Regeringen föreslår att asylsökande som får barn med en svensk medborgare ska slippa åka tillbaka till hemlandet för att lämna in en ny ansökan om uppehållstillstånd
– Det här har ju lett till familjesplittring i onödan. Det är en byråkratisk ordning som vi inte ser något mål eller någon mening med. Därför kommer vi nu att ändra det här. Tanken är att vi ska leverera en proposition till riksdagen och att de här nya reglerna kan träda i kraft redan 1 juli i år, säger migrationsminister Tobias Billström.
Barnfamiljer, där en av föräldrarna söker asyl, ska nu slippa splittras för att den asylsökande föräldern måste åka till sitt hemland för att lämna in sin ansökan om uppehållstillstånd. Det kommer att gälla om regeringen får igenom det lagförslag som de presenterar i dag.
När det är uppenbart att ett uppehållstillstånd skulle ha beviljats för den asylsökande föräldern, om den hade sökt innan den kom till Sverige, så ska man nu med hjälp av den nya lagen kunna gå igenom hela processen här i Sverige.
Riktlinjerna i förslaget gäller de familjer som riskerar att splittras i en månad eller mer. Men i vissa fall kan även kortare tid innebära att man slipper bege sig till en svensk ambassad i utlandet för att lämna in ansökan.
Undantagen kan vara då båda föräldrarna är nödvändiga för barnets välbefinnande, till exempel om ena föräldern lider av dålig hälsa.
I förlagan till lagförslaget fanns en formulering om att lagen bara skulle gälla om det fanns risk för en långvarig separation.
Det kritiserades av Migrationsverket, Svenska barnläkarföreningen, Unicef och barnombudsmannen och Röda korset bland andra.
Men regeringen har nu tagit till sig av kritiken och ändrat i lagförslaget. De har tagit bort den kritiserade formuleringen.
Anki Carlsson har ansvar för familjeåterföreningsfrågor på svenska Röda korset och hon ser positivt på lagförslaget.
– Nu verkar det som att regeringen har reviderat det här förslaget och i stället för att fokusera på tiden så fokuserar man mer på konsekvenserna för barnet. Kan man tolka det som att man här sätter barnets behov i fokus så är det mycket positivt. Man får bara se till att man formulerar det så att det inte blir svårbedömt vilka konsekvenser det handlar om för barnet. Att man inte ställer för hårda krav på vilka konsekvenserna då skulle vara, säger Anki Carlsson på svenska Röda korset.
Lotta Karlsmark
lotta.karlsmark@sr.se