Publicerat 2009-07-19 12:12

– Jag är rädd. Jag är rädd att jag inte får komma hem, säger en tillfångatagen USA-soldat i en video som släpptes av talibanerna i Afghanistan på sön­da

Soldaten hör till det 501:a fallskärmsregementet från Fort Richardson i Alaska, är 23 år, kommer från Idaho och bär det svenskklingande namnet Bowe R Bergdahl.
I videon säger han att det amerikanska folket har makten att få hem sina soldater dit ”vi hör hemma och inte här där vi kastar bort vår tid och våra liv”.

Flera talesmän för USA:s militär fördömde omedelbart videon, kallade den en talibansk propagandavideo som förnedrade den tillfångatagne fången och sade att offentliggörandet av den strider mot internationell lag.

– Vi gör allt vi kan för att få den här soldaten i säkerhet, sade överste Greg Julian, talesman för de amerikanska styrkorna i Afghanistan.

Bowe R Bergdahl säger i den 28 minuter långa videon att den är inspelad den 14 juli. Han bär en traditionell afghansk klädedräkt och ses sitta på en säng och äta. Rösten stockar sig i halsen på honom när han säger att han saknar sin familj och sin flickvän.

– Jag har en flickvän som jag hoppas kunna gifta mig med. Jag har mor- och farföräldrar. Jag har en väldigt fin familj som jag älskar där hemma i Amerika, säger han.

På en direkt fråga från sina fångvaktare om han har något budskap till sitt folk svarar han att alla de amerikaner som har anhöriga soldater i Afghanistan har makten att påverka den amerikanska rege­ringen att få hem dem:
– Snälla, snälla ta hem oss, vädjar han flera gånger.

Enligt USA:s försvarsdepartement försvann Bowe R Bergdahl den 1 juli och klassades två dagar senare som tillfångatagen.

Tidigare har USA meddelat att en soldat saknas sedan han lämnat den bas han var stationerad på i östra Afghanistan. Den afghanske polischefen Nabi Mullakheil sade att soldaten försvann i östra Paktikaprovinsen i sydöstra Afghanistan nära gränsen till Pakistan, ett starkt talibandominerat område.

Tidigare i veckan sade Mawlawi Sangin, en talibanledare i Paktika, till Reuters att det var hans män som höll amerikanen och att man skulle döda honom om militär aktivt sökte efter honom.

Enligt AP som talat med afghaner i området ska talibanerna först ha planerat att föra fången till Paki­stan, men ändrat sig på grund av riskerna med beskjutning från amerikansk och pakistansk militär och i stället fört honom norrut till ett annat talibankontrollerat område, Ghazniprovinsen.

Det är ovanligt att amerikanska soldater tas till fånga i Afghani­stan. 2005 kunde en marinsoldat, den ende överlevande efter ett bakhåll på en fyramannapatrull, räddas efter att han i fem dagar tagits om hand av afghanska bybor.
 

Länk – Se videoklipp på fången (BBC)

USA:s ÖB varnar för hårt motstånd från talibanerna i Afghanistan 

Talibanerna har blivit mera våldsamma och bättre organiserade. Det innebär att en ”mycket svår kamp” förestår, sade amiral Michael Mullen på torsdagen till BBC:s arabiska tv-kanal

– Det närmaste året, eller 18 månaderna, måste vi se till att vända på utvecklingen. Våldet har ökat och säkerheten minskat för det afghanska folket. De är nu mycket mer osäkra på sin framtid, sade Mullen, som intervjuades på Bagrambasen utanför Kabul.

Den senaste fasen i det afghanska kriget, den omskrivna offensiven i sydprovinsen Helmand, har bara börjat enligt Mullen. Där rycker 4 000 amerikanska marinkårssoldater tillsammans med brittiska och afghanska soldater fram för att inta farliga rebellfästen i Helmand.

Idén med offensiven är att dra ner på den hårt kritiserade flygbombningen, som dödade många civila afghaner, och i stället operera på marken.
Mullen sade att det är det afghanska folket själv som slutligt måste slå ner talibanerna.

– Folk frågar mig: Hur lång tid ska det här ta? Jag kan bara svara: jag vet inte.

– Jag vet att det gradvis har blivit värre de senaste tre – tre och ett halvt åren. Och talibanerna har blivit mycket bättre, de är mycket mera våldsamma, mycket mer organiserade.

Mullen sade också att han är övertygad om att det nu finns tillräckliga resurser i Helmand för att hålla de områden som tas från rebellerna. Men förlusterna har ökat de senaste veckorna.

Det uttalade syftet med offensiven är att säkra provinsen så att afghanerna ska kunna rösta i valet den 20 augusti.

TT-AFP

Afghanistan

Inför parlamentsvalet i Afghanistan 2005 kunde Azita Rafht fritt resa runt i sin hemprovins Badghiz och propagera. När kampanjen inför det stundande presidentvalet inleds vågar hon inte ha några öppna valmöten. Riskerna är för stora, Azita Rafht lever under dödshot. Det är symboliskt för hur säkerhetsläget försämrats under de senaste åren

Azita Rafht och Sabrina Saqib tillhör en ny generation politiker i Afghanistan. De är unga, de är kvinnor och de hoppas att det planerade presidentvalet i augusti kan genomföras. Båda kom in i parlamentet 2005 och har fått erfara att Afghanistan har långt kvar på vägen mot demokrati.

– Det är svårare för mig att arbeta som politiker idag än för bara två, tre år sedan. Jag lever under dödshot och får ständiga varningar från talibanerna. Men jag får även varningar från andra lokala politiker när jag framför kritik av olika slag, säger 32-åriga Azita Rafht, mor till fyra döttrar i åldern fem till tio år.

Hon är tillsammans med parlamentskollegan Sabrina Saqib på besök i Sverige för att lära sig mer om demokrati och kvinnors rättigheter, men också prata om sitt hemland. De är oväntat öppna och har lätt för att skratta. Men när vi talar om det stundande presidentvalet och utvecklingen i Afghanistan de senaste åren blir samtalet allvarligt och fyllt av farhågor. De är inte speciellt optimistiska om utgången, kvinnorna fruktar att sittande president Hamid Karzai blir omvald.

– På sikt är det viktigt att valet verkligen genomförs, att vi försöker skapa en demokratisk tradition. Men jag kommer inte att rösta på Hamid Karzai. Han är en av dem som är beredd att sälja ut de demokratiska värderingarna för att få stanna vid makten, säger Sabrina Saqib, som med sina 29 år är yngst i parlamentet.

Hon och Azita Rafht talar med entusiasm om att de bidragit till att öppna dörren för kvinnor i politiken, enligt konstitutionen ska det vara minst 25 procent i parlamentet, och att de också bidragit till några viktiga lagändringar. Båda hävdar dock att president Karzai inför det stundande valet slutit överenskommelser med talibanerna som hotar demokratin. För tre månader sedan undertecknade Karzai en ny familjelag som kränker kvinnans rättigheter och nu kräver kvinnorna att Karzai ska skicka lagen tillbaka till parlamentet för omskrivning.

Azita Rafht berättar också om en händelse som upprört många i hennes hemprovins. Ghalam Dastagir, en fruktad talibansk befälhavare och känd narkotikakung, greps och sattes i fängelse av den lokala polisen. På direkt order från Hamid Karzai släpptes Dastagir fri och i stället råkade 13 lokala poliser illa ut.

– Vi har många exempel på hur talibaner och kriminella skyddas av presidenten och hans folk. Och jag tror inte att valet kommer att bli demokratiskt, tvärtom befarar jag att det kommer att fuskas mer än tidigare, säger Sabrina.

Sabrina Saqib berättar att 44 procent är kvinnor av de som registrerats för valet i Kandaharregionen i södra Afghanistan där talibanerna har närmast total kontroll.

– Men det är män som har tagit ut röstsedlarna och som kommer att rösta i kvinnornas namn, säger hon.

Både Sabrina Saqib och Azita Rafht talar om ”förlorade år” när miljardbelopp i bistånd använts för nödhjälp i stället för att bygga upp varaktig infrastruktur, skapa arbete och satsa på att bygga upp rättsväsendet.

– Korruptionen och fattigdomen är vårt lands största problem, säger Azita Rafht.

– Men det är verkligen en svår situation när Afghanistan blivit slagfält för intressen från Iran, Pakistan, USA, Saudiarabien och Ryssland. Det är länder som ser till sina egna intressen och då handlar det inte om Afghanistans bästa, menar Sabrina Saqib och är kritisk till den amerikanske presidenten Barack Obamas beslut att skicka ytterligare soldater till Afghanistan.

Vårt samtal handlar mycket om problem, samtidigt är de båda kvinnorna ett bevis för att det trots allt hänt mycket i Afghanistan efter talibanernas fall hösten 2001 och att det finns drivande krafter för en förändring.

– Vi vet att det är riskfyllt att arbeta för kvinnors rättigheter i vårt land och att den förändring vi vill ha kommer att ta lång tid. Men det är värt att kämpa för att våra barn ska få det bättre, säger Azita Rafht.

44 kandidater har preliminärt registrerats inför presidentvalet i Afghanistan den 20 augusti. Mycket talar för att Hamid Karzai får sitta kvar. Men det är ett favoritskap som oroar, inte minst med tanke på Karzais val av förste vicepresident.

Under en internationell konferens i december 2001 ombads Hamid Karzai tillfälligt leda landet. I november 2004 valdes han till president i ett relativt demokratiskt val. Karzai och hans ministrar har dock under senare år mötts av ökad internationell kritik sedan talibanerna växt sig starkare och såväl korruption som narkotikahandel ökat dramatiskt.

Därför blev Karzais val av Mohammad Qasim Fahim förste vicepresident i den stundande kampanjen kontroversiellt. Fahim hade dåligt rykte för sin grymhet under det afghanska inbördeskriget och som försvarsminister anklagades han för att berika sig själv på statens bekostnad. 2004 gav Karzai efter för ett hårt internationellt tryck och avskedade Fahim, som i fortsättningen bara fick vara rådgivare.

Nu kommer sannolikt Fahim tillbaka till en hög post och därmed har Karzai splittrat oppositionen och eliminerat en av få starka konkurrenter i valet. Men det bådar inte gott om Afghanistan vill minska korruptionen och skapa respekt för lagen.

Den Natoledda storoffensiven i Afghanistan har lett till att talibanerna drivits tillbaka. Men under helgen har åtta brittiska soldater dödats i Afghanistan och motståndet i Storbritannien växer och senast i dag dödades fyra Natosoldater i ett bombdåd

Johan Mathias Sommarström rapporterar

USA:s president Barack Obama konstaterar i en intervju i tv-kanalen Sky att det är långt kvar innan Afghanistan är säkert.

– Vi är mitt uppe i en allvarlig strid, vi måste handla smart och effektivt. Talibanerna har tryckts tillbaka, men det är fortfarande långt kvar. Huvudmålet är att ta oss igenom presidentvalet i Afghanistan i augusti, säger USA:s president Barack Obama.

Intervjun med den amerikanske presidenten gjordes efter att åtta brittiska soldater dödats i Afghanistan inom loppet av ett dygn. Bara den här månaden har femton brittiska soldater dödats och senast i dag dödades fyra Natosoldater i ett bombdåd i södra Afghanistan. Och kritiken i Storbritannien mot den brittiska närvaron i Afghanistan blir allt mer högljudd.

Men Storbritannien backar inte ur, utrikesminister David Miliband försvarar närvaron med att extremister och potentiella terrorister måste bekämpas, ”backar vi ur Afghanistan får vi problem på hemmaplan” är Milibands budskap.

I dag kom också uppgifter om att Storbritannien planerar att skicka ytterligare 2 000 soldater till Afghanistan inom några månader.

Det är det militära som är tyngdpunkten i det utländska engagemanget i Afghanistan, åtminstone fram till valet. Efter det, säger president Obama, är det viktigt att satsa mer på utbildning av de afghanska säkerhetsstyrkorna.

Den afghanska polisen och militären måste själva kunna ta hand om säkerheten säger Obama. Han vill efter valet också se ett större utländskt engagemang i det civila Afghanistan. Det kan exempelvis handla om att stödja bönder och utbilda rättsväsendet så att afghanerna kan känna att de kan lita på sitt rättssystem.

Johan Mathias Sommarström
johan-mathias.sommarstrom@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2964117

Under det senaste dygnet har åtta brittiska soldater dödats i explosioner i Afghanistan. Den senaste explosionen krävde fem soldaters liv. Det var den enskilt värsta förlusten britterna haft sedan de anslöt till USA:s invasion av Afghanistan

Premiärminister Gordon Brown säger att soldaterna måste förbereda sig på en svår sommar med fler förluster.

Landets utrikesminister, David Miliband, försvarar dock en fortsatt truppnärvaro i Afghanistan, rapporterar BBC. Enligt Miliband utgör Storbritannien ett hinder för terrorister att få fotfäste för ytterligare attacker. Samtidigt förhindrar närvaron attacker på hemmaplan, menar Miliband

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2962178

Antalet dödade brittiska soldater uppgår nu till 184, vilket är fler än de som stupade i Irak-kriget.

Söder om Kabul i Afghanistan dödades minst 25 människor i ett sprängattentat utanför en skola nu på morgonen. Sprängladdningen hade placerats i en bil och exploderade när poliser försökte flytta bilen

21 av de döda var civila och flera av dem var elever vid skolan. Det är inte känt hur gamla eleverna var. Fyra av de döda var poliser

Tidigt i morse inledde USA:s armé en storoffensiv mot talibaner i Helmandprovinsen i södra Afghanistan. Offensiven är den största sedan Barack Obama tillträdde som president

.

USA:s militärtalesman William Pelletier beskriver läget

Understödda av Nato-flyg avancerar nu omkring 4 000 amerikanska marinkårssoldater och 650 afghanska soldater framåt i den oroliga Helmandprovinsen.

– Vi håller på att placera 4 000 marinkårssoldater vid nyckelpositioner i Helmandprovinse för att driva bort talibaner och andra fientliga element, sa USA:s militärtalesman William Pelletier.

Till skillnad från tidigare ska de amerikanska trupperna också stanna i området efter framryckningen.

– Vi ska säkra området så att afghanska styrkor därefter kan ta över ansvaret för återuppbyggnad och säkerhet, särskilt inför det afghanska valet i augusti, sa kapten Pelletier.

Men det är ett riskfyllt uppdrag. I Helmandprovinsen som bland annat gränsar till Pakistan uppges fyra av provinsens 13 distrikt stå under talibanernas kontroll. I Helmand produceras också mer än hälften av allt opium i Afghanistan.

Tusentals brittiska soldater och även danska soldater har verkat i Helmand sedan 2006, men kritiker har hävdat att insatsen varit för liten. Den afghanska armén är också för liten för att täcka säkerheten.

– Resultatet blir att talibanerna snabbt kommer tillbaka, efter att ha drivits iväg, säger Haroun Mir, chef för Afghanistan Research and Policy Studies Center.

USA:s president Barack Obama har utlovat ytterligare 21 000 amerikanska soldater till Afghanistan. Storbritanniens överbefälhavare General Jim Dutton säger till BBC att han är övertygad om att det kommer att förbättra säkerhetsläget i Afghanistan.

Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Torbjörn Pettersson är skeptisk till den amerikanska strategin att försöka rensa området på talibaner.

– Det handlar snarare om att få staten, skolor och sjukhus att fungera och att vägar byggs upp igen så att motståndet inte behövs, säger Torbjörn Pettersson.

Hittills har många civila fått sätta livet till under USA offensiver i Afghanistan. Torbjörn Pettersson fruktar också att storoffensiven i Helmandprovinsen som fått namnet operation Svärdshugg kommer att resultera i fler civila offer.

– Det kan vi vara helt säkra på, säger Torbjörn Pettersson.

Tomas Johansson
tomas.johansson@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2943404

USA riktar ”svärdshugg” mot talibanerna i vad som beskrivs som marinkårens största expedition sedan Kuwaitkriget 1991

Strax efter midnatt lokal tid på torsdagen inledde USA sin mest omfattande offensiv mot talibanska upprorsstyrkor sedan den amerikanska invasionen av Afghanistan hösten 2001.

I skydd av mörkret inledde cirka 8.500 nyinsatta marinkårssoldater en luftlandsättningsoperation i den av talibaner kontrollerade dalgången längs Helmandfloden i södra Afghanistan.

Förtruppen på cirka 4.000 marinkårister och 650 afghanska soldater använde ett 50-tal stridsflygplan och helikoptrar för att besätta en rad utposter mellan byar och andra tättbefolkade områden. I dalgången odlas hälften av allt opium som produceras i hela världen och som förser talibanerna med deras största inkomstkälla.

Enligt den amerikanske befälhavaren brigadgeneral Lawrence Nicholson är operationens huvudsyfte – trots det offensiva upplägget – inte att spåra upp och döda så många talibankrigare som möjligt. I stället sägs det främst handla om att skydda civila afghaner och återupprätta viktiga samhällsfunktioner, som ett pålitligt polisväsende, skolor, sjukvård och domstolar.

– Vi gör det här på ett helt annat sätt än våra tidigare militära styrkor. Vi tänker vara nära folket. Vi tänker inte köra till jobbet. Vi tänker gå till jobbet, sade general Nicholson till massmedier vid den amerikanska militärbasen Camp Leatherneck strax innan offensiven inleddes.

Pakistan tillkännagav samtidigt att man ska förstärka sina trupper vid gränsen mot Afghanistan för att hindra talibaner från att fly undan den amerikanska Helmandoffensiven.

Den nya marinkårsoperationen ”Khanjar” (Svärdshugg) är USA:s första större upptrappning av Afghanistankriget sedan president Barack Obama beslöt att prioritera Afghanistan framför de gradvis avklingande oroligheterna i Irak. Orsakerna är flera.

I Helmandprovinsen har hittills mest undertaliga brittiska styrkor opererat, som inte har förmått göra mycket mer än att rikta defensiva motattacker mot talibanernas ständigt påträngande gerillastyrkor.

USA har samtidigt fått utstå växande afghansk och internationell kritik för att man ensidigt inriktat sig på att jaga talibaner med flygangrepp som medfört mängder av civila afghaners död – senast i maj då bombningar av en by ledde till hundratalet civila dödsoffer.

Obama bytte då ut USA:s högste befälhavare i Afghanistan som chefar över alla utländska styrkor där, inklusive Natostyrkan Isaf (International Security Assistance Force) i vilken också Sverige deltar med cirka 400 soldater.

Den nye överbefälhavaren Stanley McChrystal har upprepade gånger förklarat att man inte längre tillåter flygbombning talibanstyrkor som uppehåller sig i närheten av civila afghaner. I stället ska USA använda sig av marktrupper som håller sig utanför tätbefolkade områden men som ska hjälpa afghanerna att bygga upp ett fungerande civilt samhälle.

– Vårt fokus är inte talibanerna. Vårt fokus måste vara att få den afghanska regeringen och samhällsapparaten på fötterna, uttryckte sig general Nicholson inför sina trupper häromdagen.

– Vi kommer inte att mäta vår framgång efter hur många gånger er ammunition måste fyllas på. Vår framgång i den här omgivningen kräver återhållsamhet. Ni kommer att dricka mängder av te. Ni kommer att äta mängder av getkött. För att lära känna folket på marken.

Helmandoffensiven syftar inte minst till att skapa ett relativt lugn i landet inför presidentvalet den 20 augusti. Då väntas president Karzai bli omvald, men ha har fått utstå mycket kritik för att inte ha kunna upprätta lag och ordning i landet.

Ändå framstår ”Operation Svärdshugg” som påfallande offensivt inriktad. Den har av militära observatörer lite skämtsamt kallats ”Dagen D i Afghanistan” – en hänvisning till invasionen i Normandie 1944 som innebar början till slutet för Nazityskland.

Den amerikanska marinkåren har knappast någon alls erfarenhet av ”nationsbyggande” av civil karaktär – sådana uppgifter har man alltid tidigare avböjt. Marinkårens stolthet och tradition är att gå längst fram i militära offensiver, skjuta sig fram och upprätta tillfälliga stödposter tills dess andra, mer mångsidiga, militärförband nått fram.

USA har de senaste månaderna sänt bortåt 10.000 marinsoldater enbart till Helmand. Det är den hittills största vågen av en massiv styrkeuppbyggnad, beordrad av president Obama, som kommer att öka antalet USA-soldater i Afghanistan från 32.000 i början av året till 68.000 vid kommande årsskifte.

USA:s generalstabschef amiral Mike Mullen sade i en intervju med Washington Post på torsdagen att det i princip inte finns några gränser för hur stora resurser USA är berett att sätta in för att stabilisera Afghanistan.

Därtill bidrar andra länder med cirka 32.000 soldater i Natostyrkan Isaf som har mer karaktär av civil-militärt nationsbyggande. Många gissar, förväntar eller befarar nog nu att Isaf kommer att tvingas ta över när taggade amerikanska marinkårssoldater tycker sig ha gjort sitt.