انجمن افغانها در سویدن | په سویدن کی دافغانانو ټولنه | Afghanska Föreningen i Sverige

Asylsökande

Malta känns inte vid avvisningar

Det lilla EU-landet Malta känns inte vid att ensamstående flyktingbarn avvisas dit från Sverige.

Malta känns inte vid avvisningar

Flyktingar som smugglats ombord ett fraktfartyg sänds tillbaka  till Malta från Italien. Foto: Alessandro Fucarini/Scanpix.
Flyktingar som smugglats ombord ett fraktfartyg sänds tillbaka till Malta från Italien. Foto: Alessandro Fucarini/Scanpix.

Att skicka iväg minderåriga till eländiga förhållanden har lett till stark kritik från ärkebiskopen, Röda Korset och människorättsorganisationer, men vi följer bara internationella regler, svarar migrationsminister Tobias Billström.

På Malta vet man däremot inget alls om några ensamkommande minderåriga, säger direktören för asylmottagningen.

– Har det dokumenterats? undrar Maltas asylmottagningschef Alexander Tortell, när jag undrar vad han tycker om att Sverige sänder tillbaka ensamstående flyktingbarn.

När jag sammanfattar kritiken i Sverige, upprepar han att han vill se asylhandlingarna för att avgöra vilka personer som det handlar om.

Vad gäller eventuella krav från Sveriges invandringsminister Billström på Malta glider asylchefen undan och vidhåller att han inte vet något om ensamstående minderåriga från Sverige.

Alexander Tortells bild är att de asylsökande inte alltid talar sanning.

– En som ser ut som 40 år, men påstår sig vara minderårig, får själv leda detta i bevis, säger han.

Under år 2008 påstod ungefär 400 personer att de var ensamkommande minderåriga, men helt klart var barnen mycket få, säger asyldirektören.

Han menar att de dokumentlösa vill dra fördel av att vara barn. Barnen släpps från stängda avdelningar och asylprocessen går fortare för barn.

Fast själv mötte jag två, som ville vara vuxna i stället, för att få mer pengar i bidrag. 

– Malta är oerfaret och saknar utbildad personal, samtidigt som många fastnar här mot sin vilja, säger Alexander Tortell. 

– EU saknar samordning, men vi gör så gott vi kan. Och Malta har ingen skyldighet att stå till svars inför svenska myndigheter, biter han av.

Alice Petrén
alice.petren@sr.se

 

Afghanska parlamentet ställer krav på presidenten

Afghanistans parlament har på nytt höjt rösten mot president Hamid Karzai och riktat en rad ultimatum till honom

I lördags beslöt parlamentet att kräva att Karzai inom tio dagar nominerar kandidater till de elva ministerposter som ännu inte har tillsatts. Inom 20 dagar måste han bilda en kommission som ska tolka författningen, och han får en månad på sig att redovisa regeringens politiska mål.

Nästan halva afghanska regeringen består i dag av tillförordnade ministrar som sitter kvar på gamla mandat, efter det att parlamentet två gånger röstat ned de nya namn som presidenten fört fram.

Parlamentssekreteraren Mohammed Saleh Saljogi sade att parlamentets beslut delvis var en reaktion på de antivästliga uttalanden som presidenten gjort på sistone.

– Regeringsförklaringen kommer att klargöra vår hållning gentemot utlänningar och våra grannar och visa åt vilket håll vi går. Och en ensam individ bör inte kunna fatta ett historiskt beslut utan godkännande av folkets ombud, sade han.

I början av april riktade president Karzai hårda angrepp mot USA och västvärlden och anklagade dem för att ha legat bakom fusket i presidentvalet förra året. Han uttalade sig efter det att parlamentet försökte riva upp ett presidentdekret om att FN skulle fråntas rätten att utnämna en majoritet av ledamöterna av den kommitté som i efterhand granskar valet och utreder klagomål om fusk. Det var den kommittén som förra året underkände nästan en tredjedel av de röster som sades ha tillfallit Karzai.

Stopp för asylsökande från Afghanistan

Australien kommer inte längre att behandla asylansökningar från personer från Afghanistan och Sri Lanka eftersom man anser att förhållandena i Afghanistan och Sri Lanka förbättrats

Det meddelade invandrarminister Chris Evans på fredagen.

Beslutet är avsett som ett tydligt besked till människosmugglare, men Evans vill inte spekulera i om det resulterar i att strömmen av desperata asylsökande på väg till Australien stoppas.

– Förändringen skickar en stark signal till människosmugglarna, att de inte längre kan garantera att deras kunder får visum, sade han.

Australien har svårt att ta hand om det växande antalet asylsökande. Under de senaste tre månaderna har 1 800 kommit, ofta i rangliga båtar. Rädslan är stor i Australien att det i år ska komma fler än 2001 då det kom 5 000 asylsökande till landet.

http://sverigesradio.se/ekot/artikel.asp?artikel=3615091

Kommentar till Migrationsöverdomstolens beslut den 22 oktober 2009 (mål nr UM 5156-09) och angående

  1. 10031603.pdf
  2. 10031604.pdf

Med anledning av Migrationsöverdomstolens beslut den 22 oktober 2009 i mål nr UM 5156-09 (se bilaga) har fråga uppkommit angående bevisvärdet av uppvisade afghanska pass vid prövning av identitet

Med anledning av Migrationsöverdomstolens beslut den 22 oktober 2009 i mål nr UM 5156-09 (se bilaga) har fråga uppkommit angående bevisvärdet av uppvisade afghanska pass vid prövning av identitet.

Målet gällde frågan om uppehållstillstånd för en afghansk medborgare som ansökt om asyl. Migrationsverket hade bedömt att den sökande var myndig. Migrationsdomstolen delade den bedömningen. I Migrationsöverdomstolen åberopade den klagande en passhandling utfärdad av Afghanistans ambassad i Oslo till stöd för sina påståenden att han är minderårig. Domstolen konstaterade ”att det numera föreligger en passhandling i målet som utvisar att klaganden är minderårig.” Eftersom frågan om klagandens ålder och de därmed förknippade frågorna har varit av väsentlig betydelse för underinstansernas bedömning när det gällde den klagandes rätt till uppehållstillstånd, undanröjdes underinstansernas avgöranden och målet återförvisades till Migrationsverket.

Migrationsöverdomstolens uttalanden i det aktuella målet förefaller vid en första anblick ange att personens identitet, eller i vart fall ålder, är tillräckligt klarlagd genom det uppvisade passet och att afghanska pass således generellt bör tillmätas stort bevisvärde. Domstolen anger dock inte uttryckligen att handlingen i sig tillräckligt klarlägger åldern/identiteten. Det bör i sammanhanget noteras att enligt principen om fri bevisprövning och bevisvärdering kan domstolen rimligen inte uttala sig generellt i frågan rörande afghanska pass bevisvärde. Det är möjligt att domstolen – som inte inhämtade yttrande från verket i frågan om passets bevisvärde – vid en sedvanlig samlad bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda målet ansett att den klagande tillräckligt klarlagt att han var minderårig. Det är dock även möjligt att domstolen inte i någon egentlig mening har tagit ställning till i vilken mån klagandes identitet (inkl. ålder) är klargjord, men har ansett att passet har ett bevisvärde och utgör sådan i sammanhanget relevant bevisning (frågorna om klagandens ålder etc. har varit av väsentlig betydelse) att det finns fog att återförvisa frågan för prövning i första instans. Uttrycket ”utvisar” behöver inte betyda annat än att passet anger att klaganden är minderårig.

I sammanhanget bör även Kammarrättens i Sundsvall uttalanden (se mål nr 1789-07 den 18 mars 2009, bilaga) uppmärksammas. Målet gällde ändring av födelsetid i folkbokföringen enligt folkbokföringslagen. Den klagande yrkade på ändring av födelsetid i folkbokföringsregistret. Till stöd för yrkandet åberopade hon ett nytt pass utfärdat av Afghanistans ambassad i Oslo. Kammarrätten konstaterade bland annat att för att i efterhand ändra uppgifterna i registret bör det ”entydigt” framgå av utredningen att de registrerade uppgifterna är felaktiga. Rätten ansåg inte att utredningen var av den styrkan att de nya uppgifterna kunde godtas.

Det är alltjämt Migrationsverkets uppfattning att identitetskontrollen vid utfärdande av pass vid den afghanska ambassaden i Oslo är så bristfällig att dessa pass inte självständigt kan styrka eller ens göra innehavarens identitet sannolik. Den uppfattningen synes delas av i vart fall Skatteverket, Förvaltningsrätten i Umeå och Kammarrätten i Sundsvall.

Afghanska pass saknar dock inte bevisvärde. Uppvisande av sådant pass eller av andra typer av handlingar (t.ex. ett identitetskort, körkort, fotoförsedda betygshandlingar, fotoförsedda militärhandlingar) kan vid en sedvanlig sammantagen och fri bevisvärdering, tillsammans med sökandens utsaga, vara nog för att tillräckligt klarlägga identiteten (se bl.a. Rättschefens rättsliga ställningstagande 2010-03-11 (RCI 03/2010), Medborgarskapshandboken och asylprövningsområdets styrsignal 2009-05-29 rörande identitetshandlingar och AT-UND).

Samråd har skett med verksjuristen Rigmor Långström

Dokumentinformation

  • Instans: Migrationsöverdomstolen
  • Avgörandedatum: 2009-10-22
  • Publiceringsdatum: 2010-03-16
  • Dokumentnr: 22462
  • Vem är du – egentligen? Bevisa det!

    Rapporten skriven av Gunilla Bosaeus

    Asylhearing om afghanska flyktingars situation,Göteborg den 13 mars 2010.
    – Pappa, de säger att jag inte är din dotter! 

    En afghansk kvinna berättade vid ett möte på Folkets Hus i Göteborg om de orimliga beviskrav som ställs på asylsökandes identitet.

    Hennes far hade med sig ett antal olika identitetshandlingar vid flykten hit – men Migrationsverket bestämde sig för att samtliga dokument var falska, utan utredning.

    Konsekvensen blev att om kvinnas far inte kunde ”bevisa” sin identitet så var han heller inte släkt med sin dotter!

    Sådana orimligheter fanns det flera exempel på under debatten.

    En stor fråga var problemet hur afghanska flyktingar ska kunna bli trovärdiga inför svenska myndigheter.

    Samtidigt diskuterades om det verkligen är rimligt att kräva så många bevis och dokument från en asylsökande som Migrationsverket gör idag.

    Tomas Missne från FARR, Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd,

    informerade om vad den svenska utlänningslagen kräver för att en person ska få söka asyl.

    För att få göra en asylansökan är det inte viktigt hur resan till Sverige har gått till – eller att flyktingens identitet är bevisad med pass.

    Tomas Missne sa att både politiker och domstolar har varit väldigt tydliga med att en flykting ibland inte kan få med sig identitetshandlingar från hemlandet.

    Ibland kan det just vara kännetecken på att personen är så förföljd att det var nödvändigt att fly i sista minuten för att överleva.

    FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna har inskrivet att alla har rätt att fly från sitt land, och Europakonventionen har inskrivet rätten till liv.

    Det som en asylsökande måste göra är att FÖRSÖKA göra sin identitet SANNOLIK.

    Tomas Missne tog upp den fria bevisföring som finns i svenska domstolar.

     Fri bevisföring betyder att det inte bara är pass eller ID-kort som är viktiga, utan man kan t ex få sin identitet bevisad genom att andra personer kan intyga att jag är den person som jag säger att jag är.

    Tomas Missne gav ett exempel :

    En asylsökande person som hade legat på ett tyskt sjukhus kunde säga namnet på den läkare som hade behandlat honom.

    Vid kontroll med det tyska sjukhuset stämde det att den läkaren hade tjänstgjort där samtidigt som den asylsökande mannen var patient där. På det sättet hade han bevisat sin identitet.

    Afghanska pass godkänns dessutom inte efter 1992 .  Dessutom har bara hälften av afghanska medborgare några pass.

    Som en afghansk kvinna sa :

    –          När ett barn föds skriver pappan in barnets namn i Koranen. I byarna finns det ingen som registrerar barnets födelse.

    Både deltagarna i publiken och de debattörer som hade inbjudits var överens om att det är orimligt att kräva ID-handlingar som inte ens är vanliga i Afghanistan.

    Dessa hårda krav från Migrationsverket leder till en inhuman asylpolitik.

    En afghansk man i publiken berättade hur han kom till Sverige redan 2003 och fortfarande inte har fått något uppehållstillstånd.

    Han berättade också att han har utvisats till Turkiet och Grekland och skickats tillbaka hit inte mindre än 17 gånger.

    Nu ligger hans ärende hos Migrationsverket sedan fyra år tillbaka.

    – Vad ska jag göra för att få stanna? undrade han, trött och uppgiven.

    Något svar kunde han inte få eftersom Migrationsverket hade låtit bli att sända någon representant till hearingen.
    Detta trots inbjudan från Svenska Afghanistankommittén som arrangerade mötet.

    Ritva Holmström arbetar som terapeut med gömda och papperslösa flyktingar på Rosengrenska i Göteborg.

    På Rosengrenska arbetar personalen utan att få någon lön, på sin fritid, för att de vill hjälpa människor som annars inte skulle få någon vård. 

    –          Migrationsverket mal ner människor, berättade Ritva Holmström, de mår sämre efter en tid i Sverige än när de kom och vågade hoppas.

    –          Detta trots att det var ett fasanfullt lidande som föranledde flykten. Det är en skräck som inte lämnar dem.

    Ritva Holmström uppmanade alla som var med på mötet att på sitt sätt se till att flyktingpolitiken blir mer mänsklig.

    –          Alla kan bidra till att flyktingfrågan kommer upp i debatten. Just nu verkar alla vara som skrämda höns inför att diskutera flyktingar.

    Ritva Holmström har själv tagit ett stort personligt ansvar för att hjälpa människor i nöd.

    Karim är en av de afghanska flyktingar som hon känner personligen.

    Karim satt framme bland debattörerna och berättade om sin nästan overkliga flykt från Kabul tillbaka till Göteborg efter att brutalt ha utvisats dit 2008, efter tre års väntan.

    Vid ankomsten till Kabul lämnade de svenska poliserna över honom till afghanska poliser och informerade då om att Karim hade 400 dollar med sig. Det var pengar som Karim hade fått från en vän när han satt på häktet .

    Han hade bett de svenska poliserna om att inte säga något till de afghanska myndigheterna. Ändå gjorde de det.

    De afghanska poliserna frågade honom också: Vad har du gjort? Har du begått något brott? Sverige utvisar ju inte till Afghanistan…

    Karim kunde ta sig från flygplatsen in till Kabul och hade tur som kunde få bo i en och en halv vecka hos en annan utvisad flykting från Sverige.

    Han började söka hjälp hos många organisationer, men fick bara nej eftersom han hade kommit från Sverige.

    På svenska ambassaden i Kabul lämnade han sin CV och frågade om det fanns jobb som tolk hos de svenska soldaterna. Han sökte också arbete på många andra ställen, men det var omöjligt att hitta något.

    Karim är ett levande bevis för att man måste ha kontakter om man ska överleva som internflykting i Kabul.

    Flera gånger blev han stoppad av den afghanska polisen som ville veta var han kom ifrån.

    –          Jag sa bara att jag var utvisad.

    Efter ett par månader utan arbete eller pengar startade han resan tillbaka till Sverige. Det var en resa som gick över många länder och där Karim hamnade i många farliga situationer:

     

    Kabul – Dubai – Iran – Turkiet – Grekland – Italien – Frankrike – Tyskland – Polen – Tyskland .

    I Hamburg greps Karim av tysk polis och placerades i ett uppsamlingsläger för immigranter.

    Efter ett par dagar lyckades han rymma.

    Han tog sig till Danmark och vidare till Göteborg.

    Karims tankar berörde alla djupt :

    –          Jag har ingen familj att bo med, jag är ensam. I Kabul finns inget liv för mig. Vi är alla människor. Varför blev jag utvisad ?

    En av deltagarna i publiken, Elisabeth, tackade för modet hos honom och den afghanska kvinnan när öppet berättade om sina liv och sa :

    –          Jag skäms som svensk, och jag är så gammal att jag känner igen det här, oavsett regeringsställning har sådana här grymheter hänt gång på gång.

    –          Men nu är det valår och det är en utmaning för valrörelsen – och kom ihåg att Sverige var en av de första länderna som skrev under FN:s barnkonvention.

    Bland de inbjudna gästerna fanns en riksdagspolitiker, Hans Linde från Vänsterpartiet.

    –          Migrationsverket och domstolarna agerar felaktigt, sa Hans Linde. Vi har haft en inhuman flyktingpolitik alldeles för länge.

    Men det finns också positiva saker som har hänt. Svenskar har protesterat mot att afghanska flyktingar utvisas,

    –          I Molkom i Värmland, i Ockelbo i Hälsingland och i Växjö i Småland hjälper man afghaner, sa Hans Linde, liksom i Karlstad och på flera andra platser i landet.

    Börje Almqvist, sakkunnig journalist i Svens
    ka Afghanistankommittén, pekade också på några framsteg i asylpolitiken för de afghanska flyktingarna.

    –          Det finns ingen anledning att ge upp, för man erkänner på Migrationsverket att det saknas rättstrygghet i hela Afghanistan.

    –          Nästa steg för Migrationsverket är att sluta med indelningen av provinserna, sa Börje Almqvist, eftersom Migrationsverkets karta inte stämmer med verkligheten.

    ( Migrationsverket har hittills ansett att krig, dvs inre väpnad konflikt, bara råder i vissa provinser medan Internationella Röda Korset och andra internationella organisationer anser att det är krig i hela landet och att ingen provins är säker.)

    Tomas Missne kunde också ge alla som väntar lite hopp, trots att det är så svårt att få uppehållstillstånd nu.

    –          Det är inte omöjligt att det blir en ändring i domstolarna under det närmaste halvåret.

     

    Rapporten skriven av Gunilla Bosaeus

     

     

     

    Athens bomb kills Afghan boy and injures two

    A bomb has exploded outside a building in the Patissia area of the Greek capital Athens, killing a 15-year-old boy, police say

    Scene of bomb attack in Athens

    Forensic teams are combing the scene of the bomb attack

    The boy's 10-year-old sister was seriously injured and their mother, 45, was slightly hurt, officials said.

    Police said the family, all Afghans, were apparently just walking past the building when the bomb, contained in a bag, exploded.

    Greek anti-terrorism officers have cordoned off the area.

    The device exploded late on Sunday in front of an institute for training public officials. Police said there had been no warning.

    Early reports described the victim as a man, but police later issued a clarification.

    ”We do not know yet about the motive or the intended target. All I can tell you, from what the mother told the police, is that the victim was her 15-year-old son,” police spokesman Athanasios Kokalakis told the Associated Press.

    Athens has seen a number of recent attacks blamed on leftist militants.

    Bomb attacks earlier this month targeted the home of a Pakistani community leader and the office of a far-right anti-immigration group.

    Earlier attacks targeted banks and government buildings and were attributed to far-left or anarchist groups.

    Greece has faced severe anti-government protests and rioting since police shot dead a teenager in December 2008.

    http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/8592105.stm

    En person död vid bombdåd i Aten

    I Aten dödades under söndagskvällen en 15-årig pojke(afghan# ) när en bomb exploderade utanför en offentlig byggnad i västra delarna av staden

    En antiterrorgrupp inom polisen i Aten har kopplats in efter bombdådet. Pojkens mamma och syster skadades, och tillståndet för systern uppges vara kritiskt. Modern fick lindriga skador.

    En antiterrorgrupp inom polisen i Aten har kopplats in. Tillståndet för barnet beskrivs som kritiskt, enligt AFP.

    Det är inte känt vem som ligger bakom dådet men det är inte ovanligt att bombdåd utförs av militanta vänstergrupper i Grekland.

    Explosionen under söndagen är dock den första på flera år som krävt dödsoffer.

    http://sverigesradio.se/ekot/artikel.asp?artikel=3590225

    #

     

    yak enfejar shoda yak zane afghan ba yak bachesh koshta shoda wa khode madaresh zakhmi da shafa khana ast

     

    wa yak bache digar ra ham ba marmi zadan

     

    shayad e khabar da site afghanskaforeningen mohem basha

     

    az e khater ba khabar kardom shoma ra

     

    Ensamma flyktingbarn ett växande problem

    ”Fler länder funderar på samma åtgärder som Sverige”, säger Malmström

    Ensamma flyktingbarn är ett växande problem i Europa.

    EU-kommissionären Cecilia Malmström räknar med att lägga fram ett åtgärdspaket i maj.

    – Jag tror fler länder funderar på samma lösningar som Sverige, säger hon

     

    Just nu svämmas Europa över av ensamkommande flyktingbarn, framförallt från Afghanistan. Förra året kom totalt 6 000 afghanska barn. En ökning med 64 procent jämfört med året innan. I övrigt handlar det mest om barn från Somalia och Irak.

    I Danmark har man öppnat sex nya flyktingläger för barn det senaste året men det räcker ändå inte. Runt 20 nya barn anländer varje vecka. Under 2009 tog Danmark emot 469 ensamkommande flyktingbarn, tre av fyra var från Afghanistan. Under hela perioden mellan 1990 och 2008 kom 168 ensamma barn.

    Barnen bara kommer

    Situationen är densamma i Tyskland, Storbritannien och fler andra EU-länder.

    – Jag hör samma sak från många länder, säger Cecilia Malmström i telefon från Bryssel. Men många länder har ingen ordentlig statistik på hur stort problemet är. Det är inte i alla länder som barnen söker asyl. De bara kommer.

    Spanien tror att så många som 20 000 barn kan ha kommit förra året. Utan att ha sökt asyl.

    Migrationsfrågorna ligger på Malmströms bord. Just nu filar hon på ett åtgärdspaket som ska läggas fram om några månader.

    – Framförallt handlar det om fastställa ett antal minimirättigheter för barnen.

    Ingen universallösning

    Hur ser du på Billströms förslag?

    – Jag har bara läst om det i media. Jag tror inte det är någon universallösning men det är en sak man kan göra. Förutsättningen är att barnet först fått sina asylskäl prövade. Då ser jag inga problem att skicka tillbaks dem till barnhem i hemlandet där de kan få ett ordnat mottagande.

    Regeringen vill ha flyktingbarnhem

    Ska byggas i Afghanistan

    Regeringen vill bygga barnhem i Afghanistan – för att kunna skicka tillbaka ensamkommande flyktingbarn.

    Förslaget innebär att en del av de barn som får stanna i dag avvisas, skriver Sydsvenskan

    Migrationsminister Tobias Billström (M) säger att en del ensamkommande flyktingbarn kommer hit enbart på grund av att de är ensamma, inte förföljda.

    – Om enda grunden för att ett barn skulle få stanna i Sverige är att det är ensamt, då är det bättre de bor i hemlandet medan man letar efter deras föräldrar, säger Tobias Billström till Aftonbladet.

    Leta föräldrar

    I dag får ensamkommande barn under 18 år som saknar familjemedlemmar i hemlandet stanna i Sverige.

    Men det vill Tobias Billström ändra på. Han tänker söka släktingarna i hemlandet med ljus och lykta.

    Betyder det här att ni inte litar på barnen?

    – Föräldrarna kan finnas i någon annan del av landet, kanske i ett flyktingläger, säger Tobias Billström.

    Genom att bygga barnhem i hemländerna kan regeringen kringgå regeln som säger att ensamkommande barn inte får skickas tillbaka om de ”inte har ett ordnat mottagande”.

    Tanken är att barnen ska vistas på barnhemmen medan någon söker upp föräldrarna.

    200 minderåriga

    ”I dag sitter 200 minderåriga i Sverige med avslagbeslut som inte kan avvisas förrän de fyller 18. Då är det bättre att de direkt, när de fått avslag, kan återvända till sina hemländer.”, sade ministern i dagens chatt på Aftonbladet.

    Barnhem

    Tobias Billström har redan gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram underlag för dessa barnhem. Ett samarbete har också diskuterats inom de nordiska migrationsministrarnas råd NSHF.

    Förra året kom 2 250 ensamma barn under 18 år till Sverige och sökte asyl. Hittills i år har 525 barn anlänt, de flesta från Afghanistan och Somalia, samt några få från Irak, skriver Sydsvenskan.

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6838017.ab

    Vill utvisa döende tvååring

    Flickan är två och ett halvt år och väger fem kilo. Hon är döende och lider av en ovanlig form av medelhavsfeber. Sjukdomen ger henne feber och diarré; hon får inte behålla någon mat. På sex veckor har hon förlorat ett kilo av sin vikt

    Ändå menar Migrationsverket att det inte finns något hinder mot att utvisa henne till Libanon. Beslutet om att verkställa beslutet fattades förra sommaren, men sedan dess har flickan blivit sämre, rapporterar Nerikes Allehanda.

    Kicki Kjämpe på Migrationsverkets mottagningsenhet i Örebro vill inte uttala sig om det enskilda fallet. Men hon berättar för tidningen att antingen flickans mamma eller sjukvården kan informera Migrationsverket om att flickan blivit sämre. På så vis kan det tas med i beaktandet om huruvida utvisningen kan verkställas eller inte.

    TT