NEW YORK

Alla älskar en afghan som talar engelska. Helst någon som är hyfsat liberal, högutbildad, kommer i tid och vill arbeta hårt. De är favoriter hos utländska diplomater, militärer, konsulter och journalister, som betalar dem tusentals dollar för att vara länken till ett svårbegripligt samhälle. Kontant. Problemet är bara att behålla dem i Afghanistan.

För plötsligt vill de därifrån. Utlänningarna är på väg bort, och många afghaner förutspår inbördeskrig. Redan under förra året visade talibaner och deras pakistanska vapendragare hur lätt de kunde spränga sig i luften mitt inne i ett hårdbevakat Kabul. De lyckades till och med skjuta missiler mot den amerikanska ambassaden. Utlänningar är mål nummer ett. Sen kommer varje afghan som har varit i närheten av dem. Det är uttalad taliban-policy.

Priset för lite sparpengar och några foton tillsammans med utlänningar i solglasögon och khakibyxor har blivit en dödsdom för många i Afghanistans pyttelilla medelklass. De som kämpade för ett nytt Afghanistan; de som skulle bygga upp landet igen. De som ofta fanns bland de nästan sex miljoner afghaner som återvände 2002 efter att ha levt i landsflykt. Nu är det snart dags att fly igen.

Så vilket ansvar har ett krigförande land för sina kollaboratörer? För många av de irakiska USA-vännerna gick det inte så bra. En hel del hamnade i Sverige. Nu tornar ett nytt helvetesproblem upp sig med afghanerna. USA har sedan några år ett särskilt visumprogram för ”Afghan Allies”. Nästan 3000 har sökt, på amerikanska ambassaden i Kabul. Noll visum har utfärdats hittills.

De som har jobbat för Sverige då? Afghanistan är vårt krig också. Ah, så delikat. Vi som gillar att tala om arvet efter Wallenberg. Den svenska ambassaden i Kabul tar inte emot asylansökningar. Nädu, för asyl i Sverige går bara att söka – i Sverige. Såna är reglerna. Ett klent besked för den som hotas till livet i ett iskallt Kabul just nu.

Återstår att anlita en flyktingsmugglare. För 3000 dollar kan man få en riskfylld resa från Iran till Turkiet och sen bil genom Europa. För det tiodubbla går det att få en biljett direkt till Arlanda. Den som inte kan skaffa pengar kan få tillfällig kredit, i hopp om ett framtida städjobb. Betalas inte skulden våldtas ett barn som lämnats kvar i Afghanistan. Eller så försvinner en släkting. Det behöver knappt ens uttalas.

Och det blir inte bättre i Afghanistan. Det blir sämre. Förra året sökte drygt 4000 afghaner asyl i Sverige, vilket nästan är en fördubbling mot året dessförinnan. Nästan tre av fyra får stanna, enligt Migrationsverket. Det här är bara början. Men just nu är det flyktingsmugglarna som bestämmer asylmöjligheten till Europa, och till Sverige. För alla.

Först skulle vi ”utrota terrorismen” i Afghanistan. Sedan skulle vi ”bevara freden”. Ingendera har gått något vidare. Så hur engagerade är vi nu i afghaner – i de som hjälpt oss och de som hotas till livet av andra orsaker – bortom 2014? Får de komma och bo i din stadsdel?

Jenny Nordberg

JENNY NORDBERG Journalist i New York.

jenny.nordberg@svd.se

Fler artiklar av skribenten

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vart-afghanska-krig-vara-flyktingar_6788757.svd

jag söker någon som bor eller befinner sig i Kabul, Afghanistan, kommande vecka.

Detta för att en 18 år gammal pojke utvisas dit nästa vecka. Han känner ingen, har ingenstans att ta vägen eller sova.

Därför söker jag på hans egen förfrågan någon som kan möta honom på flygplatsen. Han frågar efter någonstans att få stanna de första två, tre veckorna men allt är av intresse.

Hör av dig till mig om du har någon idé, tips eller ledtråd till någon i Kabul, organisation, person eller annat, som kan hjälpa.

Mitt telefonnummer är …. du kan ringa eller sms:a i andra hand kan du skriva till den här mejladressen.

Jag pratar svenska och engelska, pojken pratar dari, svenska och lite engelska. (Jag har hans mobilnummer, för direkt kontakt.)

Tack på förhand!

Miriam Löwenstein
www.lowenstein.n.nu

För ett par veckor sedan utvisades en cancersjuk man från Karlskoga till Kabul i Afghanistan. I och med det så splittras familjen, eftersom de fyra barnen och mamman är kvar i Sverige. Mannens advokat tycker att Migrationsverkets beslut strider mot gällande lagar, när det gäller att familjemedlemmar inte ska skiljas från varandra.

اداره مهاجرت خانواده ها را از هم جدا می کند

– Naturligtvis tycker jag att det är beklagligt. Men framför allt så tycker jag inte att det sätt som man har hanterat det här beslutet på har varit förenligt med gällande lag. Att man splittrat familjen och framför allt att det var onödigt och, anser jag, inte lagenligt att utvisa pappan innan man fått klart för sig om det går att utvisa övriga familjen till Ryssland, där mamman kommer ifrån. Sen är ju pappan sjuk också. Och om han blir värre så kan det visa sig att man har brutit mot lagen ännu mer, säger advokaten Tabo Moso.

Mamman i familjen har ryskt medborgarskap, två av barnen är gemensamma, medan två av barnen har en annan biologisk mamma, som är avliden. Trots att alla i familjen alltså inte är från Afghanistan, och trots att pappan är svårt sjuk, blev han utvisad. Advokaten Tabo Moso menar att om det visar sig att de övriga familjemedlemmarna inte går att utvisa till Ryssland så skulle det kunna innebära att hela familjen kan få uppehållstillstånd i Sverige.

– Det hade varit viktigt att få klarhet i detta från början. Sverige kan låta dem stanna här ifall Ryssland inte tar emot dem.

För SVT:s Värmlandsnytt berättar den 17-årige sonen i familjen att de inte har någon släkt eller bekanta i Afghanistan, och att pappan är den enda som kan språket i landet. Många i familjens hemkommun Karlskoga har reagerat starkt på utvisningsbeslutet. Det har bildats en protestgrupp på Facebook,  det har hållits en manifestation och när Kheirollah till slut blev utvisad fanns det demonstranter på plats på flygplatsen.

2010  trädde en lagändring i kraft som möjliggör för fler personer att beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning utan att behöva resa från Sverige. Lagändringen syftade till att  föräldrar och barn inte ska skiljas åt i onödan.

Migrationsverkets biträdande rättschef Fredrik Beijer kan inte uttala sig specifikt om fallet med afghanske Kheirollah, men säger att huvudregeln är att man ska hålla ihop en familj.

– Huvudregeln är att vi alltid håller i hop familjerna. Men om man kommer från olika länder och har träffats i Sverige, och inte någon av familjemedlemmarna har uppehållstillstånd här, så är huvudregeln att man ska återförenas i något av de respektive hemländerna. Och det är inte förrän man kan visa att det är omöjligt, att det inte går att bo i något av länderna, som man kan få ett uppehållstillstånd i Sverige, säger Fredrik Beijer.

Advokaten Tabo Moso tycker inte att det var lagligt att separera familjen i det här fallet, men säger att det är svårt att pröva i domstol.

– Men saken är den att man ska inte separera en familj om det går att undvika, så därför anser jag inte att det  här är lagenligt.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=4893697