Den senaste veckan har barnfamiljer med utvisningsbeslut till Afghanistan samlats på Norra Bantorget i Stockholm för att demonstrera. I nuläget utvisas inte barnfamiljer med tvång till landet, men det är oklart hur det kommer att bli framöver.
– De kan lika gärna döda oss här i stället för att skicka oss dit, säger småbarnspappan Boto Hossaini.
Amanda Lindholm
Ett femtontal barnvagnar står uppradade längs kortsidan på Norra Bantorget. Barn i alla åldrar jagar efter varandra eller sitter på filtar med sina föräldrar.
12-årige Asif Hossaini klättrar på en stenstaty tillsammans med några andra barn i hans ålder. Han har åkt buss hit från Junsele utanför Sollefteå, tillsammans med sina föräldrar och två småsyskon. Sedan Asif Hossaini kom till Sverige från Iran som åttaåring har han bott på Migrationsverkets boende i Junsele och gått i skolan där. På fritiden spelar han fotboll i det lokala fotbollslaget.
Det finns inget i Asif Hossainis sätt att prata som skvallrar om att han delvis är uppvuxen i ett annat land. Själv säger han att han inte minns något annat än Sverige. Han känner till utvisningsbeslutet till Afghanistan och suckar lite när han får frågan om hur det skulle kännas att åka dit.
– Det känns tråkigt. Det är krig.
De protesterande barnfamiljerna i initiativet som kallas Liv utan gränser, kommer från olika delar av Sverige och har fått hjälp från organisationer som Refugees Welcome Stockholm, Ensamkommandes förbund och Ung i Sverige. Lokala föreningar bistår med lokaler för familjerna att sova i.
Asif Hossainis har tillsammans med sina föräldrar, Boto Hossaini och Ansare Tajgbol, samt de två yngre syskonen fått sitt ärende prövat hos både Migrationsverket och Migrationsdomstolen. De har fått nej. Migrationsverket anser att det föräldrarna berättat om hur de gift sig utan tillåtelse och riskerar att dödas av Ansare Tajgbols familj på grund av heder, inte är tillförlitligt och sammanhängande.
I Migrationsverkets beslut från 2017 som DN tagit del av, bedöms Asif Hossaini inte ha starkare anknytning till Sverige än till Afghanistan, som han enligt familjen lämnade när han var fyra år gammal.
– De kan lika gärna döda oss här i stället för att skicka oss dit. Vi vill inte att våra barn ska få samma liv som oss, säger Boto Hossaini.
Enligt honom har varken han eller Ansare Tajgbol fått gå i skolan i Afghanistan. Eftersom de var övertygade om att de skulle dödas i Afghanistan flydde de så småningom till Iran. Där levde de dock som papperslösa med väldigt begränsade rättigheter.
– Vi hade hoppats att våra barn skulle kunna få en trygg framtid här och inte hamna i helvetet som vi tvingades uppleva, säger Ansare Tajgbol.
Föräldrarna har valt att inte följa utvisningsbeslutet. Eftersom Afghanistan i dagsläget inte tar emot barnfamiljer som utvisas med tvång får familjen stanna på Migrationsverkets boende, men med sänkt dagersättning och indragen möjlighet för föräldrarna att arbeta.
Ansare Tajgbol har tillsammans med sin man valt att inte följa utvisningsbeslutet om att barnfamiljen ska återvända till Afghanistan. Foto: Lisa Mattisson
Vad tänker ni om att lagen säger att man måste lämna landet om man fått ett utvisningsbeslut?
– Det är orättvist. De har sagt att vi kan få pengar om vi åker tillbaka, men det är inte det det handlar om. Det handlar om liv eller död, säger Boto Hossaini.
I en färsk rapport från utrikesdepartementet framgår att Afghanistan är ett av världens farligaste länder. ”Kvinnor och barn är särskilt utsatta och har drabbats hårt av säkerhetsläget”. FN bedömer att förra året var ett av de dödligaste för civilbefolkningen sedan talibanregimens fall.
Enligt Migrationsverkets bedömning är dock situationen i Afghanistan inte så svår att alla afghanska medborgare automatiskt har rätt till skydd i Sverige. Alla ärenden prövas individuellt.
Enligt Kristina Rännar, processledare för återvändande på Migrationsverket, växer antalet barnfamiljer som varken får stanna i Sverige eller går med på att utvisas. Det handlar, enligt myndighetens statistik, om omkring 1000 individer varav färre än hälften är afghanska medborgare.
– Det är ett förhållandevis stort problem som ökar allt eftersom fler barnfamiljer får sina beslut.
Flera länder, bland andra Iran, Somalia och Irak, tar bara emot medborgare som återvänder frivilligt. Afghanistan tar emot vuxna som utvisas med tvång, men inte barnfamiljer. Dialog pågår dock mellan Sverige och Afghanistan kring saken, enligt gränspolisen.
En familj med utvisningsbeslut får i Sverige bo kvar i Migrationsverkets boende, men dagsersättningen från myndigheten sänks – från 61 till 42 kronor per person om man lever i par. Myndigheten håller också samtal för att motivera till återvändande.
Rännar berättar att som det ser ut i dag kan en familj stanna kvar i landet och på Migrationsverkets boende under de fyra år det tar för utvisningsbeslutet att sluta gälla. Men under den tiden har föräldrarna inte tillåtelse att arbeta.
– Det kan låta hårt, men vi måste vara tydliga med vad som gäller. Har man fått avslagsbeslut så ska man respektera beslutet och lämna landet, säger hon och fortsätter:
– Man får inte heller glömma att ett ganska stort antal barnfamiljer från de här länderna respekterar besluten och väljer att åka hem frivilligt.
Bredvid Asif Hossaini på Norra Bantorget står en annan kille i hans ålder i orange keps och flossar – dansande svänger armarna från sida till sida. Det är Asif Hossainis klasskamrat. Hans mamma säger att de har en svår hotbild mot sig och vill därför inte att familjen medverkar med namn och bild. Hon ser trött och sammanbiten ut.
– Det finns ingen här som skulle tagit med sina barn hit om vi inte hade behövt. I Sverige pratar de hela tiden om jämlikhet och barnens rättigheter. Ändå säger de inför mig och mitt yngsta barn att vi måste åka till Afghanistan, säger hon.
Protesterna vid Norra Bantorget planeras pågå till sista juli.
Läs mer: Barnen och pappan utvisas till Afghanistan – mamman kvar
Läs mer: Protester i Märsta mot utvisning till Kabul
Fakta. Så många barnfamiljer har utvisats till Afghanistan
Afghanistan tar i dagsläget inte emot barnfamiljer som utvisas med tvång. Såhär många hushåll har rest ut frivilligt:
2016: 238 barnfamiljer
2017: 24 barnfamiljer
2018: 13 barnfamiljer
2019: Färre än fem barnfamiljer
Sammanlagt finns omkring 1000 individer i barnfamiljer som vistas i Sverige som har utvisningsbeslut, men inte kan utvisas med tvång. Mindre än hälften är afghanska medborgare.
Källa: Migrationsverket.
https://www.dn.se/sthlm/barnfamiljer-protesterar-mot-utvisningar-till-afghanistan/?fbclid=IwAR0uDJWoHGYZ6gAoSH4ljFX5xdkLNmZdeO9Y-owuwSlx2bIEwpUCrbMjPII