Det mycket uppmärksammade fallet med den asylsökande afghanen Reza Rezai i Markaryd tycks ha fått ett slut. Migrationsdomstolen i Malmö beviljade i går Reza permanent uppehållstillstånd
Ett mycket glädjande besked, skriver Bengt Germundsson (KD), kommunstyrelsens ordförande i Markaryd i ett pressmeddelande.
Reza Rezai har varit i Sverige i närmare sex år och har haft fast anställning på en däckfirma i Markaryd. Turerna kring hans situation har varit många, tillfälliga uppehållstillstånd har avbrutits av avslagsbeslut och förra året togs han till och med i förvar med motiveringen att han var flyktbenägen. Ett beslut som hävdes efter en JO-anmälan mot polisen.
Rezais fall har sedan varit föremål för omprövning och i går kom alltså utslaget i Migrationsdomstolen. Migrationsdomstolen har tagit hänsyn till att Rezai bara var 19 år när han kom till Sverige och menar att han inte kan veta hur man klarar sig som vuxen i Kabul där han saknar socialt nätverk. Att han dessutom tillhör en utsatt befolkningsgrupp i Afghanistan har också vägts in. Migrationsverket kan överklaga beslutet till Migrationsöverdomstolen, men det är inget som Reza Rezai vill tänka på i dag.
-Även om de överklagar, så tror jag inte att Migrationsöverdomstolen går på deras beslut. De säger att det är okej, han får stanna, säger Reza Rezai till Sveriges Radio P4 Kronoberg.
Hans framtidsplaner i Sverige är att bilda familj och kanske skaffa en egen däckverkstad. Större drömmar än så har han inte, drömmen framför andra har varit att få stanna. Resten ordnar sig efter hand, menar han.
– Jag hoppas innerligt att ärendet nu är överspelat och att Migrationsverket inte driver frågan vidare, säger Bengt Germundsson. Som jag ser det har Migrationsdomstolen fattat ett klokt beslut och tagit de humanitära hänsyn som jag efterfrågat under lång tid. Det hade varit förskräckligt om ett land som berömmer sig att vara rättssäkert och humant hade hanterat Reza på ett annorlunda sätt.
Bengt Germundsson hoppas att dagens beslut i Migrationsdomstolen ska vara vägledande för den dom i Växjö Tingsrätt som åklagaren Marcus Sjöstrand överklagat till Göta Hovrätt.
– Reza och familjen Takvam, som driver däckfirman, har varit föremål för en process som jag inte skulle önska min värsta ovän, säger Bengt Germundsson. Jag hoppas att även den frågan ska komma att få ett lyckligt slut.
Kerstin Doyle
Reporter
kerstin.doyle
dagen.se
08-619 24 40
Flyktingar i Sverige måste själva få bestämma var de vill bo. Det anser Migrationsverkets chef Dan Eliasson. Därmed avfärdar han en statlig utredning som vill tvinga asylsökande till särskilda boenden
– Människor flyttar till platser där de kan få bra liv. Där det finns möjlighet att integrera sig och få jobb, där barn kan gå i bra skola. Staten styr inte särskilt mycket var exempelvis dalmasar eller gästrikar ska bo någonstans, säger Migrationsverkets chef Dan Eliasson.
Enligt förslaget ska Migrationsverket ordna boende åt flyktingarna, allra först i ett ankomstboende under högst fyra veckor och därefter en reguljär bostad. Den som inte vill bo i det hem som myndigheterna föreslår ska få sin ersättning halverad från 80 till 40 kronor per dag.
Förslaget finns i en nästan 400 sidor omfattande utredning om hur asylsökande ta emot i Sverige. Tanken är att de stora problemen med trångboddhet och social utsatthet i vissa kommuner ska minska med förslaget.
Nästan 30 procent av de asylsökande i Sverige bor i fem kommuner.
– Jag tycker inte man ska tvinga flyktingar att bosätta sig på en speciell plats. Men man måste titta på de enskilda individerna, I dag är det en katastrof, vi har 2500 hemlösa asylsökande och flyktingar i Södertälje, säger Anders Lago, socialdemokratiskt kommunalråd i Södertälje till Ekot.
Enligt Dan Eliasson är förslaget dåligt på flera sätt. Bland annat tror han att det kommer att bli dyrt att låta staten betala boendet för fler människor. Men det stora problemet med förslaget är ändå att det är dåligt för flyktingarna själva, säger Dan Eliasson.
– Om vi försöker få in människor i vårt boende och kanske först i fyra veckor bo på något ställe ute landet för att sedan flytta vidare, så blir det väldigt många uppbrott. Jag tror inte alls att det är bra för den asylsökande och dennes behov, säger Dan Eliasson.
På många sätt är Dan Eliasson och Anders Lago överens om hur problemet ser ut och vad som borde göras. En idé är att istället sätta den ekonomiska pressen på kommuner.
Anders Lago berättar att norska kommuner får dubbelt så högt statligt stöd för sitt flyktingmottagande och Dan Eliasson är inne på samma linje.
Ci Holmgren
ci.holmgren@sr.se
Mannen har tidigare fått avslag på begäran att utvisningen ska stoppas trots att behandlande läkare intygar att mannen lider av en livshotande sjukdom och behöver vård med korta intervall. Men nu säger Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik att om ett läkarintyg visar att mannen inte kan transporteras så kan han få stanna
Inte heller ett nytt läkarintyg som säger att han behövde slutenvård ledde till att Migrationsverket ändrade sitt beslut, men nu säger verkets rättschef Mikael Ribbenvik att det finns en möjlighet att mannen kan få stanna.
– Jag kan bara säga att om det finns ett intyg att resan inte går att genomföra så leder det till ett tillstånd från Migrationsverket, säger Mikael Ribbenvik, Migrationsverkets rättschef.
Mannen som snart fyller 30 år kommer från Azerbajdzjan och har tidigare fått avslag på sin asylansökan som han sökte på grund av politisk förföljelse i hemlandet.
Att han lider av lymfcancer och dessutom återkommande måste tömma hjärtsäcken på vätska fick han reda på efter det att avvisningsbeslutet var fattat.
Och det är just det som ligger honom i fatet. För enligt den nya utlänningslagen kan en asylsökande inte överklaga ett utvisningsbeslut hos migrationsdomstolen med hänvisning till att det uppkommit nya medicinska skäl att få stanna. Det är i stället tjänstemännen på Migrationsverket som kan fatta beslut om att stoppa en utvisning.
I februari i år sa Migrationsverket nej till att stoppa utvisningen trots läkarintyg på hur livsnödvändig hans cancerbehandling är. I mars skickades en ny ansökan in, då det stodklart att han behövde slutenvård, men då meddelade Migrationsverket sitt beslut om att inte stoppa utvisningen.
Därefter har advokat Helen Westlund skickat in ett nytt läkarintyg som säger att han inte kan transporteras. Hittills har Migrationsverket inte fattat beslut, men i dag ger rättschef Mikael Ribbenvik en vink om att mannen eventuellt kan få stanna.
– Går det inte att genomföra resan av medicinska skäl, då får man ett tillstånd, säger Mikael Ribbenvik.
Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se
Publicerat i dag. 11:21
En militär utredning har dragit slutsatsen att amerikanska stridspiloter gjorde sig skyldiga till allvarliga övergrepp när man bombade en afghansk by med uppemot 140 civila dödsoffer som följd
Amerikanska stridspiloter bröt mot militära riktlinjer när de den 4 maj gjorde upprepade bombangrepp mot en by i västra Afghanistan så att många dussin, kanske uppemot 140, civila miste livet. Flertalet av de dödade var kvinnor och barn.
Det framgår av en intern militär utredning som i dag refereras i bland annat New York Times.
”Amerikansk militär personal gjorde allvarliga missgrepp när de genomförde en del av flygangreppen i västra Afghanistan den 4 maj som dödade dussintals afghanska civila”, heter det i rapporten. Angreppen uppges ha pågått under mer än sju timmar.
Den afghanska regeringen har efter egna efterforskningar dragit slutsatsen att cirka 140 civila dödades under attackerna. Enlilgt en tidigare preliminär amerikansk utredning dödades mellan 20 och 30 civila. Internationella Rödakorskommittén har uppskattat antalet civila dödsoffer till flera dussin.
Den nya militära utredningen hävdar, liksom tidigare inblandade militära befäl i Afghanistan, att talibanska gerillakrigare hade tagit skydd i byn och använt de civila invånarna som mänskliga sköldar. Detta ska ha skett efter att talibanerna dödat tre lokala regeringstjänstemän och afghanska styrkor var på jakt efter dem.
När de afghanska regeringsstyrkorna bad om amerikanskt flygunderstöd angrep fyra bombplan vad piloterna trodde var talibanska mål i byn. Enligt utredningen hade de i åtskilliga fall inte försäkrat sig om att civila inte kom emellan. Det är detta som utgör de ”allvarliga missgrepp” och brott mot de riktlinjer som amerikanska militären själva har utarbetat.
Även den blivande amerikanske befälhavaren i Afghanistan, general Stanley McCrystal, medgav i samma veva att militära övergrepp mot civila under jakten på talibaner har blivit oacceptabla, uppger BBC.
– Om våra ansträngningar att besegra upprorsstyrkorna skapar folkligt hat så blir varje seger ihålig och omöjlig att upprätthålla. Det är den springande punkten, sade general McCrystal inför senatens försvarsutskott på tisdagskvällen.
Antalet dödade civila i Afghanistan ökade 2008 med 40 procent jämfört med föregående år och uppgick till minst 2.118 personer
