Svenska Press

Afghanistan har i dag fått löften om internationellt stöd med mångmiljardbelopp i åtminstone tio år efter det att de internationella styrkorna lämnat landet i slutet av 2014.

Utfästelserna kommer som del av den stora Afghanistankonferens som hålls i dag i Bonn där 85 länder och 15 internationella organisationer försöker staka ut en framtid för Afghanistan efter 2014.

Landets behov är enorma, världsbanken uppskattar dem till närmare 50 miljarder kronor om året för att finansiera staten och den armé på 350 000 man som ska byggas upp för att gradvis ersätta de utländska styrkorna.

Som motprestation krävs av Afghanistan att det tar itu med vanstyre, korruption och brister vad gäller mänskliga rättigheter. Det lovade den afghanske presidenten här i dag. Men sådana löften har givits förr, och inte hållits.

Om Afghanistan ska ha en framtid behöver det mer än utländskt bistånd och bättre styre. Och slutdokumentet här i dag listar andra nödvändiga förutsättningar: en intern afghansk fredsprocess med talibanerna, med förbehållet att de som ingår i den måste avsvära sig våld och respektera mänskliga och kvinnors rättigheter, och en region där grannländerna spelar en konstruktiv roll och inte använder Afghanistan för egna intressen och konflikter genom ombud.

Att Pakistan, nyckelaktören i det sammanhanget, bojkottade konferensen här illustrerar vidden av det problemet.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4839183

I Afghanistan har president Hamid Karzai invigt ett traditionellt rådslag, eller loya jirga. Syftet är att diskutera ett fortsatt militärt samarbete med USA, också efter 2014 när utländska stridande förband ska ha lämnat landet.

Det är tvåtusen äldstar från hela Afghanistan som nu samlas under strikt säkerhetspådrag i Kabul. President Hamid Karzai är angelägen om att USA ska ha kvar soldater i Afghanistan också efter 2014, för att förhindra att talibanerna tar över landet igen.

Men han behöver politiskt stöd för att invitera amerikanerna att stanna kvar, och han hoppas få det under loya jirgan som började i dag.

Det är oklart om USA är redo att gå med på de krav som Karzai och jirgan ställer. Det är inte heller klart vilken juridisk status en loya jirga har i ett land där parlamentet är tänkt att vara det viktigaste organet.

Mötet är också tänkt att utforska vägar att starta samtal med talibanerna. Men talibanerna har hotat döda alla som har något att göra med loya jirgan, och därför skyddas mötet just nu av hundratals poliser och soldater.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4804724

När Afghanistan nämns är det ofta i samband med ord som krig eller terror. Men på Etnografiska muséet i Stockholm vill man sätta landet i ett annat sammanhang. Genom den kringresande utställningen Afghanistan – i världens visar de upp landets kulturarv, som har inspirerats av kulturer från öst till väst.

Den elfte november inviger utrikesministern Carl Bildt utställningen och dagen innan det gästades muséet av Afghanistans vice kulturminister, Omar Sultan.

– Vi behöver via den andra sidan av Afghanistan, att Afghanistan inte bara är de saker som man  hör, utan att Afghanistan har ett kulturarv. Det tillhör inte bara oss, utan hela mänskligheten, hela världen, säger Omar Sultan.

På sätt och vis har han rätt. Genom den legendariska sidenvägen som gick igenom Afghanistan, möttes människor från öst till väst. Därför kan Etnografiska muséet ställa ut indiskt inpisrerade elfenbensskulpturer, guldkronor från centralasiens nomader och skålar influerade av dåtiden Mesopotamien. Forskningschefen Eva Myrdal pekar på en vas med män som plockar dadlar. Den är gjorde några år före kristus och kommer från Egypten.

– Här har vi många exempel på kontakt med omvärlden. Det är väldigt, väldigt fint hantverk och charmigt måleri, vilket pekar västerut och pekar de del som är nordöstra Afrika.

Utställningen som har lånats ut av Afghanistans nationalmuseum i Kabul har tidigare visats i USA, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. Omar Sultan säger att de reser runt med skatterna för att påminna världen, och allra mest afghanerna själva, vad de en gång var. Han säger att dom under kriget har förlorat sin identitet.

– 30 års krigande är svårt att förstå. Att man har varit i krig i 30 år och inte sett något annat än krig. Men vi måste hitta ett sätt att få dem att känna att de är afghaner och att de tillhör det afghanska samhället. Om vi inte gör det, hur länge ska vi behöva vara i krig?

De drygt 200 objekten som ställs ut är en del av den samling av 23 000 skatter som afghanska kulturarbetare och politiker satte livet till att skydda efter att Sovjetunionen ockuperat landet 1978. De låste in dem i valv, som bara kunde låsas upp av de sju nycklar som delats ut till olika personer. Men utöver de undangömda fynden har en stor del av landets kulturarv förstörts de senaste decennierna. Och Omar Sultan säger att den kultur som skapas i dag, skiljer sig från den som gjordes förr.

– Kulturen har skadats, och vi måste hitta en medecin som kan läka den, säger han.

Johanna Rudbäck

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=4794936

Den svenska styrkan i Afghanistan kommer att lämna sin huvudbas i Mazar-i-Sharif. Det är en del av uppgörelsen mellan regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet som innebär att styrkan dras ner från drygt 500 personer i år till cirka 200 år 2014.

En taliban med en bomb gömd i sin turban mördade Afghanistans förre president, fredsförhandlaren Burhanuddin Rabbani, vid ett självmordsdåd. Ytterligare ett terrordåd slog därmed mot den afghanska innersta kretsen.

Attentatet utfördes i Rabbanis hem i diplomatkvarteren i centrala Kabul på tisdagen. Självmordsbombaren lyckades med uppsåtet att döda den person som ansågs vara avgörande i fredsförhandlingarna med talibangrupper i landet.

President Hamid Karzai beslutade att snarast avbryta sin resa till New York och debatten i FN:s generalförsamling som inleds på onsdagen.

Han valde dock att först möta USA:s president Barack Obama, innan han beordrade sitt plan att återvända till Afghanistan.

Utrikesdepartementets talesman sade att Karzai fattat beslutet ”efter att han fått det oerhört tragiska beskedet om professor Rabbanis död denna kväll i en terrorattack i Kabul genomförd av fiender till freden i Afghanistan”.

Men dådet som utfördes i ett av de bäst bevakade området i hela Afghanistan visar sårbarheten för talibanernas attacker mot maktens centrum.

En närstående medhjälpare till Rabbani sade att två talibaner färdats till hans hem tillsammans med Karzais rådgivare Masoom Stanekzai.

När Rabbani, som leder Afghanistans Högsta fredsråd, anlände för att välkomna dem i entrén, omfamnas han av en av männen som samtidigt detonerar sprängladdningen i turbanen.

Presidentrådgivaren Stanekzai skadades svårt vid attentatet.

Rabbani var president under 1990-talet när Mujahedinstyrkor slogs om kontroll över landet efter den sovjetiska reträtten. Hans bakgrund gjorde honom väl lämpad att föra fredsförhandlingarna.

-Det här är ett svårt slag mot fredsprocessen och en stor förlust för Afghanistan. Rabbani var framgångsrik i att förmå talibanska krigare att delta i fredsprocessen, sade Sadiqa Balkhi som ingår i fredsrådet.

TT

En nyckelperson i Afghanistans turbulenta moderna historia

Burhanuddin Rabbani föddes1940 i norra Afghanistan. Framstående forskare och skriftlärd i islamisk teologi och lagstiftning.

Professor vid 23 års ålder vid Kabuls universitet. Studier vid ett universitet i Kairo fram till 1968. Återvände till Afghanistan för att leda islamistisk ungdomsrörelse.

Tvingades i exil 1974. Ledande position bland Mujahedin under Sovjetinvasionen 1979. Blev president 1992 under ett år efter Sovjetreträtten och fortsatte ha ledande politiska uppdrag fram till talibanernas maktövertagande 1996.

Ansågs ha stort inflytande över den militanta oppositionen Norra alliansen. Rabbani utnämndes av president Hamid Karzai att leda Högsta fredsrådet.

Källa: BBC/TT

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4706249

Minst fyra explosioner skakade på förmiddagen den afghanska huvudstaden Kabul och våldsamma eldstrider pågår för närvarande. En polis ska ha dödats och två skadats, rapporterar Reuters.

En polis ska ha dödats och två skadats under angreppet i Kabul, enligt nyhetsbyrån.

Fyra till fem angripare har förskansat sig i ett hotellbygge i närheten av USA:s ambassad och Abdul Haq-torget, säger en polistalesman till AFP.

– Strider pågår. De finns i byggnaden. De har granatgevär, raketer och vapen, sade polisen Mohammed Zadir till Reuters.

– Den svenska ambassaden är inte hotad, men vi försöker hålla oss uppdaterade på vad som sker. Motståndarna har tagit sig in i ett hus i centrala Kabul och beskjuter därifrån Isaf-högkvarteret och antagligen också den amerikanska ambassaden, säger Sveriges ambassadör Torbjörn Pettersson till SvD.

Angriparna har skjutit iväg flera granater, bland annat en som uppenbarligen var riktad mot USA:s ambassad, men missade, rapporterar BBC från Kabul. Fler attentatsmän uppges ha tagit betäckning i ett pågående höghusbygge i området.

Talibanernas talesman Zabibullah Mujahid sade på telefon till nyhetsbyrån Reuters att ”Huvudmålet för angriparna är underrättelsetjänstens byggnad” och i ett sms till en annan nyhetsbyrå, AFP, beskrev Mujahid attacken som en ”kraftig självmordsattack mot lokala och utländska underrättelsefaciliteter”.

– Jag kan inte säga att jag är överraskad över attacken, hotbilden har varit konstant det senaste halvåret. Det sägs att den afghanska säkerhetstjänsten blivit effektivare och avvärjer nio av tio attackförsök. Men i bland slinker motståndarna igenom, säger Torbjörn Pettersson, vars ambassad ligger ungefär en och en halv kilometer från platsen för de nu pågående striderna där afghanska soldater tillsammans med utländska soldater försöker neutralisera de talibanska självmordsbombarna.

För tre veckor sedan lyckades talibanerna också ta sig in i centrala Kabul och attackerade det brittiska rådets kontor. Tolv personer dog i attacken.

I helgen lyckades också en självmordsbombare ta sig in till en amerikansk bas i provinsen Wardak i en lastbil fylld med sprängmedel. Minst 78 amerikanska soldater skadades i den attacken.

JAN BLOMGREN

08-13 56 20 jan.blomgren@svd.se

Fler artiklar av skribenten

 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/usas-ambassad-under-attack_6464988.svd#after-ad

Minst fyra explosioner skakade Kabul i Afghanistan och skottlossning hördes efter åtminstone en av smällarna, rapporterar Reuters.

http://www.nyheterna.se/1.2277905/2011/09/13/flera_explosioner_i_kabul_i_afghanistan

– Det finns flera beväpnade angripare vid Abdul Haq-torget. Det kan röra sig om självmordsbombare, men det är oklart för närvarande, sade Mohammad Zahir på polisen i Kabul.

Afghanska talibaner hävdar för Reuters att de har ”flera beväpnade angripare” på plats i Kabul, i en attack mot den afghanska underrättelsetjänsten.

”Kraftig” insats

– Huvudmålen för angriparna är underrättelsetjänstens byggnad och ett departement, sade talibantalesmannen Zabibullah Mujahid på telefon till Reuters, samtidigt som han i ett sms-meddelande till AFP beskrev attacken som en ”kraftig självmordsattack mot lokala och utländska underrättelsefaciliteter”.

Svenska ambassaden följer dådet

Sveriges ambassad i Kabul följer utvecklingen kring attackerna i den afghanska huvudstadens diplomatkvarter.

Enligt UD:s presstjänst är dock inte den svenska ambassaden eller personalen utsatt, då den nyligen flyttat från de angripna kvarteren.

– De är inte själva drabbade, säger Karin Nylund på UD:s presstjänst till TT.

Kabul TT-Reuters

http://www.nyheterna.se/1.2277905/2011/09/13/flera_explosioner_i_kabul_i_afghanistan

Antalet dödsoffer efter terrorattackerna i Norge stiger. Minst 84 sköts till döds på ungdomslägret i Utöya, några timmar efter bombattentatet i centrala Oslo där sju personer dog. I dag råder sorg i vårt grannland. Totalt har 91 personer dött. Norska medier rapporterar nu om att polisen i Norge söker efter ytterligare en gärningsman.

– Det är ofattbart, det är omöjligt att ta in. Vi sliter med att det är omöjligt att förstå, säger Björn Unneland som har köpte en hel bunt dagstidningar i dag för att försöka sätta sig in i den blodiga gårdagens händelser.

En man, en 32-årig högerextremist och antimuslim, är misstänkt för att ha orsakat allt. En teori är att ungdomslägret var huvudmålet och bombattacken mot regeringskansliet i centrala Oslo gjordes som en avledningsmanöver.

Nu går mångas tankar till alla hans offer och deras anhöriga.

– I första hand tanker jag på deras släkt och vänner. Men också på att vi har inbillat oss att Oslo var en trygg stad. Det är den ju inte, säger Ester Kaase.

Det är just det att man gått trott att man levt i en bra och trygg värld, men så är den inte det. Det gör många otrygga i dag. Det går inte att sätta ord på det, säger Sia Anwar.

Sia Anwar är rädd att det här skall kunna hända igen. Den känslan delar han med många i Norge i dag.

En nära rådgivare till Afghanistans president Hamid Karzai mördades i går av talibanerna. Två beväpnade män trängde in i huset och mördade rådgivaren och en afghanistansk parlamentariker.

Jan Mohammed Khan var en av president Karzais närmaste rådgivare. I går trängde två beväpnade män, iförda självmordsvästar fyllda med sprängämnen, in hans hem i huvudstaden Kabul. Jan Mohammed Khan och en afghanistansk parlamentariker som också befann sig i huset dödades, precis som de två attentatsmännen.

Talibanerna har tagit på sig dådet och säger att Khan mördades eftersom han hjälpte utländska trupper att genomföra nattliga räder mot afghaner. Räder som lett till att hundratals talibaner dödats eller tagits till fånga.

Attentatet ägde rum bara några dagar efter att president Karzais halvbror mördades i ett annat attentat av talibanerna.

I går var också dagen som de internationella trupperna började överlämna ansvaret för säkerhetsläget i landet till den afghanska militären. I provinsen Bamiyan genomfördes en ceremoni för att markera händelsen. Dock utan några större åthävor, eftersom talibanerna hotat med attentat för att visa hur svag centralregeringen är. I Bamiyan blev det inget attentat, men i stället alltså i huvudstaden Kabul.

I går var också sista arbetsdagen för den högste amerikanske befälhavaren i Afghanistan, David Petraeus. I dag lämnar han över befälet till John Allen och åker hem för att bli chef för underrättelseorganisationen CIA.

Enligt planerna ska alla utländska soldater ha lämnat Afghanistan 2014. I dag finns det ungefär 150 000 utländska soldater i landet.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4606316