Asylsökande

Migrationsverket ska kartlägga hur utlänningslagens skrivning om synnerligen ömmande omständigheter tillämpas när det gäller barn. Det skriver migrationsminister Tobias Billström i dag på Svenska Dagbladets Brännpunkt

Därmed går han de kritiker av den nya utlänningslagen som finns i den egna alliansen till mötes.

Såväl folkpartister som kristdemokrater har flera gånger fört fram krav på att lagen måste formuleras om för att barnet bästa ska väga tyngre i asylprocessen. Enligt flera kritiker innebär skrivningen om synnerligen ömmande omständigheter att det har blivit svårare att få uppehållstillstånd i Sverige.

Skulle det visa sig att lagen tillämpas och tolkas snävare än vad som var avsett måste bestämmelserna ändras, skriver Tobias Billström i SvD.

Det var i samband med att den nya utlänningslagen infördes 2006 som begreppet humanitära skäl ersattes med skrivningen särskilt ömmande omständigheter.

Tanken är att dessa omständigheter i undantagsfall ska kunna leda till uppehållstillstånd när det inte finns några skyddsgrunder men där man i en samlad bedömning ger uppehållstillstånd efter att ha tagit hänsyn till framförallt den asylsökandes hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet.

Begreppet synnerligen ömmande omständigheter har blivit särskilt uppmärksammat på senare tid i samband med att de apatiska barnen har blivit allt fler och att flera av dem har fått utvisningsbeslut trots att de är i stort behov av vård.

Men för att få uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter måste den fysiska eller psykiska sjukdomen vara livshotande och den vård som kan ges i Sverige måste leda till förbättring. Att vården kan antas vara bättre i Sverige än i hemlandet är inte ett tillräckligt skäl för att bevilja uppehållstillstånd.

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3237871

Regeringen kommer att vidta flera åtgärder för att stärka asylsökande barns rättigheter

Det skriver migrationsminister Tobias Billström (M) och övriga allianspartier på Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt.

Bland annat ska det bli lättare för personer som har fått avslag på sin asylansökan, men har barn i Sverige, att få söka tillstånd inifrån Sverige.

Meningen är att reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2010.

Dessutom får Migrationsverket i uppdrag att kartlägga hur utlänningslagens skrivning om synnerligt ömmande omständigheter används när det gäller barn.

Är tolkningen och tillämpningen för snäv måste bestämmelserna ändras, skriver Billström.

Vidare får den redan pågående Målutredningen i uppdrag att se över om Migrationsöverdomstolen av rättssäkerhetsskäl ska ges en vidare roll än i dag och kunna ändra i Migrationsdomstolarnas domar.

Rapport

http://svtplay.se/v/1771043/starkta_rattigheter_for_asylbarn 

http://svt.se/2.22620/1.1771072/asylsokande_barns_ratt_starks?lid=senasteNytt_275216&lpos=rubrik_1771072

Både Folkpartiet och Centerpartiet öppnar nu för att ändra i lagstiftningen, för att fler kommuner ska ta emot flyktingbarn som kommer ensamma till Sverige. Folkpartiet vill att det blir möjligt att tvinga kommuner att ta emot barnen

Ulf Nilsson, FP:s talesperson i flykting- och migrationsfrågor

I dag vägrar en rad kommuner att ta emot ensamkommande flyktingbarn, och det råder skriande brist på platser i landets kommuner för dessa barn.

Migrationsminister Tobias Billström säger att om inte situationen blir bättre måste dagens system göras om i grunden. Och nu öppnar både Centerpartiet och Folkpartiet för att ändra i lagstiftningen, så att barnen kan placeras ut i landet.

– Det behövs en lagstiftning, som faktiskt i ett visst skede kan tvinga kommuner att ställa upp på en solidarisk politik, säger Ulf Nilsson, som är Folkpartiets talesperson i flykting- och migrationsfrågor.

– Vi tycker att det borde finnas ett lagrum där kommunerna faktiskt inte kan säga nej till att ta emot flyktingar, ställa upp med flyktingintroduktion, eller ställa upp för ensamkommande flyktingbarn, säger han.

Just nu väntar omkring 500 asylsökande barn och ungdomar som kommit till Sverige utan sina föräldrar, i tillfälliga så kallade transitboenden, i väntan på att få komma till någon av landets kommuner.

Migrationsverket talar om ett mycket ansträngt läge. Det är kommunerna själva bestämmer om de vill ta emot barnen. Omkring 100 kommuner har tecknat avtal med Migrationsverket, men det är alldeles för få enligt myndigheten.

Folkpartiet vill alltså ha en lagändring, som gör det möjligt för Migrationsverket att vid behov, kunna tvinga kommuner att teckna avtal om att ta emot ensamkommande flyktingbarn.

– Situationen börjar närma sig den punkten när vi måste överväga kraftfullare tag från statens sida. Men när vi når den punkten vågar jag inte säga. Vi skulle vilja ha en generell lagändring så att den möjligheten finns, säger Ulf Nilsson.

Riksdagsledamoten och centerpartisten Fredrick Federley säger att det även inom Centern nu diskuteras olika regeländringar för att lösa situationen med de här barnen.

– Det börjar att bli akut. Det här är kanske de som har det absolut tuffast, som befinner sig ensamma i Sverige. Och dem får vi inte vända ryggen, säger han.

Enligt Fredrick Federley är ett alternativ att tvinga landets alla kommuner att ta emot barnen, olika många beroende på kommunernas storlek. Ett mer lockande alternativ är enligt honom att låta staten helt och hållet sköta mottagningsverksamheten, och att kommunerna inte längre ska ha ansvaret för de här barnen.

– Men det viktigaste nu är att i första hand uppmana kommunerna att försöka teckna avtal snarast möjligt, så att vi kan komma undan den värsta puckeln som vi ser framför oss nu. Men vi ser också att kurvorna är konstant stigande, vilket gör att måste fortsätta att ha en diskussion om vad vi ska göra långsiktigt, ifall kommunerna inte tar sitt ansvar. Och mitt tålamod börjar tryta, säger Fredrick Federley, som är Centerpartiets talesperson i migrationsfrågor.

Karin Runblom
karin.runblom@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3235036

Vellinge kommun gör allt för att hindraflyktingbarnen

KÄNNER SIG TRYGGA Morteza, Habiballah och Javid – alla 15 år och flyktingar från Afghanistan – väntar i Malmö på att bli utplacerade på flyktingboenden i Sverige. De har alla lämnat krig och förföljelse och har månader av dramatisk flykt bakom sig. De känner sig välkomna i Sverige och trygga efter att ha vistats här ett par veckor.

Foto: ANDREAS HILLERGREN

 

Men vare sig miljöinspektion eller brandsyn hjälpte.

Motdraget: en kommunal ekonomichef anser att vägföreningen ska köpa vandrarhemmet för att blockera anläggningen för invandrare.

Det kom inga barn till vandrarhemmet i Hököpinge i går. Hotbilden ansågs för stor, man kunde inte garantera deras säkerhet.

Sannolikt kommer de i dag i stället.

Från Vellinge kommuns sida har kommunalrådet Lars-Ingvar Ljungman förklarat att man ska undersöka möjligheterna att ”stoppa denna cirkus”, det vill säga anläggningen för ensamma flyktingbarn i hans kommun.

Redan i förrgår kväll sa han till Aftonbladet att brandsäkerheten inte var tillfredsställande. På det kaotiska mötet

i Hököpinge dömde någon annan ut vandrarhemmet eftersom det är ”fullt av mögel”.

”Helt okej”

I går var miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen på plats för att undersöka saken.

– Allt verkar helt okej. Vi har inte hittat mögel eller några andra kostigheter, förklarade miljöinspektör Margareta Malmqvist.

Brandinspektör har kommunen inte någon. I stället använder man sig av Andreas Nilsson i Trelleborgs kommun.

– Jag var där redan i augusti när vandrarhemmet bytte ägare. Det är inga problem att använda rummen på nedervåningen för boende. På ovanvåningen finns kök och sju rum som kan användas av personal, säger han.

Har Vellinge kommun hört av sig i dag?

– Ja, de ringde på förmiddagen och undrade om byggnaden kan bli godkänd ur brandsynpunkt. De fick samma svar.

”Blockera etablering”

Om nu kommunen misslyckas med sitt uppsåt att stoppa verksamheten finns det andra som är aktiva

i samma ärende.

En av dem är Robert Odeberger, ordförande i Hököpinge vägförening och ekonomichef i Hörby kommun. Han bor 50 meter från vandrarhemmet.

I ett mejl föreslår han att vägföreningen ska ha ett extra möte eftersom hans uppfattning är att ”föreningen måste förvärva vandrarhemmet för att blockera denna typ av etablering”. Han tycker att byggnaden, som nyligen bjöds ut för över sex miljo

ner, kan användas som möteslokal.

Står inte för förslaget

När Aftonbladet ringer honom om saken blir han helt ställd.

– Ja, jag hade ju en tanke om att föreningen kunde köpa vandrarhemmet. Men det var bara en tanke.

Men du kontaktade ju hela styrelsen.

– Ja, jag skickade nog ett sms. Men jag har tänkt om nu.

Nej, du skickade ett mejl från kommunens dator.

– Jag har en arbetsdator som jag använder även privat. Men jag vill inte längre stå för mitt förslag eftersom det inte är vägföreningens uppgift att äga fastigheter.

Så nu tycker du att flyktingbarnen kan flytta in?

– Nej, jag tror inte att det blir någon bra verksamhet. Risken för kulturkrockar och konflikter är uppenbar. Det kan komma att hända saker. Det finns många mammor här i samhället som är oroliga.

Samtidigt finns 207 ensamma flyktingbarn i Malmö som väntar på att bli utplacerade i landet.

– Jag förstår inte hur det kan finnas folk som är fientliga mot de unga vi får hit. De har upplevt svåra trauman och behöver stöd. De är inte kriminella, de är flyktingar, säger sektionschef Stefan Berseus.

Letat fel Vellinge kommun har försökt bevisa att vandrarhemmet är obeboeligt.

Foto: Andreas Hillergren

Fientliga Stefan Berseus, sektionschef i Malmö, berättar att inställningen till flyktingbarnen i Vellinge är ovanligt fientlig. ”Vi har 36 barn boende i baracker nere i Västra hamnen. Inte ett klagomål”, säger han.

Foto: Andreas Hillergren

Läs mer:

  Barnens egna ord om flykten ”Det var hemskt, vi afghaner behandlades inte som människor”

  Ännu har ingen sett barnen I Hököpinge är folk kluvna

  ”Pengar är inte allt” Lars-Ingvar Ljungman vill inte ha förläggningen – men inte av ekonomiska skäl

Kerstin Weigl De låser cyklarna och håller barnen hemma 13

  Två av tre kommuner nobbar flyktingbarnen Migrationsverket: ”Läget blir mer akut för varje dag”

  Höjd säkerhet när barnen kommer Aftonbladets Linda Hjertén rapporterar från Hököpinge.

  Röda Korset: ”Det är vår skyldighet att hjälpa de här barnen”.

  Svalöv: ”Här är de välkomna” Svalöv informerades inte heller i förväg om flyktingbarn var på väg

Debatt Vellinge måste också ta ansvar Migrationsminister Tobias Billström (M) 110

  LÄSARE: ”Vidrig människosyn” Diskuterade mottagandet av barnen.

Debatt ”Nu prövas det genuint svenska” Luciano Astudillo (S): Billström måste ta fler initiativ 45

Bilderna som avslöjar kommunalrådets lögner

  Här är huset där barnen ska bo – har dömts ut av invånarna och kommunalrådet Men Aftonbladets Erik Larsson möter något helt annat.

  Här är barnen som Vellinge vägrar hjälpa Morteza, Habiballah och Javid har lämnat krig och förföljelse och har månader av flykt bakom sig 475

Jag kom till Sverige som treåring –  nu trampar partikollegorna på mig

DEBATT Moderaten Hanif Bali var själv ensamkommande flyktingbarn ”De drar skam över sig själva och oss som parti”. 43

Så hanterar din ort flyktingarna

 159 kommuner vägrar ta emot ensamkommande flyktingbarn Migrationsverket: ”Moralisk härdsmälta!”

http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/inrikes/article6111896.ab  

Kommunledningen och boende i moderatstyrda Vellinge i Skåne har protesterat mot att ensamma flyktingbarn ska bo där i väntan på asylprövning. Nu säger migrationsminister Tobias Billström att Vellinge borde ta emot flyktingbarnen

Migrationsminister Tobias Billström Meningarna går i sär i Vellinge (SR Malmö) Vellinge vill stoppa flyktingbarnen (SR Malmö) Malmö placerar flyktingbarn i Vellinge (SR Malmö) – Å ena sidan handlar det om kapaciteten att ta emot. Och där tycker jag naturligtvis att Vellinge har kapacitet att skriva avtal med Migrationsverket. Den andra delen handlar ju om sättet som man formulerar sitt avslag på. Det är ju trista tongångar tycker jag. Hur då trista? – Ja, trista tongångar när man säger att man inte har förmåga att ta emot. Det är ju en sak att man kritiserar hur Malmö stad och företaget Attendo har uppträtt i de här frågorna. Jag vill också gärna säga att jag gör en skillnad i det här sammanhanget på Vellinge kommun och enskilda kommunmedborgare. För det är uppenbart när media går ut och intervjuar människor i Vellinge att det finns olika uppfattningar. Det finns de som tycker att det är helt okej att ta emot de här ensamkommande flyktingbarnen. Och det är ju trevligt att höra. Migrationsminister Tobias Billström syftar på protester från den moderata kommunledningen och Vellingebor mot att ett antal ensamkommande flyktingbarn ska bo tillfälligt i kommunen i väntan på att få sina asylansökningar prövade. Kommunledningen och upprörda Vellingebor känner sig också överkörda av Malmö kommun, som ordnat med utplaceringen. Det moderata kommunalrådet Lars-Ingvar Ljungman protesterade på kommunens hemsida och skrev att ”det visar på ett sammanbrott för svensk flyktingpolitik” och att det inte kunde vara ett kommunalt problem att ”ta emot denna strida ström av tonårspojkar från oroshärdar i Asien och Afrika”. Tobias Billström vill inte ha några synpunkter på sin partikamrat, som också är ordförande i länsförbundet i Skåne, men kommenterar det han skrev. – Jag tycker att det är viktigt att man väljer sina ord och det är ju angeläget att man hittar rätt tonfall. Det tycker jag kanske inte att man har gjort i det här sammanhanget. För det första så är inte det här något sammanbrott för svensk asyl- och migrationspolitik. Däremot så är det helt klart att vi har ett akut läge. Och i den meningen är det ju viktigt att vi tar kritiken och synpunkterna på allvar. Sedan tycker jag också att det är angeläget att man inte spär på rykten eller misstänksamhet mot de här människorna som kommer och söker skydd i Sverige, säger Tobias Billström. Migrationsministern har länge sagt att fler kommuner borde teckna avtal med Migrationsverket och ta emot ensamkommande flyktingbarn. Han utreder förändringar, som han inte vill redovisa nu. – Om inte det här systemet fungerar bättre, genom att fler kommuner tecknar avtal och genom att Sveriges kommuner samfällt hjälper till, då kommer det att bli aktuellt att ändra systemet i grunden, säger migrationsminister Tobias Billström. Inger Arenander inger.arenander@sr.se http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3234712

Rädda barnen är kritiskt till att inte alla barnärenden undantas från de hårdare kraven vid anhöriginvandring. De nya kraven innebär att vissa invandrare måste ha ordnat jobb och bostad innan de kan ta hit sin familj

Kristina Swiech på Rädda barnen

– Problemet som vi ser med det här senaste förslaget är att inte alla barn omfattas av undantaget, utan fortfarande riskerar att separeras från anhöriga under lång tid, säger juristen Kristina Swiech på Rädda barnen.

I går kom regeringen överens om ett förslag om hårdare regler vid anhöriginvandring. De nya reglerna innebär att den som har fått uppehållstillstånd i Sverige och sedan vill ta hit sin familj, först måste ha ordnat jobb och bostad. Men regeringen har också enats om undantag för barnfamiljer från det här försörjningskravet.

Men undantaget borde omfatta fler, inte bara barn och deras föräldrar, tycker Rädda barnen. Kristina Swiech säger att det också borde gälla nära anhöriga till föräldralösa barn, till exempel ett syskon.

– Man kan tänka sig en pojke från Somalia som är föräldralös och som har ett äldre syskon eller en moster i Sverige. Då undantas de släktingarna inte från försörjningskravet för det här barnet, som då alltså fortfarande riskerar att vara i en väldigt svår situation under lång tid, utan möjlighet att komma till Sverige, säger hon.

Enligt Rädda barnen finns det en risk att föräldralösa barn hålls åtskilda från sina nära anhöriga onödigt länge om försörjningskravet ska gälla.

– De måste då vänta tills släktingen har uppfyllt försörjningskravet, när det är en relation mellan ett barn och en anhörig som inte är en förälder, exempelvis ett syskon eller moster, säger Kristina Swiech, jurist på Rädda barnen.

Tove Svenonius
tove.svenonius@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3232366

Regeringen har enats om ett förslag om nya regler vid anhöriginvandring. Vissa invandrare, om de vill ta hit sin fru eller man, måste först ha ordnat både jobb och bostad. Men regeringens krav ska inte gälla de som har barn

Migrationsminister Tobias Billström

– Försörjningskravet innebär att personen i Sverige ska ha tillräckliga inkomster för att klara sin egen försörjning och boendekostnaden. Dessutom ska det finnas en lämplig bostad för familjen, säger migrationsminister Tobias Billström.

Regeringen har enats om att den som kommer till Sverige och vill ta hit sina anhöriga först måste ordna jobb och bostad innan familjen får komma efter.

Men regeringen gör flera undantag. Bland annat flyktingar enligt Genèvekonventionen och ensamkommande barn omfattas inte av försörjningskravet. Man gör också undantag för barnfamiljerna. Exempelvis ställs inga försörjningskrav på en pappa som kommer till Sverige och vill återförenas med sina barn och mamman till barnen.

Framför allt Kristdemokraterna, men också Folkpartiet har haft mycket svårt att acceptera ett försörjningskrav som innebär att barn skiljs från sina föräldrar. Regeringen har haft svårt att enas i den här frågan, men här har framför allt moderaterna fått ge vika för Kristdemokraterna.

Lars Gustafsson, Kristdemokraterna talesperson i migrationsfrågor är nöjd med regeringens kompromissförslag.

– Jag är mycket lycklig för utfallet där barnfamiljer undantags. Det har varit vår linje hela tiden.

Enligt regeringens egna beräkningar skulle försörjningskravet ha omfattat omkring 10 procent av de som förra året kom som anhöriga. Många organisationer och flera myndigheter har varit kritiska till ett försörjningskrav. Röda Korsets generalsekreterare Christer Zettergren är ändå nöjd i dag.

– Det är positivt. Det betyder att 90 procent kommer att vara undantagna. Då kan vi fundera på varför man dömer det så viktigt att särskilja den här gruppen som ändå har bedömt vara i behov av skydd och inte kan återvända. Varför de ska ha särskilda regler. Det är vi naturligtvis fortfarande mot.

Karin Runblom
karin.runblom@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3231652

Migrationsverkets nya satsning på att försöka minska väntetiderna för asylsökande får kritik av Advokatsamfundet. Projektet ”Kortare väntan” sjösätts just nu på flera orter i landet

 

Anne Ramberg, Advokatsamfundet

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg menar att flera delar i satsningen kommer att leda till minskad rättssäkerhet för de asylsökande.

– Vi tror att det kommer ske på bekostnad av kvaliteten i utredningen. Risken är att det blir till det sämre, och framförallt är det en återgång till hur det var tidigare.

Anne Ramberg anser att väntetiderna för asylsökande i dag är orimligt långa och tycker därför att tanken med Migrationsverkets nya projekt ”Kortare väntan” är bra i grunden. Däremot innehåller satsningen delar som innebär minskad rättssäkerhet för de sökande, säger hon.

Bland annat så får den asylsökande mindre tid på sig att komma in med kompletterande handlingar och svara på brev från Migrationsverket. Om den tiden överskrids kan verket fatta beslut i ärendet ändå. Även systemet med tilldelning av offentligt biträde för den asylsökande innebär en rejäl försämring, menar Anne Ramberg.

Den sökande kommer i högre grad att få ett biträde som bor i närheten av platsen där samtalen med verkets handläggare kommer att hållas och inte i närheten av den asylsökande. Dessutom kommer de asylsökande att tilldelas offentliga biträden senare. Alltså gäller inte längre huvudregeln att den sökande ska ha ett biträde redan vid det första samtalet med Migrationsverkets handläggare.

– Asylsökande är utlämnade när de kommer. Att ställas inför ett förhör, som jag kallar det, och inte ha stödet av ett offentligt biträde går ut över den asylsökande, säger Anne Ramberg.

Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson menar att projektet ”Kortare väntan” syftar till att höja rättssäkerheten för asylsökande, inte minska den. Han tycker att kritiken från Advokatsamfundet är obefogad eftersom ett biträde kommer att förordnas så fort det lutar åt att den asylsökande ska få ett nej.

– Jag tycker inte det finns anledning att ha en dyr advokat i det första förhöret, eller det första samtalet, om det visar sig att det är ett enkelt ja-ärende, säger Dan Eliasson.

Kan det bli så att ett ärende lutar åt ett nej just för att en advokat inte fått vara med vid det första samtalet?

– Nej, absolut inte. Så fort det finns minsta osäkerhet så stoppar vi diskussionen och så kopplar vi på ett offentligt biträde.

När det gäller kritiken om kortare tidsfrister så menar Dan Eliasson att det är upp till biträdet att hålla koll så att tidsramarna inte överskrids.

– Advokatens arbetssituation får inte vara styrande i det avseendet. De ska se till att de kan ge den service till den asylsökande som behövs. Och ser vi att det finns skäl till att förlänga tider så gör vi det naturligtvis, säger Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson.

Alexander Gagliano
alexander.gagliano@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3220909

Den Europeiska konferensen som Röda Korset och UNHCR anordnade om det framtida gemensamma europeiska asylsystemet avslutades under onsdagen. Många av Europas ledande experter inom asylfrågor var samlade i Stockholm under två dagar och bidrog med slutsatser och identifiering av problem som nu kommer att lämnas över till politiker och andra beslutsfattare

Att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem är en av det svenska EU-ordförandeskapets prioriterade frågor och kommer att utgöra en del i det så kallade Stockholmsprogrammet som ska gälla under fem år. Migrationsminister Tobias Billström (m) deltog i konferensens inledning och berättade om inrättandet av en stödfunktion för asylfrågor, asylum support office, med syfte att genom bland annat utbildning möjliggöra en harmoniserad asylpolitik. Han uttryckte en förhoppning om att i den funktionen kunna dra nytta av det civila samhällets erfarenheter.

– Vi måste på nytt uttrycka vår djupa oro över de eländiga förhållanden som möter många migranter vid EU:s gränser och över det faktum att så många av dessa inte får tillgång till en rättvis asylprocess. Ur ett humanitärt perspektiv är dagens situation oacceptabel, sade Röda Korsets generalsekreterare Christer Zettergren vid konferensens inledning.

En av de stora frågorna som diskuterades under konferensen var problemet med tillgången till Europa. En slutsats är att detta är en svår nöt att knäcka, men att det system vi har idag måste förändras så människors skyddsbehov respekteras. En rekommendation är att samla goda exempel på hur människors skyddsbehov inom Europa kan tillgodoses på bästa sätt. Ytterligare en fråga var att artikel 31 i flyktingkonventionen måste respekteras så att man aldrig kan straffas för illegal inresa om man har skyddsbehov.

– Ett förslag som lades fram under konferensen var också att inrätta oberoende övervakning, av till exempel organisationer, vid båda sidor av Europas gränser samt ge förbättrad utbildning för gränspolis, säger Alexandra Segenstedt, jurist och flyktingansvarig i Svenska Röda Korset.

Deltagarna under konferensen framhöll att flera legala vägar för migration måste införas. Även ömsesidigt erkännande av positiva beslut måste vara en del av harmoniseringen i Europa och inte som idag där bara negativa beslut av asyl erkänns. En gemensam asylpolitik kräver solidaritet och delat ansvar mellan medlemsstaterna. Ett exempel som lyftes är ett pilotprojekt där asylsökande som befinner sig på Malta efter överenskommelser bereds möjlighet att bosätta sig i andra länder som Frankrike, Spanien och Italien. Malta är exempel på en nation som hittills fått ta oproportionerligt stort ansvar. Inget lätt avsnitt, var de flesta överens om, stor solidaritet och stor medvetenhet avseende det delade ansvaret krävs för att föra detta från avgränsat pilotprojekt till att omfatta hela unionen.

– Vad händer med de miljoner migranter som är i rörelse och inte når fram till gränsen? Dessa står det inget om i Stockholmsprogrammet, sa Trygve G. Nordby, avgående undergeneralsekreterare för Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen. Han efterlyser ett bredare anslag i arbetet med gemensam asylpolitik som tydligare baseras på mänskliga rättigheter.

För ytterligare information kontakta:
Karin Tengby, pressekreterare Röda Korset
Telefon:               0730-40 4801         0730-40 4801

Allt färre asylsökande kommer till Sverige, samtidigt som många fler flyktingar söker sig till de andra nordiska länderna

Tobias Billström

I Sverige minskade antalet asylsökande från drygt 12 000 första halvåret 2008 till ungefär 10 000 under första halvåret i år.

Det här innebär att Norge snart tar emot lika många asylsökande som Sverige. Uppgiften förvånar inte migrationsminister Tobias Billström.

– De här sakerna ändras över tiden. Det finns ingenting som är statiskt när det gäller migrations- och asylfrågorna. Sverige har historiskt sett haft både toppar och dalar när det gäller beviljandegrader och när det gäller antalet människor som har kommit. Det ser jag inte som någonting konstigt, säger Tobias Billström.

Mer än 50 procent fler asylsökande kom till Finland, Danmark och Norge under det första halvåret i år, jämfört med samma period förra året. Det konstaterar FN:s flyktingorgan UNHCR i en ny rapport.

Sverige är fortfarande det land i Norden som tar emot flest asylsökande, drygt 10 000 första halvåret i år. Det är dock nu bara 2 000 fler än det betydligt mindre grannlandet Norge.

Hans ten Feld är chef för UNHCR i Skandinavien och Baltikum. Han säger att de flesta helt enkelt åker till det land där chansen att få stanna är störst.

Sverige var länge det land i Europa som tog emot allra flest asylsökande från exempelvis Irak. 18 000 Irakier sökte asyl i Sverige 2007.

Sedan dess har Migrationsöverdomstolen gjort bedömningen att det inte råder någon väpnad konflikt i Irak. Efter det har andelen irakier som får stanna i Sverige sjunkit från 90 till 26 procent.

I år väntas färre än 2 000 irakier söka asyl i Sverige.

– De människor som kommer i dag måste kunna visa att de har en enskild hotbild riktad mot sig för att få uppehållstillstånd på asylskäl i Sverige. Det är anledningen till att vi ser en sådan stor skillnad mellan 2009 års siffror och 2007, säger migrationsminister Tobias Billström.

Migrationsminister Tobias Billström vill ha en gemensam asylpolitik i hela Europa så att alla flyktingar ska få samma mottagande oavsett vilket land man kommer till.

Internationellt sett är det dock mycket långt kvar tills bördorna fördelas lika. Sydafrika får till exempel ensamt ta emot ungefär lika många asylsökande som EU:s 27 medlemsstater gör tillsammans.

Hans ten Feld, säger att det är viktigt att det perspektivet inte glöms bort. Europa håller inte på att svämma över av flyktingar, säger han.

Ci Holmgren
ci.holmgren@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3218755