انجمن افغانها در سویدن | په سویدن کی دافغانانو ټولنه | Afghanska Föreningen i Sverige

Polisen utan befogenhet att förhindra terrorresor

Det största terroristhotet mot Sverige är enligt Säpo de svenskar som kommer tillbaka efter att ha tränats utomlands i radikala miljöer. Men eftersom det inte är brottsligt att göra sådana resor har polisen heller inga befogenheter att förhindra någon.

I Danmark däremot har polisen större möjligheter där terrorlagstiftningen också är hårdare.

För en dryg månad sedan, vid presentationen av Säpos rapport ”Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige” som överlämnades till regeringen, sa Malena Rembe, chefsanalytiker på Säpos kontraterrorismenhet, så här:

– Det allvarligaste potentiella hotet i Sverige utgörs av att fler svenskar återvänder med utländska erfarenheter av träning och eller våldsanvändning.

De senaste fem åren rör det sig om drygt ett 30-tal personer som rest från Sverige till främst Somalia, Afghanistan och Pakistan. Och intresset för denna typ av resor ökar, enligt Säpo.

Även den svenske självmordsbombaren Taimour Abdulwahab al-Abdaly som i december förra året sprängde sig i centrala Stockholm hade enligt vad flera källor uppgett rest utomlands för träning, till Irak, före attentatsförsöket. Men enligt lagen är det i sig inte brottsligt.

– Den svenska förberedelselagstiftningen täcker inte sådant som att delta i ett träningsläger, eller för att resa för att delta i ett. Och hur en sådan lagstiftning som skulle komma åt detta skulle se ut det har jag svårt att säga, men det är självklart ett problem, säger Agnetha Hilding Qvarnström, som är åklagare och även utredningsledare för attentatsförsöket i Stockholm förra året.

I vårt grannland Danmark däremot har polisen större befogenheter. Det säger Peter Hansen, forskare och expert på terrorism vid det danska institutet för internationella studier, DIIS.

Landets antiterrorlagstiftning från 2005 och 2006 gör det lättare för danska säkerhetspolisen PET att övervaka misstänkta personer genom till exempel elektronisk avlyssning, och även ta in personer till förhör som är på väg till eller varit i utländska områden kopplade till terrorism.

– Man kan ta in folk efter att de till exempel varit i Pakistan eller var de nu varit, i Somalia kanske. Vilket man kan göra både före och efter resan. Om man har misstankar eller andra indicier på att personen varit på ett träningsläger, säger Peter Hansen.

Men samtidigt som dansk polis troligtvis lyckats förhindra flera terroristbrott på senare tid så är lagstiftningen där också debatterad och kritiserad för att för hårt inskränka i människors demokratiska rättigheter, säger Peter Hansen.

Och att ge polisen större befogenheter att förhindra sådana här resor kan innebära risker för rättssäkerheten, säger också Johan Pehrson, rättspolitisk talesman för Folkpartiet. Men möjligheten borde ses över, säger han.

– Det är klart, är detta ett reellt problem då har ju jag en skyldighet att fundera på hur man ska kunna förstärka möjligheten för polisen att sätta stopp för det här. För det finns ju inte en människa som kan tycka att det är vettigt att vi ska tillåta praktiska träningsläger som indirekt i sig är en uppmaning till terrorbrott i form av stämpling, säger Johan Pehrson.

EU-kritik mot Greklands flyktingpolitik

EU-kommissionären Cecilia Malmström är mycket kritisk till hur Grekland behandlar asylsökande. Hon tycker inte att landet tar sitt ansvar som medlem i passunionen Schengen, och hon är mycket tveksam till Greklands kritiserade planer på att bygga någon slags barriär för att skydda sin gräns mot Turkiet.

Cecilia Malmström. Foto: Juha Roinnen/Scanpix. Cecilia Malmström. Foto: Juha Roinnen/Scanpix.

– Vi vill ju helst inte se murar i Europa, det är ju ingen långsiktig lösning på de problem Grekland har. Samtidigt har ju varje land rätt att skydda sina gränser, säger EU-kommissionär Cecilia Malmström.

Bland annat FN:s flyktingorgan UNHCR och flera flyktingorganisationer har kritiserat Greklands planer på att bygga ett över tolv kilometer långt stängsel på gränsen mot Turkiet. I nästa vecka hoppas Cecilia Malmström få mer information i den här frågan när hon träffar den ansvarige grekiske ministern.

I höstas tog sig varje dag hundratals asylsökande över gränsen mellan Turkiet och Grekland, framför allt många flyktingar från Afghanistan och Pakistan.

Enligt Cecilia Malmström har Greklands asylsystem i praktiken kollapsat under trycket från tiotusentals människor på flykt. Som ansvarig EU-kommissionär har hon flera gånger kritiserat Grekland, inte minst vad gäller boendeförhållanden för många asylsökande, som hon kallar ”ovärdiga”.

I slutet av oktober tvingades Grekland be om hjälp av EU:s gränskontrollmyndighet Frontex för att skydda sin gräns och ta hand om asylsökande. Frontex mandat går ut i början av mars, men Cecilia Malmström har inget stort hopp om att Grekland tills dess ska ha lyckats bygga upp ett eget fungerande system.

– Det kommer ta tid att bygga upp ett sådant system, vi är här för att hjälpa dem, men de måste ta ett större ansvar än vad de gör i dag.

Grekland lever i dag inte upp till sitt ansvar som medlem i passunionen Schengen, säger Cecilia Malmström.

– Schengen bygger på fri rörlighet inom EU, men att varje land kontrollerar sin yttre gräns, och det klarar inte Grekland i dag. Det är ju därför vi är där och försöker hjälpa dem.

Hur aktuellt är det att säga åt grekerna att om ni inte skärper er till det här datumet så får ni inte vara med längre?

– Det kan bara medlemsländerna avgöra. Den frågan står inte på agendan, säger EU-kommissionär Cecilia Malmström.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4290105

بودجه افغانستان، از کمک خارجی تا درآمد داخلی

در حالیکه دولت افغانستان کم کم آماده می شود تا مسئولیت های امنیتی را از نیروهای بین المللی به عهده بگیرد، تامین مصارف دولت از درآمد های داخلی بدون اتکا به کمکهای خارجی یکی از مهمترین مباحث مربوط به روند انتقال این مسئولیت است

 

در حالیکه دولت افغانستان کم کم آماده می شود تا مسئولیت های امنیتی را از نیروهای بین المللی به عهده بگیرد، تامین مصارف دولت از درآمد های داخلی بدون اتکا به کمکهای خارجی یکی از مهمترین مباحث مربوط به روند انتقال این مسئولیت است

کلیرلاکهرت مدیر اجرایی انستیتیوت موثریت دولت و یکی از مولفان کتاب نجات دولت ها از ناکامی  می گوید که نظام مالی عمومی در حقیقت توانایی یک دولت در ایجاد و مدیریت درآمدها بالا است و از اهمیت ویژه در بقا و موثریت یک دولت برخوردار است.

(Fixing Failed States)

به نظر خانم لاکهرت، یک نظام شفاف و قانونمند مالی در مشروعیت بخشیدن به دولت و ایجاد ثبات در یک کشور به مراتب بیشتر از یک نظام متکی بر کمک های خارجی مفید است

خط آهن حیرتان_ مزار

افغانستان تلاش می کند با احداث جاده و راه آهن درآمدهایش را از راه ترانیزیت کالا افزایش دهد

به نظر خانم لاکهرت، یک نظام شفاف و قانونمند مالی در مشروعیت بخشیدن به دولت و ایجاد ثبات در یک کشور به مراتب بیشتر از یک نظام متکی بر کمک های خارجی مفید است.

نظام مالی عامه در افغانستان در دو بودجه که دولت این کشور در آغاز سال مالی طرح می کند، با جزییات انعکاس می یابد. بودجه عادی که شامل در آمد و مصارف ثابت در یک سال می شود و بودجه توسعه ای که شامل خرج و دخل مربوط به پروژه های توسعه ای است.

عزیز شمس سخنگوی وزارت مالیه(دارایی) افغانستان در مورد ساختار بودجه های جاری افغانستان می گوید بودجه عادی این کشور در سال جاری میلادی ٢.٣ میلیارد دلار و بودجه توسعه ای ٢.٠٤چهار میلیارد دلار است.

سهم منابع داخلی در تامین بودجه افغانستان

سخنگوی وزارت مالیه می گوید که از حدود ٢.٥ میلیارد بودجه عادی تنها چیزی کمتر از یک و نیم میلیارد آن از منابع داخلی تامین می شود و بودجه توسعه ای که مسلما” منبع آن کمکهای خارجی است.

اما او می گوید:” در نه سال گذشته تغییرات مثبت به وجود آمده است. ” درآمد های دولت از حالت نهایت محدود هشتاد میلیون دلار در نه سال پیش به بیشتر از ١.٣ میلیارد دلار رسیده است. ازین جهت پیشرفت عمومی مثبت است. نکته عمده درین است که هنوزهم این درآمد نمی تواند پایگاه اساسی برای یک دولت مدرن باشد.”

بودجه عادی حیاتی ترین عنصر حفظ ثبات در یک کشور به شمار می رود و معمولا به صورت کامل از منابع داخلی تامین می شود. افزون بر آموزش و پرورش، خدمات بهداشتی، تحصیلات عالی، حمل و نقل و دیگر خدمات، بخش اعظم بودجه عادی صرف تامین مصارف نیروهای امنیتی در افغانستان می شود. در حال حاضربخش اعظم این مصارف را ایالات متحده و دیگر اعضای جامعه بین المللی با کمکهای خود به افغانستان، تامین می کند.

مصارف عادی ارتش و پلیس افغانستان اکنون حدود یک میلیارد دلار در سال است. آمریکایی است اما پیش بینی می شود که با افزایش این نیروها تا اواخر سال ٢٠١٤ این مصارف تا سه میلیارد دلار در سال افزایش یابد و به این ترتیب برای تامین مصارف عادی، دولت افغانستان به چیزی بیشتر از چهار میلیارد دلار نیاز خواهد داشت.

کارشناسان اقتصادی به این باور اند که برای دست یافتن افغانستان به استقلال مالی و ثبات، این پول باید از منابع داخلی تامین شود. اما آیا افغانستان قادر به این کارهست؟

اشرف غنی احمدزی می گوید که اگر مدیریت موثر صورت گیرد، افغانستان منابع کافی برای تامین هزینه های دولتی دارد. او می گوید عمده ترین منبع درآمد آینده افغانستان در چند بخش نهفته است. ”اول معادن افغانستان. البته یک بخش از معادن در ظرف دو تا پنج سال به چشمه های درآمد زا تبدیل خواهند شد اما قسمت عمده آن در پنج تا پانزده سال دیگر زمان نیاز دارد که به بهره برداری برسد.

همچنین کشاورزی و معادن افغانستان در صورت سرمایه گذاری لازم و درست منابع خوب و دراز مدتی درآمد برای افغانستان خواهند بود.

بخش دیگری که می تواند برای افغانستان درآمدزا باشد، ترانزیت است. زیربنا ها به تدریج درحال ساختن هستند، در آینده ما امکانات زیادی داریم که به پل ارتباطی آسیا تبدیل شویم. در آن صورت پولی که از راه ترانزیت به بودجه افغانستان سرازیر می شود، احتمالا” میلیاردها دلارخواهد بود.”

عبدالقدیر فطرت رئیس بانک مرکزی افغانستان نیز بر تحکیم سیستم مالیات، حمل و نقل و تعرفه های گمرکی به عنوان دیگر منابع مهم درآمد برای دولت افغانستان تاکید می کند.

چالشها

همه کارشناسان توافق دارند که معادن، حمل ونقل، ترانزیت، وضع مالیات بر در آمدها و محصولات گمرکی بخش های اساسی هستند که می توانند درآمد داخلی در افغانستان را افزایش دهند؛ به گونه مثال ذخایر معادن افغانستان از یک تا سه هزار میلیارد دلار برآورد شده است و در صورت بهره برداری، سالانه میلیاردها دلار را می تواند به بودجه ملی افغانستان سرازیر کند.

حمل و نقل و ترانزیت می تواند سالانه حدود نیم میلیارد برای افغانستان درآمد داشته باشد اما دریافت و افزایش درآمد ازین بخش ها با چالشهای زیادی روبرو است.

نخستین گام وضع چارچوب های قانونی و حقوقی است و این چارچوب ها به شکل مدرن آن وجود دارند ولی به گفته محمود صیقل کارشناس اقتصادی و از مسئولان پیشین برنامه استراتیژی توسعه ملی افغانستان، مشکل اصلی عدم تطبیق قانون و قانون شکنی است.

محصولات گمرکی تا کنون مهمترین عامل افزایش درآمد داخلی در نه سال گذشته بوده است که به گفته سخنگوی وزارت مالیه افغانستان پنجاه درصد تمامی درآمد داخلی این کشوررا تشکیل می دهد. اما اتکای بیش از حد بر محصولات گمرکی که بیشتر هم ناشی از واردات است، مشکلات اساسی ایجاد می کند. اشرف غنی احمدزی می گوید هرچه درصد اتکا بر محصولات گمرکی در یک کشور بیشتر باشد، از ضعف اقتصادی آن کشور حکایت می کند.

به نظر آقای احمد زی سهم پنجاه درصدی محصولات گمرکی در بودجه عادی زیاد است. سهم محصولات گمرکی در درآمد داخلی باید تا کمتر از بیست درصد کاهش پیدا کند. تلاش بیشتر باید روی افزایش سهم مالیات بر درآمد متمرکز شود.

یکی دیگر از اساسی ترین منابع تامین درآمد داخلی دولت، مالیات است و دولت افغانستان تلاش دارد تا آن را افزایش دهد. اشرف غنی احمدزی می گوید که شمار مالیات دهندگان در یک مملکت معیار اصلی رابطه و مسئولیت متقابل میان دولت و شهروندان یک کشور است.به گفته او از نظر تاریخی از زمان عبدالرحمن خان تا آغاز دوره امان الله افغانستان دارای یک نظام مالیاتی قدرتمند بود و این نظام سپس از بین رفت

مقامهای افغان می گویند بیش از نصف درآمد داخلی این کشور از درآمد های گمرکی به دست می آید

اقتصاد غیر رسمی

عبدالله کاظم اقتصاد دان افغان در آمریکا می گوید که فساد اداری از یک سو و نبود قوانینی که هر طرف را ملکف به گذارش دهی درآ مدها بکند، از جمله چالشها در برابر ایجاد یک نظام موثر مالی است. از نظر او یک چالش عمده دیگر در برابر جمع آوری منظم مالیات و افزایش درآمد، موجودیت یک حوزه بزرگ دیگر بنام اقتصاد غیر رسمی است.

رئیس بانک مرکزی افغانستان می گوید حدود شصت درصد اقتصاد مجموعی افغانستان غیر رسمی است؛ به این معنی که دولت افغانستان به نحوی از شصت درصد فعالیتهای اقتصادی در این کشور مالیات دریافت نمی کند و این فعالیت های اقتصادی در اسناد دولتی به ثبت نمی رسند. برخورد با این مشکل نیز نیازمند گسترش حاکمیت قانون و موثریت اداری دولت افغانستان است.

معادن افغانستان نیز که امیدواریهای زیادی را در میان دولتمردان و مردم افغانستان ایجاد کرده، نمی تواند در کوتاه مدت تامین کننده مصارف دولت این کشور باشد. استفاده از منابع زیر زمینی و بهره گیری از سود اقتصادی آن به برنامه ریزی میان مدت و دراز مدت نیاز دارد. محمود صیقل کارشناس اقتصادی می گوید که نمی توان در کوتاه مدت و حتی میان مدت روی درآمد معادن افغانستان حساب کرد.

یکی دیگر از منابع بالقوه درآمد برای افغانستان ترانزیت است که مهمترین پروژه مطرح در آن تمدید خط لوله گاز ترکمنستان از طریق افغانستان به جنوب آسیا است. موافقتنامه ای که تمدید آن در سطح دولت ها اخیرا” میان رهبران افغانستان، پاکستان، ترکمنستان و مسئولان هندی در عشق آباد به امضا رسید.

در صورت عملی شدن این پروژه، تخمین می شود که درآمد دولت افغانستان از آن دو صد میلیون دلار در سال خواهد بود. اما چالش های زیادی هنوز در برابر اجرای آن وجود دارد.

روی هم رفته افغانستان در موقعیتی قرار گرفته است که چشم انداز ظرفیت های تامین درآمد خود را روشن تر از گذشته می تواند ببیند. این چشم انداز خوش بینی ها را درین مورد افزایش داده است که دولت افغانستان در سالهای آینده بتواند با فایق آمدن بر چالش هایی که اشاره شده به یک استقلال مالی دست کم در تامین هزینه های بودجه عادی نایل آید.

ناامنی در مسیر این خط لوله در افغانستان و پاکستان، عدم تمایل شرکت های سرمایه گذاری بین المللی گاز و نفت برای سرمایه گذاری درین پروژه و بی میلی کامل دو قدرت منطقه ای یعنی روسیه و ایران به عملی شدن این پروژه مهمترین این چالش ها است.

روی هم رفته افغانستان در موقعیتی قرار گرفته است که چشم انداز ظرفیت های تامین درآمد خود را روشن تر از گذشته می تواند ببیند. این چشم انداز خوش بینی ها را درین مورد افزایش داده است که دولت افغانستان در سالهای آینده بتواند با فایق آمدن بر
چالش هایی که اشاره شده به یک استقلال مالی دست کم در تامین هزینه های بودجه عادی نایل آید.

گردانندگان امور مالی دولت افغانستان مسئولیت های دشواری پیشرو دارند و به گفته کلیر لوکهرت یکی از نویسندگان کتاب نجات دولت ها از ناکامی، لازمه افغانستان آرام و مستقل پایان وابستگی به کمک های خارجی و در اولویت قرار گرفتن استقلال مالی این کشور است.

اما این سوال که چه زمانی افغانستان به این هدف دست خواهد یافت؟ جواب مشخصی ندارد.

Kraftig explosion i Kabul

Ett självmordsdåd har på morgonen genomförts i Afghanistans huvudstad Kabul. Minst fyra människor uppges ha dödats.

Självmordsdåd vid minibuss i Kabul. Foto: Musadeq Sadeq/Scanpix. Den avspärrade attentatsplatsen.

Ett trettiotal människor skadades också.

Det var en man som kom körande på en motorcykel som utlöste sin sprängladdning nära en minibuss, i ett område där det finns många regeringsbyggnader och försvarsanläggningar.

De afghanska myndigheterna uppger att talibaner har sagt sig ligga bakom morgonens självmordsdåd.

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=6240&artikel=4286123

Flest uppehållstillstånd till anhöriga och arbetstagare 2010

Förra året fick 91 458 personer uppehållstillstånd i Sverige. Det är minskning med drygt 7 000  personer jämfört med 2009. Det visar Migrationsverkets statistik för 2010. De största grupperna som fick uppehållstillstånd var anhöriga och arbetstagare.

Sammanlagt beviljades 91 458 personer uppehållstillstånd under 2010. Året dessförinnan, 2009, fick 98 644 personer uppehållstillstånd i Sverige.

Flest anhöriga och arbetstagare

Man kan söka uppehållstillstånd i Sverige på olika grunder som till exempel asyl, arbete, studier eller anknytning till någon nära anhörig som är bosatt i Sverige. Under förra året beviljades flest uppehållstillstånd till anhöriga och till arbetstagare.

Under 2010 fick 25 076 personer tillstånd för att de har en anhörig i Sverige. Av dessa var 3 166 personer anhöriga till i Sverige bosatta flyktingar eller skyddsbehövande. Andelen uppehållstillstånd till anhöriga utgjorde 27 procent av det totala antalet uppehållstillstånd 2010. År 2009 fick 34 704 personer uppehållstillstånd som anhöriga varav 9 273 var anhöriga till flyktingar eller skyddsbehövande.

Under 2010 fick 21 584 personer från länder utanför EU tillstånd för att arbeta i Sverige. Det motsvarar 24 procent av samtliga beviljade uppehållstillstånd under året. Här ingår förutom arbetstagare även gästforskare, praktikanter/au-pairer, professionella idrottsutövare med flera samt anhöriga till arbetstagare. Under 2009 fick 21 582 personer arbetstillstånd.

Under 2010 fick 18 030 medborgare från EU/EES-länder uppehållsrätt i Sverige vilket motsvarar 20 procent av det totala antalet beviljade tillstånd förra året. Under 2009 beviljades 17 606 personer uppehållsrätt.

Ett mindre antal, 450 personer beviljades uppehållstillstånd enligt regeln om varaktigt bosatta* i annat EU-land, 57 fler än under 2009.

Något fler gäststudenter, 14 188 (16 procent av samtliga beviljade uppehållstillstånd) fick tillstånd att studera i Sverige jämfört med 2009 då 13 487 gäststuderande fick tillstånd.

Antalet asylsökande ökade med 32 procent

Under förra året sökte 31 819 personer asyl, 7 625 fler än 2009 då 24 194 personer sökte asyl. Det är en ökning med 32 procent. De största grupperna kom från Serbien (6 343), Somalia (5 553), Afghanistan (2 393), Irak (1 977) och Kosovo (1 567). 

Under 2010 fick 12 130 personer uppehållstillstånd efter att ha sökt asyl eller kommit som kvotflyktingar. Det motsvarar 13 procent av samtliga beviljade uppehållstillstånd under förra året.  

Många ensamkommande barn från Afghanistan

Sammantaget 2 393 ensamkommande minderåriga sökte asyl under 2010, en ökning med 143 jämfört med 2009. Närmare hälften, 1 153 barn och ungdomar (48 procent) kom från Afghanistan. Näst största gruppen, 533 ensamkommande minderåriga kom från Somalia.

Under förra året fick 1 351 ensamkommande barn och ungdomar uppehållstillstånd.

*Varaktigt bosatt – en person som har uppehållstillstånd i ett EU-land, men inte är EU-medborgare, kan få en särskild rättslig ställning som varaktigt bosatt om personen haft uppehållstillstånd i EU-landet i fem år. Det ger vissa rättigheter som liknar de rättigheter som EU-medborgare har.

Sidan senast uppdaterad: 2011-01-10
 

Färre fick uppehållstillstånd i Sverige

Förra året fick drygt 91 000 personer uppehållstillstånd i Sverige. Det är 7000 färre än året innan. Och minskningen beror nästan helt och hållet på att anhöriginvandringen från Somalia har minskat kraftigt.

Dan Eliasson, generaldirektör Migrationsverket. Foto: Yvonne Åsell/Scanpix Dan Eliasson. Foto: Yvonne Åsell/Scanpix

Migrationsverkets generaldirektör, Dan Eliasson, säger att minskningen beror på ett antal domar från migrationsöverdomstolen som kom i slutet av 2009.

– Med de domarna skärptes kraven på att man ska styrka sin identitet när man ska förenas med sina anhöriga i Sverige. Tidigare var reglerna lite generösare. Det här har fått direkta effekter på den somaliska gruppen, säger Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson.

Den största delen, ungefär 25 000 av dem som fick uppehållstillstånd i Sverige förra året, var anhöriginvandrare eller kom hit på anknytning, som man också brukar säga.

En mindre del, ungefär 3000 av dem personerna var anhöriginvandrare till flyktingar eller skyddsbehövande som bor här i Sverige.

Betydligt fler personer sökte asyl 2010 än 2009, men bara något fler fick stanna förra året, jämfört med året innan.

De stora folkgrupperna är som tidigare år somalier, afghaner och personer från Irak. Men under förra året sökte över 6000 serber uppehållstillstånd i Sverige, de flesta fick avslag.

– De skäl man angav var mer utav social- och fattigdomskaraktär, och det ger inte rättsskydd i Sverige, säger Dan Eliasson.

I december 2008 blev det betydligt lättare att komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare. 2010 kom 21 600 personer till Sverige för att arbeta, ungefär lika många som året innan.

Men på grund av att konjunkturen har förändrats, är det ännu svårt att dra några slutsatser om hur arbetskraftsinvandringen påverkats av de nya reglerna, enligt Dan Eliasson, generaldirektör på Migrationsverket.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4283240

اعمال مقررات جديد تشديد قانون مهاجرت براساس کار درسال 2011

اعمال مقررات جديد تشديد قانون مهاجرت براساس کار درسال 2011

قوانين ومقررات جديد از جنوري 2011 در سويدن

قوانين ومقررات جديد از جنوري 2011 در سويدن

آخرين آمار وارقام پناهندگي و مهاجرتي سويدن

آخرين آمار وارقام پناهندگي و مهاجرتي سويدن

Inlåst i väntan på att tvångsutvisas

Irak vädjar till Sverige att sluta tvångsutvisa irakier som nekats asyl här. Trots skarp kritik från FN:s flyktingorgan UNHCR fortsätter Sverige som ett av få länder att tvinga tillbaka irakier som inte återvänder frivilligt. Zeinab, 26 år och från Bagdad, är en av de irakier som nu väntar på att tvångsutvisas till Irak.

– Ingen kan skydda mig, säger Zeinab.

Just nu är hon inlåst i Migrationsverkets förvar i Göteborg.

– Jag kom ju till Sverige för att rädda mitt liv, säger Zeinab.

Zeinab berättar att hon fick syra sprutad på sig hemma i Bagdad för att hon bar jeans.

– Jag fick brännskador på benen, men Migrationsverket säger att det här har ju redan hänt, varför ska det hända igen, säger Zeinab.

Zeinab har ingen anhörig kvar i Irak. De finns i USA nu, och eftersom hon är myndig har hon ingen rätt att återförenas med dem.

– Jag håller på att bli tokig, säger Zeinab, jag skadar hellre mig själv än återvänder till Irak. Men det enda de säger till mig här att jag kan få lugnande tabletter.

Det var i februari 2008 som Sverige och Irak skrev det så kallade återtagandeavtalet. Där står det att ”återvändandet ska ske stegvis, humant och under ordnade former.”

Det är det stycket i avtalet som Iraks Sverigeambassadör Hussain al Ameri hänvisar till när han nu vädjar till Sverige att sluta tvångsutvisa irakier som nekats asyl här. Irakier ska inte deporteras från Sverige med tvång, säger han.

– Den irakiska regeringen är redo att acceptera dem som kommer tillbaka frivilligt. Men tvångsdeportering finns det verkligen frågetecken kring.

Det bästa vore, säger Iraks Sverigeambassadör Hussain al Ameri, om Sverige kunde låta irakierna stanna här under en begränsad tid. Då hinner Irak förbereda deras återkomst.

– Mitt råd är att ge dem en chans att stanna och att ge irakierna en chans att förbereda en återkomst av de här migranterna.

Men migrationsminister Tobias Billström ser inga skäl att stoppa utvisningarna av irakier. Han tycker att avtalet fungerar bra.

– Sverige har inte sett någon anledning att revidera det avtal som finns på plats, och vi har inte heller mottagit någon officiell begäran från den irakiska regeringen om att omförhandla det avtal som gäller. Samarbetet mellan svenska och irakiska myndigheter fungerar väldigt väl och har gjort det sadan återtagandetavtalet skrevs under 2008.

Irak vädjar om stopp av tvångsutvisningar

Irak vädjar till Sverige att sluta tvångsutvisa irakier som nekats asyl här. Trots skarp kritik också från FN:s flyktingorgan UNHCR fortsätter Sverige som ett av få länder att tvinga tillbaka irakier som inte återvänder frivilligt.

Billström ser inga skäl att avbryta utvisningarna

Sedan återvändaravtalet trädde i kraft februari 2008 har över 800 irakier utvisats från Sverige med tvång.

Iraks migrationsminister tänker nu öka sina ansträngningar för att förmå länder som Sverige att stoppa tvångsutvisningarna. Det säger Iraks ambassadör i Stockholm i P1-programmet Konflikt i dag.

– Vi kommer nu aktivt att prata med de här länderna för att frysa tvångsutvisningarna, och låta beslutet tas av återflyttarna själva.

Iraks migrationsminister Dendar Najman kommer att inleda en aktiv dialog med de länder, däribland Sverige, som tvångsutvisar irakier. Det säger Iraks Sverigeambassadör Hussain al Ameri och citerar ministerns uttalande i den irakiska tidningen al-sabah tidigare i veckan.

Och migrationsministern betonar att det är de berörda själva som måste avgöra om de ska återvända eller inte.

– De ska bestämma om de vill åka tillbaka eller inte, och de ska inte skickas tillbaka med tvång.

Irakier som inte får uppehållstillstånd i Sverige ska inte deporteras med tvång, säger ambassadören, och ifrågasätter Sveriges tolkning av återvändaravtalet mellan Irak och Sverige.

– Den irakiska regeringen är redo att acceptera dem som kommer tillbaka frivilligt. Men tvångsdeportering finns det verkligen frågetecken kring.

Vi vill att irakier i exil kommer tillbaka, fortsätter Hussain al Ameri, men det är för tidigt. Det saknas jobb, bostäder, skolor och trots att våldet relativt sett har minskat är det fortfarande väldigt osäkert i stora delar av landet. Migrationsminister Tobias Billström. Foto: Henrik Montgomery/Scanpix. Tobias Billström.

Men migrationsminister Tobias Billström ser inga skäl att avbryta utvisningarna, utan tycker att avtalet fungerar väl.

– Sverige har inte sett någon anledning att revidera det avtal som finns på plats. Och vi har inte heller mottagit någon officiell begäran från den irakiska regeringen om att omförhandla det avtal som gäller utan avtalet är i kraft och tillämpas.

– Det kan sägas upp när som helst och så har inte gjorts. Och samarbetet mellan irakiska och svenska myndigheter fungerar väldigt väl och har gjort så sedan återtagandeavtalet skrevs under 2008.

Avsaknaden av ett fungerande mottagningssystem för återvändande exilirakier, som UNHCR har påtalat, är en intern angelägenhet för irakierna och inget som kan styra svenska beslut, anser Tobias Billström.

– Tittar man sedan på situationen när människor kommer tillbaka till Irak så talar vi om fria irakiska medborgare i ett fritt land som för andra gången nu har hållit ett fritt val.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4280088