Försäkringskassans överdirektör Stig Orustfjord anser att regelverket om sjukpenninggrundande inkomst slår alldeles för hårt och negativt mot den enskilde på grund av den snabba anmälningsplikten. På måndag träffas Försäkringskassan och Försvarsmakten för att diskutera en lösning

Frågan har nu senast aktualiserats i samband med att svenska soldater som haft utlandstjänst i Afghansistan inte fått ersättning de två första veckorna efter hemkomst till Sverige. Allt eftersom de inte har anmält sig tillräckligt snabbt till Arbetsförmedlingen.

Enligt nuvarande regelverk bör en anmälan göras ”skyndsamt” för att ersättning från försäkringskassan ska utgå. Och skyndsamt innebär i det här fallet redan dagen efter hemkomst.

Annons:

– Det är Regeringsrätten som i en dom uttolkat vad ”skyndsamt” i praktiken betyder, men från vårt håll tycker vi att det är lite väl hårt, säger Försäkringskassans överdirektör Stig Orustfjord till DN.se

I och med att högsta rättsinstans avgjort vad som är praxis ser han inga möjligheter till undantag från regelverket.

– Men situationen är orimlig – det borde finnas utrymme att vara lite mer liberal. Det första man tänker på när det värsta händer är ju säkerligen inte att anmäla sig till Arbetsförmedlingen för att få rätt till försäkringsskyddet, säger Stig Orustfjord.

– Reglerna borde mjukas upp, egentligen oavsett om det handlar om en privatanställd eller en statsanställd, säger Stig Orustfjord.

Regeringen har lovat att se över reglerna för arbetssökande som drabbas av akut sjukdom.

Men redan på måndag kommer Försäkringskassan och Försvarsmakten att träffas för att diskutera vad mer kan göras för svenskar i utlandstjänst som får problem att få ersättning när de återvänder till Sverige.

Generallöjtnant Anders Lindström som är Försvarsmaktens insatschef är kritisk till rådande system.

– Så här får det inte vara. Kommer du hem svårt skadad eller sjuk ska du inte behöva fastna i byråkratiskt krångel. Det är oacceptabelt att en individ ska drabbas av detta, säger Anders Lindström.

Kan det också finnas anledning till självkritik, har Försvarsmakten brustit i information om regelverket?

– Det kan alltid finnas anledning till självkritik, men jag tycker att vi har haft en god informationsgrund och vi ska även se över våra rutiner.

– För mig känns det självklart att den som arbetar i Försvarsmakten inte ska behöva bli lidande av ett dumt regelverk om så är fallet. Den som kommer hem och är skadad behöver ju fokusera all kraft på läkeprocessen, säger Anders Lindström och förtydligar att det gott och väl borde räcka med att Försvarsmakten informerar om att en skadad soldat är hemma i Sverige igen.

För närvarande befinner sig 500 svenska soldater i Afghanistan, cirka 150 soldater i Kosovo, dryga hundratalet svenskar i Operation Atalanta samt ett 20-tal FN-instruktörer i utlandstjänst enligt uppgift från Försvarsmakten.

Om häkten, Arizona och Kanar Ali, som gråter. Hon vill inte sitta inlåst längre. Och Lars Ekblom från Migrationsverket förstår. Men systemet visar ingen nåd. Allt fler asylsökande spärras in i väntan på avvisning… Bakom rubriken Självmord på häktet i Gävle fanns Mirabbas Safari också

Och detta – att flyktingar och migranter mer och mer hanteras av polis och kriminalvård – är en utveckling som kan ses i hela västvärlden, från Sverige, via Italien och Frankrike, till USA. Hör Konflikt om kriminaliseringen av migranterna.

Sheriff Joe Arpaio är en man som ser sig själv som USA:s mest hängivne väktare av lagen – i synnerhet när det gäller migranter som olagligt tagit sig in i USA. I hans fängelser får de bära rosa underkläder och randiga fångdräkter. Och passar det inte behöver man ju inte komma tillbaka, raljerar Arpaio, sheriff i Maricopa county, som bland annat omfattar miljonstaden Phoenix i delstaten Arizona.EXTRAMATERIAL: Intervjun med sheriff Joe Arpaio i sin helhet (eng). Reporter Ivar Ekman. (13:08)

Den gångna veckan har Arpaio jublat över den nya lag som gör det till ett brott att befinna sig i Arizona utan uppehållstillstånd. De som inte kan visa att de är som det heter ”legala” riskerar fängelse i ett halvår och 2 500 dollar i böter. Men många har protesterat. President Obama har kallat Arizonas politiker oansvariga och upprörda röster ropar på sanktioner och bojkott.

Även i Europa pågår sedan flera år en tilltagande kriminalisering av migranter. I länder som Italien och Frankrike är det straffbart inte bara att befinna sig i landet utan tillstånd utan också att hjälpa dessa människor med till exempel mat, husrum eller ett arbete. I Europarådet ser man med stor oro på ett hårdnande klimat mot migranter, vilket Rådets kommissionär för mänskliga rättigheter Thomas Hammarberg är med för att prata om i dagens program.

Det hårdnande klimatet märks även i Sverige. Förra året inspekterade Europarådets kommission för förebyggande av tortyr svenska häkten, fängelser och migrationsverkets låsta förvar för utlänningar som ska avvisas. Rapporten som publicerades i december upprepade sin, sedan tidigare skarpa kritik mot att utlänningar som fått avslag på sin asylansökan kan placeras i häkten och att vistelsen på häktet inte är tidsbestämd, till skillnad mot vad som gäller för brottsmisstänkta. Häkten är ingen lämplig plats för människor som varken är misstänkta eller dömda för något brott, skriver Europarådet i sin rapport och uppmanar de svenska myndigheterna att skyndsamt vidta åtgärder mot detta.

En utredning – den så kallade Förvarsutredningen – har tillsatts men blir inte klar förrän om ett år. Tills vidare gäller enligt Utlänningslagen att Migrationsverket har rätt att överlämna utlänningar som ska avvisas till Kriminalvården för placering i häkte om man bedömer att det finns en risk att de ska skada andra eller sig själva.

Dagens Konflikt ger en inblick i den för många dolda värld som svenska häkten är. För vad innebär det för en asylsökande att bli inlåst där, bland misstänkta förbrytare och många gånger grovt brottsbelastade personer, på små ytor som egentligen inte är menade för annat än tillfälliga vistelser? Och vad innebär det för dem som är anställda av Migrationsverket och kriminalvården att häktesplacera utlänningar? Konflikts Robin Olin fick en unik möjlighet att komma in på häktet Blanka i Uppsala.

Många är de dramatiska människoöden i denna hantering som i nyhetsrapporteringen reduceras till en kort notis. Bakom rubriken Självmord på häktet i Gävle fanns Mirabbas Safari som hade varit på flykt från Afghanistan i flera år när han till slut kom till Sverige. Men han fick avslag på sin asylansäkan och blev istället inspärrad. Stämplad som kriminell och självmordsbenägen placerade Migrationsverket honom på häktet i Gävle i väntan på att han skulle avvisas. Frilansreportern Agneta Gustavsson har följt upp spåren som finns kvar efter Mirabbas Safari.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Ivar Ekman