Mannen har tidigare fått avslag på begäran att utvisningen ska stoppas trots att behandlande läkare intygar att mannen lider av en livshotande sjukdom och behöver vård med korta intervall. Men nu säger Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik att om ett läkarintyg visar att mannen inte kan transporteras så kan han få stanna
Inte heller ett nytt läkarintyg som säger att han behövde slutenvård ledde till att Migrationsverket ändrade sitt beslut, men nu säger verkets rättschef Mikael Ribbenvik att det finns en möjlighet att mannen kan få stanna.
– Jag kan bara säga att om det finns ett intyg att resan inte går att genomföra så leder det till ett tillstånd från Migrationsverket, säger Mikael Ribbenvik, Migrationsverkets rättschef.
Mannen som snart fyller 30 år kommer från Azerbajdzjan och har tidigare fått avslag på sin asylansökan som han sökte på grund av politisk förföljelse i hemlandet.
Att han lider av lymfcancer och dessutom återkommande måste tömma hjärtsäcken på vätska fick han reda på efter det att avvisningsbeslutet var fattat.
Och det är just det som ligger honom i fatet. För enligt den nya utlänningslagen kan en asylsökande inte överklaga ett utvisningsbeslut hos migrationsdomstolen med hänvisning till att det uppkommit nya medicinska skäl att få stanna. Det är i stället tjänstemännen på Migrationsverket som kan fatta beslut om att stoppa en utvisning.
I februari i år sa Migrationsverket nej till att stoppa utvisningen trots läkarintyg på hur livsnödvändig hans cancerbehandling är. I mars skickades en ny ansökan in, då det stodklart att han behövde slutenvård, men då meddelade Migrationsverket sitt beslut om att inte stoppa utvisningen.
Därefter har advokat Helen Westlund skickat in ett nytt läkarintyg som säger att han inte kan transporteras. Hittills har Migrationsverket inte fattat beslut, men i dag ger rättschef Mikael Ribbenvik en vink om att mannen eventuellt kan få stanna.
– Går det inte att genomföra resan av medicinska skäl, då får man ett tillstånd, säger Mikael Ribbenvik.
Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se
Publicerat i dag. 11:21
En militär utredning har dragit slutsatsen att amerikanska stridspiloter gjorde sig skyldiga till allvarliga övergrepp när man bombade en afghansk by med uppemot 140 civila dödsoffer som följd
Amerikanska stridspiloter bröt mot militära riktlinjer när de den 4 maj gjorde upprepade bombangrepp mot en by i västra Afghanistan så att många dussin, kanske uppemot 140, civila miste livet. Flertalet av de dödade var kvinnor och barn.
Det framgår av en intern militär utredning som i dag refereras i bland annat New York Times.
”Amerikansk militär personal gjorde allvarliga missgrepp när de genomförde en del av flygangreppen i västra Afghanistan den 4 maj som dödade dussintals afghanska civila”, heter det i rapporten. Angreppen uppges ha pågått under mer än sju timmar.
Den afghanska regeringen har efter egna efterforskningar dragit slutsatsen att cirka 140 civila dödades under attackerna. Enlilgt en tidigare preliminär amerikansk utredning dödades mellan 20 och 30 civila. Internationella Rödakorskommittén har uppskattat antalet civila dödsoffer till flera dussin.
Den nya militära utredningen hävdar, liksom tidigare inblandade militära befäl i Afghanistan, att talibanska gerillakrigare hade tagit skydd i byn och använt de civila invånarna som mänskliga sköldar. Detta ska ha skett efter att talibanerna dödat tre lokala regeringstjänstemän och afghanska styrkor var på jakt efter dem.
När de afghanska regeringsstyrkorna bad om amerikanskt flygunderstöd angrep fyra bombplan vad piloterna trodde var talibanska mål i byn. Enligt utredningen hade de i åtskilliga fall inte försäkrat sig om att civila inte kom emellan. Det är detta som utgör de ”allvarliga missgrepp” och brott mot de riktlinjer som amerikanska militären själva har utarbetat.
Även den blivande amerikanske befälhavaren i Afghanistan, general Stanley McCrystal, medgav i samma veva att militära övergrepp mot civila under jakten på talibaner har blivit oacceptabla, uppger BBC.
– Om våra ansträngningar att besegra upprorsstyrkorna skapar folkligt hat så blir varje seger ihålig och omöjlig att upprätthålla. Det är den springande punkten, sade general McCrystal inför senatens försvarsutskott på tisdagskvällen.
Antalet dödade civila i Afghanistan ökade 2008 med 40 procent jämfört med föregående år och uppgick till minst 2.118 personer
2009-06-02 15:23 MARKARYD
Reza Rezai från Markaryd får lov att stanna i Sverige. Det beslutade migrationsdomstolen i Malmö i måndags. Han får nu ett permanent uppehållstillstånd
<!-- -->
Foto: ARKIVBILD
Reza Rezai får nu stanna i Sverige. Det beslutade migrationsdomstolen i måndags.
Reza Rezai får stanna i Markaryd.
Enligt domstolen råder det en inre väpnad konflikt i hans hemprovins Ghanzi i Afghanistan och det är skälet till att Reza Rezai får stanna. Det är fastställt att han har ett skyddsbehov och domstolen har dessutom tagit hänsyn till att Reza Rezai bara är 19 år samt att han redan bott sex år i Sverige. Om han skulle tvingas resa tillbaka saknar han ett socialt nätverk och vet inte hur man klarar sig som vuxen i Afghanistan.
Reza Rezai jobbar idag på en däckfirma och har genom hela processen fått stöd från vänner, arbetskamrater och politiker.
Han tog emot beskedet direkt från Sveriges Radio efter att de läst hans domslut.
– Äntligen! När de ringde och berättade för mig trodde jag inte att det var sant. Jag fick nästan torka tårarna. Det har varit väldigt jobbigt särskilt de senaste veckorna.
– Jag har drömt om att få ett negativt beslut från domstolen. Sen har även en del av mina vänner fått uppehållstillstånd och då har jag tänkt: Varför inte jag?, säger Reza Rezai.
Bland annat har två riksdagsledamöter, Eva Johnsson (kd) och Lars Gustavsson (kd), engagerat sig i hans ärende. Även kommunalrådet Bengt Germundsson har gett sitt stöd, bland annat när det gäller en prövning om arbetstillstånd.
– Det är häpnadsväckande att polis och åklagare anser sig ha tillräckligt med resurser att lagföra personer som gjort allt man förvänta sig för att göra rätt för sig, sade han i samband med att åtalet ogillades.
I början på denna vecka var han glad när beskedet togs emot.
– Det har varit ett slingrande från statens sida. Nu har de kommit fram till ett förnuftigt och klokt beslut, säger Bengt Germundsson.
– Man kan inte behandla människor hur som helst. Nu får vi hoppas att detta punkt för denna historien som var och varannan människa i Markaryd engagerat sig i, fortsätter han.
Henrik Nordell
Publicerad: 2 juni 2009, 10:44
<!--
-->
En bomb slet på tisdagen sönder ett fordon i nordöstra Kabul i Afghanistan och dödade sex civila personer, inklusive två barn, inklusive två barn
Enligt en talesman för inrikesdepartementet var det inte omedelbart klart om sprängladdningen hade placerats på den väg där fordonet färdades eller om den hade fästs vid det.
– Två, män, två kvinnor och två barn dog.
Vägen leder genom den största amerikanska militärbasen i Afghanistan.
Ingen hade på tisdagen tagit på sig skulden för dådet, men liknande tidigare attacker har oftast genomförts av talibangerillan och varit riktade mot de afghanska och USA-ledda styrkorna.
I april förklarade företrädare för talibangerillan att den avsåg att trappa upp det dödliga våldet mot regeringen och de USA-ledda trupperna.
”Hemgjorda” bomber orsakar mellan 70 och 80 procent av skadorna hos de utländska trupperna i Afghanistan, enligt landets militär som också säger att dessa bomber totalt dödar fler civila än soldater.
TT
Gävle Det var känt att 36-åringen som ströp sig i häktet i Gävle i förra veckan var självmordsbenägen. Han hade dock inte tätare tillsyn än en gång i halvtimmen
Uppenbarligen räckte det inte för att hindra honom att ta sitt liv. Nu får polisens och vår egen utredning visa vilka grunder häktet hade för sitt beslut, säger kriminalvårdschefen Håkan Ström.
36-åringen som är afghansk medborgare hade avtjänat ett femårigt fängelsestraff efter en dom för grov mordbrand i norra Sverige. Nu närmade sig hans frigivning och därmed utvisning ur Sverige. Men migrationsverket i Sundsvall misstänkte att 36-åringen skulle kunna avvika för att undgå utvisning, och använde bestämmelsen i utlänningslagen som ger rätt att förvara människor i häktet i väntan på att utvisningen verkställs.
36-åringen kom till Gävlehäktet 14 maj. Han har begått självmordsförsök tidigare och hade kontakt med häktets läkare så sent som dagen före dödsfallet. Bedömningen blev att han skulle ha särskild tillsyn i häktet, och beslutet blev att personalen skulle titta till honom varje halvtimme.
Men det räckte inte. Kl 13.05 i onsdags upptäckte personalen att mannen hade försökt strypa sig inne i cellen. Han var vid liv när han fördes i ambulans till sjukhuset, men avled samma kväll.
– Häktet kan besluta om allt från ständig tillsyn till glesare kontroller. Jag kan inte bedöma vilka grunder häktet hade för att fatta det här beslutet. Men vi gör en utredning om det som har hänt, säger Håkan Ström.
Chefen för häktet Gunilla Hellström vill inte uttala sig om fallet, utan hänvisar till sin chef Håkan Ström.
Polisen gör också en utredning av händelsen. En teknisk undersökning av cellen har gjorts och kroppen har skickats till obduktion.
– Det finns inga misstankar om brott i samband med dödsfallet, säger Kalju Poltragu, polisens förundersökningsledare.
Poltragu söker nu också kontakt med mannens anhöriga i Afghanistan för att ge dem dödsbudet. Det kompliceras en del av att mannen har använt två olika identiteter under sin tid i Sverige, och migrationsverket har inte lyckats klara ut vilken som är den rätta.
Självmordet var det andra i Gävlehäktet sedan det öppnades 1971. Det förra ägde rum 2002.
Svensk kriminalvård har fått kritik för de många självmorden i landets häkten. Fallet i Mariestad där en man som hängt sig fick hänga kvar i väntan på ambulans har väckt stor uppmärksamhet. Där riskerar anställda att åtalas för händelsen.
http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.1089381
