I dag möter (S)-ledaren Mona Sahlin statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt för att försöka få till en bred kompromiss om den svenska insatsen i Afghanistan. Pontus Mattsson rapporterar om möjliga kompromisser och hör Farah Saighani som har jobbat som militärtolk åt de svenska soldaterna i Afghanistan och Nasim Sahar, ordförande för Afghanska föreningen.

AfghanistanmöteAfghanistanmöte (16:36).

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=1637

”Upprorsmakare som inte gillar att myndigheter tar deras tidigare områden i besittning”

Svensk soldat död i Afghanistan

– Svenska förband har varit inblandade i strider, i dessa strider har en svensk soldat stupat, säger Roger Magnegård som är presschef på Försvarsmakten.

Hur gick det till?

– Det började med att ett pansarfordon blev beskjutet, och fick stöd av ytterligare ett fordon. Detta fordon blev också beskjutet av både finkalibrig eld och raketgevär, och mitt under beskjutningen smällde en hemmagjord sprängladdning som dödade en svensk soldat.

Striden där den svenska soldaten stupade vid 16-tiden i dag svensk tid skedde drygt 40 kilometer väster om den svenska basen vid Mazar-i-Sharif.

Den stupade befann sig i en splitterskyddad pansarterrängbil när den hemmagjorde sprängladdningen utlöstes. Sjukvårdshelikopter tillkallades, men vid framkomsten till sjukhuset vid Marmal kunde läkare konstatera att den svenske soldaten avlidit.

Ytterligare två soldater skadades vid striden, enligt Roger Magnegård vid Försvarsmakten.

– Det är ytterligare två svenska soldater som har sårats, de bedöms som lindrigt skadade. En är kvar vid förbandet, den andra har förts till fältsjukhuset i Marmal, han klagar på ont i nacken, säger han.

Sammanlagt har nu fem personer i den svenska Afghanistanstyrkan dödats i tjänsten. Senast innan dagens sprängdåd var i februari, då två soldater och en lokalanställd tolk dödades vid skottlossning och i november för fem år sedan stupade två soldater i närheten av Mazar-i-Sharif då deras kolonn utsattes för sprängattentat.

Vid dagens stridigheter, som alltså krävde ett liv och två skadade, var soldaterna ute och patrullerade i ett område som alltså tidigare kontrollerades av upprorsmakare.

– Helt klart är att det är upprorsmakare som inte gillar att myndigheterna tar deras tidigare områden i besittning.

Vad kommer att hända nu från er sida?

– Just nu leds förbandet som är kvar i området av en kompanichef och för förbandet nere i Afghanistan är stämningen dämpad, de har förlorat en kamrat i strid.

Den svenska truppnärvaron i Afghanistan har varit omstridd. Frågan har diskuterats intensivt på senare tid, senast gällande när vi ska dra tillbaka våra trupper därifrån. Regeringen väntas lägga fram ett förslag om förlängning, medan de rödgröna och Sverigedemokraterna har krävt ett tillbakadragande redan nästa år.

Försvarsminister Sten Tolgfors vill ännu inte uttala sig, men i en kondoleans på sin blogg skriver han att det är med stor sorg som han mottagit beskedet att Sverige i dag förlorat en soldat i en attack i Afghanistan, och att det som hänt är en stor förlust för Sverige.

Tolgfors uttrycker också tacksamhet för den insats som soldaterna gör i Afghanistan, och skriver att hans tankar går till de anhöriga.

Det norska försvaret skakas av ännu en skandal. Det väckte starka reaktioner förra veckan när norska Afghanistansoldater berättade att de får en kick av att döda. I dag misstänks norrmän i den internationella styrkan i Afghanistan för krigsbrott.

Den norske överbefälhavaren Harald Sunde har nu beordrat en granskning av uppgifterna att norska soldater bland annat skall ha skjutit ihjäl en sårad motståndsman, ett brott mot krigets lagar. Norska soldater anklagas också för att ha använt sig av afghaner som levande sköldar under ett stridsuppdrag. Det är också brottsligt.

Uppgifterna kommer ursprungligen från en norsk förbandschef i Afghanistan som berättade om händelserna under ett seminarium på den norska krigsskolan. Tanken var att han skulle ge en ocensurerad bild av kriget och många av de övriga deltagarna i seminariet blev chockade av vad de fick höra. En fältpräst och chefen för krigsskolan reagerade och de misstänkta brotten anmäldes men lades till handlingarna med motiveringen att det handlade om ett missförstånd.

Det fick ändå inte tyst på ryktena om att norska soldater verkligen har begått krigsbrott och nu ska saken alltså granskas än en gång.

Norska forskare kring krigföring menar att det är lättare att begå krigsbrott mot ouniformerade motståndsmän, som själva struntar i krigets lagar, än i ett konventionellt krig. Talibanernas sätt att kriga kan väcka starka hatkänslor och leda till överilade handlingar.

I förra veckan berättade norska Afghanistansoldater i en tidning att det ger en kick att döda talibaner och att det var bättre än sex. Uttalanden som då väckte stor uppmärksamhet.

Norge har omkring 500 soldater i den Nato-ledda ISAF-styrkan i norra Afghanistan. Nio norska soldater har dödats under uppdrag i landet. Enligt en opinionsmätning gjord av norska radion NRK vill en majoritet av norrmännen, 55 procent, att uppdraget i Afghanistan fortsätter.

De privata väktare som USA anställt i Afghanistan har många gånger band till talibanerna eller till lokala krigsherrar. Och har de inte det är de ofta narkomaner, visar en utredning från amerikanska senaten

Det finns mer än 25 000 anställda i privata säkerhetsfirmor i Afghanistan, nästan alla anlitas av USA och de används till allt från att vakta ambassader till att skydda amerikanska baser.

Men USA har extremt dålig koll på vad det är för människor som arbetar som väktare, framgår det av en rapport från försvarsutskottet i den amerikanska senaten.

Säkerhetsfirmorna, som har sina högkvarter i väst, vänder sig nästan undantagslöst till Afghanistans många och kontroversiella krigsherrar för att rekrytera personal.

Men inte nog med det, inte sällan har väktarna också kontakter med talibanerna, samma talibaner som de är tänkta att skydda de amerikanska baserna emot.

Andra väktare har kontakt med den iranska underrättelsetjänsten, sägs det. Rapporten beskriver detaljerat hur bevakningen av en bas i västra Afghanistan genomfördes, uppdraget gick till två krigsherrar – men deras säkerhetsstyrkor hamnade snart i strid med varandra och en av dem visade sig vara taliban.

Senatsrapporten säger också att de privata väktarna har mycket dålig utbildning och utrustning och dessutom ofta är narkomaner. President Karzai har beordrat att säkerhetsfirmorna ska upplösas senast årsskiftet men det är oklart hur det blir med det.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4084379

تاريخچه تيره بمب اتوم .فلم مستند امريکايي سال 2009 .اين ويديو الي 5 دسامبر قابل مشاهده ميباشد.اين فلم شام مورخ 28 سپتمبردرتلويزيون سويدن به نمايش گذاشته شد Amerikansk dokumentär från 2009. Sändes: ikväll(28 sept.2010) 18.00, SVT2 http://svtplay.se/v/2165167/dokumentarfilm/atombombens_dunkla_historia

I parlamentsvalet i Afghanistan la president Hamid Karzai sin röst på en hinduisk kvinna.

Enligt uppgifter till nyhetsbyrån Reuters heter hon Anar Kali Honaryar och är en av bara två hinduer bland de 600 kandidaterna i huvudstaden Kabul.

Karzais val av parlamentsledamot kan irritera många av Karzais anhängare som är djupt konservativa muslimer.

Hinduer har levt i Afghanistan i århundranden, men undan för undan lämnat landet.

När inbördeskriget bröt ut i början av 1990-talet var det tiotusentals som flydde från Afghanistan och nu finns det bara några tusen kvar.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4025198

På lördag är det parlamentsval i Afghanistan men valdeltagandet väntas hamna under 30 procent, en siffra som är lägre än vid det hårt kritiserade presidentvalet förra året då Hamid Karzai valdes. Talibaner som bland annat hotar att hugga fingrarna av de som röstar, har skrämt många afghaner och uppgivenheten bland befolkningen är stor. Hör Farah Saighani, tolk som flydde från Afghanistan -88 och Afghanistankommitténs Anders Fänge direkt från Kabul om vad valet egentligen betyder. 17-timmen

http://sverigesradio.se/sida/spelaren.aspx

De rödgröna partierna vill att de svenska trupperna i Afghanistan ska börja dras tillbaka 2011 och avsluta sitt uppdrag där 2013. De presenterade sin uppgörelse på en pressträff i dag.

Det militära tillbakadragandet ur Afghanistan ska inledas 2011, enligt oppositionens förslag. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix.

– Det pågår en ny strategi i Afghanistanfrågan. Sverige bör ingå i en sådan ny strategi som innebär att vi successivt ska lämna över säkerhetsfrågorna till Afghanistan. Då kan vi börja ta hem de militära trupperna under 2011 och öka de civila insatserna på andra områden i stället, säger Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna ville förut börja ta hem de svenska trupperna från Afghanistan 2012 eller ännu senare.

Nu vill de alltså tidigarelägga det efter förhandlingar med Vänsterpartiet som egentligen skulle ha velat dra tillbaka alla soldater 2011.

Ett annat skäl till tidsgränsen är den internationella konferensen om Afghanistan för en månad sedan, som enades om att afghanerna ska ta över ledningen för de militära operationerna successivt och 2014 ha fullt ansvar för hela landet.

Men om de svenska trupperna kan tas hem 2013 beror på utvecklingen i Afghanistan.

– Med det vi vet i dag gör vi den här bedömningen. Men det måste alltid bero på den faktiska utvecklingen på marken. Självklart är de
t så, säger Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin.

En del av de svenska soldaterna utbildar afghanska trupper ute i fält och hamnar ibland i strider.

De rödgröna vill fortsätta med utbildningen också efter 2013, men då ska det ske på annat sätt, oklart hur.

Antalet svenska soldater i Afghanistan kan tillfälligt ökas från 500 till 855 om hotet mot dem skulle öka. Den möjligheten vill de rödgröna behålla.

Men för Vänsterpartiet är det ändå uteslutet att skicka fler soldater dit.

Björklund attackerar rödgrön Afghanistanpolitik

Publicerat: kl 15:53, Ekot

På Folkpartiets valupptakt i dag gick partiledaren Jan Björklund till hårt angrepp mot den rödgröna oppositionens uppgörelse om Afghanistan. Han varnade för att talibanerna kan ta över regeringsmakten igen om de internationella styrkorna snart drar sig tillbaka.

”De sviker flickor och kvinnor i Afghanistan”Björklund attackerar rödgrön Afghanistanpolitik (1:59)
På Folkpartiets valupptakt i dag gick partiledaren Jan Björklund till hårt angrepp mot den rödgröna oppositionens uppgörelse om Afghanistan. Han varnade för att talibanerna kan ta över regeringsmakten igen om de internationella styrkorna snart drar sig tillbaka. Reporter: Karin Runblom/Ekot. 2010-08-27. Lägg till i spelkö Spara som favoritklipp Dela Facebook Twitter Digg Del.icio.us Poddradio Öppna i spelaren

Jan Björklund. Foto: Scanpix.

– Vad de rödgröna nu gör är att svika flickor och kvinnor i Afghanistan. De sviker den folkvalda regeringen i Afghanistan. De underkänner bedömningen från den svenska Afghanistankommittén och de sviker Förenta nationerna, sa Jan Björklund i sitt tal.

Det var en självsäker Jan Björklund som i dag hade valupptakt med partifolk i Stockholm, med de egna ministrarna och även EU-kommissionären Cecilia Malmström som dragplåster.

Partiet ska enligt Björklund prioritera tre frågor under resten av valrörelsen. Det är jobben, de äldre och Folkpartiets paradämne: skolan.

Stora samhällsförändringar tar tid, sa Björklund, som manade sina partivänner att vara uthålliga och ihärdiga.

– Ibland upplever man att man tjatar och tjatar och tjatar. När man har upprepat sig själv tillräckligt många gånger för att själv ha tröttnat på allt man säger, ska man ha klart för sig att det ändå bara är ett fåtal som har uppfattat vad vi säger.

Jan Björklund påpekade att alliansen har vinden i ryggen just nu, men trots att de borgerliga partierna har lett över oppositionen i flera av de senaste mätningarna, ligger Folkpartiets egna opinionssiffror på runt sju procent, vilket faktiskt är under valresultatet från 2006.

Men Jan Björklund säger ändå att det är bra siffror.

– Vårt mål är att vi ska överträffa 2006 års resultat och ha ett litet plus på valnatten. Men man ska ha klart för sig att sitta i regering i en tuff lågkonjunktur kostar på.

I går presenterade ni ert gemensamma valmanifest, alliansens valmanifest. Folkpartiet fick inte gehör för kravet på folkomröstning om euron under den här mandatperioden, ni fick inte igenom ert krav på att ta bort värnskatten. Hur stor motgång var det för Folkpartiet?

– Jag hade så klart gärna velat ha igenom båda. Men det är ju så, man ger och tar. Alla partier har fått avstå och alla partier har fått igenom saker, alla partier har fått gå med på saker som man kanske inte hade prioriterat om man hade fått bestämma helt själv, säger folkpartiledaren Jan Björklund

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3957272