Finspång

Var pojken som tragiskt omkom vid en drunkningsolycka vid sjön Gron kommer att begravas är i dag oklart

? Han hade nyligen fått uppehållstillstånd och då brukar begravningen ske i Sverige, säger Terje Torvik, handläggare på Migrationsverket i Örebro.
Det är inte första gången ett ensamkommande flyktingbarn förolyckas.
? Nej, tyvärr har det hänt flera gånger. Jag har inga siffror men jag vet flera fall, berättar Terje Torvik.
Sannolikheten att pojken, född 1995, som drunk-nade i Gron kommer att få sin sista vila i Finspång, dit han kom veckan före julen 2008 är stor.
? Vi måste göra allt för att ta rätt på släktingar och kolla av hur de vill ha det, säger Eeva-Maija Kolari, socialsekreterare med ansvar för området ensamkommande flyktingbarn i kommunen.
Efterlysning
Ett uppdrag som inte är helt enkelt.
Via Röda korset, eller Röda halvmånen som det heter i den muslimska världen, kommer en efterlysning gå ut till pojkens hemland, Afghanistan, om att släktingar och vänner ska höra av sig.
? De släktingar som finns kanske själva är på flykt till Iran eller Pakistan, så det är ett letande som kan ta väldigt långt tid, säger
Eeva-Maija Kolari.
Totalt har antalet ensamkommande flyktingbarn som söker asyl i Sverige ökat ordentligt de senaste åren. Från 820 år 2006, via 1 264 år 2007 till 1 510 år 2008. Till och med 1 maj i år har 571 ensamkommande barn och ungdomar sökt asyl i Sverige. Huvuddelen av de ensamkommande flyktingbarnen kommer från Somalia och Afghanistan, flertalet är pojkar mellan 13 och 17 år. 80 procent av de som söker asyl får stanna. Även Norge och England har ökat sitt mottagande av ensamkommande flyktingbarn.
? Det är ett väldigt tryck. Migrationsverket är på oss hela tiden och frågar om vi har mer platser, berättar Eeva-Maija Kolari.
Tio platser
Finspångs kommun har tio platser varav nio just nu är utnyttjade.
? Vi började med det här december 2007. Vi har ännu inte skrivit på något nytt avtal. Behovet är stort, men vi behöver mer platser, säger Eeva-Maija Kolari.
Vid slutet av april fanns sammanlagt 1 196 barn och ungdomar inskrivna i kommunernas boende för ensamkommande asylsökande barn. Målet är att återföra barnet med de biologiska föräldrarna om det är möjligt.
? Det händer inte så ofta. Snittet ligger på 15?20 barn per år som återförenas med någon av sina biologiska föräldrar, säger Terje Torvik.

Mikael Grip

http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5314446

• 13-årig pojke drunknade vid Gronbadet
• Pojke hittad drunknad
• Sorg på Grosvadsskolan

Rapport från Cooperation for Peace and Unity (CPAU), daterad mars 2009. Rapporten beskriver bl.a. marktvister i Kunduz provinsen

 http://www.cpau.org.af/Research/Docs_our_publications/Kunduz Conflict Analysis Mar 09 Final.pdf

http://www.cpau.org.af/Research/Docs_our_publications/Kunduz Conflict Analysis Mar 09 Final.pdf

http://www.migrationsverket.se/include/lifos/dokument/www/09060202.pdf

Conflict analysis: Farza and Kalakan
districts, Kabul province

Det mycket uppmärksammade fallet med den asylsökande afghanen Reza Rezai i Markaryd tycks ha fått ett slut. Migrationsdomstolen i Malmö beviljade i går Reza permanent uppehållstillstånd

Ett mycket glädjande besked, skriver Bengt Germundsson (KD), kommunstyrelsens ordförande i Markaryd i ett pressmeddelande.

Reza Rezai har varit i Sverige i närmare sex år och har haft fast anställning på en däckfirma i Markaryd. Turerna kring hans situation har varit många, tillfälliga uppehållstillstånd har avbrutits av avslagsbeslut och förra året togs han till och med i förvar med motiveringen att han var flyktbenägen. Ett beslut som hävdes efter en JO-anmälan mot polisen.

Rezais fall har sedan varit föremål för omprövning och i går kom alltså utslaget i Migrationsdomstolen. Migrationsdomstolen har tagit hänsyn till att Rezai bara var 19 år när han kom till Sverige och menar att han inte kan veta hur man klarar sig som vuxen i Kabul där han saknar socialt nätverk. Att han dessutom tillhör en utsatt befolkningsgrupp i Afghanistan har också vägts in. Migrationsverket kan överklaga beslutet till Migrationsöverdomstolen, men det är inget som Reza Rezai vill tänka på i dag.

-Även om de överklagar, så tror jag inte att Migrationsöverdomstolen går på deras beslut. De säger att det är okej, han får stanna, säger Reza Rezai till Sveriges Radio P4 Kronoberg.

Hans framtidsplaner i Sverige är att bilda familj och kanske skaffa en egen däckverkstad. Större drömmar än så har han inte, drömmen framför andra har varit att få stanna. Resten ordnar sig efter hand, menar han.

– Jag hoppas innerligt att ärendet nu är överspelat och att Migrationsverket inte driver frågan vidare, säger Bengt Germundsson. Som jag ser det har Migrationsdomstolen fattat ett klokt beslut och tagit de humanitära hänsyn som jag efterfrågat under lång tid. Det hade varit förskräckligt om ett land som berömmer sig att vara rättssäkert och humant hade hanterat Reza på ett annorlunda sätt. 

Bengt Germundsson hoppas att dagens beslut i Migrationsdomstolen ska vara vägledande för den dom i Växjö Tingsrätt som åklagaren Marcus Sjöstrand överklagat till Göta Hovrätt. 

– Reza och familjen Takvam, som driver däckfirman, har varit föremål för en process som jag inte skulle önska min värsta ovän, säger Bengt Germundsson. Jag hoppas att även den frågan ska komma att få ett lyckligt slut.

Kerstin Doyle
Reporter
kerstin.doyledagen.se
08-619 24 40

Flyktingar i Sverige måste själva få bestämma var de vill bo. Det anser Migrationsverkets chef Dan Eliasson. Därmed avfärdar han en statlig utredning som vill tvinga asylsökande till särskilda boenden

Migrationsverkets chef Dan Eliasson

– Människor flyttar till platser där de kan få bra liv. Där det finns möjlighet att integrera sig och få jobb, där barn kan gå i bra skola. Staten styr inte särskilt mycket var exempelvis dalmasar eller gästrikar ska bo någonstans, säger Migrationsverkets chef Dan Eliasson.

Enligt förslaget ska Migrationsverket ordna boende åt flyktingarna, allra först i ett ankomstboende under högst fyra veckor och därefter en reguljär bostad. Den som inte vill bo i det hem som myndigheterna föreslår ska få sin ersättning halverad från 80 till 40 kronor per dag.

Förslaget finns i en nästan 400 sidor omfattande utredning om hur asylsökande ta emot i Sverige. Tanken är att de stora problemen med trångboddhet och social utsatthet i vissa kommuner ska minska med förslaget.

Nästan 30 procent av de asylsökande i Sverige bor i fem kommuner.

– Jag tycker inte man ska tvinga flyktingar att bosätta sig på en speciell plats. Men man måste titta på de enskilda individerna, I dag är det en katastrof, vi har 2500 hemlösa asylsökande och flyktingar i Södertälje, säger Anders Lago, socialdemokratiskt kommunalråd i Södertälje till Ekot.

Enligt Dan Eliasson är förslaget dåligt på flera sätt. Bland annat tror han att det kommer att bli dyrt att låta staten betala boendet för fler människor. Men det stora problemet med förslaget är ändå att det är dåligt för flyktingarna själva, säger Dan Eliasson.

– Om vi försöker få in människor i vårt boende och kanske först i fyra veckor bo på något ställe ute landet för att sedan flytta vidare, så blir det väldigt många uppbrott. Jag tror inte alls att det är bra för den asylsökande och dennes behov, säger Dan Eliasson.

På många sätt är Dan Eliasson och Anders Lago överens om hur problemet ser ut och vad som borde göras. En idé är att istället sätta den ekonomiska pressen på kommuner.

Anders Lago berättar att norska kommuner får dubbelt så högt statligt stöd för sitt flyktingmottagande och Dan Eliasson är inne på samma linje.

Ci Holmgren
ci.holmgren@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2879194