انجمن افغانها در سویدن | په سویدن کی دافغانانو ټولنه | Afghanska Föreningen i Sverige

Asylsökande

Billström: Italien överdriver farhågor för flyktingvåg

BRYSSEL. Sverige avvisar kraven från Italien på hjälp med att ta emot flyktingar från norra Afrika. Migrationsminister Tobias Billström tycker att italienska regeringen överdriver när den talar om en flyktingvåg av ”bibliska proportioner”.

Italienska regeringen har varnat för en massflykt med uppåt 300.000 flyktingar om det blir inbördeskrig i Libyen. På EU-ministermötet i Bryssel i dag väntas Italien tillsammans med övriga Medelhavsländer begära att EU ska inrätta en solidaritetsfond och förbereda sig för att alla medlemsländer solidariskt ska ta emot flyktingarna.

Men Tobias Billström tog fram ett räkneexempel när han anlände till mötet:

– Hittills har Italien fått ta emot 5.000 flyktingar. Men Sverige tog emot 32.000 asylsökande i Sverige i fjol till en befolkning på 9 miljoner invånare. Italien har 58 miljoner invånare, och motsvarande vad Sverige tog emot skulle det ha varit 200.000 för Italien.

– Men när hör ni mig använda uttrycket bibliska proportioner för att beskriva det här? Jag tycker man måste vara lite mer nyanserad i diskussionen, sade Billström.

Billström efterlyste en ”mer balanserad approach” till flyktingsituationen.

– Jag tycker vi ska ta det lugnt. Vår främsta oro bör gälla det som händer inne i Libyen och attackerna mot befolkningen där. Det andra vi bör se på är hela Medelhavsregionen, och särskilt den lågintensiva krisen som pågår i Grekland.

– Att hjälpa människor i sjönöd är fullständigt självklart, men jag ser inte framför mig någon stor omflyttning av människor från de här länderna när vi än så länge bara sett 5.000 personer.

– Naturligtvis klarar Italien av 5.000 personer.

Tobias Billström vill att EU ska inleda förhandlingar med de nya regeringarna i norra Afrika om migrationsproblemen.

För EU tycker han att flyktingsituationen i Grekland är mycket värre än i Italien.

– Den grekiska situationen riskerar att trängas undan av den här dramatiska politiska utvecklingen. Men den är mycket tuffare för de människor som befinner sig på gränsen mellan Grekland och Turkiet, det är en mycket stor humanitär påfrestning för människorna där.

– Och dessutom en mottagningssituation i Grekland som är under all kritik.

Tobias Billström är medveten om att hans besked inte är vad Italien vill höra.

– Man måste vara ärlig och realistisk. Många medlemsstater som jag pratat med de senaste dagarna har gett uttryck för samma åsikt.

– Och även om man visar vaksamhet om vad som kan komma så får man inte i detta nu ge sig in den här typen av uppblåsta resonemang bara för att man inte tycker att man ska göra sin del av jobbet.

Billström avvisar också de sydeuropiska ländernas krav på en solidaritetsfond, som de tog upp vid ett möte i Rom på onsdagen om flyktingsitautionen i Medelhavet.

– Jag vet inte vad man men menar. Det finns redan i dag flyktingfond, det finns återvändandefond, det finns gränsfond osv. Dessutom är ju inte Italien något fattigt land, inte Malta heller för övrigt. Jag betvivlar mycket starkt att det skulle handla om pengar i det här sammanhanget, sade Billström.

”EU måste ha en gemensam asyl- och migrationspolitik”

Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström: Det alarmerande läget i Libyen gör behovet av en enad asyl- och migrationspolitik inom EU akut. I dag möts EU:s migrations- och inrikesministrar i Bryssel för att diskutera situationen i Nordafrika. Medan vi följer den dramatiska utvecklingen i Libyen bevittnar vi en fredlig revolution i andra delar av Nordafrika som EU bör göra allt för att stödja. Men i detta omvälvande skede tappar många människor fotfästet. De som flyr till EU för att få skydd kan bli en svår press på enskilda medlems­länder. Främlingsfientliga partiers inflytande i flera EU-länder gör det dock svårt att lösa migrationsfrågorna med ambitionen om ett solidariskt Europa. Det nuvarande läget kan därför bidra till att EU närmar sig en gemensam migrationspolitik, skriver EU-kommissionären Cecilia Malmström

 

Situationen i Libyen är alarmerande. Vi vet inte i detalj vad som pågår i landet, men uppgifterna från medier och andra som lyckas få ut information till omvärlden vittnar om fruktansvärda händelser. EU har fördömt våldet i Libyen och det finns en risk att utvecklingen går åt fel håll, vilket kan få förödande konsekvenser för de boende i landet såväl som för andra länder i regionen.

Samtidigt får vi inte glömma bort att vi, medan vi följer den dramatiska utvecklingen i Libyen, också bevittnar en fredlig revolution i andra delar av Nordafrika. Medborgare i Tunisien och Egypten har rest sig och framgångsrikt protesterat mot förtryck och rigida strukturer. Diktatorer som i årtionden styrt sina länder med järnhand har fallit. Nya samhällen växer fram. Det kommer att ta tid, men det är en fantastisk utveckling som vi i omvärlden – inte minst från EU:s sida – bör göra allt vi kan för att uppmuntra och stödja.

 

Den andra sidan av denna dramatiska omvandling är att många människor i ett mer kortsiktigt perspektiv tappar fotfästet. Nyligen kom det, inom loppet av bara ett par dygn, fler än fem tusen tunisier i små fiskebåtar över Medelhavet till Italien för att söka ett bättre liv i Europa. Många av dem ser inte någon framtid i Tunisien de närmaste åren – övergången till demokrati sker inte över en natt. Det är förståeligt och mänskligt att de söker sig hit, men trycket på enskilda medlems­länder kan bli svårt att klara av.

Italien begärde hjälp från EU för att hantera situationen, och bara ett par dagar senare fanns ett 30-tal experter och utrustning från tolv medlemsländer på plats för att hjälpa italienska myndigheter att intervjua migranter, ta hand om dem som behöver skydd, se till att de får det stöd de behöver, och hjälpa andra som inte får stanna i Italien att återvända hem. Det är EU:s gränskontrollmyndighet Frontex som håller i hjälpinsatsen, och vi är beredda att utöka hjälpen om läget skulle kräva det. Samtidigt följer vi noggrant utvecklingen i Libyen och i andra nordafrikanska länder.
Jag vill inte gå händelserna i förväg, men det är inte orimligt att tänka sig att fler människor kommer att söka sig till Europa den närmsta tiden. Går utvecklingen i Libyen åt fel håll kan det dessutom leda till att en stor mängd människor flyr till EU för att få skydd. Vi undersöker nu de möjligheter vi har för att kunna hjälpa människor ifall att detta skulle leda till en omfattande flyktingvåg. Bland annat tittar vi på förutsättningarna att kunna ge migranter möjlighet att tillfälligt stanna inom EU, men detta är i slutändan upp till medlemsländerna.

För detta är en gemensam europeisk utmaning. Visserligen ligger medlemsländer som Italien, Grekland och Malta närmast Nordafrika på kartan, men i en union som vilar på gemensamma värderingar och som har solidaritet som ett av sina ledord är situationen i Nordafrika allas vår angelägenhet. Om människor flyr hals över huvud från Libyen så berör det hela Europa, även Sverige.

I början av veckan diskuterade EU:s utrikesministrar situationen i Nordafrika och fördömde våldsamheterna i Libyen. Det behövs politiska, sociala, ekonomiska och demokratiska reformer. EU bistår regionen på olika sätt och håller nu på att uppdatera sin politik för grannländerna i både öst och syd. En viktig del i detta är förstås migrationsfrågor. Människor som känner sig trygga och ser en framtid i sina hemländer vill sällan flytta. Omvänt finns det många orsaker till att människor flyr, flyttar, eller söker ett bättre liv i andra länder.

2008 kom 1,9 miljoner människor från länder utanför EU till Europa av olika anledningar. Majoriteten av dem kom via Grekland, som länge har haft svårt att klara av att ta hand om och identifiera dem som är i behov av internationellt skydd. I höstas fick Grekland akuta problem – framför allt med att hantera en del av landgränsen mot Turkiet. EU-kommissionen, tillsammans med alla medlemsländer och Norge, bidrog snabbt med pengar, expertis och annat stöd till den tillfälliga gränskontrollstyrka som fortfarande är på plats för att bistå både kort- och långsiktigt med att få ordning på det grekiska asyl- och migrations­mottagandet.
Detta är ett exempel på europeisk solidaritet. Vi behöver fler. För vi behöver en gemensam europeisk asyl- och migrationspolitik, en politik som vilar på gemensamma värderingar som solidaritet och öppenhet.

I dag är situationen för asylsökande extremt godtycklig. En asylsökande kan i dag ha bara en procents chans att få stanna i ett medlemsland medan samma person har 75 procents chans att få stanna i ett annat. Det är inte värdigt det europeis­ka samarbetet. Och det är inte ett värdigt bemötande av människor som kommer hit och behöver vår hjälp. Behovet av gemensamma EU-regler på asyl- och migrationsområdet är akut.

Det här arbetet upptar mycket av min tid. Medlemsländerna har sagt att de ska ha enats om en gemensam politik till år 2012, och det ligger flera lagförslag på bordet. Ändå går förhandlingarna minst sagt trögt.

Det är uppenbart att det är en svår tid att diskutera asyl- och migrationsfrågor inom EU om man har ett solidariskt perspektiv och ambitioner om ett öppet och välkomnande Europa. I flera EU-länder har främlingsfientliga partier inflytande över politiken, och detta har inte förbättrats av den ekonomiska och finansiella krisen som gjort många länder mer inåtvända och protektionistiska. Denna utveckling kommer jag aldrig att acceptera.

Just nu är händelseutvecklingen i Libyen snabb, och det är svårt att förutspå vilken vändning den kommer att ta. Men jag hoppas att den nuvarande situationen också kan bidra till att vi kan ta några steg framåt i EU:s gemensamma asyl- och migrationspolitik, inte minst för att detta visar hur beroende vi är av var­andra inom Europa.

Ena månaden är det Grekland som är i behov av hjälp, nästa är det Italien, och en eventuell flyktingvåg från Nordafrika blir även Sveriges angelägen­het. Fler medlemsländer kommer sanno­likt att behöva europeiskt stöd och solidaritet i de här frågorna framöver. Det stödet måste vi kunna ge varandra inom EU. Det är hela poängen med det europeiska sam­arbetet.

Cecilia Malmström
EU-kommissionär

http://www.dn.se/debatt/eu-maste-ha-en-gemensam-asyl–och-migrationspolitik

Flyktingström från Nordafrika ska övervakas

EU:s gränskontrollorgan Frontex ska hjälpa Italien att ta hand om flyktingströmmen från Nordafrika. I dag sätter Frontex in bland annat båtar och flyg för att öka övervakningen i Medelhavet. EU-kommissionens talesperson Michele Cercone tror att människosmugglingen från Nordafrika kommer minska.

Nordafrikaner i överlastad båt utanför Lampedusa. Foto: Daniele La Monaca/Scanpix.

För ungefär en vecka sedan kom, på bara några dagar, runt 5 000 migranter från det oroliga Tunisien till den italienska ön Lampedusa. Den plötsliga flyktingströmmen gjorde att Italien i veckan bad EU om hjälp.

I går meddelade den ansvariga EU-kommissionären Cecilia Malmström att gränskontrollorganet Frontex kommer att ställa upp med ett 30-tal experter som ska hjälpa italienska myndigheter på Lampedusa. De ska bland annat undersöka vilka av migranterna som verkligen är i behov av internationellt skydd.

Dessutom innebär Frontex uppdrag att man i dag sätter in ett flygplan och flera båtar för att öka övervakningen av Medelhavet, men enligt Michele Cercone har övervakningen fokus på att försöka upptäcka och hjälpa flyktingar som riskerar sina liv i rangliga båtar.

Flyktingströmmen från Tunisien har avtagit markant de senaste fem-sex dagarna, men många inom EU varnar nu för att oroligheterna i till exempel Libyen och Egypten kan leda till ännu mycket större flyktingströmmar till Europa.

Michele Cercone säger att EU är redo att möta ännu fler migranter från Nordafrika. Men samtidigt måste man vara ödmjuk, säger han, inför att det är mycket stora saker som händer i området, och det är därför svårt att bedöma hur utvecklingen kommer bli de närmaste veckorna och månaderna.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4359694

 

Avgjorda asylärenden Migrationsverket innevarande år

 Avgjorda asylärenden Migrationsverket innevarande år

Nytt avtal med IOM

Migrationsverket har skrivit ett nytt avtal med IOM som bland annat reglerar frivilligt återvändande av afghaner från Sverige till Afghanistan. Länken till avtalet finns nedan.

http://www.migrationsverket.se/include/lifos/dokument/www/110117201.pdf
 

Flyktingkaos i Grekland

Sedan EU effektivt stängt av flyktingströmmarna via Medelhavet tar sig idag de flesta flyktingar in i EU från Turkiet till Grekland. 90 procent av alla migranter tar sig över floden Evros i nordöstra Grekland, där de möts av gränspoliser från alla EU-länder. Men den humanitära situationen är omänsklig.Läkare utan gränser rapporterar om överfulla förvar utan sovplatser, värme eller varmvatten. Robin Olin har besökt gränsen, där han först träffade en finsk gränspatrull. Susanne Palme, EU-reporter på Studio Ett medverkar. Hör också Cecilia Malmström, EU-kommissionär

 
Flyktingkaos i Grekland, Susanne Palme och Cecilia MalmströmFlyktingkaos i Grekland, Susanne Palme och Cecilia Malmström (8:09)
Flyktingkaos i Grekland. Susanne Palme, EU-reporter på Studio Ett medverkar. Hör också Cecilia Malmström, EU-kommissionär. Studio Ett. 20110215.

Italiensk ilska mot EU i migrantvåg

Italiens regering luftar ilska mot EU och har utlyst humanitärt krisläge sedan cirka 5.000 migranter kommit över Medelhavet i små båtar från Tunisien.

EU-kommissionen förbereder eventuell hjälp till Italien.

-Nordafrika exploderar och EU gör ingenting. Bryssel har lämnat Italien i sticket. Jag bad Bryssel om hjälp, och fick svaret att förfrågningar måste lämnas in två veckor i förväg. Jag står mållös, sade Roberto Maroni, Italiens inrikesminister som tillhör det främlingsfientliga partiet Lega Nord, på söndagen.

Då hade antalet migranter som tagit sig till den lilla italienska ön Lampedusa, som ligger närmare det afrikanska än det italienska fastlandet, ökat till kring 5.000.

Fler uppges vara på väg. Människor flyr den oro som råder i Tunisien.

Flygs till läger
Hundratals har fått sova under bar himmel på Lampedusa. Italienska myndigheter har börjat flyga migranter från ön, som bara har cirka 6.000 invånare och saknar resurser för humanitärt bistånd, till lägerboende på Sicilien och italienska fastlandet.

Det humanitära krisläget utlystes för att kommuner ska få använda pengar för att bistå migranterna.

Maroni vill också sätta in italiensk polis i Tunisien för att hejda vågen.

-Jag ska be Tunisiens utrikesminister om tillstånd för våra styrkor att sättas in.

EU förbereder
Utrikesministern Franco Frattini vill ha hjälp av EU med internationell patrullering av tunisiska kustlinjen:

-Vi måste mobilisera Medelhavsländer som har båtar, flygplan och helikoptrar.

Medarbetare till EU-kommissionär Cecilia Malmström, som ansvarar för EU:s flyktingpolitik och gränsskydd, uppger att kontakter med Italien pågått i helgen om vilka åtgärder EU kan tänkas sättas in.

Malmström har också varit i kontakt med EU:s gränskontrollmyndighet Frontex för att förbereda eventuella insatser. Frågan ska sannolikt också tas upp på EU-ministermötet den 24-25 februari.

TT

http://svt.se/2.22584/1.2325200/italiensk_ilska_mot_eu_i_migrantvag&from=rss?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+Svtse-Utrikesnyheter+%28svt.se+-+Utrikesnyheter%29

Hassan Ahmadi preps av polsen i Kalmarpolisstationen

Hassan Ahmadi kom till Sverige som ensamkommande barn , men innan han fylld 18 år fick negativ svar från Migrationsverket . Nu greps han av polisen i Kalmar polis station.

Tel0738758571 Hassan Ahmadi

Afghan beviljas PUT pga påstått hot från armén

Afghanen Mohammad Kabir Ali Khan sökte asyl den 8 januari 2009. Han yrkar på i sin ansökan att han skall beviljas uppehålls- och arbetstillstånd samt flyktingförklaring och resedokument. Som stöd i sin asylansökan har han uppgett till Migrationsverket att han riskerar att dödas av en kommendant om han tvingas återvända till Afghanistan. Enligt den sökande ska även talibanerna ska göra en potentiell risk mot honom. Mannen har som id-handling inlämnat ett födelsebevis

Migrationsverket avslog mannens ansökan den 16 oktober 2009 på följande grunder.

Vid en samlad bedömning av omständigheterna i ärendet finner Migrationsverktet att Mohammad Kabir Ali Khani inte kan anses som flykting enligt 4 kap 1 § utlänningslagen eller skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap 2 § samma lag. Ansökan om flyktingförklaring och resedokument ska därför avslås. Eftersom det inte heller finns någon annan grund för att ge Mohammad Kabir Ali Harri uppehålls- och arbetstillstånd avslår Migrationsverket hans ansökan och utvisar honom från Sverige med stöd av 3 kap 7 § utlänningslagen.

Migrationsverkets beslut överklagades till migrationsdomstolen.

Mohammad Kabir Ali Khan anför bl.a.följande i förhandlingarna i migrationsdomstolen:

Hans avlidne bror, Merzoli, var ansvarig för att kommendantens bror, Ewaz, dödades. Han själv deltog i viss utsträckning som beväpnad anhängare i sin brors rörelse. Detta har han nämnt i förbigående för Migrationsverket. Varken Kabul eller Mazar-i-Sharifär relevanta eller rimliga interna flyktalternativ för honom. Det skulle vara uppenbart för omgivningen att han kommer utifrån. Det syns att han tillhör den etniska minoriteten hazarerna och hans dialekt avslöjar att han är hemmahörande i provins Parwan. Han säger sig sakna helt anknytning till Kabul. Han kan inte heller flytta till Mazar-i-Shafzif eftersom han då mot sin vilja skulle tvingas in i morbroderns narkotikaaffärer. Kommendanten strider numera för den reguljära afghanska armén och skickas till olika områden. Kommendanten för befäl över 40-50 män och på grund av sin befattning med lätthet röra sig över hela Afghanistan. Kommendanten besöker regelbundet Kabul. Det är endast drygt fem timmars bilfärd mellan hans hemprovins och Kabul. Kommendanten och hans män tar sig även fram med helikopter. Kommendanten har tre vuxna söner som också kan utkräva hämnd.

Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och menar att det finns interna flyktalternativ för honom i Afghanistan. Migrationsverket anser att Kabul eller Mazar-i-Sharifär relevanta eller rimliga interna flyktalternativ för honom.

Sammantaget finner migrationsdomstolen att Migrationsverket inte har uppfyllt sin bevisbörda vad gäller frågan om det finns ett realistiskt internflyktsalternativ för Mohantunad Kabir Ali Khan i Afghanistan. Migrationsdomstolen finner i stället att det finns grundad anledning att anta att han vid ett återvändande till Afghanstan skulle löpa risk att utsättas för sådan skyddsgrundande behandling som avses i 4 kap. 2 § utlänningslagen. Han ska således beviljas permanent uppehållstillstånd och förklaras vara ”alternativt skyddsbehövande”.

Domstolen var ej enhällig i sitt beslut. I avgörandet har rådman Petrus Tired samt nämndemännen Helene Neldstam, Gert Andersson samt Elisabeth El-Hagi deltagit. Gert Andersson samt Elisabeth El-Hagi har en skiljaktig mening.

Skiljaktig mening:
Gert Andersson samt Elisabeth El-Hagi anser att Mohammad Kabir Ali Khan inte har ett relevant internt flyktalternativ i Kabul men däremot bedömer de i likhet med Migrationsverket, att Mazar-i-Sharífär ett relevant såväl som rimligt internt flyktaltemativ och att han därför inte är i behov av skydd i Sverige. Därför anser de att Mohammad Kabir Ali Khans överklagan ska avslås.

Källa:
Migrationsdomstolen i Malmö – UM 3765-09

 

Artikel publicerad söndag, februari 6th, 2011 kl 07:46 under kategorierna Migrationsdomar. RSS 2.0 feed. Kommentera eller lämna en pingback från din webbsida.

Kommentarsregler: Använd ett vårdat språk och möt varandra med respekt. Hemadresser, fullständiga personnummer, telefonnummer, könsord, svordomar, hot eller andra otrevligheter skall inte förekomma. Följ svensk lag. Du är själv ansvarig för det du skriver.

Norges utrikesminister: Förbjud kusinäktenskap

Norges utrikesminister Jonas Gahr Störe vill förbjuda äktenskap mellan kusiner.

Han ska lägga fram en rapport i frågan på Arbeiderpartiets landsmöte på onsdag. Förslaget har hälsomässiga orsaker och ska förhindra tvångsäktenskap.

– Vi är helt på det klara med att enligt den forskning som finns nu bör detta förbjudas. Fynden är väldigt tunga: dödfödsel, spädbarnsdöd, dödsfall i ung ålder och en lång rad sjukdomar, sade Störe till norska VG.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4335532