در سایت اتحادیه دیابت اطلاعات بسیار مفید به زبان دری موجود است که توجه هموطنان به آن جلب میگردد:
(Diabetes typ 2)diabetes_typ2_a4_dar
دیابت نوع 2 و فعالیت بدنی (Diabetes typ 2 och fysisk aktivitet)
دیابت نوع 2 و رژیم غذایی (Diabetes typ 2 och mat)
Flera spädbarn finns bland de många dödsoffren efter en attack mot en förlossningsklinik i Afghanistans huvudstad Kabul.
– Ett flagrant brott och övergrepp mot internationell humanitär rätt, säger Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare.
Afghanistans regering liksom EU och USA fördömer de urskillningslösa morden på sjukhuset.
– Angriparna sköt mot alla i sjukhuset helt utan urskillning. Det är ett statligt sjukhus och många människor tar dit sina fruar och barn för vård, säger affärsidkaren Ramazan Ali, som bevittnade inledningen av attacken, till nyhetsbyrån Reuters.
Tre beväpnade gärningsmän angrep sjukhuset Dasht-e-Barchi i Kabul på tisdagsmorgonen, de tog sig in i kliniken iklädda polisuniformer, öppnade eld och kastade handgranater mot personal och patienter.
Uppgifterna är från det afghanska inrikesdepartementet och hälsodepartementet. De bekräftar att minst 14 personer dödades, där åtminstone två var nyfödda. Ett 15-tal skadades i attacken.
– Sjukhuset var fullt av patienter och läkare, det rådde fullständig panik där inne, säger en läkare, som vill vara anonym, till nyhetsbyrån AFP.
Säkerhetsstyrkor i strid
Beväpnade afghanska säkerhetsstyrkor tog sig omedelbart till sjukhuset som har ett hundratal bäddar, men försöken att stoppa gärningsmännen pågick i flera timmar. Angriparna hade då dödats, enligt inrikesdepartementet, vilket inte bekräftats av oberoende källor.
– Bland offren finns också mödrar och sjuksköterskor, säger departementets talesperson Tareq Arian.
Kliniken drivs av organisationen Läkare utan gränser och är belägen i ett av Kabuls fattigare områden som i stor uträckning bebos av den etniska minoriteten hazarer som är shiamuslimer. Läkare utan gränsers svenska avdelning ville inte kommentera attacken under eftermiddagen, men centralt bekräftade Läkare utan gränser att en del av personalen och patienterna hade kunnat evakueras.
Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Andreas Stefansson understryker det fasansfulla i att angripa en klinik:
– Det är ett fruktansvärt dåd. Att ge sig på mödrar och spädbarn visar hur civilbefolkningen drabbas. De hör till de mest utsatta och är i störst behov av hjälp och stöd.
Talibanerna nekar
Den afghanska regeringen liksom USA och EU fördömer tisdagens dåd.
– Det är få ord som kan beskriva de fasor vi bevittnat i dag i Afghanistan, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell.
I en separat självmordsattack mot en begravning av en polischef i provinsen Nangahar på tisdagen dödades minst 24 personer och ett 70-tal skadades, uppger myndigheter på tisdagen.
– Att angripa och mörda mödrar, nyfödda spädbarn och sjuksköterskor, liksom efterlämnade sörjande familjer, är ondskefulla handlingar och visar på en skrämmande nivå av omänsklighet, säger Borell.
Ingen grupp tog omedelbart på sig dådet. Både talibanerna och terrorrörelsen IS har trappat upp våldet i landet, men talibanerna uppger att rörelsen inte ligger bakom attacken i Kabul. Talibanerna har intensifierat angreppen mot afghanska säkerhetsstyrkor, men undviker att angripa amerikansk personal i landet, sedan rörelsen slutit en uppgörelse med USA i slutet av februari om en färdväg mot en fredsförhandling.
Talibanerna är dock missnöjda med regeringen i Afghanistan som de anser ha brutit mot överenskommelsen om bland annat fångutväxling.
USA har redan dragit tillbaka delar av sin militär från landet, och ytterligare 8 600 soldater ska återvända till USA de närmaste månaderna.
Det politiska läget försvåras av en maktkamp i Kabul om presidentskapet.
IS-attacker mot sjukhus
Terrorrörelsen IS har också genomfört flera dåd i landet den senaste tiden, bland annat säger den sig ha legat bakom vägbomber som exploderade på måndagen i norra Kabul. Terrorgruppen vill visa sin närvaro i landet när talibanerna börjat förhandla med USA, enligt bedömare.
Säkerhetsstyrkor har gripit flera ledande medlemmar i terrorrörelsen IS, flera av de gripna misstänks ha legat bakom den dödliga attacken mot ett sikhtempel i Kabul i mars då omkring 25 personer dödades.
IS har också tidigare genomfört attacker mot sjukhus. För tre år sedan stormade terrorister utklädda till läkare ett sjukhus i Kabul och dödade ett tiotal personer.
Generalsekreterare Stefansson på Afghanistankommittén befarar att våldsspiralen kan fortsätta och våldsamheterna öka.
– Så länge man inte påbörjar fredssamtalen, de så kallad inomafghanska samtalen, så finns det en risk att våldet trappas upp. Talibanerna har råg i ryggen efter avtalet med USA, det råder politiskt kaos då presidentvalet inte hade någon tydlig utgång. Båda kandidaterna anser att de är den rättmätige ledaren. Det samt smittspridning av covid-19 innebär att det kan piska upp till en perfekt storm.
Grim Berglund/TT
https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/sp%C3%A4dbarn-d%C3%B6dade-i-attack-mot-klinik-i-kabul-1.27869632?fbclid=IwAR1PQfyOlkPR0Jurcre9fnizMhV44GAjaMp9LkF-HwB1pDhhOsuHVqVAMF8
مراسم ادای احترام به ناکامورا (Tetsu Nakamura ):یکشنبه مورخ 8 دسمبر از ساعت 15.00 الی 16.00 در پیشروی سفارت جاپان در شهر استاکهولم
ناکامورا ( Nakamura)به جرم بشر دوستی و خدمتگذاری به مردم فقیر افغانستان توسط تروریستان به قتل رسید.
داکتر ناکامورای فقید بیشتر از یک و نیم دهه را در افغانستان و برای خدمت به مردم ما سپری نمود. یکی از شهکار های او رسانیدن آب به بیابان های خشک و بایر در ولایت ننگرهار بود.
داکتر ناکامورا با ساختن بند ها ونهر ها هزاران هکتار زمین را حاصلخیزنمود و از فعالیتهای ثمر بخش او بیشتر از 600 صد هزار نفر مستفید شدند . او برای سرسبزی و آبادی افغانستان پروژه های 10، 20 و 30 ساله داشت ولی با هزاران افسوس که این آروزهای او خاک شده و او با رویا هایش رفت و نتوانست پروژه های خود را عملی سازد. داکتر ناکامورا هدف تیر دشمنان سوگند خوردۀ کشور ما قرار گرفت.
ما افغانها مقیم سویدن خشونت علیه غیرنظامیان در افغانستان و به ویژه علیه امدادگران را محکوم میکنیم.
این یکشنبه مورخ 8 دسمبر 2019، ما افغانها برای احترام درشهر استاکهولم مقابل سفارت جاپان جمع می شویم ، ابراز غم و اندوه و همدردی خود را به داکتر تتسو ناکامورا ابراز می کنیم و از کار بزرگ بشردوستانه و توسعه ای که وی برای مردم افغانستان انجام داد تشکری می کنیم. ما این کار را با گذاشتن دسته گل وروشن نمودن شمع درپیشروی سفارت جاپان درشهر استاکهولم انجام می دهیم.
مردم افغانستان خدمتگذاری داکترناکامورا را هر گز فراموش نخواهد نمود.
داکتر ناکامورا یک قهرمان واقعی در افغانستان بود . قهرمانان هرگز نمی میرند.
”مرد نمیرد به مرگ، مرگ از او نامجوست
نام چو جاوید شد، مردنش آسان کجاست؟”
روح داکتر ناکامورا ـ این بزرگمرد ، انساندوست و خدمتگذار مردم فقیر شاد و یادش همیشه گرامی باد!
تاریخ و زمان: 8 دسمبر 2019از ساعت 15.00: 00-16
مکان: Gärdesgatan 10، 115 27 Stockholm
.
Vi afghaner vill hedra, visa vår sorg och tacksamhet för det Dr Nakamura gjorde i Afghanistan genom att lämna några blommor och tända ljus utanför japanska ambassaden i Stockholm. Det här är en symbolisk handling. Vi samlas kl 15:00-16:00 på söndag utanför japanska ambassaden.
Dr Nakamura var en riktigt hjälte i Afghanistan!
We must condemn violence against civilians in Afghanistan and especially against the aid workers.
This sunday, we from the Afghan diaspora in Sweden will gather in Stockholm in front of embassy of Japan to honor, express our grief and sympathy to Dr Tetsu Nakamura and gratitude the great humanitarian and development work he did for the afghan people. We do this by leaving some flowers and lighting candles outside the Japanese embassy in Stockholm.
Dr. Tetsu Nakamura, a Japanese doctor headed the NGO Peace Medical Service in eastern Afghanistan, was killed together with 5 afghans by unknown gunmen.
You are welcome to join us!
Date and time: December 8 2019 15:00-16:00
Place: Gärdesgatan 10, 115 27 Stockholm
スローガン：
「人類に国境はありません」
「アフガニスタン人は決して中村先生のことを忘れません」
「中村先生は愛と人類の真の実例です」
「中村先生はアフガニスタンの真のヒーローです」
あなたの謙虚さと寛大さに敬意を表して
アフガニスタンの民間人、特に援助労働者に対する暴力を非難しなければなりません。
今週の日曜日、スウェーデンのアフガニスタン・ディアスポラ（民族離散）より在スウェーデン日本大使館前に集まり、中村哲先生への悲しみと同情を表明し、彼がアフガニスタンの人々のために行った偉大な人道主義と開発事業に感謝いたします。
在スウェーデン日本大使館の周りに花と照明キャンドルを灯します。
アフガニスタン東部のNGO平和医療サービスを率いる日本人医師である中村哲博士は、5人のアフガニスタン人とともに未知の武装集団によって殺されました。
ぜひご参加ください。
日時：2019年12月8日15：00-16：00
場所：Gärdesgatan 10, 115 27 Stockholm
Den senaste veckan har barnfamiljer med utvisningsbeslut till Afghanistan samlats på Norra Bantorget i Stockholm för att demonstrera. I nuläget utvisas inte barnfamiljer med tvång till landet, men det är oklart hur det kommer att bli framöver.
– De kan lika gärna döda oss här i stället för att skicka oss dit, säger småbarnspappan Boto Hossaini.
Amanda Lindholm
Ett femtontal barnvagnar står uppradade längs kortsidan på Norra Bantorget. Barn i alla åldrar jagar efter varandra eller sitter på filtar med sina föräldrar.
12-årige Asif Hossaini klättrar på en stenstaty tillsammans med några andra barn i hans ålder. Han har åkt buss hit från Junsele utanför Sollefteå, tillsammans med sina föräldrar och två småsyskon. Sedan Asif Hossaini kom till Sverige från Iran som åttaåring har han bott på Migrationsverkets boende i Junsele och gått i skolan där. På fritiden spelar han fotboll i det lokala fotbollslaget.
Det finns inget i Asif Hossainis sätt att prata som skvallrar om att han delvis är uppvuxen i ett annat land. Själv säger han att han inte minns något annat än Sverige. Han känner till utvisningsbeslutet till Afghanistan och suckar lite när han får frågan om hur det skulle kännas att åka dit.
– Det känns tråkigt. Det är krig.
De protesterande barnfamiljerna i initiativet som kallas Liv utan gränser, kommer från olika delar av Sverige och har fått hjälp från organisationer som Refugees Welcome Stockholm, Ensamkommandes förbund och Ung i Sverige. Lokala föreningar bistår med lokaler för familjerna att sova i.
Asif Hossainis har tillsammans med sina föräldrar, Boto Hossaini och Ansare Tajgbol, samt de två yngre syskonen fått sitt ärende prövat hos både Migrationsverket och Migrationsdomstolen. De har fått nej. Migrationsverket anser att det föräldrarna berättat om hur de gift sig utan tillåtelse och riskerar att dödas av Ansare Tajgbols familj på grund av heder, inte är tillförlitligt och sammanhängande.
I Migrationsverkets beslut från 2017 som DN tagit del av, bedöms Asif Hossaini inte ha starkare anknytning till Sverige än till Afghanistan, som han enligt familjen lämnade när han var fyra år gammal.
– De kan lika gärna döda oss här i stället för att skicka oss dit. Vi vill inte att våra barn ska få samma liv som oss, säger Boto Hossaini.
Enligt honom har varken han eller Ansare Tajgbol fått gå i skolan i Afghanistan. Eftersom de var övertygade om att de skulle dödas i Afghanistan flydde de så småningom till Iran. Där levde de dock som papperslösa med väldigt begränsade rättigheter.
– Vi hade hoppats att våra barn skulle kunna få en trygg framtid här och inte hamna i helvetet som vi tvingades uppleva, säger Ansare Tajgbol.
Föräldrarna har valt att inte följa utvisningsbeslutet. Eftersom Afghanistan i dagsläget inte tar emot barnfamiljer som utvisas med tvång får familjen stanna på Migrationsverkets boende, men med sänkt dagersättning och indragen möjlighet för föräldrarna att arbeta.
Ansare Tajgbol har tillsammans med sin man valt att inte följa utvisningsbeslutet om att barnfamiljen ska återvända till Afghanistan. Foto: Lisa Mattisson
Vad tänker ni om att lagen säger att man måste lämna landet om man fått ett utvisningsbeslut?
– Det är orättvist. De har sagt att vi kan få pengar om vi åker tillbaka, men det är inte det det handlar om. Det handlar om liv eller död, säger Boto Hossaini.
I en färsk rapport från utrikesdepartementet framgår att Afghanistan är ett av världens farligaste länder. ”Kvinnor och barn är särskilt utsatta och har drabbats hårt av säkerhetsläget”. FN bedömer att förra året var ett av de dödligaste för civilbefolkningen sedan talibanregimens fall.
Enligt Migrationsverkets bedömning är dock situationen i Afghanistan inte så svår att alla afghanska medborgare automatiskt har rätt till skydd i Sverige. Alla ärenden prövas individuellt.
Enligt Kristina Rännar, processledare för återvändande på Migrationsverket, växer antalet barnfamiljer som varken får stanna i Sverige eller går med på att utvisas. Det handlar, enligt myndighetens statistik, om omkring 1000 individer varav färre än hälften är afghanska medborgare.
– Det är ett förhållandevis stort problem som ökar allt eftersom fler barnfamiljer får sina beslut.
Flera länder, bland andra Iran, Somalia och Irak, tar bara emot medborgare som återvänder frivilligt. Afghanistan tar emot vuxna som utvisas med tvång, men inte barnfamiljer. Dialog pågår dock mellan Sverige och Afghanistan kring saken, enligt gränspolisen.
En familj med utvisningsbeslut får i Sverige bo kvar i Migrationsverkets boende, men dagsersättningen från myndigheten sänks – från 61 till 42 kronor per person om man lever i par. Myndigheten håller också samtal för att motivera till återvändande.
Rännar berättar att som det ser ut i dag kan en familj stanna kvar i landet och på Migrationsverkets boende under de fyra år det tar för utvisningsbeslutet att sluta gälla. Men under den tiden har föräldrarna inte tillåtelse att arbeta.
– Det kan låta hårt, men vi måste vara tydliga med vad som gäller. Har man fått avslagsbeslut så ska man respektera beslutet och lämna landet, säger hon och fortsätter:
– Man får inte heller glömma att ett ganska stort antal barnfamiljer från de här länderna respekterar besluten och väljer att åka hem frivilligt.
Bredvid Asif Hossaini på Norra Bantorget står en annan kille i hans ålder i orange keps och flossar – dansande svänger armarna från sida till sida. Det är Asif Hossainis klasskamrat. Hans mamma säger att de har en svår hotbild mot sig och vill därför inte att familjen medverkar med namn och bild. Hon ser trött och sammanbiten ut.
– Det finns ingen här som skulle tagit med sina barn hit om vi inte hade behövt. I Sverige pratar de hela tiden om jämlikhet och barnens rättigheter. Ändå säger de inför mig och mitt yngsta barn att vi måste åka till Afghanistan, säger hon.
Protesterna vid Norra Bantorget planeras pågå till sista juli.
Läs mer: Barnen och pappan utvisas till Afghanistan – mamman kvar
Läs mer: Protester i Märsta mot utvisning till Kabul
Fakta. Så många barnfamiljer har utvisats till Afghanistan
Afghanistan tar i dagsläget inte emot barnfamiljer som utvisas med tvång. Såhär många hushåll har rest ut frivilligt:
2016: 238 barnfamiljer
2017: 24 barnfamiljer
2018: 13 barnfamiljer
2019: Färre än fem barnfamiljer
Sammanlagt finns omkring 1000 individer i barnfamiljer som vistas i Sverige som har utvisningsbeslut, men inte kan utvisas med tvång. Mindre än hälften är afghanska medborgare.
Källa: Migrationsverket.
https://www.dn.se/sthlm/barnfamiljer-protesterar-mot-utvisningar-till-afghanistan/?fbclid=IwAR0uDJWoHGYZ6gAoSH4ljFX5xdkLNmZdeO9Y-owuwSlx2bIEwpUCrbMjPII
جشن بزرگ یوگا و موسیقی زیبای افغانی و هندی به تاریخ 21 جون برگزار میگردد.
انجمن افغانها از یکایک شما دعوت به عمل میاورد تا در این جشن بزرگ به شکل رایگان اشتراک نمایید.
برنامه از ساعت 12.00 ظهر آغاز و تا ساعت 17.00 بعد از ظهر ادامه خواهد داشت.
موسیقی زنده توسط هنرمند محبوب ما یما صدیقی، کیبورد نواز ورزیده فیروز طوفان و تبله نواز مجرب سباوون جان اجرا خواهد شد.
محل: Hågelbyparken, Tumba, Stockholm
تاریخ: 21 جون، ساعت 12.00-17.00
به امید دیدار!
امروز ششم جون روز ملی سویدن است
Varför firar vi nationaldag den 6 juni?
Ett ofta återkommande svar på frågan är att Gustav Vasa skall ha valts till kung i Strängnäs den 6 juni år 1523. En annan förklaring är att det beror på händelser år 1809. Den 6 juni detta år erhöll, hävdar många, Sverige en ny regeringsform. Det gustavianska enväldet avskaffades och vi fick ett styrelseskick som grundade sig på Montesquieus idé om maktdelning mellan kung och folkvald församling. Det var förvisso inte demokrati, men det var början på utveckling mot demokrati.
Sanningen är dock att båda begivenheterna av allt att döma är sekundära i förhållande till utpekandet av den 6 juni som högtidsdag. Om någon enskild person skall hållas ansvarig är det varken Gustav Vasa eller 1809 års män utan Artur Hazelius, som redan hade börjat arrangera flaggfester på Skansen den 6 juni när någon räknade ut att dagen ifråga kunde firas till åminnelse av 1809 och 1523. För övrigt är just dessa två historiska händelser oväsentliga, sett till datumsammanhanget. På 1500-talet hade vi juliansk kalender, vilket innebär att Gustav Vasa i själva verket valdes till kung ett tiotal dagar senare. Det som hände den 6 juni 1809 var endast att hertig Karl (den blivande Karl XIII) skrev under den nya regeringsformen, vilket var en förutsättning för att han skulle kunna tillträda som kung. Regeringsformen trädde inte i kraft förrän de fyra ständerna i riksdagen hade godkänt den, och det dröjde ytterligare ett tjugotal dagar innan ett hårt pressat bondestånd gav med sig och accepterade nyordningen.
**Enligt en rolig **skröna hade firandet den 6 juni med vädret att göra. Hazelius flaggfester hade två huvudsakliga syften: dels ville han ha betalande besökare till det nystartade Skansen, dels ville han lära stockholmarna hur den svenska flaggan (som fram till mitten av 1800-talet hade varit en marin angelägenhet, inget för folk på landbacken) såg ut. Flaggfesterna arrangerades under flera dagar, både sommar- och vintertid, till exempel den 6 november (Gustav II Adolfs dödsdag) och den 30 november (Karl XII:s dödsdag). Av lätt insedda skäl var stockholmarnas vilja att gå till Skansen och fira utomhus större i juni än i november. Enligt skrönan lär Hazelius ha utvärderat en synnerligen regnig juni och kommit fram till att det räckte med en flaggfest påföljande år. Att valet föll på den 6 juni skall ha berott på att det hade regnat minst den dagen, det vill säga flest stockholmare hade mött upp just då.
**Jag vet inte **om skrönan är sann, men den kan mycket väl vara det. Huvudskälet till att juni blev utvald månad var i vilket fall som helst klimatet. Sommarhelger är bättre, sett ur friluftssynvinkel, än vinterhelger. På detta sätt skapades vid förra sekelskiftet det som kom att betecknas som Svenska flaggans dag. Före första världskriget var detta en strikt Stockholmsangelägenhet. Under trycket från storkriget på kontinenten och behovet av nationell uppslutning kring gemensamma symboler förvandlades Svenska flaggans dag på 1910-talet till en storfest på Stadion, med kunglig inramning och med flaggutdelning till föreningar.
Sedan fortsatte utvecklingen. När en tradition väl har fått vind i seglen skapar den lätt rutiner och börjar legitimera sin existens. Viktiga reformer har spikats av riksdagen just den 6 juni. 1983 fick Svenska flaggans dag status som nationaldag, 1996 som salutdag och 2005 som helgdag.
https://www.svd.se/varfor-firar-vi-nationaldag-den-6-juni
Flyktingen Fida Nazari, 19, har ”adopterats” av en svensk familj, som i två år bekostat hela hans försörjning.
Snart är han färdig verkstadsarbetare och en anställning på Preemraff väntar.
Ändå ska han snart utvisas till Afghanistan, trots att han aldrig har varit där.
I juni 2015 kom den då 15-årige Fida till Sverige från Pakistan. Han föddes i pakistanska Quetta av afghanska föräldrar och växte upp där som papperslös flykting.
En dag sköts två av Fidas vänner ihjäl på gatan av en milisgrupp. Bara för att de var hazarer, precis som Fida. Då sade hans mamma åt honom att fly till Europa. Via Österrike tog han sig till Sverige.
Först placerades han som minderårig på HVB-hemmet Fjällagården i Lysekil, där han blev bästa vän med en annan flykting, Ismat Sachi.
Men snart skrev Migrationsverket upp Fidas ålder till 18 år, avslog hans ansökan om flyktingstatus och placerade honom på ett asylboende för vuxna där han vantrivdes. Fidas situation uppmärksammades på Facebook, han fick kontakt med Siv i Lysekil och fick flytta hem till hennes familj.
Bäste vännen Ismat tog livet av sig
Ismat hade inte samma tur. Han nekades också asyl och fick sin ålder uppskriven. Då såg han ingen framtid i Sverige och tog livet av sig.
Aftonbladet träffade Fida hemma hos Siv i Lysekil våren 2017. Han sörjde Ismat, som han såg som sin bror:
– Halva mitt liv är borta. Jag sade till många människor att hjälpa mig, och jag fick hjälp. Om någon hade hjälpt Ismat kanske han inte hade begått självmord.
– Jag har aldrig varit i Afghanistan. Jag vet inte hur jag ska klara mig där, säger Fida Nazari, här med Elisabeth Jonsson i hemmet i Lysekil.
Åren gick och Fida blev allt mer integrerad. Familjen i Lysekil har hela tiden behandlat honom som en son och bror.
I dag pratar Fida svenska, gymnasieutbildar sig till verkstadsarbetare och tar studentexamen om ett år. Just nu praktiserar han på oljeraffinaderiet Preemraff, som i ett intyg skriver att han efter examen har ”stora chanser till en fast anställning”.
Samtidigt har asylprocessen fortsatt. Migrationsverket hävdar att Fida är afghansk medborgare. Efter tre avslag åkte Fida och familjen på Migrationsverkets uppmaning till afghanska ambassaden för att få ett reseintyg, så att han skulle släppas in i Afghanistan. Ambassadören vägrade, och skrev att Fida inte ”kunde bevisa sitt medborgarskap”.
Därmed hoppades familjen att Fida slutligen skulle få uppehållstillstånd, eftersom det fanns verkställighetshinder mot utvisningen. Men Migrationsverket ändrade sig inte.
Fida sökte själv upp gränspolisen
Därför valde Fida och familjen på uppmaning av en advokat att vända sig direkt till den svenska gränspolisen, för att en gång för alla klargöra Fidas status, så att han skulle slippa all stress och osäkerhet inför framtiden.
– När familjen kom till gränspolisen i Göteborg och träffade handläggarna blev de väldigt förvånade. Det var första gången en flykting själv hade kontaktat dem, berättar frilansjournalisten Golaleh Farhang-Azad som följt Fida i flera år.
Den 22 februari 2019 besökte Fida och några familjemedlemmar Afghanistans ambassad tillsammans med gränspolisen. Resultatet blev samma som vid första besöket:
”Ingen resehandling utfärdas vid intervjun eftersom medborgarskapet är oklart”, konstaterade polisen i en tjänsteanteckning.
Men fyra veckor senare fick Fida plötsligt en resehandling från ambassaden. Hans svenska familj är övertygad om att polisen hade pressat fram dokumentet.
– Vi har ett avtal med Afghanistan om flyktingmottagande, och landet får bidrag av oss. Det är en spekulation, men det handlar förmodligen om att polisen har utövat påtryckningar, säger Sivs dotter Elisabeth Jonsson, som ser sig som Fidas storasyster.
– Det känns som att man får en kniv i ryggen av myndigheterna. Det krossar vår familj.
Vädjar till riksdagen att Fida ska få stanna
Elisabeth konstaterar att resehandlingen bara ger Fida inträde i Afghanistan, den gäller inte som id-handling.
– Den kommer inte att göra honom till afghan.
Migrationsverket skrev upp Fidas ålder med två år, utan att en medicinsk undersökning gjordes. Efter det ordnade familjen utlåtanden både av en hudterapeut och en tandläkare, som visade att Fida var under 18 år.
– Men då svarade Migrationsverket att beslutet redan var taget, säger Elisabeth Jonsson.
Nu vädjar hon till Sveriges riksdag att Fida ska få stanna:
– Det talas mycket om misslyckad integration. Här har vi ett lyckat exempel.
Fida har fått en svensk familj, som han snart måste lämna:
– Jag har aldrig varit i Afghanistan. Jag vet inte hur jag ska klara mig där.
اداره مهاجرت برای جواهر رضایی 20 ساله که مادر دوطفل است ، اقامت موقت براساس قانون جمنازیوم اعطا کرده اما برای دوطفل خرد سال (علی 5 ساله و بینیامین 5 ماهه ) و شوهرش فیصله اخراجی صادر کرده است . قرار است دو طفل با پدر و بدون مادر به افغاستان دیپورت شوند.بیشتر در سایت روزنامه اکسپرسن بخوانید:
Bröderna Ali Asghar, 5 år, och Benjamin, 5 månader, utvisas till Afghanistan – med sin pappa men utan sin mamma.
– Jag trodde aldrig det här kunde hända, jag är väldigt ledsen och förvirrad, säger mamman Javaher Rezai, som har tillfälligt uppehållstillstånd genom gymnasielagen.
Migrationsverket menar att det inte finns något annat sätt att tolka den nya lagen.
20-åriga Javaher Rezai bor i Lessebo, sydöst om Växjö, tillsammans med sin man, 24-årige Mohammed och sina två barn, Ali Asghar, 5, och Benjamin, som precis blivit fem månader gammal.
Javeher föddes och bodde i Afghanistan, men flyttade från landet till Iran, eftersom Javahers familj ville gifta bort henne till en man familjen valt ut, enligt Javaher.
– Jag ville inte gifta mig med den man som min familj hade valt, säger Javaher och fortsätter.
– Så jag flydde.
Att stanna i Afghanistan, ett land där hederskulturen är djupt rotad och finns inom alla etniska grupper i landet, var inte ett alternativ för Javaher.
Hoppades hitta stabilitet i Sverige
Javaher bodde några år i Iran och där träffade hon Mohammed. 2014 föddes familjens första son, Ali Asghar. Men livet i Iran var svårt och den nyblivna familjen hade hört talas om Sverige, ett land där de hoppades kunna utbilda sig.
– Vi tänkte att Sverige skulle ge oss ro. Jag trodde att vi skulle få ett stabilare liv i Sverige, säger Javaher.
De kom till Sverige 2015 och ansökte om uppehållstillstånd. Till en början fick hela familjen avslag på sina ansökningar, men överklagade.
Men när gymnasielagen trädde i kraft, 1 juli 2018, kunde Javaher söka – och beviljas – uppehållstillstånd för att studera i 13 månader. Ett tillstånd som gäller fram till och med mitten av december i år.
Mohammed och sonen fick däremot avslag på sina överklaganden 2017 och har sedan dess ett utvisningsbeslut mot sig, men stannat i Sverige i hopp om en lösning.
Glad Påsk!
önskar
Afghanska föreningen i Sverige
En elev (han kommer från Afghanistan)på en gymnasieskola i Enskede i Stockholm har avlidit efter att ha blivit knivhuggen på skolan. Både den misstänkte gärningsmannen och den avlidne är elever på skolan.
Strax före 12.30 på onsdagen larmades polisen till Enskede gårds gymnasium i södra Stockholm.
– En person var allvarligt knivskuren och avled senare på sjukhus. Närmast anhöriga är underrättade, säger Sven-Erik Olsson, presskommunikatör på Stockholmspolisen.
Pojken har ingen familj i Sverige, men hans gode man är underrättad.
En person är gripen
Flera personer var inblandade i bråket. Både den knivskurne eleven och den misstänkte gärningsmannen är elever på skolan och är i övre tonåren.
– Den misstänkte lämnade platsen, men kunde gripas strax efter, säger Sven-Erik Olsson.
– Vi har inte identifierat alla inblandade, men det finns många vittnen. Ytterligare en person fick föras till sjukhus med lindriga skador, säger han.
Brottsplatsen spärrades av för en teknisk undersökning. Polisen har inlett en förundersökning om mord.
Skolan stängd
Skolledningen har beslutat att skolan ska vara stängd resten av dagen.
– Både elever och personal är naturligtvis skakade, säger Mikael Lindberg från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.
Har det varit bråk på skolan tidigare?
– Inte vad jag känner till i nuläget, säger Mikael Lindberg.
Stödpersoner på plats
Utbildningsförvaltningen har tagit in personal från olika stödenheter som ska ta hand om dem som behöver hjälp med att bearbeta det som inträffat.
– Nu fokuserar vi på att ta hand om elever och personal på bästa sätt, men i förlängningen kommer vi naturligtvis att titta på hur vi kan jobba förebyggande för att förhindra den här typen av händelser, säger Mikael Lindberg.