I Afghanistan stiger oron efter lördagens bombdåd mot Nato-högkvarteret. SR:s utsände i Kabul har sett en stad som rustar sig för det värsta under de dagar som är kvar fram till presidentvalet på torsdag
|
.
Publicerad: 15 augusti 2009, 15.26. Senast ändrad: 15 augusti 2009, 15.34
En kraftig explosion inträffade i morse i närheten av ambassader och internationella baser i den afghanska huvudstaden Kabul. Enligt Afghanistans försvarsdepartement dödades minst sju personerExplosionen inträffade nära de Nato-ledda Isaf-styrkornas högkvarter där flera svenska stabsofficerare arbetar. Samtliga är dock oskadda, uppger Försvarsmakten på sin hemsida.
Bland de nästan hundra skadade fanns bland andra en parlamentsledamot, fyra afghanska soldater och fem utländska militärer, vars nationaliteter inte avslöjades. Ingen av de utländska soldaterna hade livshotande skador.
Afghanistans president Hamid Karzai fördömde attacken i ett uttalande.
”Afghanistans fiender försöker att skrämma folk i denna valperiod men folk förstår fortfarande hur viktigt det är att gå till valurnorna och rösta”, löd uttalandet från presidentpalatset, enligt Reuters.
Det är fem dagar kvar till presidentvalet och över 100 000 utländska soldater finns i landet. En talibansk talesman säger att talibanerna låg bakom attentatet, uppger Reuters. Talesmannen säger också att den amerikanska ambassaden var det egentliga målet för attacken.
– Målet var den amerikanska ambassaden, men vi kunde inte nå den. Självmordsbombaren exploderade nära Isafs högkvarter och dödade flera utländska soldater, hävdar Zabihullah Mujahid på telefon till Reuters.
Talibanerna har inte hotat att attackera valet, men har uppmanat afghanerna att bojkotta valet och i stället delta i deras kamp för ”oberoende”.
Det var den första attacken i Kabul på flera månader, efter en rad självmordsdåd som talibanerna och andra upprorsgrupper tagit på sig.
Publicerat 2009-08-15 06:56
De upptrappade striderna i Afghanistan, där man väljer ny president på torsdag, innebär nya problem och utmaningar för biståndsorganisationer
– I områden där strider pågår är det svårt för hjälparbetare att utföra sitt arbete, säger Anders Fänge, Svenska Afghanistankommitténs platschef, på telefon från huvudstaden Kabul.
Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats i takt med att striderna mellan å ena sidan amerikanska och andra internationella styrkor och å andra sidan talibaner skruvats upp de senaste månaderna.
I sommar har amerikansk och brittisk militär inlett en stor offensiv mot upprorsstyrkor i talibanfästen i södra Afghanistan. Samtidigt har talibaner svarat med att öka sin närvaro i landets västra och norra delar. Talibanerna har också sagt att man vill störa torsdagens president- och provinsval.
– Det finns fler områden dit ickeafghanska biståndsarbetare av säkerhetsskäl inte reser. Och våra afghanska medarbetare får vara mycket försiktiga, särskilt de kvinnliga, säger Anders Fänge.
Svenska Afghanistankommittén har snart trettio års erfarenhet av biståndsarbete och tillhör veteranerna bland hjälporganisationerna i Afghanistan. Med över 5 000 medarbetare – de allra flesta lokalanställda afghaner som arbetar med utbildning och sjukvård – är Svenska Afghanistankommittén en av landets största civila arbetsgivare.
Mycket har förändrats i Afghanistan de senaste åren. I dag går 6 miljoner elever i skolan jämfört med 800.000 år 2001 (på talibantiden fick flickor inte gå i skola), och fler afghaner än någonsin har tillgång till hälsovård. Vägar har byggts och telekommunikationerna har förbättrats.
Men samtidigt ställer det tilltagande våldet biståndsorganisationerna inför nya problem och begränsningar.
Hittills i år har femton hjälparbetare dödats, alla afghaner (dock ingen som tillhör Afghanistankommittén). Fast det finns inga direkta bevis för att biståndsorganisationer skulle vara uttalade mål för attacker, menar Fänge, som själv bott i Afghanistan under 18 av de senaste 25 åren.
– Men vi drabbas ändå. Vi har problem med transporter och med att följa upp verksamheten.
I Wardak, en provins strax väster om Kabul där striderna trappats upp i år, bedriver Svenska Afghanistankommittén en omfattande verksamhet och har bland annat övergripande ansvar för hälso- och sjukvården.
– I Wardak reser våra medarbetare numera bara i diskreta, vanliga personbilar eller tar buss, allt för att inte väcka uppmärksamhet, säger Fänge.
Svenska Afghanistankommittén har också drabbats av att skolor som man driver har stängts av talibaner. I södra Afghanistan kunde ett tiotal skolor, både för flickor och pojkar, åter öppnas efter att lokalbefolkningen förhandlat med talibanerna. Just nu pågår liknande förhandlingar om ett antal skolor som talibaner stängt i provinsen Kunduz i norr.
Bedömare menar att säkerhetsläget kommer att fortsätta att vara dåligt, långt efter torsdagens val.
Anders Fänge vill inte spå utgången av presidentvalet. Men en god gissning är att den sittande presidenten Hamid Karzai blir omvald, menar han.
– Då måste han klara det han misslyckts med hittills: att skapa ett fungerande polis- och rättsväsende och få bukt med korruptionen. Lyckas inte det blir det i ett längre perspektiv svårare att bedriva biståndsarbete, menar Anders Fänge.
Ett självmordsattentat i Afghanistans huvudstad Kabul på söndagsmorgonen krävde minst sju människors liv och många skadades. Sprängladdningen exploderade utanför Natos högkvarter och bland de skadade fanns bland andra en parlamentsledamot
 Uppdaterad: 13:12, Just nu avslutas presidentvalskampanjen i Afghanistan inför valet på torsdag, och talibanerna har sagt att de ska göra allt för att sabotera valet på torsdagen. Dagens attentat kan komma att väcka större oro. Det som hände var att en bil kördes fram och sprängdes utanför huvudingången till Nato-styrkornas högkvarter i ett område där presidentpalatset ligger, även flera västländer har sina ambassader där, och i området finns också baser för den amerikanska militären. Enligt en talesman för talibanerna har de tagit på sig attentatet och säger att målet för attacken egentligen var den amerikanska ambassaden. Minst sju personer dödades i attentatet och närmare 100 skadades, bland dem en parlamentsledamot, fyra afghanska soldater och fem utländska militärer, vars nationaliteter inte har avslöjats. Ingen av de utländska soldaterna hade livshotande skador. Afghanistans president Hamid Karzai fördömde attacken i ett uttalande. Enligt nyhetsbyrån Reuters har han sagt att ”Afghanistans fiender försöker att skrämma folk i denna valperiod men folk förstår fortfarande hur viktigt det är att gå till valurnorna och rösta”. Matilda Durehed |
Flera av de kristna irakier, som inte har fått asyl här och ska utvisas gömmer sig. Det har fått kyrkor, föreningar och privatpersoner att hjälpa dem. En plats där många engagerar sig i flyktingarnas situation är Södertälje
– Egentligen behöver vi ingen städning, men jag ville göra en god gärning, säger Samuel som har anlitat Nadja, en av de kristna irakier som lever gömda i Sverige, som städhjälp för att ge henne en möjlighet att tjäna lite pengar.
Precis som många andra har hon fått avslag på sin asylansökan men vågar inte åka tillbaka till Irak, där hon är hotad både för att hon är kristen och för att hennes bröder tidigare arbetat som tolkar åt den amerikanska armén, och där hon inte har några anhöriga kvar.
Som gömd flykting är hon nu helt beroende av hjälp från frivilliga. Hon har ingen egen bostad utan sover en vecka här och en vecka där.
I en kyrka söder om Stockholm får hon både ekonomisk hjälp, mat, kläder och läkarvård. Och det är bara en av flera kyrkor och assyriska föreningar som på olika sätt försöker hjälpa flyktingarna.
– De har ingenting, inget att äta och inga bidrag. Så vi har hjälpt till, säger kyrkoherde Gabriel Barqasho, kyrkoherde i en av kyrkorna.
I kyrkan ber Nadja till gud för att svenskarna ska förstå hennes situation och låta henne stanna.
Nadja och Samuel heter egentligen något annat.
Malena Wåhlin
malena.wahlin@sr.se
Cecilia Khavar
cecilia.khavar@sr.se
Nuri Kino
nuri.kino@gmail.com
