انجمن افغانها در سویدن | په سویدن کی دافغانانو ټولنه | Afghanska Föreningen i Sverige

Dödsruna: Mir Abbas Safari

Mir Abbas från Nawur distrikt, Ghazni provins i Afghanistan.
Mir Abbas. En mjuk och vänlig människa är död.
I onsdags den 27 maj tog Mir Abbas sitt liv.
Han lämnade livet ensam i en häktescell i Gävle
Mir Abbas levde på flykt i 26 år.
Mir Abbas föddes i Nawur distrikt, Ghazni. Han växte upp hos sin farbror. Mir Abbas flydde med sina släktingar till Iran. Mir Abbas arbetade många år i Iran. Han försökte leva och överleva i Turkiet och Tyskland.
De sista 5 åren tillbringade han i Sverige.
Mir Abbas har bott i Hofors, Söderhamn, Kiruna, Sundsvall……
 
Mir Abbas hade starka och tunga skäl att få fristad, att få lugn och ro
och att få leva någon annanstans än i sitt ursprungliga hemland.
Mir Abbas försökte få skydd i Sverige.
Han lyckades inte.
Vi lyckades inte.
 
De sista 67 dygnen av sitt liv satt Mir Abbas i häkte. Han skulle utvisas till Afghanistan.
En psykiskt skör och trasig människa var inlåst i häkte.
Detta för att Mir Abbas skulle behålla livet till sin utresa från Sverige.
 
Mir Abbas´ beslut att lämna livet var väl planerat och förberett.
Hans behov av stöd och hjälp var känt sedan flera år.
 
Mir Abbas rätt till skydd finns nedtecknad i Lagen och dess tillämpning.
Inte i verkligheten
 
En graciös och ensam själ är inte hos oss längre.
 
Mir Abbas blev 36 år gammal.
 
Sundsvall 30 maj 2009 Lotta
lotta.meurling@tele2.se
 
#####
Vädjan och efterlysning:
Hjälp oss hitta Mir Abbas mamma, hans släktingar, hans vänner.
Mir Abbas Safari. Pappan hette Mohammad Dijan. Farfar hette Safar.
Farbror heter Mohammed Reza.
Mir Abbas Safari kom från Nawur distrikt i norra Ghazni. Tre namn på orter: Bordjigai (osäker stavning) , Sorkh Diwal, Sari Sang (Mir Abbas hemtrakt med cirka 45 familjer)
 
Kring 1983 bodde Abbas med farbroders familj i Mashad, Iran.
Kring 1989 kom Mir Abbas till Teheran. Bodde i olika delar av Teheran och dess förorter. Mir Abbas tillverkade och restaurerade mattor. Han var skicklig och fick sina arbeten utifrån det.
 
Låt oss ge Mir Abbas ett värdigt farväl.
Hör av dig om du vill hjälpa till med minnesstund och begravning.
 
Ring till ………………………. eller Lotta Meurling, tel 070 676 26 77
Normal 0 21 MicrosoftInternetExplorer4 /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:”Normal tabell”; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:””; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:”Times New Roman”;}
 

لوحهء مرگ مير عباس صفري

اِنآلّلهِ وَاِنآ اِلَيْهِ رَآجِعُون

قبلاٌ خبر مرگ وخود کشي دردناک مرحوم ميرعباس صفري را که در سلول توقيف يولي که بروز چهارشنبه مورخ 27 ماه مي  انجام يافته بود ، به اطلاع هموطنان عزيز رسانيده بوديم . اکنون ”لوحهء مرگ” آن مرحوم که توسط وکيل داوطلب آن مرحوم خانم لوتا مورلنگ نگاشته شده به نشر ميسپاريم. سايت افغانها 

لوحهء مرگ :
مير عباس صفري
مير عباس صفري از ولسوالي ناور ولايت غزني افغانستان ميباشد.

مير عباس ـ يک مرد آرام و مهربان بدرود حيات گفت.
مير عباس روز چهارشنبه مورخ 27 مي به زندگي خاتمه داد .
اوتنها با زندگي  در سلول توقيف  يولي وداع نمود.
او 26 سال را در فرار زندگي کرد.
مير عباس در ولسوالي ناور غزني متولد شد . او نزد کاکاي خود بزرگ گرديد. مير عباس با خويشاوندان خويش به ايران مهاجرت کرد. مير عباس چندين سال در ايران کار نمود. اوتلاش ورزيدتا در ترکيه وآلمان زندگي نمايد و زنده بماند.
او پنج سال اخيرزندگي  را  در سويدن سپري نمود
مير عباس در هوفورش ،سودرهامن ، سوندسوال ، کيرونا …زندگي کرد
مير عباس دلايل قوي و مهم براي پناهگاه داشت تا بغير از وطن آبايي اش در آرامش زندگي نمايد واجازه اقامت دريافت نمايد. مير عباس تلاش ورزيد تا درسويدن پناه دريافت نمايد .او موفق نشد . ما موفق نگرديديم. مير عباس  67 شبانه روز اخير زندگي خويشرا در سلول توقيف گذشتاند. او قرار بود به افغانستان ديپورت شود. يک مرد بيمار رواني و از پا افتاده در سلول توقيف قفل گرديده بود. اين بخاطري بود تا مير عباس تا اخراج از سويدن زنده بماند . تصميم ميرعباس بخاطر خودکشي  با آمادگي  و برنامه ريزي درست صورت گرفته بود. نياز او به کمک وياري  مدتها براي همه آشکار بود. حق پناه خواستن مير عباس و اجراي آن در قانون درج ميباشد . اما نه در عمل
روح بخشنده و تنها با ما ديگر نيست
مير عباس 36 سال عمر داشت
سوندسوال 30 ماه مي 2009-05-31
لوتاlotta.meurling@tele2.se

تقاضا براي دريافت اعضاي خانواده( مادر و … ) مرحوم مير عباس سفري 
نام پدر :  محمد ديجان
نام کاکا : محمد رضا 
پدر کلان : صفر
مرحوم صفري از شمال غزني ولسوالي ناور همجوار سرخ ديوال و سري سنگ 
مير عباس با کاکايش در سالهاي 1983 در مشهد ايران زندگي کرد و مير عباس در سال 1989 به تهران آمد.او در مناطق مختلف تهران زندگي کرد و به کار قالين بافي و رفو گري آن پرداخت .
بگدار  مير عباس با يک مراسم  باعزت دفن گردد، مراسم باعزت وداعيه
بخاطر اشتراک . کمک در مراسم وداعيه وتدفين به شماره 0706762677 لوتا مورلنگ تماس بگيريد

ترجمه از نسيم سحر

ابراز تسليت 

انجمن افغانها در سويدن عميق ترين مراتب تسليت خويشرابمناسبت وفات مرحوم مير عباس صفري  به اعضاي خانواده ، اقارب ودوستان ايشان ابراز داشته واز خداوند متعال براي مرحومي طلب آمرزش نموده و جايگاهش را در جنت فردوس تمنا مينمايد

يادداشت : هموطنان عزيز که با خانواده مرحومي ارتباط دارند ، لطفاٌ با آنها تماس گرفته تا در قسمت تدفين مرحومي ابراز نظر نمايند

انجمن افغانها در سويدن  

 

Kritik mot Sverige efter självmord i häkte

FN:s människorättskommitté riktar kritik mot självmorden i häkten. Enligt FN måste Sverige se till att personal inom kriminalvården har rätt utbildning

Mir Abbas Safari – en afghansk asylsökande  tog sitt liv i onsdags. På häktet i Gävle. Han satt 67 dagar i häkte. Han mådde mycket dåligt -www.afghanskaforeningen.se

Häkte. Foto: Rolf Höjer/Scanpix.


 

 Maria Kelt är departementsråd på justitiedepartementet
Insats mot självmord i häkten kritiseras (Ekot 16 nov 2008)
Myndighet kan få utreda självmord i häkte (Ekot 12 nov 2008)
Ekots grävsida: I statens förvar

Maria Kelt är departementsråd på justitiedepartementet

– Man riktar kritik. Rekommendationerna går naturligtvis ut på att man vill att staten ska vidta åtgärder på de här områdena.

Senast FN:s människorättskommitté granskade Sverige var 2002 och när kommittén för några veckor sedan blev klar med den nya granskningen får Sverige kritik på flera områden. Bland annat får Sverige kritik för de senaste årens många självmord i häkten.

Ekot och P1-programmet Kaliber granskade under förra året dödsfall på svenska häkten och kunde avslöja allvarliga missförhållanden. Det mest uppmärksammade fallet inträffade på häktet i Mariestad.

Där hittade personalen en 23-årig man som försökt hänga sig. Istället för att ta ner honom stängde kriminalvårdarna dörren och väntade på ambulansen. Mannen dog senare av sina skador.

Efter Sveriges Radios granskning startade kriminalvården en akut utbildningsinsats för all personal på häkten och fängelser. Trots den utbildningsinsatsen tar FN:s människorättskommitté ändå upp att kriminalvårdare i Sverige måste får en adekvat utbildning.

– Åtgärder har vidtagits. Det har vi rapporterat inför kommittén och man anser att ytterligare åtgärder kan vidtas. De kommer att följa utvecklingen på det här området, säger Maria Kelt.

Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap på handelshögskolan i Göteborg, säger att FN:s kritik placerar ansvaret för missförhållandena i häktena på en betydligt högre nivå än vad som hittills gjorts.

Det är statens ansvar att kriminalvårdens personal har tillräcklig utbildning och där har det uppenbarligen funnits allvarliga brister.

– Statsmakten ska se till att de som placeras under tvång vaktas av människor som har en sådan kompetens att de kan förhindras att de skadar sig själva.

Så har det inte varit?

 –Nej, så har det alldeles uppenbart inte varit, säger Dennis Töllborg.

Bo-Göran Bodin
bo.goran.bodin@sr.se

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=2861052

 

 

Gasattack mot flickor i skolan

Talibanerna hotar döda alla barnen

11-åriga Tahira kände en våldsam huvudvärk.

Ögonblicket senare föll hon ihop.

Tillsammans med över 80 av sina skolkamrater.

Talibanerna skyr inga medel för att hindra flickor från att gå i skolan

Tahira stod med sina klasskamrater uppradade på skolgården i Aftab Bachi-skolan i Raqi. De reciterade koranen när hon kände en obehaglig lukt. Det sista hon minns innan hon föll ihop var en sprängande huvudvärk.

Tredje gasattacken

När hon vaknade upp låg hon illamående på ett sjukhus med en kanyl i handen. I sängarna runt henne fanns några av de över 80 skolkamrater som kollapsat samtidigt i vad som tros vara en gasattack. Den tredje på kort tid.

Talibaner har kastat syra i ansiktet på skolflickor.

”Nattbrev” är talibanernas vanligaste metod att stänga en skola.

När lärare och elever kommer på morgonen sitter en lapp fastspikad vid ingången.

Tvingades stänga

”Stängs inte skolan med omedelbar verkan kommer den och lärarna att attackeras”, kan det stå i brevet.

Svenska Afghanistan-kommittén driver ett stort antal skolor i 14 av landets provinser. Förra året tvingades de stänga 57 skolor under kortare eller längre tid efter hot från talibaner.

– I några fall handlar det bara om dagar innan skolan kan öppna, säger Jörgen Holmström, operativ chef på Svenska Afghanistan-kommittén i Kabul. Men i slutet av förra året var fortfarande 18 skolor stängda.

”Bli inte förvånade”

I Kunduz finns tyska fredstrupper stationerade.

Varken de eller den lokala polisen kan skydda flickorna.

De senaste veckorna har sex skolor tvingats stänga där. I ett av hotbreven på en skola löd texten ”Om vi nu dödar skolflickor bör ni inte vara förvånade”.

11-åriga Tahira tänker återvända till sin skola. Trots gasattacken.

– Men jag kommer att vara rädd.

– Tänk om vi dör.

40 000 trupper – ingen kontroll

Sedan talibanerna störtades från makten i Afghanistan 2001 har de gjort en stark come back.

  Den västvänliga centralregeringen i Kabul har bara kontroll över en mindre del av landet trots att 40 000 utländska trupper befinner sig i landet.

  Övriga delar kontrolleras helt av talibanerna eller är så infiltrerade av talibaner att de inte kontrolleras av någon sida.

  Talibanerna har också gått starkt framåt i Pakistan där de i praktiken kontrollerar stora områden längs gränsen mot Afghanistan.

//

Publicerad: 2009-05-30

:

YAHOO.util.Event.onAvailable(”abMainArticle”,abInitializeFontSize);

KOLLAPSADE Åttaåriga Farzana vilar i sin sjuksäng efter gasa

KOLLAPSADE Åttaåriga Farzana vilar i sin sjuksäng efter gasattacken mot hennes skola. Över 80 skolflickor kollapsade samtidigt.
Foto: RAFIQ MAQBOOL/AP

Gasattack mot flickor i skolan

11-åriga Tahira får vård.

11-åriga Tahira får vård.
Foto: AP
Polisen kan inte skydda flickorna.

Polisen kan inte skydda flickorna.
Foto: AP
Rukiya, 8, sitter ensam i sin bänk dagen efter gasattacken m

Rukiya, 8, sitter ensam i sin bänk dagen efter gasattacken mot skolan. Bara ett par dussin av 570 flickor kom till skolan den dagen.
Foto: AP
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5263796.ab#abArticleComments

 

Platser saknas när flyktingbarnen ökar

Publicerad: 30 maj 2009, 15.27

Antalet flyktingbarn som kommer ensamma till Sverige ökar kraftigt. Men bara en av tre kommuner i landet tar emot barnen, vilket tvingar dem att bo långa perioder på trånga ankomstboenden där de egentligen bara ska vistas några dagar. Just nu saknas upp till 300 platser

För två år sedan kom 800 ensamkommande flyktingbarn till Sverige. I år räknar Migrationsverket med så många som 1500. Och ute i kommunerna saknas 150 platser plus ytterligare lika många till under året.

När de ensamma barnen och ungdomarna först anländer till Sverige så hamnar de på ett av fyra tillfälliga boenden som placerats bredvid de stora flygplatserna. Tanken är att de sedan snabbt ska slussas ut till andra kommuner som sedan 2006 har ansvaret för barnen.

Men endast ett 90-tal av landets 290 kommuner tar emot flyktingbarnen idag, vilket ger långa väntetider på ankomsthemmen. Och gör att beskedet om uppehållstillstånd dröjer.

Kristina Swiech, jurist på Rädda Barnen, oroar sig för att det gör en redan svår situation svårare för barnen.

–De hinner få vänner, börja skolan och få ett kontaktnät och så måste de än en gång bryta upp från en trygg miljö. De här uppbrotten är väldigt skadliga. Barnen är väldigt sårbara, i många fall kanske mamma eller farmor är kvar i hemlandet, säger hon.

MigrationsministerTobias Billström (M), som besökte ankomstboenden i Solna och Sigtuna igår, säger att de fungerar väl, men riskerar att bli trånga.

–Det är inte meningen att fyra kommuner ska ha hela ansvaret. Alla landets kommuner måste hjälpa till, det är en fråga om solidaritet, säger han.

Nu uppmanar han alla riksdagsledamöter från båda blocken att prata med sina hemkommuner och övertala dem att ta emot barnen. Och den ekonomiska krisen är ingen anledning till att säga nej, menar Billström.

–Det här är finansierat fullt ut av staten med en ganska generös ersättning.

Men Kristina Swiech på Rädda Barnen vill betona att det inte räcker med att vilken kommun som helst säger ja.

–Visst är bra att många tar emot, men det ideala för barnen är inte att alla tar varsitt barn utan att de hamnar där det finns kunskap och erfarenhet. Man måste se till att det finns bättre stöd och hjälp för kommunerna. Och se till att socialtjänstens utredningar blir bättre.

2007 hängde Migrationsverket ut kommuner som inte tog emot flyktingbarn. Generaldirektören Dan Eliasson sätter nu hårt mot hårt igen.

 –Kommer det inte mer platser måste jag driva hård opinion. Jag vill inte använda ordet hot, men jag utesluter inte modellen med uthängning igen.

Hannes Delling
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2979809.svd
 
###
Fakta

En klar majoritet av de 1500 barnen och ungdomarna som kommer till Sverige utan föräldrar eller vårdnadshavare kommer från Somalia och Afghanistan.
De är oftast 16–17 år, men det är relativt vanligt även med 14–15-åringar. Yngre barn är ovanliga.
Tillfälliga ankomstboenden finns i Solna, Mölndal, Sigtuna och Malmö. Tanken är att de snart ska komma till ett gruppboende eller familjehem i en kommun där ansökan prövas.
61 procent får uppehållstillstånd. Snittet för ett besked är 114 dagar.
Bland kommunerna är det lika många allianstyrda som oppositionsstyrda som inte tar emot flyktingbarnen.
Källa: Migrationsverket

 

 
 

Mir Abbas tog sitt liv i onsdags på häktet i Gävle

Han satt 67 dagar i häkte. Han mådde mycket dåligt Lotta meurling har varit frivilligt ombud för Mir Abbas Safari

خودکشي يک پناهجوي افغان در توقيف

 اِنآلّلهِ وَاِنآ اِلَيْهِ رَآجِعُون

با درد و اندوه فراوان اطلاع يافتيم که ميرعباس صفري بروز چهارشنبه مورخ 27 ماه مي در توقيف خودکشي نمود. او مدت 67 روز در توقيف در يولي بسر برد

مرحوم ميرعباس صفري در مدت پناهندگي اش در سويدن مبتلا به تکليف رواني گرديده و به درخواست پناهندگي اش توجه جدي صورت نميگرفت . يکي از پيامدهاي منفي سياست سختگيرانه اداره مهاجرت خودکشي مرحوم ميرعباس صفري ميباشد . معلومات بيشتر بعداٌ نشر ميگردد

گرداننده سايت افغانها

احتمال بالای تاسیس مرکز بزرگ پژوهشی اروپا در شهر لوند

همۀ شواهد حکایت از این دارد که مرکز بزرگ تحقیقاتی نوترونی اروپا در سوئد و شهر لوند بر پا می‌شود. برای تاسیس این مرکز سوئد با دو کشور دیگر اروپائی یعنی مجارستان و اسپانیا در رقابت بود. شب گذشته در اجلاسی در بروکسل در این مورد، دو کشور آلمان و فرانسه اعلام کردند که از کاندیداتوری سوئد برای برپائی چنین مرکز تحقیقاتی حمایت خواهند کرد

 در اجلاس شب گذشتۀ بروکسل، وزاری اروپائی مربوطه حضور داشتند و اعلام آمادگی کردند که برای اجرای پروژۀ تاسیس مرکز بزرگ تحقیقاتی اروپائی سرمایه‌گذاری کنند.

 اظهارات لارش لیونبری وزیر تحقیقات و آموزش عالی

Foto:Stig-Åke Jönsson / SCANPIX

 

لارش لیونبوری وزیر تحقیقات و آموزش عالی سوئد می‌گوید به نظر می‌رسد که تکلیف محل ایجاد این مؤسسۀ تحقیقی روشن شده است. او در این مورد می‌گوید:
«ما گام‌های مؤثری در جهت تصمیم‌گیری در این مورد برداشته‌ایم که چنین مرکزی در لوند احداث شود. پس از آن کشور سوئد تصمیم می‌گیرد که در زمانی که امکانات اقتصادی مقتضی فراهم شد، کار را آغاز کند.»
۳۰ درصد از هزینۀ ساختمان مرکز اروپائی تحقیقات را باید سوئد بپردازد که این میزان به کرون مبلغی نزدیک به ۱۳ میلیارد ارزیابی شده است. برای بنای چنین مرکزی نیروی کاری معادل نیروئی که برای ساختن پل اوره‌سوند ، پل ارتباطی سوئد و دانمارک، لازم است. گذشته از آلمان و فرانسه، تا به حال دانمارک، نروژ، لهستان و کشورهای حوزۀ بالتیک نیز وعدۀ کمک مالی برای بنای چنین مؤسسه‌ای داده‌اند. سوئد در حال حاضر مشغول مذاکره با چند کشور اروپائی دیگر برای سرمایه‌گذاری است تا پیش از اخذ تصمیم در مورد تشکیل کنسرسیوم کشورهای عضو اتحادیۀ اروپاست. کنسرسیومی که بتواند کار آزمایش‌های زیست‌محیطی پیش از تاسیس مرکز عظیم تحقیقاتی اروپا را انجام دهد.
قرار است ۵۰۰۰ محقق اتمی از سراسر جهان، مرکز اروپائی تحقیقات نوترونی را مورد بهره‌برداری قرار دهند. در حال حاضر نظیر چنین مرکزی در ژاپن و ایالات متحده وجود دارد و مرکز تحقیقات نوترونی لوند، پس از تاسیس نخستین مرکز اروپائی خواهد بود.

 آرنه یوهانسون و مرکز تحقیقاتی لوند

به گفتۀ آرنه یوهانسون  دبیر اول بخش تکنولوژی و دانش طبیعی در شورای علوم سوئد مؤسسۀ تحقیقات نوترونی را می‌توان به میکروسکوپی عظیم تشبیه کرد که می‌تواند ریزترین ذرات اجسام را مورد مطالعه قرار دهد. او می‌گوید نوترون‌ها (ذرات فاقد بار الکتریکی که با پروتون در ساختمان هستۀ اتم‌ها شرکت دارند: (فرهنگ سوئدی-فارسی گلرنگ) بدون آسیب رساندن به اجسام می‌توانند در آنها نفوذ کنند و از طریق نفوذ آنها می‌توان جزئیات سازنده هر ترکیب را مورد مطالعه قرار داد.

taher.jambarsang@sr.se

 طاهر جام برسنگ

منبع : سايت پژواک

EU-valfråga 4: Migrationspolitik

En stor och viktig fråga för EU är hur man ska hantera alla de som kommer till unionen och söker asyl

Inom EU så växer sig flyktingfientliga partier allt starkare, samtidigt som allt fler migranter ger sig ut på ofta farliga resor för att ta sig till EU

Alla svenska riksdagspartier är ense om att de flyktingar som kommer till EU måste behandlas bättre. Men de är oense i synen om det är EU som ska ta ett samlat ansvar för asylpolitiken.

När Sverige tar över ordförandeskapet för EU den 1 juli så kommer asyl- och migrationspolitiken att vara en viktig fråga. Sverige ska då leda förhandlingarna som man hoppas ska resultera i ett så kallat Stockholmsprogram med gemensamma regler för bland annat flyktingpolitiken. Men det dröjer innan reglerna kan träda i kraft.

Folkpartiets Olle Schmidt:

-Ambitionen är ju att det i alla fall ska vara klart till 2012, och det är ju ändå två års försening. Och totalt sett har det då tagit 12 år. Detta är ju lite av en ödesfråga för Europa med tanke på de väldigt svåra förhållanden som finns i många delar av Europa främst kring Medelhavet och Medlehavsländerna.

Trots att många människor under många år sökt asyl i EU från länder utanför unionen, så har EU haft svårt att enas om en gemensam asylpolitik. Hittills har det funnits en handfull minimikrav för hur asylsökande ska tas emot och om asylprocessen.

För ungefär ett år sedan tog EU-parlamentet ett första steg mot – vad många hoppats – en mer human flyktingpolitik. Men så blev det inte riktigt när parlamentarikerna röstade för en ny lag om att kunna skicka tillbaka ”illegala invandrare”. En lag som fått kritik av bland annat Amnesty och FN:s flyktingorgan UNHCR.

EU:s minimiregler tillämpas mycket olika i medlemsländerna. Grekland till exempel – som får ta emot många flyktingar men som ställer mycket höga krav för att bevilja asyl – har fått hård kritik för sitt sätt att behandla asylsökande. Kritiken har lett till att Norge numera inte skickar tillbaka någon till Grekland innan förhållandena där blir bättre. Och EU-kommissionen har anmält Grekland till EG-domstolen för att landet inte följer minimikraven.

Centerpartiet toppkandidat Lena Ek är kritisk mot hur flyktingar behandlas:

-Så hur ser vi på människor som söker asyl i Europa. Det är ju fullständigt, FULLSTÄNDIGT, oacceptabelt att vi låter människor ligga och drunkna i Medelhavet bara för att de vill söka sig en bättre framtid för sig och sina barn. Och som vi behandlar, eller som Grekland rättare sagt behandlar asylsökande, är ju helt skandalöst.

Länderna kring Medelhavet får ta emot många flyktingar, medan andra EU-länder knappt tar emot några asylsökande alls. Sedan är de sämre på att bevilja asyl än till exempel Sverige. Det här har liknats vid ett ”asyllotteri”, och det vill nu allt fler medlemsländer få bukt med med hjälp av en gemensam asylpolitik.

De svenska riksdagspartierna ropar alla efter en mer human och rättvis behandling av de asylsökande, där fler länder tar sitt ansvar. Men däremot är de oense om ifall det är EU som ska besluta om asylpolitiken eller de enskilda länderna.

De borgerliga partierna samt socialdemokraterna vill ha en gemensam asylpolitik för EU. Där fler länder tar ansvar för de flyktingar som kommer till unionen.

Miljöpartiet och Junilistan säger nej till en gemensam asylpolitik inom EU, eftersom de anser att EU är alldeles för restriktiva i synen på flyktingar och att det skulle förstärka ”Fästning Europa”. Vänsterpartiet är också kritiska till Eu:s politik. Till exempel att människor, också barn, kan hållas i fängelseliknade förvar i upp till 18 månader innan de utvisas. Vänsterledaren Lars Ohly vill värna den fria rörligheten för människor:

-Det är nåt som vi inte bara ska värna om utan vi ska utveckla den. Och vi ska gå till stark kritik mot ett EU som stänger gränserna utåt. För fri rörlighet gäller bara inom den europeiska unionen. Utåt så finns det organisationer som bekämpar flyktingars rättigheter, som förhindrar att de ens kommer in. Och om de kommer in så ska de utvisas så snart som möjligt. Utåt bygger man murar och stänger in sig i den fria rörlighet som bara gäller de som en gång har kommit in. Och detta är det stora problemet med bristande rörlighet i vår världsdel.

Reportrar: Anders Ljungberg, Maria Quistberg

http://www.sr.se/cgi-bin/international/artikel.asp?Artikel=2869057

Sveket mot Afghanistan

2009-05-29

Sverige har skickat trupp till Afghanistan. Varför? Inte lätt att veta, konstaterar Anders Davidson. Speciellt eftersom krigsäventyrets försvarare inte respekterar afghanska önskemål och krav


När USA klart säger att det aldrig kan bli tal om ett slut på flygattackerna i Afghanistan tiger Sverige. Bild: Stock Xchng

Sverige bidrar i Afghanistan
med soldater till International Security Assistance Force (Isaf), som leds av Nato, under befäl av den ene eller andre USA-generalen – nyss David McKiernan, snart Stanley McChrystal – som också är högsta befäl för de rena USA-operationerna i Operation Enduring Freedom (OEF).
Isaf är inte vad vi vanligen menar med en FN-trupp men styrkan har ett mandat av FN:s säkerhetsråd. Sveriges deltagande är inte obligatoriskt utan ett resultat av ett politiskt beslut. Isaf verkar också under ett avtal med den afghanska regeringen.

I april i år fälldes enligt USA:s flygvapen fler bomber över Afghanistan än under någon månad sedan 2001. Hittills i år har USA dödat dubbelt så många civila som talibanerna.
Onsdagen den 6 maj inleddes toppmötet mellan presidenterna i USA, Afghanistan och Pakistan.
Två dagar tidigare hade USA:s stridsflyg fällt sina laster över två byar i Farahprovinsen i västra Afghanistan. Händelsen kom att kasta mörka moln över presidentmötet.
Från distriktet Bala Boluk kördes lastbilar med döda kroppar in i Herat dagen efter massakrerna. Byinvånarna ville visa att många civila hade fått sätta livet till.

USA-militären lovade
att händelsen skulle utredas men bestred antalet dödade. Utrikesminister Clinton framförde en ursäkt till president Karzai och sade att USA ”djupt beklagar civila dödsfall som orsakas av militära angrepp”. President Obama lovade att ”göra varje tänkbar ansträngning” för att undvika att civila dödas.
I provinsen Farah kastade en rasande folkmassa sten mot polisen och skrek: ”Död åt Amerika, död åt inkräktarna!”
Också i det afghanska parlamentet utbröt upprörda scener när ledamöter protesterade.
President Karzai kallade dödandet av civila ”oacceptabelt och omöjligt att rättfärdiga” och krävde stopp för bombningarna.

I slutet av veckan lämnades listor med 147 namn på dödade till de afghanska myndigheterna. Huvudsakligen kvinnor och barn. Internationella Rödakorskommittén hade tidigare bekräftat att det rör sig om flera dussin dödade personer.
USA:s militär kallade dödstalen överdrivna. Den försökte skylla på talibanerna. De skulle ha mördat dem och de skulle ha använt dem som mänskliga sköldar. De spår militärens utredare funnit liknade snarare ”vad som skulle hänt om rum i bostadshus hade fyllts av granater”, påstod USA:s talesman innan en utredning slog fast att de dödats av flygangrepp.

Undanflykter, ursäkter, försäkringar och massakrer.
Av detta är Sverige en del.
Hittills har Hamid Karzai förgäves vädjat om ett slut på flygangreppen.
Sverige har sänt militär till Afghanistan av flera skäl, ofta oklart vilka. Viktigast bland dem som brukar framhållas är att stödja säkerhet och återuppbyggnad av landet.
När USA klart säger att det aldrig kan bli tal om ett slut på flygattackerna i Afghanistan tiger Sverige.
Anhängarna av det svenska krigsäventyret har att förklara varför de inte stödjer kraven från den regim på vars önskemål och inbjudan de svenska soldaterna ska vara i Afghanistan.
Det är USA vi oförbehållsamt backar upp.

Anders Davidson
Redaktör Afghanistan.nu