deras liv är hotade. Enligt Amnestys senaste rapport från 2009 har dussintals fångar i Pakistan torterats till döds eller dödats under tiden som de suttit gripna, samtidigt som hundratals människor rapporterats försvunna och religiösa minoriteter utsatts för ökat hot och våld.
I en särskild Amnestyrapport som presenterades i juni beskrevs nordvästra Pakistan som ett område där mänskliga rättigheter är helt satta ur spel och där fyra miljoner människor lever under talibanernas styre, utan rättssäkerhet eller skydd från den pakistanska regeringen.
Vid beslutet i EU-parlamentet röstade 382 ledamöter för och 250 ledamöter mot avtalet. Hélène Flautre, från de gröna i Frankrike, kallade godkännandet ”allvarligt och beklagligt” eftersom Pakistan redan tar emot mer flyktingar än något annat land i världen, och samtidigt inte har skrivit på Genèvekonventionen om flyktingars rättigheter.
Enligt uppgifter från FN rapporterade pakistanska myndigheter att det fanns 1,7 miljoner flyktingar i landet under förra året.