انجمن افغانها در سویدن | په سویدن کی دافغانانو ټولنه | Afghanska Föreningen i Sverige

Svenska Press

Sima Samar får Right Livelihood-pris

STOCKHOLM. En amerikansk ickevåldspionjär, en förespråkare för mänskliga rättigheter i Afghanistan och en brittisk kampanj mot vapenexport delar årets Right Livelihoodpris på 150 000 dollar. Hederspriset går till den turkiska miljörörelsens grundare.

Den välkända afghanska läkaren Sima Samar belönas för sina insatser för mänskliga rättigheter. Hon lät under talibanstyret 1996–2001 i hemlighet bygga sjukhus och skolor för flickor. Hon tog initiativ till bygget av tolv kliniker och tre sjukhus i Afghanistan, och till 71 skolor i Afghanistan och 34 skolor för afghanska flyktingar i Pakistan.

– Sima Samar får fortfarande dagliga hot för sitt arbete och hon säger själv att priset blir ett skydd för henne, säger stiftelsens vd Ole von Uexkull.

Gene Sharp, världens främste ickevåldsexpert, får priset för att hans teorier och praktiska råd för att nå politiska förändringar utan våld har fått stor spridning i världen. Hans råd användes av de baltiska staterna när de blev fria från Sovjetunionen 1991, inom fredsrörelsen i Serbien, under protesterna i Iran efter presidentvalet 2009 och under den arabiska våren i Egypten.

Den brittiska kampanjen mot vapenexport har enligt prisjuryn verkat framgångsrikt för att ha stärkt opinionen mot den brittiska regeringens stöd till vapenindustrin.

Hederspriset går till Hayrettin Karaca som grundade den turkiska miljörörelsen.

http://www.expressen.se/nyheter/sima-samar-far-right-livelihood-pris/

 

Läs mer
Svenska Press

Norge i krig: Uppdrag Afghanistan

Dokumentärserie om norska soldater i Afghanistan Följ soldaterna på uppdrag under sex månader
Större delen av dokumentärserien utspelas i baslägret under förberedelser av olika uppdrag, och därefter i möten med afghansk lokalbefolkning och afghanska myndigheter. Dokumentärserien följer bland andra ”fotsoldaterna” Steve Hansen (34) och Sigve Digernes (24) som ingår i Task Unit, en infanterienhet från Telemarksbataljonen, samt översten Rune Solberg (46), som leder den norska styrkan (PRT) och har ansvaret för 50 soldater under sex månader i det norska lägret i Meymaneh i Faryabprovinsen

http://www.svt.se/norge-i-krig-uppdrag-afghanistan/se-program/article306224.svt?autostart=true

اشتراک سربازان نارویژی در عملیات نظامی در خاک افغانستان 

فلم مستند که در چند سریال در تلویزیون سویدن در معرض نمایش قرار گرفته است . این فلم برای یک ماه قابل دسترسی میباشد

 

Läs mer
Svenska Press

”USA bidrog till FN-svenskens död”

http://www.svtplay.se/klipp/273660/-usa-bidrog-till-fn-svenskens-dod-

Hemliga dokument visar Sju personer dödades när FN-kontoret i Mazar-i-Sharif attackerades i april i fjol. Hemliga dokument som SVT tagit del av visar nu att folkmassan styrdes om av säkerhetspersonal från det amerikanska konsulatet – som var demonstranternas ursprungliga mål.

PUBLICERAD 4 SEPTEMBER 2012 – 19:39 – UPPDATERAD 4 SEPTEMBER 2012 – 23:47

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten
DELA VIA E-MAIL
SKRIV UT
RELATERAT
Intern länk: UD tvivlar på anklagelserna mot USA-militär
Den svenske människorättsjuristen Joakim Dungel och den norska militärrådgivaren Siri Skare var två av de sju FN-anställda som föll offer för den ursinniga folkmassa som stormade FN-kontoret i Mazar-i-Sharif, Afghanistan, den 1 april förra året.

I en ny dokumentär kan SVT i samarbete med norska NRK avslöja att demonstranternas ursprungliga mål var det amerikanska konsulatet – men amerikansk säkerhetspersonal pressade arrangörerna av demonstrationen att välja en annan riktning. Det självklara målet blev då i stället det mer oskyddade FN-kontoret.

Protester mot koranbränning

Tragedin i Mazar-i-Sharif föregicks av flera händelser; i mars 2011 bränner den amerikanske pastorn Terry Jones offentligt en koran i Florida och hävdar att den 11 september borde utses till ”koranbrännardagen” till minne av terrorattacken i New York.

Jones koranbränning utlöste snabbt protester på flera håll i Afghanistan. Den 1 april, hålls fredagsbönen i Mazar-i-Sharif, där flera religiösa ledare talar och manar afghanerna till att protestera mot USA. En planerad demonstration som ansökt om tillstånd att marschera mot amerikanska konsulatet påbörjas. ”Död åt Israel!” ”Död åt USA!” skränar folkmassan som plötsligt byter riktning. I stället för att gå mot amerikanska konsulatet börjar den ursinniga massan att ta sig mot FN-kontoret.

Pressades att ändra riktning

Personalen på FN-kontoret är helt oförberedda på attacken – när ursinniga människor tar sig över muren, övermannar och skjuter vakterna och norska Siri Skare och sedan knivmördar svenske Joakim Dungel.

– Det var väldigt olyckligt att det så kallade säkra rummet som de hade lärt sig att de skulle ta sig till, inte kunde stå emot en attack från marken. Man frågar sig hur han dog, säger Joakims pappa Peo Dungel.

SVT kan nu avslöja att USA:s agerande var avgörande vid tragedin. Amerikansk säkerhetspersonal visste att demonstrationen var tänkt att gå mot det amerikanska konsulatet. SVT och NRK har kommit över hemligstämplade dokument från svenska utrikesdepartementet som visar att USA engagerade sina afghanska agenter för att avvärja ett angrepp mot konsulatet. Arrangörerna av demonstrationen togs bland annat in på ett hemligt möte i blå moskén där de pressades att ändra riktning på marschen.

Polisen oförberedda

De afghanska FN-vakterna fick order att inte skjuta på demonstranterna och polis grep inte heller in.

– Vi var inte förberedda på att de skulle gå mot FN-kontoret. Vi hade placerat ut polismän längs den egentliga rutten. Det här var ingen demonstration, de hade en annan plan. Folk kände sig kränkta och var uppeldade. Om vi så hade dödat hundra av dem hade de trängt sig in i byggnaden . Hade vi skjutit hade vi dödat tusentals. Vi klarade inte att stoppa dem, säger Abdul Rahoof Taj, polischef i Mazar-i-Sharif.

I rapporten SVT och NRK tagit del av konstaterar svenska UD överraskande krasst att USA alltid sätter sitt egenintresse först – oavsett konsekvenserna för andra länder.

-Det går inte att beskriva, man kommer ju aldrig över det här. Det går inte en dag utan att jag tänker på honom. Jag vet inte om jag har blivit starkare, men min gudstro försvann med detta, eftersom jag tänkte att det inte kunde vara sant en förälder måste förlora sitt barn, säger Ulla Dungel, Joakims mamma.

Helena Zachariasson
helena.zachariasson@svt.se

http://www.svt.se/nyheter/sverige/usa-bidrog-till-fn-svenskens-dod

Läs mer
Svenska Press

Våldet mot kvinnor ökar i Afghanistan

I Afghanistan ökar våldet mot kvinnor, enligt en afghansk människorättsorganisation. Hittills i år har det rapporterats om närmare 1 000 fall av våld riktat mot kvinnor, det kan jämföras med 1 300 fall under hela förra året.

Afghanistan är ett av världens farligaste länder för kvinnor att leva i. Samtidigt börjar afghanska kvinnor nu öppet protestera mot övergreppen.

Mordet på en 22-årig kvinna ledde nyligen till starka protester i Kabul, då hundratals kvinnor samlades för att visa sin avsky.  22-åringen anklagades för otrohetsbrott och sköts ihjäl inför ett uppbåd av jublande talibaner.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5215682


Läs mer
Svenska Press

Talibaner avrättade kvinna offentligt

En kvinna anklagad för äktenskapsbrott avrättades av talibaner i Afghanistan förra veckan. Kvinnan sköts i huvudet inför 150 jublande män, enligt en video som Reuters tagit del av.

”Hon ska skjutas på order av Allah” säger en man innan kvinnan skjuts med fem skott i huvudet på nära håll. Inlindad i en sjal ramlar hon åt sidan efter den offentliga avrättningen, enligt en film som Reuters tagit del av.

Kvinnan, som inte är namngiven, anklagades för äktenskapsbrott och avrättades inför en folksamling på 150 män. Jubel uppstod, enligt Reuters, efter kvinnans död.

Sharialagar används

Avrättningen skedde en timme från huvudstaden Kabul, i Parwanprovinsen, enligt provinsens guvernör Basir Salangi.

– När jag såg videon blundade jag. Kvinnan var inte skyldig, talibanerna är skyldiga, sa han till Reuters.

Enligt honom hade två talibanska befälhavare en sexuell relation med kvinnan, antingen romantisk eller genom våldtäkt. För att avsluta en dispyt dem emellan bestämde de sig för att tortera kvinnan och sedan avrätta henne.

I vissa områden använder man sig fortfarande av talibanska rättegångar där sharialagar används, med kroppslig bestraffning eller avrättning som straff. Förra veckan blev en 30-årig kvinna och hennes två barn halshuggna av en man som hade skilt sig från kvinnan.

Våld mot kvinnor ökar

Trots att kvinnor har fått fler rättigheter sedan 2001, som tillgång till utbildning, rätt att rösta och rätt till arbete, har våldet mot kvinnor återigen ökat det senaste året. Enligt Afghanistans oberoende grupp för mänskliga rättigheter beror det på att intresset för kvinnors rättigheter minskat hos president Hamid Karzai’s regering, rapporterar Reuters.

Karin Winter 

 
 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15093429.ab


Läs mer
Svenska Press

”Ska väst återigen lämna Afghanistan vind för våg?”

Afghanistan på egna ben. Om den Natoledda Isaf-styrkan – där Sverige ingår – snabbt och okontrollerat drar tillbaka trupperna riskerar västländerna att upprepa de misstag som gjordes 1989, när Sovjetunionen lämnade Afghanistan, och 2001 när dåvarande taliban­regeringen störtades. Båda gångerna lämnades landet vind för våg och ett maktvakuum uppstod. Hur ska ett nytt inbördeskrig undvikas och hur ska till exempel kvinnors rättigheter säkerställas i ett kommande fredsavtal med talibanerna? Det är dags att vi börjar diskutera de här frågorna, skriver fyra FOI-analytiker.

2014 ska den internationella militära insatsen i Afghanistan vara avslutad. Den Natoledda styrkan, International Security Assistance Force (Isaf), som Sverige deltar i, ska under de knappa två år som är kvar successivt överlämna ansvaret för säkerheten till det egna landets armé. Men vad händer sedan?

Om Isaf:s tillbakadragande sker snabbt och okontrollerat, där alla deltagande nationer rusar mot utgången, finns det en risk för att det på nytt uppstår ett maktvakuum i Afghanistan. Därmed riskerar vi att återupprepa de misstag som gjordes 1989, när Sovjetunionen drog tillbaka sina styrkor, och 2001 när dåvarande talibanregeringen störtades. Vid båda dessa tillfällen lämnade västländerna Afghanistan vind för våg. Ett maktvakuum uppstod som gjorde att inbördeskriget kunde få ny näring. Ett aktivt engagemang från västländernas sida hade kunnat förhindra en sådan utveckling.

Om inte samma misstag ska begås ytterligare en gång måste Isaf-länderna lämna något bestående efter sig: en fredsuppgörelse med talibanerna och ett fortsatt stöd till den afghanska staten, kanske till och med ett fortsatt militärt stöd.

Hur ser då förutsättningarna för fred ut? Fred är möjligt, men ett antal politiska frågor måste få svar.

Det finns flera orsaker till att en fredsuppgörelse med talibanerna är nödvändig. En av de viktigaste är att talibanerna, som visserligen inte är starka nog att ta över hela landet som de gjorde 1996, ändå inte kan besegras utan en mycket långvarig och kostsam militär insats. Men eftersom inget Isaf-land är villigt att göra det är förhandlingar den enda möjligheten.

USA som är den ledande Isaf-nationen har redan inlett samtal med talibanerna. Förhandlingarna har knappt påbörjats, men viljeinriktningen är tydlig – talibanerna ska inte besegras utan ges en politisk roll i det framtida Afghanistan.

Men en annan bidragande orsak till att förhandlingar är nödvändiga är den afghanska statens svaghet. Det är högst tveksamt om staten kan överleva på egen hand efter 2014 om den ska behöva utkämpa ett inbördeskrig mot talibanerna.

Den afghanska staten är mycket korrupt. På ledande poster sitter före detta krigsherrar som ser det som sitt främsta mål att berika sig själva. Presidenten har trots generöst tilltagna konstitutionella befogenheter svårt att kontrollera andra aktörer i systemet. I praktiken styrs Afghanistan av krigsherrarna och deras informella nätverk.

Vidare råder det stor osäkerhet om kvaliteten i den armé som efter 2014 ska ha huvudansvaret för säkerheten inom landet. Armén är ännu under uppbyggnad. Den är oerfaren och frågetecknen är många om hur väl den kommer att klara av sitt uppdrag. Många soldater är analfabeter. Disciplinen är låg och det finns risk för deserteringar. Armén kommer inte heller att ha samma tillgång till avancerade militära medel som flygunderstöd, helikopterevakuering med mera som den har nu tack vare Isaf.

Därtill har den afghanska staten inga möjligheter att finansiera sig själv och sin armé. I dag lever staten på biståndspengar från väst. Att afghanerna själva skulle bära kostnaderna för sin armé är omöjligt. Risken är därför stor att soldater utnyttjar sin position för att skaffa sig sidoinkomster eller helt övergår till illegal verksamhet.

Det är således inte realistiskt att förvänta sig att afghanska staten efter 2014 ska kunna besegra talibanerna på egen hand. Styrkan och resurserna för detta finns inte.

Ett kommande fredsavtal med talibanerna gör att nya politiska frågeställningar kommer i dagen.

En första viktig fråga är hur vi ska säkerställa att kvinnors rättigheter respekteras. Med ett fredsavtal kommer talibanerna tillbaka i regeringsställning. De kommer inte att äga makten själva, men de kommer att kräva ministerposter.

Under sin tid vid makten 1996–2001 gjorde talibanerna sig kända för ett brutalt styre där skyddet av kvinnors mänskliga rättigheter upphörde. Kvinnor fick exempelvis inte vistas ensamma utomhus. De som ändå gjorde det kunde anklagas för otrohet och straffas med piskrapp. Organisationen Human Rights Watch menar att detta inte har förändrats i de områden som talibanerna kontrollerar i dag.

Ännu saknar Isaf-länderna en lösning på hur kvinnors rättigheter ska kunna respekteras när talibanerna åter ges tillträde till makten.

En annan fråga är vilken typ av stöd Sverige och andra länder ska ge till den nya afghanska staten. Det finns risk för att fredsprocessen övergår i våldsam maktkamp när talibangrupper som inte vill inordna sig under den nya regeringen fortsätter att strida. På samma sätt finns det risk för att krigsherrar som i dag stöder den sittande presidenten bryter sig loss efter en uppgörelse med talibanerna. Rivaliteten mellan krigsherrarna har historiskt sett varit mycket svår. Även om talibanerna ingår i regeringen kommer fredsprocessen sannolikt att vara kantad av våldsamheter. Är Sverige och andra Isaf-länder villiga att i det läget hjälpa den afghanska staten med militära medel?

Eftersom den afghanska staten inte kommer att kunna finansiera sig själv ställs vi också inför dilemmat med hur Sverige ska göra för att förse Afghanistan med pengar utan att det förvärrar korruptionen. Utan ekonomiskt bistånd kommer staten att kollapsa, men med ett ständigt inflöde av pengar från väst försvinner inte korruptionen. Hur länge kan Sverige och andra Isaf-länder tänka sig att finansiera ett korrupt system?

Som forskare är det inte vår uppgift att avgöra vad som bör vara Sveriges uppfattning i dessa frågor. Svaren måste utformas av våra förtroendevalda. Det rör sig om etiska dilemman där några enkla svar sällan står att finna. Vår roll är att göra beslutsfattare och allmänhet uppmärksamma på vilka frågorna är och vilka konsekvenserna kan bli av olika handlingsalternativ.

Hos allmänheten finns det en förväntan om att insatsen i Afghanistan ska ha kommit till sitt slut 2014. Men det kommer också en tid därefter. Det är hög tid att nu diskutera på vilket sätt Sverige ska stödja Afghanistan i en kommande fredsprocess.

Två gånger tidigare har västländerna lämnat Afghanistan utan hjälp. Resultat blev vid båda tillfällena fortsatt inbördeskrig. Det misstaget bör inte upprepas.

Stefan Olsson 
Erika Holmquist 
Samuel Bergenwall 
John Rydqvist, 
säkerhetspolitiska analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

 http://www.dn.se/debatt/ska-vast-aterigen-lamna-afghanistan-vind-for-vag



Läs mer
Svenska Press

Kastar vi Afghanistan åt vargarna?

Om ett återtåg i kaosets tecken. Västs allians har börjat dra sig tillbaka, men överlämningen sker mot en fond av koranbränningar, ökat kvinnoförtryck och frågetecken kring de afghanska styrkornas duglighet. Hör pressade poliser i Wardak, pessimistiska bedömare i Kabul och svenska veteraner i Skåne om vad tio år av krig har åstadkommit – och vad afghanerna nu har att vänta.

Kastar vi Afghanistan åt vargarna?

Läs mer
Svenska Press

KVINNORNA I KABUL

http://svtplay.se/v/2680497/korrespondenterna/del_1_av_10_kvinnorna_i_kabul

Hur skall det gå för Afghanistans kvinnor när de utländska soldaterna i år inleder sin reträtt från Afghanistan? Kommer förtrycket tillbaka eller kan kvinnornas nyvunna rättigheter bevaras?

Lena Scherman och Linda Hörnqvist porträtterar tre kvinnor från olika delar av det afghanska samhället som alla har något gemensamt – deras liv och framtid står nu på spel. Följ parlamentsledamoten Shinkai Karokhail, flyktingen Seddiqa Roshnai och den unga fembarnsmamman Pashtun i deras kamp för överlevnad i det traditionstyngda och patriarkala afghanska samhället.

Läs mer
Svenska Press

Regeringen måste utreda uranvapnen

Forskare: Orsakar cancer och fosterskador – svenska soldater kan vara drabbade
I år kommer Sveriges insats i kriget i Afghanistan att ha pågått i tio år. Ändå är frågan om hälsoeffekter av uranvapen fortfarande tämligen okänd i Sverige.

Uranvapen har använts av USA och Storbritannien under­ Gulfkriget 1990–91, i krig i före­ detta Jugoslavien, i Irak åter ­efter 2003 och kanske i Afghani­stan. ­­De tillverkas i bland annat USA, Frankrike, Indien, Ryssland och Pakistan – och kanske i Sverige av Bofors, som ingår i den stora vapenkoncernen BAE Systems, men som vägrat besvara frågor om detta. 

Det handlar om projektiler som innehåller uran och som används­ därför att de är mycket­ tyngre­ än bly och har mycket större­ ­penetrationsförmåga genom ­pansar och bunkrar. I uranvapen,­ som helt domineras av uranisotopen U-238, finns avfall från ­anrikning av U-235 i ­naturligt uran till kärnkraftsbränsle ­(ut­armat uran, ­depleted uranium, DU), låganrikat­ uran och det särskilt farliga ­uranet som ­redan ­använts i kärnkraftverk, med små mängder mycket giftigt plutonium. 

Vid nedslag brinner projektilerna med hög temperatur och bildar ett fint stoft av uranoxider, som lätt sprids. När stoftet in­andas eller på annat sätt kommer in i kroppen kan partiklar fastna i lungorna och nå andra organ. En miljondels gram U-238 sönderfaller med tusentals alfa-­partiklar per dygn, som skadar celler och arvsmassan, liksom små mängder giftiga och andra radioaktiva ämnen.

Uranvapen kan orsaka cancer,­ missbildningar och ökad dödlighet. Man har funnit en signifikant ökning av barnleukemi i Basra,­ Irak och en fyrfaldig ökning av cancer samt en hög nivå av fosterskador i Falluja, i samma land, där hårda strider pågick mellan trupper från USA och irakier 2004. Andelen pojkar bland nyfödda var lägre liksom i Japan­ ­efter atombomberna 1945, ett tecken på skada på könskromsomen. Forskare­ fann att uranrester är en sann­o­lik orsak efter analyser av prover­ från jord, vatten och av hårstrån från föräldrar till missbildade barn, ­vilket stöds av forskning på ­försöksdjur och cellkulturer.

Enligt rapporter från Irak är uppemot 300 platser förorenade med uranrester. Ökad cancerfrekvens har också rapporterats efter krigen i före detta­ ­Jugoslavien, bland annat hos ­militärer från Italien. I november 2011 redovisade forskare från Irak och Sverige en omfattande nedsmutsning av naturen i Irak av uranrester och allvarliga hälsoeffekter, vid en workshop vid ­Luleå tekniska universitet. Forskarna antog även en resolution som beskriver uranvapen som mycket farliga, och som påtalar att de stater som tillverkar dessa vapen måste erkänna detta.

I december 2010 uppmanade 148 stater i FN:s generalförsamling alla stater att informera om ­innehav och användning av DU i en ­resolution. USA, Storbritannien, Frankrike och Israel röstade mot medan Sverige lade ned sin röst, liksom flera EU-länder. ­EU-­parlamentet har dock med stor majoritet tre gånger röstat mot DU-vapen.

Sveriges riksdag har tidigare avslagit motioner om förbud mot DU-vapen. Utrikesutskottet skrev 2008: ”Skulle övertygande medicinska bevis visa att utarmat uran i ammunition ger hälso- och miljöskador, är utskottet berett att verka för ett förbud.”

Nu finns tillräckliga ­bevis. ­Olika uppgifter tyder på att uranvapen kan ha använts i ­Afghanistan. Bör inte regeringen utreda om att svenska soldater i Afghanistan har exponerats för uranvapen och om Bofors tillverkar, eller tillverkat, dessa vapen?

Anders Romelsjö,

professor, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, och professor emeritus Stockholms universitet.

Sven Knutsson,

professor i geoteknik, Institutionen för Samhällsbyggnad och Naturresurser, ­Luleå tekniska universitet.

Nadir Al-Ansari,

professor, Institutionen för Samhällsbyggnad och Naturresurser, Luleå tekniska universitet.

Roland Pusch,

professor emeritus, Institutionen för Samhällsbyggnad och Naturresurser, Luleå tekniska universitet.

Anders Brahme,

professor i strålningsfysik, Karolinska ­Institutet.

 DEBATTEN

Ammuntion med upparbetat uran från kärnkraftverk har orsakat cancer och missbildningar i Irak. Risken finns att även svenska soldater i Afghanistan drabbas, menar debattörerna

http://www.aftonbladet.se/debatt/article14217621.ab

 

Läs mer
Svenska Press

Fotbollen läker afghanska sår

DELHI. Av de 55 människor som sprängdes ihjäl i Kabul i tisdags var fyra släktingar till fotbollslandslagets Mustafa Hashmi. Men redan nu har han och lagkamraterna gett afghanerna skäl att samlas i glädje i stället för sorg. I dag spelar Afghanistan sin första internationella fotbollsfinal.

Mittfältaren Mustafa Hashmi vaknade i onsdags på lyxhotellet Doubletree i Delhi med all fokus på matchen samma eftermiddag mot Bhutan. Efter fyra poäng på de två första matcherna i Sydasiatiska mästerskapen var Hashmis lag på väg mot semifinal, en prestation som inget afghanskt landslag mäktat med tidigare.

Men det afghanska laget skulle få annat att tänka på redan innan den sedvanliga taktikgenomgången på matchdagens morgon, när man nåddes av nyheten om tisdagens terrordåd i Kabul, beskrivet som det värsta sedan talibanernas fall 2001.

Läs mer
Svenska Press