Vid en terrorattack i Afghanistans huvudstad Kabul har minst sju människor dödats och över femtio skadats, det uppger försvarsministeriet i landet

SR:s Staffan Sonning rapporterar från Kabul

Attacken riktades mot en utländsk militärkonvoj och flera av offren var soldater i den Nato-ledda Isaf-styrkan i Afghanistan. Även två FN-anställda var bland offren.

Dådet är det senaste i raden av våldsamheter inför presidentvalet i Afghanistan på torsdag.

I morse riktades en attack mot presidentpalatset i Kabul och på tisdagseftermiddagen utlöste en självmordsbombare en sprängladdning i Masar-i-Sharif i den norra delen av landet.

Fem människor uppges ha dödats bland dem en lokal politiker

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3039858

Afghanistan

http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=1904781&BroadcastDate=&IsBlock=

presidentvalet i Afghanistan skärps läget efter helgens självmordsattack mot NATO-högkvarteret i Kabul och talibanernas hot mot kandidater och väljare. Går valet att genomföra och hur legitimt blir resultatet efter anklagelser om korruption och valfusk? Kristian Berg Harpviken, chef för Internationella Fredsforskningsinstitutet i Oslo, Svante Kilander, svensk ambassadör i Afghanistan, Hamid Zafar, afghan bosatt i Göteborg och Staffan Sonning, Sveriges Radios utsände i Kabul medverkar bl a

Den sittande presidenten Hamid Karzai är favorit när afghanerna på torsdag går till valurnorna. Men det är ovisst om Karzai får tillräckligt många röster för att bli vald redan i första omgången

När afghanerna nu för andra gången sedan talibanregimens fall väljer president har de drygt sju år med Hamid Karzai som statschef att blicka tillbaka på

Och ska man tro opinionsmätningar, som är en osäker storhet i Afghanistan, ligger Karzai bäst till för att segra igen.

51-årige Hamid Karzai tillhör den pashtunska befolkningsgruppen och kommer från en inflytelserik klan. Han studerade utomlands och stödde senare på 80-talet motståndet mot de sovjetiska trupperna i Afghanistan.

Efter att talibanerna störtats 2001 installerades Karzai som interimspresident, uppbackad inte minst av USA och övriga västvärlden. Tre år senare vann han det första presidentvalet med 55 procent av rösterna.

För många afghaner var Karzai personen som skulle garantera goda relationer till väst och det internationella samfundet.

Sjukvård, skola, vägar – mycket har med hjälp av biståndspengar utvecklats i Afghanistan sedan 2001. Men samtidigt är kritiken mot Karzai omfattande.

– Karzai hade ett brett stöd när han tillträdde, även om det möjligen var större i omvärlden än på hemmaplan. Nu är hans ställning försvagad, säger Ann Wilkens, tidigare diplomat som under sin tid som ambassadör i Pakistan även ägnade sig åt Afghanistan. Nu är hon ordförande i Svenska Afghanistankommittén.

– Karzai har inte lyckats skapa en god samhällsstyrning. I stället har korruption och narkotikaproduktion ökat, säger Ann Wilkens.

Hon menar också att Karzai inte tagit itu med tidigare krigsherrar, som i stället i många fall har framträdande positioner.

–Men där har också det internationella samfundet ett ansvar, säger hon.

Ändå är Karzai favorit i presidentvalet. En färsk opinionsmätning, gjord av amerikanska International Republican Institute, ger Karzai ett väljarstöd på 44 procent. Det är mindre än de 50 procent som behövs för att bli vald i första omgången.

Tvåa i opinionsmätningen är den tidigare utrikesministern Abdullah Abdullah med 26 procent, följd av Ramzan Bashardost med 10 procent och Ashraf Ghani på 6 procent.
Om ingen kandidat får hälften av rösterna på torsdag följer en andra valomgång om sex veckor.

I Afghanistans huvudstad Kabul har presidentpalatset utsatts för en raketattack nu på morgonen

Uppdaterad: 07:56
I Afghanistans huvudstad Kabul har presidentpalatset utsatts för en raketattack nu på morgonen.

Staffan Sonning rapporterar

Ytterligare en raket träffade samtidigt polishögkvarteret bredvid presidentpalatset, rapporterar vår utsände. Ingen skadades i attackerna.

Afghanistan går till val i övermorgon och läget i landet är spänt inför valet. Militanta grupper som vill förstöra möjligheterna att hålla valet har redan genomfört flera attacker i huvudstaden den här månaden

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3038042

روزنامه افتون بلادت از روز يکشنبه مورخ 16 اگست از کابل گزارشاتي روزمره را الي انتخابات افغانستان آغاز نموده است که وضعيت امنيتي و بخصوص مسئله حضور قواي سويدن در افغانستان مطرح بحث ميباشد . اکنون توجه تانرا به مقالهء در زمينه تحت عنوان ” صلحدوستان ويا نوکران ايالات متحده امريکا ؟” جلب ميداريم

Fredsälskare – eller USA-lakejer? 

Vi är antingen USA:s lakejer som irrar runt bland bergen i Afghanistan utan att veta varför.

Eller också humana fredsälskare som mer än gärna hjälper det lidande afghanska folket.

En grov, men belysande, förenkling av den svenska debatten om truppen i Mazar-e-Sharif.

Sverige har inte varit neutralt på mer än femton år. Däremot är vi militärt alliansfria vilket gör att vi inte ställer upp och försvarar andra även om de ber om det.

Det finns dock undantag. Om FN kallar kan Sverige gärna ställa upp i så kallade fredsbevarande operationer. I exempelvis Aghanistan betyder det dock inte bara vita fredsflaggor. Inte sällan handlar det om regelrätta strider.

Varför är Sverige med trupp i Afghanistan? Enligt försvarsminister Sten Tolgfors (M) är anledningarna två. Vi är där för det afghanska, och det svenska, folkets säkerhet. Terrorism och opium ska med svenskt manskap besegras.

Men för att verkligen förstå varför vi är där, och varför den tidigare enigheten om värdet av att finnas i Afghanistan är borta, måste vi backa bandet till september 2001. Usama bin Ladins al-Qaida hade i USA genomfört historiens mest spektakulära terrordåd, tre tusen döda och mer än dubbelt så många skadade.

FN gav USA rätt till självförsvar, de invaderade talibanernas Afghanistan där bin Ladin skyddades.

Några månader senare tog FN:s säkerhetsråd beslut om en internationell fredsstyrka, Isaf. Med stöd av samtliga riksdagspartier beslutar sig Sverige för att delta. I januari 2002 var de första soldaterna på plats.

Svenskarna är uppskattade och hittills har bara två dött. De sprängdes ihjäl i ett attentat i november 2005.

Allt borde alltså vara frid och fröjd i den svenska debatten. Men riksdagens minsta partier, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, står inte längre bakom beslutet att skicka trupp. De tycker att förutsättningarna ändrats radikalt. Förre försvarsministern Thage G Peterson (S) vill folkomrösta om truppens framtid och förre biståndsministern Pierre Schori (S) tycker det är oklart om Sverige bidrar till en politisk lösning eller en militär seger.

Det som hänt under mellanperioden är följande. Isaf-styrkan, som från början var ganska liten och som skulle göra Kabul säkert, har mångdubblats till 65 400 personer i hela landet.

Ansvaret för ledningen skulle rotera mellan länderna. Men det havererade och sedan 2003 leds styrkan av Nato, den första Natomissionen utanför USA och Europa. Sverige står även i Kosovo under Natobefäl.

Sedan juni leds Isaf till råga på allt av en förtjänstprydd amerikansk general med erfarenhet från bland annat Irak, Stanley A McChrystal, utbildad på USA:s finaste militärakademi West Point. Trots att det i Isaf deltar tio länder som inte med i Nato.

USA, som givetvis ingår i Nato-operationen, har dessutom egna styrkor i landet. De är knappt 30 000 men ska bli betydligt fler eftersom al-Qaida enligt Barack Obamas nya Afghanistanstrategi ska ”störas, nedmonteras och besegras”.

Den som vill hitta argument för att Sverige går USA:s ärenden kan alltså göra det.

Trots Isaf härskar inte lugnet i Afghanistan. 2007 var det våldsammaste året sedan den amerikanska invasionen. Över 8 000 dödades, varav 1 500 civila. Förra året var de civila offren ännu fler, 2 100 personer.

Den som vill hitta argument för att insatsen är misslyckad kan alltså göra det.

Men Sverige ägnar sig inte bara åt att skicka militär till Afghanistan. Förra året öppnades en ambassad, biståndet är nästan en halv miljard, svenska poliser ingår i Eupol vars mål är en effektiv och okorrumperad poliskår, svenska valobservatörer övervakar president- och provinsvalen 20 augusti.

I dag går 30 procent av flickorna i skolan. I ett land där den förväntade livslängden är 44 år har 80 procent numera tillgång till bassjukvård, för tio år sedan var det åtta procent. Barnadödligheten har minskat kraftigt.

Den som vill hitta argument för att det trots allt går i rätt riktning kan alltså göra det.

Men beror det på den svenska truppen? Det är det diskussionen handlar om. Och svaret varierar alltså.

Afghanistan år för år

1919 Afghanistan blir självständigt efter strider mot brittiska styrkor.

1973 Republik utropas efter en militärkupp.

1979 Sovjetiska trupper invaderar landet i december. Det ska ta tio år av inre motsättningar innan Sovjet lämnar landet.

1996 Talibanerna får kontroll över Kabul och inför stränga islamiska lagar.

Usama bin Ladin.

2001 11 september dödas 3 000 personer i New York, Washington och Pennsylvania av 19 flygplanskapare från al-Qaida. En månad senare angriper USA Afghanistan, och talibanerna tvingas till slut ge upp makten.

2002 I januari sätter FN in den fredsbevarande säkerhetsstyrkan Isaf, cirka 40 svenskar ingår.

2004 Riksdagen utökar det svenska deltagandet till 150 personer.

2005 Pa
rlamentsval för första gången på över 30 år. I september dödar en fjärrutlöst sprängladdning de svenska löjtnanterna Jesper Lindblom och Tomas Bergqvist. Samma år utökas den svenska insatsen till 375 personer.

2008 Militanta talibaner avvisar ett förslag om fredssamtal.

2009 USA skickar ytterligare 17 000 soldater till Afghanistan och Sveriges styrka utökas till 515 soldater.

I Afghanistan avslutades i dag kampanjen inför presidentvalet på torsdag. Det mesta tyder på att den sittande presidenten Karzai kommer att få mest röster. Och det kommer han i så fall att få med hjälp av gamla krigsherrar. Flera av dem är misstänkta för krigsförbrytelser

SR:s Staffan Sonning rapporterar från Kabul ”Vem är vår favoritkandidat? Vem står för en ljus framtid?” Mötesledaren skriker ut frågorna och de tusentals deltagarna ropar tillbaka: ”Abdullah Abdullah”. I dag avslutades valkampanjen inför presidentvalet i Afghanistan. Abdullah Abdullah är en av de två huvudkandidaterna. Han höll sitt valmöte i Kabuls stora stadion. Det är en symbolisk plats. Stadion användes som avrättningsplats under Talibanernas ultrareligiösa regim 1996 – 2001. Abdullah kommer bland annat att få starkt stöd av de unga och intellektuella under valet på torsdag. Han beskrivs av anhängarna som intelligent och inte korrupt. Han var utrikesminister i den nuvarande presidenten Karzais regering, men fick sparken för tre år sedan. De jag pratar med på stadion ser också president Karzai som en person som är alltför insyltad med västmakterna. Men allt tyder ändå på att Karzai kommer att få flest röster i presidentvalet. För att försäkra sig om det, har Karzai till många Afghaners besvikelse lierat sig med gamla krigsherrar. Många av de nya allierade är misstänkta för tidigare krigsförbrytelser. Så sent som i går kväll, dök den Uzbekiske generalen Dostum upp i Afghanistan igen efter sin exil i Turkiet. Dostum har överlevt 30 års krig i Afghanistan, och stöddes under 80-talet av Sovjetunionen. Nu har Karzais regering släppt in honom i landet igen, i utbyte mot garanterade uzbekiska röster i valurnorna. Staffan Sonning, Kabul staffan.sonning@sr.se http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=3037255

I Afghanistan har president Hamid Karzai offrat kvinnornas rättigheter i utbyte mot stöd från fundamentalistiska shiamuslimer i det stundande presidentvalet, menar människorättsorganisationen Human Rights Watch

Islamologen Jan Hjärpe

Enligt islamologen Jan Hjärpe är det mer komplext än så.

– Det är ju ett sätt att försöka komma till rätta med dels interna problem, men också relationen med omvärlden, i första hand Iran, säger Jan Hjärpe.

Den nya familjerättslagen innebär bland annat att en shiamuslimsk man får förvägra sin hustru mat om hon inte ställer upp på hans sexuella krav.

Att lagen riktar sig speciellt till shiamuslimer beror inte på att de skulle ha en speciellt sträng kvinnosyn utan på de gammalmodiga traditioner som finns bland de shiamuslimska grupperna i Afghanistan, främst hazarerna, menar Jan Hjärpe.

Lagen strider mot Afghanistans grundlag som bekräftar kvinnor och mäns lika värde. Hjärpe menar att president Karzai har gått med på att införa den kontroversiella lagen som en del av ett större spel för att föra över makten över rättssystemet till staten genom att integrera de olika familjerätter som finns.

Det är en kamp om statens styrka och om vem som ska ha domsrätt.

Samtidigt hoppas president Hamid Karzai att kunna förbättra relationerna till den mäktiga shiamuslimska grannen Iran och att bättre integrera de 10-20 procent av Afghanistans invånare som är shiamuslimer, menar islamologen Jan Hjärpe.

– Genom at integrera dem i samhället i stort så kan man påbörja ett reformarbete utan att det ses som ett hot mot en minoritetsgrupp.

Den nya familjerättslagen gäller i nuläget bara Afghanistans shiamuslimer, men det kan finnas en baktanke om att på sikt få alla afghanska kvinnor att omfattas av lagen, menar Jan Hjärpe.

– Det är ett prov. Hur mycket kan man reformera familjerätten utan att det väcker alltför mycket opposition? I den meningen kan man säga att det också har att gör med de sunnitiska kvinnornas situation.

Kristoffer Lieng
kristoffer.lieng@sr.se

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=3034040