Det största terroristhotet mot Sverige är enligt Säpo de svenskar som kommer tillbaka efter att ha tränats utomlands i radikala miljöer. Men eftersom det inte är brottsligt att göra sådana resor har polisen heller inga befogenheter att förhindra någon.
I Danmark däremot har polisen större möjligheter där terrorlagstiftningen också är hårdare.
För en dryg månad sedan, vid presentationen av Säpos rapport ”Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige” som överlämnades till regeringen, sa Malena Rembe, chefsanalytiker på Säpos kontraterrorismenhet, så här:
– Det allvarligaste potentiella hotet i Sverige utgörs av att fler svenskar återvänder med utländska erfarenheter av träning och eller våldsanvändning.
De senaste fem åren rör det sig om drygt ett 30-tal personer som rest från Sverige till främst Somalia, Afghanistan och Pakistan. Och intresset för denna typ av resor ökar, enligt Säpo.
Även den svenske självmordsbombaren Taimour Abdulwahab al-Abdaly som i december förra året sprängde sig i centrala Stockholm hade enligt vad flera källor uppgett rest utomlands för träning, till Irak, före attentatsförsöket. Men enligt lagen är det i sig inte brottsligt.
– Den svenska förberedelselagstiftningen täcker inte sådant som att delta i ett träningsläger, eller för att resa för att delta i ett. Och hur en sådan lagstiftning som skulle komma åt detta skulle se ut det har jag svårt att säga, men det är självklart ett problem, säger Agnetha Hilding Qvarnström, som är åklagare och även utredningsledare för attentatsförsöket i Stockholm förra året.
I vårt grannland Danmark däremot har polisen större befogenheter. Det säger Peter Hansen, forskare och expert på terrorism vid det danska institutet för internationella studier, DIIS.
Landets antiterrorlagstiftning från 2005 och 2006 gör det lättare för danska säkerhetspolisen PET att övervaka misstänkta personer genom till exempel elektronisk avlyssning, och även ta in personer till förhör som är på väg till eller varit i utländska områden kopplade till terrorism.
– Man kan ta in folk efter att de till exempel varit i Pakistan eller var de nu varit, i Somalia kanske. Vilket man kan göra både före och efter resan. Om man har misstankar eller andra indicier på att personen varit på ett träningsläger, säger Peter Hansen.
Men samtidigt som dansk polis troligtvis lyckats förhindra flera terroristbrott på senare tid så är lagstiftningen där också debatterad och kritiserad för att för hårt inskränka i människors demokratiska rättigheter, säger Peter Hansen.
Och att ge polisen större befogenheter att förhindra sådana här resor kan innebära risker för rättssäkerheten, säger också Johan Pehrson, rättspolitisk talesman för Folkpartiet. Men möjligheten borde ses över, säger han.
– Det är klart, är detta ett reellt problem då har ju jag en skyldighet att fundera på hur man ska kunna förstärka möjligheten för polisen att sätta stopp för det här. För det finns ju inte en människa som kan tycka att det är vettigt att vi ska tillåta praktiska träningsläger som indirekt i sig är en uppmaning till terrorbrott i form av stämpling, säger Johan Pehrson.