Afghanistan växer kritiken mot Nato-soldaternas agerande. Bombningen av tankbilar för en vecka sedan följdes i går av en blodig fritagning av en brittisk journalist. Kritiken kommer också från afghanska journalister

Vladislav Savic rapporterar

”Deras agerande var inhumant och omoraliskt”. Kritiken är svidande mot gårdagens brittiska räd med kommandosoldater som fritog den brittiske journalisten Stephen Farell. För i samma stund som Farell fritogs så dödades den afghanska journalisten och Farells tolk Sultan Munadi liksom två andra civila afghaner, en kvinna och ett barn. De som framför kritiken i dag är afghanska journalister inom den relativt nybildade Afghanska Media Klubben, MCA (The Afghanistan Media Club), en klubb som organiserar inhemska journalister som arbetar för västmedier.

Enligt en del afghanska källor som citeras av utländska nyhetsbyråer, var räden i sig onödig. Förhandlingar pågick och det fanns tecken på en snar frigivning. Från brittiskt håll menar man att fritagningen var oundviklig eftersom man fruktade att gisslan skulle dödas annars.

Oavsett vilket så är de afghanska journalisterna upprörda över det faktum att kommandosoldaterna tog med sig den brittiske journalisten, men lät tolken och journalisten Sultan Numadis sönderskjutna kropp ligga kvar på platsen. Det här var ett hänsynslöst beteende som visar att Nato-styrkorna behandlar folk på olika sätt, säger journalisterna i ett uttalande.

Numadi hade blivit skjuten både framifrån och bakifrån. Vi vet inte om det är talibanerna eller britterna som dödade honom, säger en av Numadis vänner till den franska nyhetsbyrån AFP.

Numadi och den brittiske journalisten Farell tillfångatogs när de skulle resa till staden Kunduz och rapportera kring förra veckans ödesdigra Nato-ledda flygattack, då många civila dödades. En attack som väckte ramaskri även i väst och fördömdes av en rad EU-utrikesministrar i Stockholm i helgen.

Vladislav Savic
vladislav.savic@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3090942

Regeringen i Berlin accepterar inte kritiken mot de tyska trupperna i Afghanistan så länge inte alla fakta finns.
-Jag undanber mig detta, både här och utomlands, sade Angela Merkel i förbundsdagen på tisdagen

Sedan amerikanskt flyg efter beslut av en tysk överste i fredags bombade två tankbilar, som talibaner hade kapat, i Kunduz och ett okänt civila afghaner dödades har det tyska tillvägagångssättet kritiserats hårt, inte minst från andra Natoländer. På tisdagen togs frågan upp i det tyska parlamentet.

Sårad över kritiken
Både i förbundskansler Merkels och utrikesminister Frank-Walter Steinmeiers tal fanns en underton av sårad stolthet över den bryska kritiken. Merkel förklarade att hon inte accepterar tidiga fördömanden så länge händelserna inte är utredda.

-Jag har klargjort detta för Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen, och jag har gjort det på ett sätt som absolut inte kan missförstås, sade kanslern.

Hon beklagade djupt alla civila dödsoffer i Afghanistan.
-Varje oskyldig människa som dödas är en för mycket.

V-krav på reträtt
Den tyska insatsen i Afghanistan med för närvarande 4 200 soldater har ett mycket brett stöd bland partier och politiker men saknar enligt opinionsmätningar stöd av en majoritet bland befolkningen.
I tisdagens debatt, som fördes knappt två veckor före förbundsdagsvalet, fanns därför som väntat bara ett parti som krävde att den tyska styrkan kallas hem, vänsterpartiet Die Linke.

-Vi kräver ett tillbakadragande, sade partiordföranden Oskar Lafontaine.

Det andra oppositionspartiet, De Gröna, som i egenskap av regeringsparti 2002 var med och skickade tysk trupp till Afghanistan stöder insatsen men kritiserade försvarsminister Franz Josef Jungs hantering av fredagens händelser.

”Bespottats”
När tysk militär nu uppenbarligen kan ha begått ett misstag som kostat åtskilliga civila liv har många tyskar svårt att framför allt ta till sig USA-kritiken. I Washington och andra allierade huvudstäder har det länge funnits kritik mot Tysklands alla undantag och särskilda regler för insatserna och oviljan att ställa upp med trupp i södra och östra Afghanistan, där striderna varit hårda, och den ständiga tyska betoningen av civila insatser.

Detta tangerade Angela Merkel i sitt tal, när hon nämnde hur de tyska soldaterna ”bespottats som brunnsborrare”. Och i en kommentar i tisdagens Frankfurter Allgemeine Zeitung skriver chefen för tidningens medieredaktion i en kommentar att ”den som är för ett starkt, oavhängigt och fritt Afghanistan, som inte enbart upplever västliga trupper som ockupanter, den har inget att lära av amerikanerna”.

TT

http://svt.se/2.22584/1.1682636/merkel_beklagar_civila_offer_i_afghanistan&from=rss

I Tyskland växer kraven växer på att landets trupper ska lämna Afghanistan. Debatten har tagit fart efter uppgifterna om många civila dödsoffer i samband med Natoangreppet häromdagen. Även i den tyska regeringen talas nu om att insatsen i Afghanistan ska avslutas. Det bör ske inom fem år, sa förbundskansler Angela Merkel i parlamentet i dag

SR:s Per Eurenius från Berlin

– Inom de närmsta fem åren måste vi ha gjort sådana framsteg att dom internationella trupperna kan dra sig tillbaka steg för steg, sa Angela Merkel.

Då måste afghanerna själva kunna ta över ansvaret för sin säkerhet.

Afghanistan var en extrainsatt punkt på det tyska parlamentets dagordning i dag. Bombningen av bensintankarna i Kunduz, på initiativ av en tysk överste och med många dödsoffer – troligen också civila – har tre veckor före det tyska valet ställt den tyska närvaron där på sin spets. Opinionen är emot den tyska krigsinsatsen.

Men Angela Merkel förklarade att Tyskland inte kan gå någon egen väg i utrikespolitiken.

– Tyskland måste stå för sina åtaganden i Afghanistan genom FN och Nato, sa Merkel. Insatsen är vår reaktion på terror.  Terrorn har kommit från Afghanistan till Europa och inte tvärtom, sa hon också.

Uppenbart står ändå den tyska regeringen nu under tryck. Merkel har tidigare inte nämnt några årtal eller tidsgränser. Den europeiska konferens som Tyskland, Storbritannien och Frankrike vill ha före årets slut ska klara ut detaljer.

Angela Merkel sa också i sitt tal till förbundsdagen att den tyska insatsen i Afghanistan har varit en framgång. Från början har tyskarna satsat resurser, inte bara på militära insatser, utan också på civil uppbyggnad.

– Numera har alla våra partners anammat det synsättet, sa Angela Merkel och syftade på också USA under Obama numera också säger sig vilja stödja civil uppbyggnad i Afghanistan.

Per Eurenius, Berlin
per.eurenius@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3084853

Afghanistans president Hamid Karzai har benådat en ung journalist, som tidigare hade dömts till döden för hädelse av islam. Ekots Sten Sjöström träffade mannen förra året i fängelset när han väntade på sin avrättning

12:04 | tisdag 8 september 2009   Sten Sjöström om benådningen Dödsdom mot student upphävd (22 okt 2008) Sayed Perviz Kambaksh var klädd i en vit fotsid dräkt och han talade med låg röst, nästan viskande, när jag träffade honom i fängelset i staden Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. Han var då dömd till döden för att ha laddat ned en iransk text från internet – som diskuterade islam och kvinnors rättigheter – som han spred bland vänner. Enligt domstolen var det lika med hädelse och för det fanns bara ett straff, döden. Den smala och bräckliga Kambaksh sa bland annat att han inte hade fått ha någon oberoende advokat vid den summariska rättegången. Fängelseledningen tillät att jag intervjuade honom, men jag fick inte spela in något på band. Fallet väckte stor uppmärksamhet, bland annat eftersom det mer liknade talibanernas styre än det Afghanistan som hålls under armarna av västmakterna. När jag träffade Kambaksh hade domen mot honom överklagats och han sa att han hade hopp om att bli fri. Senare ändrade också en domstol i Kabul straffet till 20 års fängelse, ett beslut som Högsta domstolen därefter bekräftade. Ett steg framåt men naturligtvis ett orimligt straff för något som inte kan ses som ett brott. Kambakshs far sa när jag träffade honom att förhållandena i fängelset är mycket dåliga och han var rädd för vad flera år där skulle innebära för sonens hälsa. Men sent omsider har i varje fall Afghanistans president Hamid Karzai benådat den nu 24-årige Kambaksh, rapporterar journalistsammanslutningen Reportrar utan gränser. Beslutet välkomnas också av människorättsorganisationen Amnesty International. Kambaksh är inte enda fallet i sitt slag. Två författare sitter också fängslade i Afghanistan för hädelse och benådningen av Kambaksh ökar hoppet att också de kan komma att friges. Sten Sjöström sten.sjostrom@sr.se http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3084882

I Afghanistan växer anklagelserna om valfusk, samtidigt som den nästan färdiga röstsammanräkningen efter förra månadens presidentval talar om att sittande presidenten Hamid Karzai verkar få mer än hälften av rösterna och därmed skulle slippa en andra valomgång

SR:s Nils Horner rapporterar

För första gången i den utdragna rösträkningen drog Hamid Karzai i dag iväg till väl över de 50 procent plus en röst han behöver för att vinna omval.

Räkningen är inte klar än, men hans seger verkar nu garanterad. Enligt dagens siffror har han nått 54,1 procent när en stor del av rösterna räknats.

Karzais främste motkandidat, Abdullah Abdullah, har enligt dagens siffror hittlils nått 28,3 procent av rösterna.

Sifforna i dag kom från Afghanistans valkommission, som samtidigt sade det som en växande kör av kritiker redan sagt: det har förekommit omfattande valfusk. Det finns anklagelser om att hundratusentals röster för Karzai var fabricerade, och att röster på andra än Karzai helt enkelt inte räknats. Från flera valdistrikt rapporteras fler röster för Karzai än antalet människor som var röstberättigade.

Valkommissionen sa i dag att rösterna från 600 vallokaler har underkänts. En annan myndighet begärde att en del röster ska räknas om. Men det är oklart hur långt afghanska myndigheter är redo att gå för att försäkra sig om att valet uppfattas som legitimt.

Det är i dag också oklart hur omvärlden, främst USA, tänker agera när väl det slutgiltiga valresutatet utannonseras, om det verkar bygga på falska siffror.

Förutom av valfusk härjades presidentvalet också av hot från talibanerna mot de som gick och röstade. Valdeltagandet verkar ha varit bara drygt 30 procent.

Allt det här väcker allvarliga frågor kring vilken legitimitet en ny femårig Karzai-regering skulle ha, frågor som är akuta för USA och Europa när de förbereder stora militära och ekonomiska insatser för att hjälpa Afghanistan på fötter.

Nils Horner, Hongkong
nils.horner@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3086054

Den tyska militära närvaron i Afghanistan ifrågasätts allt intensivare i Tyskland. Det var på önskemål av en tysk överste som Natoflyg bombade två tankbilar med bensin i fredags – en attack riktad mot talibaner men som kan ha krävt tiotals civila dödsoffer

Per Eurenius i Berlin

Natos egen utredning om hur många och vilka som dog i attacken i Kunduz är inte klar än. En afghansk människorättsgrupp uppger i dag att mellan 60 och 70 civila dött. Gruppen har intervjuat invånare i området. Det har också journalister gjort.

Till exempel berättar en ung man för en tysk reporter hur många civila kom till de kapade tankbilarna för att fylla sina bensindunkar och att många av dem sen dog i bombattacken. Också barn och kvinnor ska ha dött.

Den tyske försvarsministern, kristdemokraten Franz Josef Jung, har sagt att tysk militär hade ”säkra indikationer” på att bensinen i de kapade tankbilarna skulle användas för terrorangrepp mot den tyska basen i Kunduz.

Så sent som i går höll Jung fast vid att bara talibaner skulle ha dödats i attacken. I morgon-tv i dag backade han och talade om behovet av en korrekt utredning och sa att om civila dödats så beklagar han det.

Försvarsministerns motsägelsefulla uttalanden möter hård kritik. Oppositionen har krävt extradebatt i parlamentet. Och frågan är känslig. Det är val i Tyskland om mindre än tre veckor. Och opinionen här har länge varit negativ till den tyska truppinsatsen i Afghanistan.

Än så länge står regeringspartierna samlade bakom den tyska militära insatsen. Men också där pågår debatten. I helgen sa förre förbundskanslern Gerhard Schröder (S) att han vill se ett slutdatum för tyska trupper i Afghanistan, nämligen 2015.

Regeringen har hittills inte velat diskutera något sådant slutdatum. Däremot förklarade nuvarande förbundskanslern Angela Merkel i går, att Tyskland tillsammans med Storbritannien och Frankrike vill ha en internationell konferens före årets slut om truppnärvaron i Afghanistan.

Konferensen ska klara ut, som det heter ”vilka mål som ska nås, och när de ska nås”.

Per Eurenius Berlin
per.eurenius@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3082461

I Afghanistan verkar den sittande presidenten Hamid Karzai vara nära att få ihop tillräckligt många röster för att bli omvald utan en andra valomgång, enligt landets valkommission. Detta trots ihärdiga uppgifter om omfattande valfusk

. Nils Horner rapporterar Svenska Afghanistankommittén befarar nytt våld Röster i afghanska valet underkänns (6 sept) Bakgrund: Karzai favorit i afghanska valet Kontroversen kring Afghanistans presidentval blir allt djupare. Landets valkommission säger nu att man har underkänt resultat från 447 vallokaler efter anklagelser om fusk. Närmare 200 000 röster har därmed diskvalificerats. Ändå verkar Hamid Karzai vara nära att nå 50-procentsnivån, som han behöver för att bli omvald och slippa en andra valomgång. Slutresultatet av förra månadens presidentval väntas bli klart den här veckan. Ända sedan valet hölls har det kommit mängder av rapporter om systematiskt fuskande till förmån för Karzai. I en del byar har invånare berättat att de enats om att alla ska rösta på utmanaren Abdullah Abdullah. Ändå har valresultatet från sådana byar indikerat att samtliga röstat på Karzai. Uppenbarligen har de riktiga rösterna inte registrerats. I andra fall har afghanska valobservatörer med våld hindrats från att övervaka röstningen i distrikt där Karzai sedan påstås ha fått 100 procent av rösterna. I dag rapporterar tidningen New York Times att anhängare till Karzai inrättade hundratals falska vallokaler, där inga väljare röstade, men där hundratusentals röster för Karzai ändå producerades. Tidningen citerar anonyma västliga och afghanska källor. Nu är en stor fråga om västländer med USA i spetsen kommer att kunna hålla god min och fortsätta stötta en Karzai-regering, om den allmänna uppfattningen är att den vunnit valet genom systematiskt fuskande. Nils Horner, Tokyo nils.horner@sr.se http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3082389

Amerikansk militär tvingade sig i veckan in på ett sjukhus i Afghanistan som drivs av Svenska Afghanistankommittén. Målet var en ledande taliban som enligt ett tips skulle finnas på området. ”Ett flagrant övergrepp på internationellt erkända principer”, säger platschefen Anders Fänge, på telefon till DN.se

Anders Fänge, platschef för Svenska Afghanistankommitténs sjukhus, fördömer razzian mot sjukhuset. 

Det var i onsdags kväll som en amerikansk militärstyrka utan förvarning anlände till sjukhuset som ligger i Shaniz sydväst om huvudstaden Kabul. Utan att förklara varför bands flera anställda och anhöriga till personer som vårdades på kliniken fast. Därefter började soldaterna leta genom lokalerna. Samtliga delar av sjukhuset, inklusive de där kvinnliga patienter behandlas, tömdes på personal och genomsöktes. Flera dörrar som var låsta forcerades.

– Militären påstår att de fått tips om att en ledande taliban befann sig på området, men de hittade ingenting, säger Anders Fänge, platschef för Svenska Afghanistankommittén som driver sjukhuset.

Fänge ser aktionen som ett flagrant övergrepp på internationellt erkända principer.
– Detta är inte acceptabelt. Sjukhus och dess personal har en speciell status i konfliktområden. Stridande förband får inte ge sig på oss.

Enligt Fänge strider agerandet dessutom mot lokala avtal som slutits mellan frivilligorganisationer som jobbar i Afghanistan och de internationella styrkorna.
– Militären får inte ge sig in i sjukvårdslokaler med våld eller hot om våld, säger Anders Fänge.

I samband med att styrkan lämnade sjukhuset gavs strikta order till personalen att kontakta koalitionsstyrkorna om upprorsmän i framtiden sökte vård. Enligt de instruktioner som gavs var det koalitionsstyrkorna som skulle avgöra vilka som har rätt att bli behandlade på sjukhuset.
– Vi tillämpar inte diskriminering. Våra läkare har svurit läkareden – vi frågar inte om etnisk eller religiös tillhörighet – om du behöver vård får du den, säger Anders Fänge.

Har ni fått någon förklaring från amerikanskt håll?
– Vi har via våra kanaler varit i kontakt med befälhavaren för styrkan som genomsökte sjukhuset. De menar att de fått tillstånd och därefter genomsökt lokalerna i god ordning. Den uppgiften bestrids av samstämmiga uppgifter från läkare och annan sjukvårdspersonal på plats som vi har pratat med, säger Anders Fänge.

Fänge jämför denna senaste händelse med en liknande incident i augusti då ett sjukhus i södra Afghanistan utsattes för ett flyganfall av koalitionsstyrkorna.
– Då hade man också fått tips om att en ledande taliban befann sig på området.

Fänge är allvarligt oroad för att sjukhusen i Afghanistan kommer att förlora både sin neutrala roll och sitt stöd hos lokalbefolkningen om militären inte ändrar sin inställning.
– Det här är ett allvarligt hot mot vår verksamhet. Flera anställda säger att de inte kan jobba kvar om inte vi kan garantera deras säkerhet.

Natoattacken som dödade civila i Afghanistan fortsatte på lördagen att väcka känslor hos EU:s utrikesministrar på möte i Stockholm

-Det var ett stort misstag, säger Frankrikes utrikesminister Bernard Kouchner

Han anlände på lördagsmorgonen tillsammans med de andra utrikesministrarna till Moderna museet på Skeppsholmen i Stockholm. Där ska de diskutera förbättrat och ökat civilt stöd till Afghanistans folk.
Kouchner fick frågan vad EU bör göra.
-Det är svårt att säga i bara två ord, men huvudsakligen handlar det om att arbeta tillsammans med det afghanska folket, inte bara bomba dem.

Fick frågan om ansvar
Kouchner betonade vikten av biståndsprojekt som leds av afghanerna själva. Han pekade också på att mer måste göras för att bygga upp Afghanistans armé.
-Vi betalar de afghanska trupperna mindre än hälften av vad talibanerna brukade betala dem, sade Kouchner.
-Vi borde betala mer och vi borde utveckla deras styrkor.
Kouchner fick också frågan vem som bar ansvaret för Natos flygattack, som skedde på tyska truppers begäran.
-Jag vet inte. Jag är ingen domare, svarade han diplomatiskt.
Natos bombräd tros ha dödat uppåt 90 människor vid två tankbilar som kapats av talibanrebeller.

Finlands utrikesminister Alexander Stubb räknade med att utrikesministrarnas debatt skulle bli rätt så emotionell efter Natoattacken.
-Det som hände i går var förstås tragiskt och jag tror att det kommer säkert att efterfrågas någon studie och analys om vad som hänt, sade han.
Även Stubb anser att mer måste satsas på det civila stödet.
-Det är självklart att man behöver både den militära och den civila sidan, det som Sverige och Finland satsat ganska mycket på, sade han.
-Så den civila biten är det vi kommer att satsa på i det långa loppet. Jag tror att USA gör det samma.
Sveriges utrikesminister Carl Bildt ville inte uttala sig utan hänvisade till en presskonferens på eftermiddagen.

USA försökte lugna
USA:s högste befälhavare i Afghanistan, Stanley McChrystal, framträdde på lördagen i ett direktsänt tv-tal för att lugna känslorna efter Natostyrkans flygattack.
-Som befälhavare för Isaf är inget viktigare för mig än säkerhet och skydd för det afghanska folket, sade McChrystal enligt Reuters i talet, som dubbades till Afghanistans båda officiella språk dari och pashto.
-Jag tar denna möjliga förlust av liv eller skada på oskyldiga afghaner på största möjliga allvar.

TT

http://svt.se/2.22584/1.1679539/natoattacken_stort_misstag&from=rss

I Stockholm avslutades under eftermiddagen EU:s informella utrikesminister- möte. En av huvudfrågorna har varit Afghanistan och utrikesminister Carl Bildt säger att det inte räcker med de räknat i svenska kronor tio miljarder om året

Sveriges utrikesminister Carl Bildt

SR:s utrikespolitiska kommentator Agneta Ramberg

– Vi hade en mer politiskt inriktad diskussion om vikten av att stärka våra politiska civila insatser. Vi lägger nu cirka en miljard euro om året i olika civila utvecklingsinsatser. Vi måste förmodligen lägga mera.

Samtidigt finns det krav på fler militära insatser?

– Ja, på sina håll finns det det men jag känner inte riktigt till det. Det är framförallt en amerikansk diskussion som pågår på den punkten.

Hur påverkar bombningen, mot tankbilarna där civila dödades, det här mötet?

– Tyvärr, är det så att detta är ett land där det pågår en konflikt och dödas cirka tio poliser varje dag av talibanerna runt om Afghanistan. Det blir inte mycket rubriker av det men det. Men det är klart att när det inträffar en sådan här sak isolerad så fokuserar det på de problem vi har och måste ta itu med.

En annan svår fråga för EU är fredsprocessen i mellanöstern. Samtidigt som EU kräver stopp för nya bosättningar ger den israeliska regeringen klartecken till just nya bosättningar.

– Vår inställning är mycket tydlig. Alla bosättningar, inklusive i östra Jerusalem, är illegala. Att nu accelerera eller fortsätta bosättningspolitik gör att man äventyrar möjligheterna till en fredsprocess.

Visar inte det här att fredsprocessen går väldigt dåligt?

– Det visar att fredsprocessen står inför mycket betydande utmaningar, säger Carl Bildt.

Den enda konkreta positiva nyheten på stockholmsmötet var att det nu faktiskt ser ut som om gränstvisten mellan Kroatien och Slovenien är på väg mot en lösning. Det skulle i så fall innebära att Slovenien inom kort inte längre stoppar Kroatien från att om något år bli ett EU-land. Ett besked Carl Bildt förstås välkomnar.

– Jag noterar att tonläget är något annorlunda och det känner jag en tillfredsställelse med än så länge, säger utrikesminister Carl Bildt. 

Herman Melzer
herman.melzer@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3079803