Flera av de kristna irakier, som inte har fått asyl här och ska utvisas gömmer sig. Det har fått kyrkor, föreningar och privatpersoner att hjälpa dem. En plats där många engagerar sig i flyktingarnas situation är Södertälje
– Egentligen behöver vi ingen städning, men jag ville göra en god gärning, säger Samuel som har anlitat Nadja, en av de kristna irakier som lever gömda i Sverige, som städhjälp för att ge henne en möjlighet att tjäna lite pengar.
Precis som många andra har hon fått avslag på sin asylansökan men vågar inte åka tillbaka till Irak, där hon är hotad både för att hon är kristen och för att hennes bröder tidigare arbetat som tolkar åt den amerikanska armén, och där hon inte har några anhöriga kvar.
Som gömd flykting är hon nu helt beroende av hjälp från frivilliga. Hon har ingen egen bostad utan sover en vecka här och en vecka där.
I en kyrka söder om Stockholm får hon både ekonomisk hjälp, mat, kläder och läkarvård. Och det är bara en av flera kyrkor och assyriska föreningar som på olika sätt försöker hjälpa flyktingarna.
– De har ingenting, inget att äta och inga bidrag. Så vi har hjälpt till, säger kyrkoherde Gabriel Barqasho, kyrkoherde i en av kyrkorna.
I kyrkan ber Nadja till gud för att svenskarna ska förstå hennes situation och låta henne stanna.
Nadja och Samuel heter egentligen något annat.
Malena Wåhlin
malena.wahlin@sr.se
Cecilia Khavar
cecilia.khavar@sr.se
Nuri Kino
nuri.kino@gmail.com
Migrationsverket tillbakavisar kritiken om att asylprocessen för icke-muslimska irakier skulle vara rättsosäker. En tidigare jurist vid Migrationsverket säger bland annat att man väljer bort information som talar för att en asylsökande ska få stanna
– Det är en stor utmaning för varje myndighet, för varje domstol att ha en enhetlig rättstillämpning. Vi jobbar med rättsliga ställningstaganden, med exempelbeslut och med att ta fram riktilinjer i handböcker för att försäkra oss om en enhetlig rättstillämpning. Känner man att det här inte är rätt, att det inte stämmer så har man en advokat som hjälper en och man kan gå vidare till domstol, säger Mikael Ribbenvik.
Ekot har talat med åtta offentliga biträden från olika delar av Sverige som samtliga ifrågasätter rättssäkerheten i asylprocessen när det gäller avslag på asylansökningar för kristna assyrier från Irak.
Helen Westlund i Stockholm har jobbat med asylärenden i över 20 år. Hon är väldigt oroad över hur svårt hon har att förutse vem som får stanna sedan Sverige slöt ett återvändandeavtal med Irak i fjol.
Utsatta minoriteter i Irak
– Jag måste säga att jag ofta blir bedrövad och frustrerad över att det blir avslag i ärenden där jag kan se att de borde få uppehållstillstånd. När det gäller den här typen av ärenden tycker jag inte att rättssäkerheten är så hög som den borde vara, säger Helen Westlund.
I Södertälje finns juristen George Yanko. Hans erfarenhet är att kraven på att gång på gång upprepa exakt samma historia, utan att den på på minsta sätt avviker från tidigare, gör det svårt att bli trodd.
– De berättar en och samma berättelse i alla instanser och ändå faller det på någonting, det kan vara någon detalj som de har missat, säger George Yanko.
Göran Gabrielson i Norrköping är djupt bekymrad och säger att han anser att rättssäkerheten är hotad. Han ger ett exempel på en kristen irakisk man som sitter i förvar och ska utvisas nästa vecka.
– Han har flytt efter att ha blivit kidnappad. Han har under den tid han var kidnappad fått se andra personer i hans situation bli avrättade, han blev själv utsatt för en skenavrättning innan släktingar fick fram så mycket pengar så att han fick friheten åter. De skäl han har uppgivit har inte ifrågasatts men har inte bedömts tillräckliga. Jag menar att någon individuell prövning inte görs.
Nuri Kino
nurikino@gmail.com
Susan Ritzén
susan.ritzen@sr.se
Vem är flykting?
En flykting är en person ”som flytt sitt land med anledning av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet.”
Källa: Genèvekonventionen
Läs mer
Bagdad tur och retur (Konflikt 15 maj)
Ett säkert återvändande? (Konflikt 23 maj)
Kristna står inför ny våldsvåg (UNHCR)
Kyrkor i Bagdad bombade (Reuters)
Ekot har visat hur sju utvisningshotade irakier uppger att Migrationsverket i sina möten pressar dem att gå med på att återvända frivilligt. Said Mamoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms Universitet, ifrågasatte samförståndsavtalet mellan Sverige och Irak som ska garantera ett säkert återvändande för de utvisade. Bodil Ceballos från Miljöpartiet anser att avtalet är ogiltigt
– Jag anser att det här avtalet är alldeles felaktigt. Det finns en liten klausul i avtalet som säger att de kan ske icke frivilligt i vissa fall men det mesta av avtalet säger att det ska ske på frivillig väg. Man tvingar människor att frivilligt återvända från Sverige, säger Bodil Ceballos.
Ekot har under fyra månader följt ett trettiotal kristna assyrier, som har nekats asyl i Sverige och utvisats till Irak. Bara tre av dem är fortfarande kvar i Irak, fast i Nivneprovinsen för att de inte vågar åka till Bagdad och utfärda nya pass.
Resten befinner sig på flykt igen, för andra gången. De söker flyktingstatus hos FN i Iraks grannländer.
Vi har också talat med sju utvisningshotade irakier som oberoende av varandra har berättat att de i så kallade motivationssamtal på Migrationsverket har pressats att gå med på att utvisas frivilligt, med återetableringsbidrag, trots att de är rädda för förföljelse i Irak.
Migrationsminister Tobias Billström säger samtidigt att Sveriges ansvar för de utvisade eller återvändande stannar i Irak. Sedan tar den irakiska staten över ansvaret för sina medborgare.
– Är det så att man inte uppfyller kraven för skydd i Sverige så ska man återvända hem. Om det är så att man vid ett senare tillfälle råkar illa ut så är inte det nödvändigtvis den svenska statens ansvar. Det innebär att Sverige alltså har möjlighet att skicka tillbaka människor som får avslag på sina asylansökningar till Irak. Det är irakiska medborgare som vi pratar om. När de är tillbaka i Irak så är Sveriges uppdrag och ansvar för de här personerna avslutat, säger Tobias Billström.
Nuri Kino
nurikino@gmail.com
Susan Ritzén
susan.ritzén@sr.se
Antalet ensamkommande flyktingbarn ökar i Sverige samtidigt som majoriteten av kommunerna vägrar ta emot dem. Idag sitter 250 barn och ungdomar fast på tillfälliga boenden i väntan på att någon kommun ska välja att ta emot dem. Sjuttonåriga Hassan har flytt ensam från Irak och har varit på ett transitboende länge nog för att ha kunnat lära sig lite svenska
– En månad och 26 dagar. Vad ska jag göra? säger Hassan, som egentligen heter något annat.
Han är en av dem som sitter och väntar på ett permanent hem. Enligt Migrationsverket är det bara en tredjedel av Sveriges kommuner som tar emot ensamkommande barn och ungdomar. Boden är en av de kommuner som tidigare har sagt nej till att ta emot dem.
– Vi hade väl lite svårt med möjligheter att göra det då vid det här tillfället, men vi har analyserat det här noga nu och vi kommer att pröva det här i augusti, säger Olle Lindström som är kommunalråd i Boden.
De kommuner som inte tar emot de unga flyktingarna säger att de inte har tillräckligt med kompetens eller resurser i form av exempelvis bostäder eller fosterfamiljer. Kommunerna kan till en början även behöva extra insatser i form av tolkar, språklärare eller psykologer. Men enligt Kjell Berggren, som är verksamhetsansvarig på ett transitboende i Stockholm, ser deras behov inte mycket annorlunda ut jämfört med svenska ungdomar som behöver skola, omsorg och hälsovård.
– Det är som att ta emot svenska ungdomar. Det finns kompetens vill man så fixar man det här. Det är inget snack om det. Vill man så kan man.
I väntan på att fler kommuner ska ta emot de unga flyktingarna blir de fyra transitboendena i Malmö, Mölndal, Sigtuna och Solna överfulla och resurserna där utarmas.
I Malmö beskrivs situationen som desperat, barnen och ungdomarna far illa. Vissa av dem skär sig eller försöker ta sitt liv. Rädda Barnen och barnombudsmannen har upprepade gånger uppmanat Sveriges kommuner att ta emot de ensamkommande unga flyktingarna, som i år väntas öka till 1 800 personer.
http://www.sr.se/cgi-bin/international/artikel.asp?Artikel=3018030
Reportrar: Hanna MI Jakobson SR International, Niklas Jälén SR Norrbotten
