Asylsökande

Mannen ifråga sökte asyl i Sverige år 2003. År 2007 la Migrationsdomstolen beslutet om att avvisa honom på is, efter att Europadomstolen bett om det. 

De svenska myndigheterna tvivlade på mannens berättelse om bland annat tortyr och avslog hans ansökan om asyl. 

Men Europadomstolen bedömer att mannens berättelse är trovärdig.

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3496297

Kvinnan låste in sig och barnen i sin lägenhet i Marieberg i Karlskrona efter ett besked från Migrationsverket om avvisning.

– Det viktiga nu är att kvinnan och hennes familj blir väl omhändertagna av de sociala myndigheterna, säger Hans Rundkvist som är inre befäl vid Blekingepolisen.

Kvinnan är misstänkt för olaga hot och polisutredningen återupptas i nästa vecka.

Beväpnad med kniv
Vid halvtretiden igår eftermiddag kom kvinnans före detta man in på polisstationen i Karlskrona och berättade att kvinnan låst in sig i en lägenhet i Marieberg med sina barn och en bensindunk. Hon hade hotat med att sätta eld på både sig själv och sina barn.

När polisen kom till lägenheten skickade hon ut en lapp genom brevinkastet där hotet upprepades. Och genom fönstret kunde polisen se att hon var beväpnad med en kniv.

Ingen dramatik
I lägenheten fanns hennes barn, ett, två och fem år gamla. Men gisslandramat fick ett odramatiskt slut.

Både förhandlare men även hennes före detta man försökte övertyga henne om att ge upp. Och inte långt senare gav hon också upp och kom ut ur lägenheten. Trots att kvinnan hade kniv och misstänktes ha bensin i lägenheten så valde polisen att inte evakuera hyreshuset.

Avvisningsbeslut
Kvinnan omhändertogs enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård men friskförklarades på sjukhuset och fördes till polishuset för förhör. Där framkom att hon hade fått ett besked av Migrationsverket att hon måste återvända till sitt hemland.

Polisen kontaktade sociala myndigheter men enligt uppgift igår kväll så var barnen inte omhändertagna och uppges må bra. Trots att kvinnan hotade att sätta eld på sina barn, så säger Michael Hesselberg att hotet låg mot kvinnan själv.

– Det har inte varit fara för någon annan. Det är ett tragiskt ärende där hon har vetat skada sig själv och ingen annan, säger han.

När gisslandramat var över visade det sig att kvinnan inte hade bensin i lägenheten.

Läs mer om gisslandramat

Henrik Olsson
henrik.olsson@sr.se

Andrea Jilder
andrea.jilder@sr.se

 http://www.sr.se/cgi-bin/blekinge/nyheter/artikel.asp?Artikel=3473445

Samtidigt väntas cirka 3 000 barn utan vårdnadshavare söka asyl i Sverige i år, en kraftig ökning från förra prognosen.

Generaldirektör Dan Eliasson säger att det beror på situationen i Afghanistan och Somalia.

I dag har 116 kommuner avtal med verket om att ta emot ensamkommande barn sedan de lämnat de nio så kallade ankomstkommunerna.

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3469116

Mobil: 0732-301 032
Fax: 08-734 90 90

– Det här har ju lett till familjesplittring i onödan. Det är en byråkratisk ordning som vi inte ser något mål eller någon mening med. Därför kommer vi nu att ändra det här. Tanken är att vi ska leverera en proposition till riksdagen och att de här nya reglerna kan träda i kraft redan 1 juli i år, säger migrationsminister Tobias Billström.

Barnfamiljer, där en av föräldrarna söker asyl, ska nu slippa splittras för att den asylsökande föräldern måste åka till sitt hemland för att lämna in sin ansökan om uppehållstillstånd. Det kommer att gälla om regeringen får igenom det lagförslag som de presenterar i dag.

När det är uppenbart att ett uppehållstillstånd skulle ha beviljats för den asylsökande föräldern, om den hade sökt innan den kom till Sverige, så ska man nu med hjälp av den nya lagen kunna gå igenom hela processen här i Sverige.

Riktlinjerna i förslaget gäller de familjer som riskerar att splittras i en månad eller mer. Men i vissa fall kan även kortare tid innebära att man slipper bege sig till en svensk ambassad i utlandet för att lämna in ansökan.

Undantagen kan vara då båda föräldrarna är nödvändiga för barnets välbefinnande, till exempel om ena föräldern lider av dålig hälsa.

I förlagan till lagförslaget fanns en formulering om att lagen bara skulle gälla om det fanns risk för en långvarig separation.

Det kritiserades av Migrationsverket, Svenska barnläkarföreningen, Unicef och barnombudsmannen och Röda korset bland andra.

Men regeringen har nu tagit till sig av kritiken och ändrat i lagförslaget. De har tagit bort den kritiserade formuleringen.

Anki Carlsson har ansvar för familjeåterföreningsfrågor på svenska Röda korset och hon ser positivt på lagförslaget.

– Nu verkar det som att regeringen har reviderat det här förslaget och i stället för att fokusera på tiden så fokuserar man mer på konsekvenserna för barnet. Kan man tolka det som att man här sätter barnets behov i fokus så är det mycket positivt. Man får bara se till att man formulerar det så att det inte blir svårbedömt vilka konsekvenser det handlar om för barnet. Att man inte ställer för hårda krav på vilka konsekvenserna då skulle vara, säger Anki Carlsson på svenska Röda korset.

Lotta Karlsmark
lotta.karlsmark@sr.se

 http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3456155

Rika kommuner som inte tar emot flyktingar ska få betala till kommuner som tar emot flyktingar.

Det säger Luciano Astudillo, som är Socialdemokraternas talesperson i integrationsfrågor.

– Fler kommuner måste ta ett ansvar för den flyktingpolitik som Sverige är ansvariga för. Som det fungerar just nu är det ett par stadsdelar i vissa storstadsregioner som bär upp svensk flyktingpolitik. Så kan det inte fortsätta, säger han.

Om det nu blir så att kommuner känner sig tvingade att ta emot flyktingar blir det då verkligen ett bra mottagande?

– Flyktingmottagande är en del av hur Sverige fungerar. Då är det alla kommuners ansvar att bidra efter förmåga, säger Luciano Astudillo.

Det är en Socialdemokratisk arbetsgrupp som föreslår att alla kommuner ska kunna ta emot asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd och att exempelvis brist på bostäder inte ska vara ett giltigt skäl att säga nej.

Dessutom föreslår gruppen att rika kommuner som inte tar emot flyktingar ska tvingas att betala till kommuner som tar emot flyktingar via det kommunala utjämningssystemet.

På så sätt ska de pressas att ställa upp, samtidigt som kommuner som tar emot många flyktingar får större ekonomiskt stöd.

Exakt hur det ska gå till behöver utredas. Men tvångsplacering av flyktingar i vissa kommuner, som en del socialdemokrater krävt, avfärdar Astudillo.

– Det är helt orimligt att behandla en grupp annorlunda än andra och placera dem på ställen där de inte mår bra. Det ger varken jobb eller möjligheter att lära språket, tror vi.

De första veckorna i Sverige ska staten ansvara för flyktingars boende och sedan ska de erbjudas plats i lägenheter runtom i landet där det finns jobb.

De som till slut får uppehållstillstånd ska enligt förslaget få individuella etableringsplaner som utifrån kunskap och erfarenhet ska staka ut en vägg till arbete.

Alla anhöriginvandrare, som makar, ska få planer om de flyttar till Sverige inom sex år. Regeringen vill bara ge anhöriginvandrare den chansen under två.

– Det ska inte spela någon roll när du kommer till Sverige. Språk och jobb är viktigt för en kvinna som gift sig med en man som bor i det här landet.

Blir det inte dyrt?

– Det blir mycket dyrare att människor inte kan försörja sig själva, säger socialdemokraten Luciano Astudillo. 

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

 http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3454112

”Stoppa avvisning av romer till Kosovo” (16 feb)

– Ingen betvivlar att situationen för romer kan vara mycket besvärlig runt om i Östeuropa, just därför är det väldigt viktigt att man har en rättssäker ordning där man individuellt prövar varje fall. Men jag ser inte hur en lagstiftning på det här området skulle kunna hjälpa någon, säger migrationsminister Tobias Billström.

Enligt UNHCR skickar Sverige tillbaka flest flyktingar till Kosovo. Europarådets människorättskommissionär Thomas Hammarberg kräver att Sverige ska införa ett generellt stopp för att skicka flyktingar tillbaka till Kosovo. Så här sa han i fredags i Ekot under ett besök i två flyktingläger för romer i norra Kosovo, där människor skadats svårt av blyförgiftning.

– Det är ingenting mindre än en skandal. Det är väldigt pinsamt att det skett under delvis internationell närvaro.

Du tycker alltså att man ska stoppa tillbakaskickandet?

– Ja, det tycker jag man ska göra, sa människorättskommissionär Thomas Hammarberg.

Men migrationsminister Tobias Billström ser ingen möjlighet att underlätta för flyktingar från Kosovo att stanna i Sverige.

Det är inte längre regeringen som beslutar om vilka folkgrupper som ska få eller inte ska få stanna i Sverige.

– Inte efter det att vi ändrade den nya instans- och processordningen 2006 och skapade det nya systemet med migrationsdomstolarna. I det förgångna har det hänt men det är inte en ordning som vi vill ha, fattar man beslut av den typen öppnar man också upp för att fatta kollektiva nej-beslut och det är inte en ordning som jag vill ha. Jag vill att varje fall prövas individuellt och det är min och regeringens bestämda uppfattning att vi har ett mycket bättre system nu än vad vi haft tidigare.

Det är alltså Migrationsverket och migrationsdomstolarna som i dag tar beslutet om vilka som ska avvisas. Nyligen ändrade Migrationsverket reglerna för flyktingar från Afghanistan så att fler kan stanna i Sverige eftersom det är så oroligt i landet.

Enligt uppgift till Ekot har inte någon liknande diskussion förts om Kosovo.

Mari Forssblad
mari.forssblad@sr.se

Maria Persson Löfgren
maria.persson-löfgren@sr.se

 http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3448402

Migrationsminister Tobias Billström (M) kallade 2009 för ”återvändandeåret”. Nu står det klart att avvisningarna ökade under året, och Tobias Billström är nöjd.

– För mig är det självklart att den som får avslag på asylansökan ska återvända. Alla år är år av återvändande i den bemärkelsen, säger han.

Det var i början av förra året som ordet återvändandeåret dök upp.

Tanken var att asylsökande som fått avslag skulle återvända till sina hemländer, och att fler skulle förmås att åka tillbaka under året, frivilligt eller med tvång.

Migrationsverket fick extra pengar för att jobba med avvisningar och arbetet gav resultat.

Nya siffror visar att det var fler som avvisades förra året än året innan. Totalt avvisades 10 700 personer. Det är 1 300 fler än året innan.

Det är ett resultat av regeringens politik, enligt migrationsminister Tobias Billström.

– Nu kan vi se resultatet, när mandatperioden börjar gå mot sitt slut. Vi ser ett kraftigt ökat antal människor som återvänder från Sverige till sina hemländer efter att ha fått avslag på sin asylansökan, säger han.

Svenska kyrkan är en av många organisationer och samfund som arbetar med asylsökande. Kristina Hellqvist, som är handläggare för flyktingfrågor inom Svenska kyrkan, tycker att fjolåret utmärkte sig på ett sätt.

– Det som märktes var framför allt de chartrade planen till Irak. Det var ett nytt sätt att verkställa utvisningar, där man fyller ett chartrat plan med avvisade asylsökande, säger hon.

Fler avvisades alltså under det så kallade återvändandeåret. Migrationsverkets siffror visar också att fler avvisades med tvång under 2009 än året innan. Samtidigt var det fler som åkte tillbaka frivilligt.

Kristina Hellqvist på Svenska kyrkan tycker att man kan ifrågasätta den frivilligheten.

– Du får i princip ett ultimatum: skriv under att du återvänder frivilligt, annars blir du ett polisärende. Många säger att det inte är frivilligt för mig men vad ska jag göra?

Migrationsminister Tobias Billström vill inte längre tala om återvändandeåret. Han är i stället noga med att säga att det ska vara ordning och reda i asylsystemet och att den som får avslag också ska lämna landet. Så ska det vara varje år.

– Det är angeläget att människor visas att det inte finns något alternativ. När man kommit till vägs ände i asylprocessen ska det finnas ett tydligt avslut och det innebär att man återvänder, säger migrationsminister Tobias Billström.

Tove Svenonius
tove.svenonius@sr.se

 http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3428090

Det är klart jag går under jorden. Det gäller mitt liv. Fawzia Nasimi, 39, står på podiet i riksdagens förstakammarsal och berättar varför hon inte tänker låta sig avvisas till Afghanistan. Nere i salen kan det inte vara lätt att lyssna för Migrationsverkets representanter. De har försökt få ut henne ur landet i sex år. Nu har hon i desperation vänt sig till EG-domstolen.

– Får jag inte stanna i Sverige under svensk lag hoppas jag få stanna under EU-lag.

Om det är möjligt vet jag inte. Men vem skulle inte försöka?

Fawzia Nasimi kom till Sverige tillsammans med sin man. Nu är hon skild och det är uppenbart att hon gjort en lång resa – från underordning i ett muslimskt manssamhälle till jämställdhet i ett sekulariserat Sverige.

– Skilsmässan godtas inte i Afghanistan. Jag har begått hedersbrott mot två familjer. Min egen familj har tagit avstånd från mig. Reser jag hem dödar de mig.

Migrationsverket tror inte på henne och det är förstås möjligt att Fawzia Nasimi överdriver riskerna. För att få uppehållstillstånd i Sverige måste man ha ett personligt skyddsbehov. Och det är en bedömningsfråga inom lagens ramar.

Men konsekvenserna av att ha rätt respektive fel är förstås väldigt olika. Har Fawzia Nasimi rätt blir hon ihjälslagen, kanske stenad. Har Migrationsverket fel kan tjänstemännen i bästa fall lära sig något och göra en annan bedömning nästa gång.

Är det rimligt att avvisa flyktingar till Afghanistan? Det var den frågan som diskuterades med Svenska Afghanistankommittén (SAK) som arrangör och deltagare från politiska partier, departement, myndigheter och frivilligorganisationer.

Som alltid blev stämningen lätt absurd när människor som inte riskerar någonting diskuterar människor som riskerar allt. Men samma dag, den tredje februari, offentliggjorde Migrationsverket en omvärdering av situationen i Afghanistan. Den nya bedömningen är att det råder inbördeskrig i 10 av Afghanistans 34 provinser. I 18 provinser råder det ”svåra motsättningar” och de afghanska myndigheterna kan inte skydda någon någonstans.

SAK bedömer att det råder krig i 24 provinser medan FN:s flyktingkommissariat menar att kriget finns över hela landet och struntar i provinsgränserna. Men rimligen får fler afghaner stanna i Sverige med Migrationsverkets nya bedömning av säkerhetsläget, dock inte alla. Migrationsverkets rättschef, Mikael Ribbenvik, klagade sin och kollegernas nöd:

– Vi kan inte fatta kollektiva beslut. För det behöver vi en annan lagstiftning.

Där landade debatten. Flera av de närvarande politikerna ansåg att Migrationsverket missuppfattar lagstiftarens/riksdagens intentioner. Men Ribbenvik konstaterade att politikerna medvetet överlämnat utlänningslagens tillämpning till tjänstemän och domstolar.

Och lagen kräver personligt skyddsbehov för uppehållstillstånd i Sverige. Sådant kan och skall enligt lagen ifrågasättas. Man kan till och med säga att utlänningslagens syfte är att utvisa så många som möjligt så länge som möjligt.

Vänsterpartisten Hans Linde från Göteborg drog den rimliga slutsatsen:

– Detta är lagstiftarens ansvar.

Vill vi alltså inte att Fawzia Nasimi med flera skall användas för fältförsök på liv och död måste regeringen eller riksdagen ingripa – ytterst med en mera människovänlig lagstiftning.

http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.306040-gert-gelotte-faltforsok-pa-liv-och-dod