آقاي جميل خبر ميدهد که که علي رضا معصومي که 45 روز قبل توسط پوليس در ستوکهولم گرفتار شده بود ، روز شنبه مورخ 17 جولاي از طريق فرانکفورت به همرايي سه پوليس به کابل ديپورت شد
jag är i Tyskland och 3 begräns polis följer mig till Kabul och väntar vi i Frankfurt att flyga till Kabul sa Alireza masomi till mig, den där kilen som blivit fast i stklm polisen 45 dager före när jag ringde till hans mobil nummer på lördag den 16 juli 2010 min samtal tid var kl 18:00 tack! j
Ny UNHCR studie om afghanska barn i Sverige är nu klar
Kan du tänka dig att jag har rest i 36 timmar under en lastbil kan ni tänka er att jag, utan mat eller vatten, har försökt att hålla fast vid en liten bar och kan ni tänka er varje liten sten hoppar mot ditt ansikte, den smärta det skulle orsaka dig om det bara hänt en gång, hur mycket det gör ont att resa under alla dessa timmar … kan ni tänka er att ni bara vill släppa taget och ge upp. ”
مطالعه وضعيت اطفال تنها از افغانستان توسط کميشنري ملل متحد
18- year-old Afghan boy originating from Ghazni
The UNHCR Regional Office for the Baltic and Nordic countries today releases a new study that is based on in-depth interviews with unaccompanied Afghan refugee minors in Sweden.
The study ”Voices of Afghan Children” examines the reasons for leaving Afghanistan, the routes the children take, and their reception on arrival. The children describe the journey to Sweden via Iran, Pakistan, Turkey, Greece, France and other European countries. They tell stories of how they are mistreated by smugglers, migrants, border guards and police on the way. Some die on the way or are left behind.
– We wanted the children's own stories to be told in the study, says Rebecca Svad, who conducted the study.
The study highlights the necessity of a holistic approach in addressing the needs of unaccompanied children.
– Sweden has a very good practice for dealing with unaccompanied minors who seek asylum here. Nevertheless it is always good to be reminded of how complex it is to determine asylum claims from children. There are other dangers for children than for adults, says Hans ten Feld, head of the UNHCR Regional Office. He stresses that the childrens' fears, feelings of guilt and difficult experiences create traumas that need to be kept in mind both before and after the claim for asylum is assessed.
In the last couple of years, there has been a noticeable increase in the number of unaccompanied children seeking asylum in the Nordic countries. Last year, 2,250 unaccompanied minors sought asylum in Sweden, of these 780 were Afghans. In the EU, the total number of unaccompanied children seeking asylum was around 15,000 in 2009.
The study was undertaken at the initiative of UNHCR's Regional Office for the Baltic and Nordic countries, with financial support from the Swedish Migration Board, and done by an independent consultant.
Voices of Afghan children – a study on asylum-seeking children in Sweden.
UNHCR also released a study on Afghan asylum seeking children in a number of other European countries earlier this week.
Trees only move in the wind – A study of unaccompanied Afghan children in Europe.
http://www.unhcr.se/en/News/press10/press_100618-afhan-minors-EN.html
در جریان سفری که بکابل داشتم خواستم سری بزنم به موزیم ملی کشور. موزیم ملی افغانستان در منطقۀ دارالامان کابل در مقابل قصر تخریب شدۀ دارالامان موقعیت دارد
موقعی خریدن تکت ورودی، خانمی که تکت میفروخت برایم اطلاع داد که در داخل موزیم فلمبرداری ممنوع و عکاسبرداری صرفاَ بدون استفاده از فلش مجاز میباشد. همچنان او به من ابلاغ نمود که صرفاَ حدود بیست دقیقه وقت دارم زیرا موزیم قرار بود تا حدود بیست دقیقه دیگر بسته شود. به ساعتم نگاه کردم هنوز حدود یازده و نیم روز بود. با تعجب جویای دلیل اینکار شدم .گفته شد امروز پنجشنبه است و ما هم زود میبندیم. گفتم مگر قرار نیست در روز های پنجشنبه تا ساعت یک ظهر کار نمائید؟ در پاسخ برایم گفته شد که موزیم ملی افغانستان مربوط وزارت اطلاعات و کلتور میباشد و حاضری کارمندان موزیم کابل نیز در وزات مذکور موجود میباشد. به این دلیل همه کارمندان موزیم ملی با آنکه ساحۀ کارشان در دارالامان موقعیت دارد باید جهت امضا حاضری یومیه شان به وزارت اطلاعات و کلتور که در پل باغ عمومی موقعیت دارد, مراجعه نمایند. او افزود روی همین دلایل میخواهیم یک ساعت قبل از ختم رسمی کار، یعنی ساعت دوازده ظهر، موزیم را ببندیم و به سوی وزارت اطلاعات و کلتور روان شویم
بعد از شنیدن این حرفها دیدم چارۀ جز سرتسلیم نهادن وجود ندارد، بناَ با عجله داخل موزیم شدم تا بتوانم از وقت استفاده اعظمی نمایم
بهرصورت تا جایکه وقت یاری نمود از آثار موجود در موزیم ملی افغانستان دیدن نمودم و همه را قید کمره ام نمودم
اینک این مجموعه این تصاویر را خدمت تان تقدیم میکنم. در مورد آثار که در عکسها مشاهده میشود نمیخواهم چیزی بگویم زیرا از یکطرف من اهل اینکار نیستم و از جانب دیگر معلومات راجع به هر اثر را بطور جداگانه عکاسی نموده و در قسمت پایانی هر عکس جا داده امامیدوارم تماشای عکسهای بنده مورد پسند تان قرار گیرد
با عرض حرمت
احمد ضیا دانش
سويدن مسئولیت بازسازی نیمی از منطقه ی زیرپوشش خود در افغانستان را به ترکیه واگذارمی کند
Sverige lämnar över biståndsansvar
برپایه ی این خبرکه در روزنامه ( سوينسکا داگبلادت ) چاپ شده، سويدن از سال ۲۰۰۵ مسئولیت تجدید ساخت نهادهای امنیتی و اجتماعی را در چهار ایالت در شمال افغانستان به عهده داشته است. اینک سوئد ضمن حفظ مسئولیت خود در بازسازی نهادهای امنیتی در تمام چهارایالت زیر پوشش خود، مسئولیت کمک های خارجی در دو ایالت را دراختیار ترکیه قرارمی دهد. کارکنان غیرنظامی سوئد در افغانستان که تعداد آنها ۸ نفراست ازجمله به دلیل عدم سازمان دهی مناسب و کمبود نیروی انسانی، تاکنون موفقیت چندانی در استفاده از کمک های خارجی در آن کشور نداشته اند.
ترکیه قراراست با حدود ۶۰ غیرنظامی که توسط ۹۰ نظامی محفاظت خواهندشد، فعالیت های خود را درزمینه ی بازسازی افغانستان آغازکند. گفته می شود که ترکیه هم نزد مردم افغانستان و هم دولت آن کشوراز محبوبیت زیادی برخورداراست.
حامد حمیدزاده، ژورنالیست افغان ساکن استکهلم نیز درگفتگویی با پژواک براین امر تاکیدمی کند
محمدعقیلی
mohamed.aghili@sr.se
Idag ska Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoglu inviga den turkiska etableringen. Den omfattar hela västra halvan av Sveriges ansvarsområde i norra Afghanistan. Det innebär att Turkiet ska samordna det civila biståndet i två av de fattigaste provinserna, vilket kommer att avlasta Sverige.
Sedan 2005 är det Sverige som inom Natos Afghanistanstyrka ansvarat för säkerhet och civil återuppbyggnaden i fyra provinser. Men biståndsarbetet i det av Sverige ledda PRT (Provincial Reconstruction Team) har gått trögt.
I höst kommer Sverige att ha nio civila medarbetare på plats. Det kan jämföras med de 60 civila som ska tjänstgöra i Turkiets PRT. Dessa ska dessutom skyddas av 90 turkiska militärer som kommer att lyda under Natos regionala kommando i norr.
– Vi kommer att ha kvar det odelade ansvaret för säkerheten i de fyra provinserna. Men de civila behoven är omättliga. Det viktiga är att vi har en god koordination med turkarna och det har fungerat väl än så länge, säger svenske översten Gustaf Fahl som leder både PRT och den svensk-finska styrkan på 600 militärer.
Utrikesminister Ahmet Davutoglu ska åka till invigningen av Turkiets PRT i Sherberghan från gårdagens internationella Afghanistan-konferens. Den hölls i huvudstaden Kabul och där deltog även utrikesminister Carl Bildt. Sverige och Turkiet kom i april överens om samarbetet i ett avtal:
– Det nya turkiska bidraget blir ett välkommet tillskott till arbetet med civilt kapacitetsbyggande i regionen. Sådana insatser är helt avgörande för att bygga upp det afghanska samhället och ekonomin, säger Carl Bildt.
Hittills har svenskt bistånd inte nått ut i det mycket stora ansvarsområdet där behoven är enorma.
Det framgick tydligt när SvD besökte de nu aktuella provinserna Jowzjan och Sar-e Pul 2008. Folket var fattigt, skördarna magra och elementär infrastruktur som riktiga vägar saknades. Svenska biståndsprojekt lyste med sin frånvaro. Det var frustrerande för de svenska soldater och officerare som mötte lokalbefolkningens vädjanden – samtidigt som inget bistånd gavs.
Sar-e Pul är en av de fattigaste provinserna i landet, med få biståndsprojekt. Här var befolkningen dessutom avvaktande mot de svenska soldaterna. Så sent som igår var svensk trupp i strid i gränslandet mot Jowzjan.
Även när SvD besökte den bättre lottade grannprovinsen Balkh klagade dess guvernör i skarpa ordalag på uteblivet svenskt bistånd.
– Nu har svenskarna varit här i tre år. Ingen återuppbyggnad sker, det är för lite utveckling. Den svenska regeringen borde ha ett utvecklingsprogram för provinserna, krävde guvernör Ustad Atta Muhammed Noor i oktober 2008.
Vid den tiden gick huvuddelen av svenskt bistånd via Sida till vad centralregeringen i Kabul önskade. Sedan dess har svenska regeringen slagit fast att en fjärdedel av 500 miljoner kronor per år ska gå till de norra provinserna. Men Sida har haft svårt att styra om och få fram personal. Det bidrog till att Sida-chefen Anders Nordström fick sparken av regeringen i maj.
Att ansvar för bistånd och säkerhet delas mellan olika länder har prövats i provinsen Wardak väster om Kabul. Där svarar USA för säkerheten medan Turkiet står för civil återuppbyggnad. Svenska Afghanistankommittén svarar för hela provinsens sjukvård.
– Just turkarna har större acceptans i lokabefolkningen. De är muslimer och deltar inte på samma sätt i kriget som amerikanarna, säger Magnus Forsberg vid Afghanistankommittén i Kabul.
Liksom i Wardak kommer Turkiet i norr att satsa på att utveckla jordbruket, hälsovården, infrastrukturen samt på att utbilda poliser. Turkiet har också egna intressen. Jozwan har delvis turkmensk befolkning och gränsar till Turkmenistan. Storpolitiskt spelar Nato-landet Turkiet en allt större roll i och har initierat toppmöten mellan Afghanistan och Pakistan.
– Långsiktig fred i Afghanistan kan endast skapas med och av de berörda parterna i regionen och här spelar inte minst Turkiet en mycket viktig roll, säger Veronika Wand-Danielsson, Sveriges Nato-ambassadör i Bryssel.
Mikael Holmström
08-13 56 36
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sverige-lamnar-over-bistandsansvar_5018999.svd
Fler artiklar
Det har snart gått nio år sedan det senaste afghanska kriget startade med massiva bombningar av Kabul, Kandahar och Jalalabad. Sedan dess pågår striderna.
Redan då skrevs den formel som sedan dess gäller. Samtidigt som president Bush beordrade attacken lovade han att landet skulle bombas med mat. Millitärt våld och bistånd – i den ordningen.
I måndags anlände den svenske utrikesministern Carl Bildt till Kabul för den senaste i raden av givarkonferenser. Representanter för 70 länder, 40 utrikesministrar och FN-chefen Ban Ki-Moon fanns på plats.
För Bildts del inleddes konferensen en smula dramatiskt. Planet till Kabul fick omdirigeras på grund av ihållande raketbeskjutning mot flygplatsen.
– Väntat, konstaterade Carl Bildt stoiskt.
Just här finns problemet. Bombningen av Afghanistan för nio år sedan inledde det amerikanska ”kriget mot terrorismen”. Talibaner och jihadister skulle jagas på flykten.
Det har som bekant inte gått så bra. Inte i världen, och inte i Afghanistan.
De utländska soldaterna i Afghanistan är fler än någonsin. När de senaste amerikanska förstärkningarna finns på plats om någon månad handlar det om 150?000 man, varav 500 är svenskar.
Så många var aldrig ens de sovjetiska soldaterna under ockupationen.
Talibanerna blir starkare, raketattacken mot flygplatsen är bara ett exempel. Kabul skakas av självmordsattentat och förra månadens afghanska nationella fredsmöte utsattes för beskjutning. Kriget når regioner där det förut rått ett slags fred. Förlusterna stiger.
Korruptionen är utbredd, statsförvaltningen ineffektiv och brottsligheten enorm.
Kriget har misslyckats, och det oavsett med vilka argument det motiveras. Säkerheten har inte ökat, de mänskliga rättigheterna inte tryggats och exporten av narkotika – för dagen Carl Bildts främsta motiv för svenskt engagemang – inte avstannat.
I går krävde president Karzai att mer av det internationella biståndet ska slussas genom den afghanska statsförvaltningen. Samtidigt ska afghanska styrkor bit för bit ta över ansvaret för säkerheten.
Det är inte fritt från problem. Korruption, nepotism och ineffektivitet är ingen bra grund att bygga en stat på.
Ändå finns knappast något alternativ. Utan ett fungerande afghanskt samhälle är freden omöjlig.
Både Carl Bildt och Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen talade i går om militär närvaro under lång tid. Det är något Afghanistan har haft mer än nog av de senaste årtiondena.
Trupperna måste hem. Det är slutsatsen efter nio års krig.
Vid den stora internationella konferensen i Kabul utlovades att Afghanistans regering ska få större ansvar för biståndet som skänks till landet. President Hamid Karzai fick även stöd för uppfattningen att Afghanistans regering bör överta ansvaret för säkerheten i landet år 2014.
Men Sveriges utrikesminister Carl Bildt, som var med på mötet, betonar att det inte rör sig om en fastslagen tidtabell, utan om en ambition.
– Det sägs mycket tydligt – och det har alla upprepat – att det här får vi ta som det kommer. Om det går snabbare är det utomordentligt, går det långsammare får vi ta det då, säger Bildt.
På konferensen, som samlade representanter för ett 70-tal länder, fastslogs alltså målet att de internationella styrkorna ska lämna ifrån sig huvudansvaret för säkerheten i Afghanistan till regeringen i Kabul 2014.
Men det är en stegvis process; i provins för provins ska ansvaret lämnas över när det bedöms möjligt. Processen bedöms ta sin början på allvar om ett år, i juli 2011.
Utrikesminister Carl Bildt betonar dock att internationella trupper förmodligen måste stanna kvar i Afghanistan även långt efter 2014. Och han varnar för vad som kan hända om trupperna dras tillbaka för fort.
– Då kollapsar hela den politiska, demokratiska processen och då kan vi få en mycket allvarlig utveckling – inte bara här utan i delar av Central- och Sydasien.
På konferensen togs även den känsliga frågan om biståndet till Afghanistan upp. I dag är det endast en femtedel av alla biståndspengar som går via den afghanska regeringen.
Hur de flesta pengarna används i Afghanistan bestäms i stället av givarländerna och olika biståndsorganisationer. Detta har gjort att det varit mycket svårt att koordinera biståndsarbetet.
Men det internationella samfundet har hittills varit mycket ovilligt att låta afghanska myndigheter få bestämma över en större del av pengarna. Och anledningen till det är korruption. Afghanistan bedöms vara ett av de mest korruptionshärjade länderna i världen och många uppgifter har framkommit om hur tjänstemän på olika nivåer har smusslat undan mångmiljonbelopp av biståndspengarna.
Men Hamid Karzai har nu utlovat nya åtgärder mot korruptionen och lyckades alltså få stöd för att hälften av biståndspengarna ska kontrolleras av hans regering.
Och Carl Bildt menar att en ökad samordning av biståndet är helt i linje med Sveriges inställning.
– Jag tror att vi från svensk sida ligger rätt nära redan i dag. Vi har ju som ambition att delta i ett afghanskt statsbyggande. Att plottra bort en massa osammanhängande, okoordinerade projekt runt om i landet, det ger ju inte effekt för skattebetalarnas pengar i de olika länderna. Det är därför vi vill ha den här koordineringen, samordningen enligt en strategisk plan. Så det är precis svensk politik, säger utrikesminister Carl Bildt i Kabul
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3866567
Kortare väntan på asylbeslut
بر اساس گزارش ادارۀ کل امور مهاجرت در نیمۀ نخست سال جاری زمان انتظار پناهجویان برای دریافت پاسخ به درخواست پناهندگیشان کوتاهترین موعد ممکن در ۲۰ سال اخیر بوده است. بر اساس این گزارش میانگین زمان انتظار پناهجویان در شش ماه اول سال جاری ۴ ماه و نیم بوده
گزارش رادیوئی کوتاه شدن زمان انتظار پناهجویان
ادارۀ کل امور مهاجرت با بکارگیری منابع فوقالعاده موفق به کم کردن زمان انتظار پناهجویان برای دریافت پاسخ شده است. الیزابت بکتمن مدیر اجرائی این نهاد در این زمینه میگوید
«پناهجویان باید سریعا از وضعیت پروندۀ ( دوسيه )خود باخبر شوند. رسیدگی به پروندههای ( دوسيه هاي )سادهتر میتواند سریعتر انجام شوند. البته پروندههای( دوسيه هاي ) پیچیدهتری نیز هستند که کار ارزیابی و تصمیمگیری را دشوار میکنند. که برخورد به این پروندهها نیز با بکارگیری منابع درست باید تسریع بخشیده شود.»
توسعۀ کار بر پروندۀ پناهجویان در ادارۀ کل امور مهاجرت از سال ۲۰۰۸ آغاز شد. در سال گذشته پناهجویان برای دریافت پاسخی به درخواست پناهندگی خود بطور میانگین ۶ و ۸ دهم ماه انتظار کشیدهاند. این زمان همانگونه که پیشتر گفته شد در سال جاری به کمی بیش از ۴ ماه رسیده است. به گفتۀ الیزابت بکتمن، ادارۀ کل امور مهاجرت در دو جهت مشغول رسیدگی سریعتر به درخواست پناهجویان است، یکی کار بر درخواستهای تازهای که می-رسند و دیگری رسیدگی به پروندههای قدیمیتر. مدیر اجرائی ادارۀ کل امور مهاجرت میگوید:
«هدف از این فعالیت به صفر رساندن زمان انتظار پناهجویان برای دریافت پاسخ است. وقتی که پروندۀ جدیدی به این اداره میرسد سعی می-شود که بجای قرار دادنش در بایگانی، سریعا به آن رسیدگی شود.»
به گفتۀ الیزابت بکتمن تسریع پروسۀ رسیدگی به پروندۀ پناهجویان ایمنی قضائی چنین پروندههائی را به خطر نمیاندازد بلکه برعکس وقتی پروندهای طولانیمدت در انتظار رسیدگی قرار میگیرد خطر این وجود دارد که وضعیت پناهجو در طول زمان تغییر کند و این امر به نوبۀ خود میتواند رسیدگی به پرونده را پیچیده کند.
همزمان با کوتاه شدن زمان رسیدگی به درخواست پناهجویان، شمار پروندههائی که پاسخ مثبت دریافت میکنند نیز افزایش یافته است. ۴۱ درصد از پروندههائی که در نیمۀ نخست سال جاری مورد رسیدگی قرار گرفتهاند، پاسخ مثبت دریافتهاند. میزان چنین پروندههائی در سال گذشته، ۳۳ درصد بود. یکی از علل این امر بیشتر شدن شمار پناهجویان سومالیائی است که بر اساس آمار ۷۰ درصد از درخواست چنین پناهجویانی پاسخ مثبت میگیرد. به گفتۀ مدیر اجرائی ادارۀ کل امور مهاجرت پروندۀ این پناهجویان نمونههائیاند از پروندههای غیرپیچیده به این دلیل که میدانیم وضعیتی دردسرزا در بیشتر نقاط سومالی حکم-فرماست.
الیزابت بکتمن تأکید میکند که هدف نهائی دولت در رسیدگی به درخواست پناهجویان رساندن موعد انتظار به کمترین زمان ممکن است. مدیر اجرائی ادارۀ کل امور مهاجرت به اینگرید فورشبری خبرنگار دسک خبری رادیو بینالمللی سوئد میگوید:
«نظر ما که شدیدا بر آن کار میکنیم از این قرار است که از آغاز سال ۲۰۱۱ پروندههای قدیمی مورد رسیدگی قرار گرفته باشند و از آن پس تلاش خود را صرف پروندههای جدید کنیم.»
او میافزاید
«و وقتی به همۀ پروندههای قدیمی رسیدگی کردیم، مطمئنا به هدف خود که حداکثر موعد انتظار پناهجویان ۳ ماه باشد، خواهیم رسید.»
منبع : سايت پژواک
تلاش های اتحادیه اروپا برای ایجاد یک نظام مشترک پناهنده پذیری به کندی پیش می رود. این نظام قراراست ازسال ۲۰۱۲ در تمام کشورهای این اتحادیه به اجرادرآید، اما مذاکرات پیرامون آن هنوز به نتیجه ای نرسیده است
سسیلیا مالمستروم، مسئول امورمهاجرت و پناهندگی در کمیسیون اتحادیه اروپا، وضعیت پیش آمده را دشوار توصیف می کند. او به وجود اختلاف نظرهایی میان برخی از کشورهای عضو اشاره می کند و می گوید که وضعیت می تواند دشوارتر شود. بااین حال او باتوجه به خواستی که برای پیشبرد این مسئله وجوددارد، اظهارامیدواری می کند که مذاکرات دراین مورد تا پاییزبه نتیجه برسد.
یکی از دشوارترین مسائل درمذاکرات، دورشدن از مبناهای تعیین شده درمورد درخواست پناهندگی دراولین کشور دراتحادیه اروپا ست که پناهجو به آن واردمی شود.
Tobias Billström Foto: Patrick Sörquist/Scanpix توبیاس بیلستروم، وزیرامورمهاجرت دراین مورد می گوید که دشواری دراین است که بتوان دکمه ی توقف را برای بازگرداندن پناهنده ای از کشوری دراتحادیه به کشوراولی که به آن واردشده و باید در آنجا به درخواستش رسیدگی شود، فشارداد. او می گوید که دررابطه با این موضوع و کشورهایی مانند یونان و مالت، مذاکراتی درسوئد انجام شده است
بیشتر کشورهای اتحادیه اروپا خواستار بازگرداندن پناهجویان خود به کشورهای دیگرهستند، اما سوئد می خواهد دیواری بلند دربرابراین گونه موقعیت ها ایجادکند.
به گفته ی وزیرامورمهاجرت، توبیاس بیلستروم تنها باید درشرایط واقعا ضروری چنین امری روی دهد. او می گوید که درشرایط کنونی تعداد زیادی پناهجو درمدت زمانی محدود به یک کشوروارد می شوند. او به این امر نیز اشاره می کند که پرسش اصلی درمورد چگونگی کارکرد این سیستم و متناسب شدن آن با نیازها و خواسته های کشورهای عضو، درصورت تصویب طرح، کماکان بی پاسخ مانده است
محمدعقیلی
منبع : سايت پژواک
