Svenska

Sveriges Radios mångårige medarbetare utrikeskorrespondenten Nils Horner är död. Han sköts av okända gärningsmän på en gata i Afghanistans huvudstad Kabul tidigt i morse.

Nils Horner befann sig i Kabul inför presidentvalet i Afghanistan som hålls nästa månad. Enligt Ekots uppgifter blev Nils Horner skjuten när han stod på en gata i stadsdelen Wazir Akbar Khan i centrala Kabul och intervjuade människor.
Två män kom fram till Horner och en av dem sköt honom i bakhuvudet. Männen ska enligt vittnesuppgifter ha varit klädda i västerländska kläder. Något motiv till dådet är inte känt.

– Vi sörjer en kär och aktad kollega, men det är till Nils familj som våra tankar går till i dag, säger Ekots utrikeskommentator Agneta Ramberg.

– Om någon visste och kunde och var oerhört säkerhetsmedveten så var det Nils, med en enorm erfarenhet att behöva använda de kunskaperna. Han hade också varit i Kabul i Afghanistan många, många gånger förut och visste allt om säkerhetsläget där. Men detta, att plötsligt bli skjuten på öppen gata, det kan ingen skydda sig mot. Det är inte något som någon kunnat räkna med som säkerhetsrisk i Kabul, säger Agneta Ramberg.

Nils Horner jobbade under 90-talet som journalist baserad i New York och dessförinnan i London. Han började arbete som utrikeskorrespondent för Sveriges Radio 2001 och bevakade framför allt Asien och Mellanöstern.

Horner var på plats bland annat när talibanerna föll i Afghanistan 2001, under USA:s intåg i Bagdad 2003, efter tsunamin som drabbade sydöstra Asien 2004 och efter Fukushima-olyckan i Japan 2011.

– Det är en av de värsta dagarna i Sveriges Radios historia, säger Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
– Nils var en av våra absolut bästa och mest erfarna korrespondenter och det som har hänt honom i dag är fruktansvärt. Vi gör nu vårt bästa för att sätta oss in i alla detaljer om vad som hänt, säger Benkö.

Wazir Akbar Khan, där Nils Horner blev skjuten, är en välbevakad stadsdel där många internationella organisationer och en del ambassader finns. Platsen är relativt lugn, säger Åke Roge som leder EU:s polisstyrka i Kabul.

– Det är generellt sett hyfsat säkert. Om man nu kan prata om säkert i Kabul, säger Åke Roge.

– Men vi har inte haft några incidenter sedan attacken mot en restaurang i januari, berättar Åke Roge, och syftar på attacken mot en libanesisk restaurang i januari.

I förmiddags hölls en pressträff i Radiohuset i Stockholm, där vd Cilla Benkö och Ekots chef Anne Lagercrantz medverkade.

– Vi vet att det finns riskområden. Kabul är inte ett område som SR i dagsläget inte ska bevaka, säger Benkö.

Hon berättade att Nils Horner varit i Kabul flera gånger per år, och var väl insatt i hur säkerhetsläget såg ut. Men när någon kommer fram och skjuter en i huvudet bakifrån finns inget skydd, konstaterade Benkö.

– Ni som hört Nils i radio, ni som känner Nils, vet att han var en person som ville vara på plats. Det var hans signum. Han älskade det, säger Cilla Benkö.

– Jag kommer från en redaktion i stor sorg. Det är en kär kollega som fattas oss, säger Ekochefen Anne Lagercrantz.

Statsminister Fredrik Reinfeldt kommenterar också Nils Horners död.

– Vi känner Nils Horner som en mycket kunnig, engagerad och väldigt erfaren journalist. Många svenskar har lyssnat till hans röst, en röst som nu släckts, säger Fredrik Reinfeldt.

– Han dök upp i många av de svåra konflikterna som finns i världen, med ambitionen att beskriva, förstå och förmedla hem vad som skedde, säger Fredrik Reinfeldt.

Nils Horner blev 51 år. Ett kondoleansrum finns i anslutning till huvudentrén i Radiohuset i Stockholm. Här kan du dela med dig av dina minnen och tankar efter beskedet.

Ekot

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5805981

Nasim Sahar

Publicerat i Afghanistan.nu-nr.1/2014

21mars är numera erkänt av FN som den internationella nouruz-dagen. Med början den dagen firar man i Afghanistan,Iran och stora delar av Centralasien i flera veckor vårens ankomst och det nya året.

I Afghanistan är Nouruz officiellt erkänd som en ”nationell festival” och högt uppsatta tjänstemän (inklusive vice presidenten, ministrar och guvernörer) deltar i firandet.
Förberedelserna för Nouruz startar flera dagar i förväg.
Man tror att det afghanska nyårsfiradet första gången uppstod i Balkh, städernas moder. Nouruz är en gammal tradition i Afghanistan som går tre tusen år tillbaka.
Sju frukter Några av de viktigaste inslagen i nouruz är dessa: Gul-e Surkh eller Gul-e Surkh-festival är bokstavligen den röda blommans festival. Man tänker då på röda tulpaner. Den firas i Mazar-e Sharif under de första 40 dagarna av året då tulpanerna växer på de gröna slätterna och över kullarna som omger staden.
Nouruz-firandet i Mazar-e Sharif är det mest berömda i Afghanistan. Folk från hela landet reser till Mazar-e Sharif för att delta i Nowroz festivalen.
Under Gul e Surkh-festivalen utspelas bland annat Jandah Bala och man spelar buzkashi.
Jandah Bala iras den första dagen på det nya året, och med deltagande av höga dignitärer. Det är en specifik religiös ceremoni som utförs i Blå moskén i Mazar-e sharif. Den moskén tror man (sunniterna, som är de allra flesta i Afghanistan) vara platsen där Ali ibn Abi Talib, den fjärde kalifen, är begravd.
Ceremonin utförs genom att hissa ett banér med uråldriga anor Störst i Mazar Upp till 200 000 människor från hela Afghanistan träffas i Mazar-e sharifs centrala park i närheten av Blå moskén för att fira hissanet av banéret. Jandah bala firas även i Kabul.
Buzkashi betyder ”släpa geten” och är ett spel till häst, där männen får visa sina färdigheter. Buzkashiturneringar hålls under Gul-e Surkh-festivalen i Mazar-e Sharif, Kabul och andra nordliga städer i Afghanistan.
Haft Mewa betyder sju frukter och är en rätt som görs av torkade frukter som serveras i sin egen sirap.
Frukterna är: russin, senjed (den torkade frukten från oleasterträd), pistage, hasselnötter, aprikoser, valnötter och mandel men även andra frukter och nötter kan förekomma.
Samanak är en söt rätt gjord av söta vetegroddar, som kokats och tillagats några dagar före Nouruz.
Kvinnorna firar en egen fest under sista natten och lagar samanak till gryningen.
De sjunger en melodi: Samanak dar josh o ma kafcha zanem – degaran dar khwab o ma dafcha zanem.
Nouruz är förknippad med många särskilda maträtter.
Vanligtvis lagar man Sabzi Chalaw, en rätt gjord av ris och spenat.
Bagerierna levererar en kaka som kallas Kulcha- e Now-ruzi.
En annan maträtt som bereds främst för Nouruzfirandet är Mahi wa Jelabi (stekt fisk och jelabi, en rätt som görs på bl.a. mjöl och joghurt) och det är den vanligaste rätten när man går ut på picknick.
Till gröna platser I Afghanistan är det en vanlig sed bland trolovade familjer att fästmannens familj ger presenter till eller förbereder särskilda rätter till fästmöns familj vid särskilda tillfällen som de religiösa högtiderna Eid ul- Fitr och Eid al-Adha, Men vid nouruz är det Mahi wa Jelabi man bjuder på.
En rad utomhusaktiviteter är förknippade med nouruzfirandet. Kabulborna gör utflykter till Istalif, Charikar eller andra gröna platser där Cercis (judasträd) blommar.
Jashn-e Dehqan är böndernas fest och firas på årets första dag. Bönderna, som just ska börja vårbruket, kommer in till städerna för olika aktiviteter. På senare år sker detta endast i Kabul och andra större städer, där borgmästaren och andra höga statliga personligheter deltar.
Kampirak är en gammal skäggig man med färgglada kläder och en hög hatt och radband som symboliserar godhet och naturens seger över vintern. När han och hans följe passerar en by delar man ut gåvor till varandra, reciterar dikter och uppför små skådespel.
Traditionen observeras i de centrala provinserna, särskilt Bamyan.
Afghanerna ägnar sig också under nyårsfirandet åt sin traditionella atandans till en flera hundra år gammal melodi som förs vidare från generation till generation.
Dansen utförs i en cirkulär rörelse medan man lockar icke-deltagare att komma med i cirkeln och dansa i varje provins unika dansstil.
Några svimmar Dansen avslutas när det inte finns någon kvar på dansgolvet och det är inte ovanligt att några dansare svimmar när rytmen blir allt snabbare.
Nouruz är en dag att fira med hela familjen, särskilt för barnen. Pariserhjul, karuseller, draktävlingar ingår i underhållningen.
I förberedelserna ingår att de som har råd skaffar några nya kläder, lagar och förbättrar sina hus och målar sina händer med henna.
En viktig nouruztradition bland afghaner är också att glömma och förlåta varandras misstag och börja det nya året med nya förhoppningar och nya mål.
Nasim Sahar