Asylsökande – Sida 3 – Afghanska Föreningen

سوسيال دموكراتها ، از عفو عمومی برای پناهجویان بدون همراه حمایت کنید

مقاله مناظره ای در روزنامه افتون بلادت

سوسيال دموكراتها ، از عفو عمومی برای پناهجویان بدون همراه حمایت کنید

مناظره کنندگان : یگانه چیز درست ، اگر می خواهید سویدن را در کنار هم نگه دارید.

روز سه شنبه، اول اكتوبر، اخراج اجباري گسترده ديگر از مهاجرين افغان از سويدن به كشور جنگ زده افغانستان صورت گرفت. بيشتر كسانيكه در معرض اين اخراج قرار گرفتند، كساني هستند كه زير سن و مسلط به زبان سويدني و دانش آموز مكاتب بوده اند. اين مهاجرين از سال ٢٠١٥ به سويدن آمده بودند.

تعقيب و بازداشت پناهجويان تنها و زير سن، و اخراج اجباري آنها به افغانستان، راه حل نيست و تنها نتيجه اين نوع اقدام علاوه بر آسيب پذيري و در خطر انداختن زندگي اين پناهجويان باعث هدر رفتن آشكار پول ماليات نيز است.

منظور از هزينه ماليات، خانواده ها سويدني، صنف هاي مكاتب، انجمنهاي ورزشي، شركتها و مجالس را در سراسر سويدن مختل شده و باعث هدر رفتن پول ماليات نيز ميشود.

اردلان شكارابي وزير تأمين اجتماعي، اين موضوع را در صفحه رسمي فيسبوك خود در ١٨سپتمبر ٢٠١٩ به عنوان يك سوسيال دموكرات مورد بحث قرار داده و خواستار يك جامعه با حق و حقوق برابر و متحد شده است.

شكارابي ميگويد كه او ميخواهد نژادپرستي را ريشه كن كند و وي ميگويد اين مسئله ” تهديد جدي براي اتحاد و همبستگي، برابري و اعتماد در كشور ما است”.

وي مي افزايد، پس ما براي هر نماينده سوسيال دموكرات در مجلس پارلمان، كه خواستار منافع سويدن است اين پيشنهاد را ميدهيم كه از اتحاد در سويدن محافظت كنيد! و از احزاب مثل حزب محيط زيست كه خواهان دادن أقامه دائم به پناهجويان تنها در سويدن هستند و ميخواهند پروسه ي اخراج اجباري را به كشور جنگ زده افغانستان متوقف كنند، حمايت كنيد.

شايد شما فكر ميكنيد كه ” اما چرا بايد در مورد اين پناهجويان دولت متفاوت رفتار و تصميم گيري كند؟ ” اما شايد اين را نميدانيد كه همين پناهجويان چقدر مورد ظلم قرار گرفته اند؟

اجازه بدهيد براي شرح بيشتر اين موضوع:

اين پناهجويان تنها، كه اكثرأ از افغانستان هستند، زير سن ١٨ سال بودند، زمانيكه در سويدن در سال ٢٠١٥ پناهجو شدند. در سال ٢٠١٥ از انها با آغوش باز در خانه هاي خانوادگي امن و اقامتگاه هاي ويژه جوانان و كارمندان، پذيرفته و پذيرایي شدند، و در عين حال، برخي افراد شخصي از طريق ناتوانايي ادارات دولتي در مديريت بيت المال ”ماليات” توانستند ميليون ها كرون از اين طريق كسب در آمد كنند. و اين باعث پرهزينه شدن پناهجويان براي دولت سويدن شد. و بعدا اقداماتي از طرف اداره مهاجرت در مورد سن اين پناهجويان صورت گرفت كه اداره مهاجرت سن آنها را به راحتي به سن ١٨ سال تغيير داد، زيرا اكثر افغان ها فاقد اسناد هویتی با میعارهای سويدني هستند و اين بهانه اي شد براي اينكه زمانيكه آنها فاقد اسناد براي تصديق سن خود اند ، در اين صورت آنها در مورد سن خود دروغ ميگویند.

از اين طريق دولت سويدن توانست از کنوانسیون كودك Barnkonventionen سر باز بزند و با هزاران كودكان پناهجو به گونه اي رفتار كند كه در غير اين صورت هرگز ممكن نبود.

كودكان تنها و زجر ديده كه از جنگ، آزار و بي امنيتي فرار كردند و بعضي آنها فقط ١٤-١٥ سال سن داشتند. و امروز انها را از اقامتگاه هاي ويژه شان بيرون رانده و به اقامتگاه هاي با استندرد پائین و ارزان اداره مهاجرت در مناطق مختلف كشور جابجا كرده اند.

اين امر عليرغم، ارتباط و نفوذ بزرگسالان مانند كارمندان مكتب، روانشناسان، هم سن و سال هاي اين پناهجويان و فعاليت هاي انها در اوقات فراغت در شهر داري هاي خود صورت گرفته است.

فشار براي پيدا كردن مسكن براي اين پناهجويان چالش بزرگ بود، و هزاران خانواده سويدني نه تنها قلب شان را باز كرده بل خانه هاي شخصي و بکسک پولشان را نيز براي دادن امنيت به اين جوانان در اختيار قرار دادند. با اين مفكوره كه اين پناهجويان به زودي مجوز هاي اقامت خود را دريافت كنند، زيرا افغانستان كشوري با تاريخ ٤٠ سال جنگ و يكي از خطرناك ترين كشور در جهان است. و اين دليلي بود كه اين پناهجويان زندگي تازه خود را شروع كرده و در صلح و آرامش دوباره آينده خود را در اين كشور رقم زده و در راه باسازي اين جامعه كمك كنند، اما سرانجام اين نبود و به اين پناهجويان جواب رد دريافت كردند.

اصطلاح استندرد هدف اصلي را نشان داد:” همه بايد بيرون بروند!” صرف نظر از دلايل مناسب توسط وكيل هاي اين پناهجويان. و محكمه از خط مشی اداره مهاجرت حمايت كرد و به اين صورت اخراج هاي اجباري كودكان و نوجوانان به يكي از خطرناك ترين، فقيرترين و فاسد ترين كشور صورت گرفت.

در سويدن سازمان ها، شركتها و انجمنهاي بزرگ اعتراضات و مخالفت خود را به اين اقدام دولت بيان داشتند و انتقاد هاي خود را از دولت سويدن كه قبلا دولتي پيشگام در کنوانسیون ها و حقوق بشر بود، اما اكنون براي رهايي از شر اين قوانين و توافق بين المللي آماده هر نوع اقدام لازم براي اخراج اين پناهجويان است . گزارش ها حاكي از اين است كه دولت سويدن با رشوه دادن به دولت افغانستان اين اخراج ها را انجام داده است و اين اقدام انتقادات شديد به دنبال داشت.

بلی، پناهجويان هزينه دارد، تعقيب، جست و جو پوليس از اين پناهجويان از جمله يورش بردن انها به خانه هاي شخصي. نظارتخانه هاي خود اداره مهاجرت كه پناهجويان بي گناه را در آنجا زنداني كرده و تا روز اخراج انها را نگه ميدارند كه خود اين بيشتر از ٤٠٠٠ كرون براي هر فرد در روز هزينه دارد. و به اين ترتيب تعدادي زيادي از اين جوانان و نوجوانان ماه ها زنداني هستند.

و اين به نوبه خود، هزينه هاي إضافي در قالب نياز هاي روحي و رواني ( روانشناس)ايجاد ميكند، و اين نه تنها افرادي كه در معرض اخراج قرار دارند را تهديد ميكند بلكه افراد سويدني را نيز تحت تاثير قرار ميدهد.

بنابراین ، به جای این که به استهزأ قرار دادن یک گروه ديگر آسیب پذیر از اعضای جامعه سویدن ادامه دهیم ، بگذارید به نفع همه کار کنیم. سوسيال دموكرات ها ، سویدن را متحد نگهدارید ! خواستار عفو عمومي نوع اجازه کار دائم و اجازه اقامت دائم برای پناهجويان تنها شوید و همین اکنون خواهان متوقف کردن اخراجهای اجباری به کشور جنگ زده افغانستان گردید!

این مقاله از طرف اشخاص زیر نشر شده است:
Faiaz Dowlatzai, Ensamkommandes riksförbund
Marit Törnqvist, nätverket NU ÄR DET NOG!
Kamal El Salim, Refugees Welcome Sverige
Ingrid Eckerman, nätverket Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!
Karin Fridell Anter, Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande unga
Ellie Cijvat, föreningen Sverige för flyktingamnesti
Mikael Mery Karlsson, förbundet Tillsammansskapet
Benjamin Fayzi, Ung i Sverige
Christina Huldtin, nätverket Azadi, Umeå
Emma Rydén, Bygden bryr sej, Svärdsjö
Jessica Rydell, föreningen Drömhotellet, Kalmar och Öland
Sussi Jonson, EKB-jouren, Ronneby
Farzan Frozan Mozaffari, Ensamkommandes Förbund, Stockholm
Terese Hansen, Ensamkommandes Förbund, Växjö
Örjan Carlbring, nätverket #femövertolv, Östersund
Kersti Gustafsson, Frivilliga familjehem i Norrköping
Eva Brandsma, Frivilliga familjehem på Värmdö
Lena Bieber, Goda krafter för ensamkommande unga i Växjö
Linda Karlsson, föreningen Hitta hem, Kumla
Lizzie Karlsson, Ingen människa är Illegal, Östersund
Shari Sabel Strandmark, föreningen Innovadora, Stockholm
Janina Bengtdsotter, Kompis Falun
Paola Lundmark, nätverket Låt dem stanna, Umeå
Bosse Johansson, Mångkulturellt Centrum, Ronneby
Leif Sundin, Ett Norrköping för alla
Minna Blom, Silvermissionen, Sala
Pia Dauhn, Kulturföreningen Stjärnstoff, Karlskrona
Christina Rhodin, nätverket Skåne för amnesti
Maria Sundblad, Stödföreningen för ensamkommande i Hörby
Märta Råberg, Ung i Sverige – Skåne
Anna Rosenkvist, Ung i Sverige – Västerbotten
Viktoria Sterner, Vi i världen, Karlstad
Klara Patzauer, Världen i Värmland
Anna Lindberg, Österlens stödförening för flyktingar

منبع :

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/rA36d3/stod-amnesti-for-de-ensamkommande-s

ترجمه : زرينا سيد جبار

Tel: 0703632532

Email: Jamalsaidzarina1@hotmail.com

Messenger: Zarina Jamalyar

Barnfamiljer protesterar mot utvisningar till Afghanistan

Den senaste veckan har barnfamiljer med utvisningsbeslut till Afghanistan samlats på Norra Bantorget i Stockholm för att demonstrera. I nuläget utvisas inte barnfamiljer med tvång till landet, men det är oklart hur det kommer att bli framöver.
– De kan lika gärna döda oss här i stället för att skicka oss dit, säger småbarnspappan Boto Hossaini.
Amanda Lindholm
Ett femtontal barnvagnar står uppradade längs kortsidan på Norra Bantorget. Barn i alla åldrar jagar efter varandra eller sitter på filtar med sina föräldrar.
12-årige Asif Hossaini klättrar på en stenstaty tillsammans med några andra barn i hans ålder. Han har åkt buss hit från Junsele utanför Sollefteå, tillsammans med sina föräldrar och två småsyskon. Sedan Asif Hossaini kom till Sverige från Iran som åttaåring har han bott på Migrationsverkets boende i Junsele och gått i skolan där. På fritiden spelar han fotboll i det lokala fotbollslaget.
Det finns inget i Asif Hossainis sätt att prata som skvallrar om att han delvis är uppvuxen i ett annat land. Själv säger han att han inte minns något annat än Sverige. Han känner till utvisningsbeslutet till Afghanistan och suckar lite när han får frågan om hur det skulle kännas att åka dit.
– Det känns tråkigt. Det är krig.
De protesterande barnfamiljerna i initiativet som kallas Liv utan gränser, kommer från olika delar av Sverige och har fått hjälp från organisationer som Refugees Welcome Stockholm, Ensamkommandes förbund och Ung i Sverige. Lokala föreningar bistår med lokaler för familjerna att sova i.
Asif Hossainis har tillsammans med sina föräldrar, Boto Hossaini och Ansare Tajgbol, samt de två yngre syskonen fått sitt ärende prövat hos både Migrationsverket och Migrationsdomstolen. De har fått nej. Migrationsverket anser att det föräldrarna berättat om hur de gift sig utan tillåtelse och riskerar att dödas av Ansare Tajgbols familj på grund av heder, inte är tillförlitligt och sammanhängande.
I Migrationsverkets beslut från 2017 som DN tagit del av, bedöms Asif Hossaini inte ha starkare anknytning till Sverige än till Afghanistan, som han enligt familjen lämnade när han var fyra år gammal.
– De kan lika gärna döda oss här i stället för att skicka oss dit. Vi vill inte att våra barn ska få samma liv som oss, säger Boto Hossaini.
Enligt honom har varken han eller Ansare Tajgbol fått gå i skolan i Afghanistan. Eftersom de var övertygade om att de skulle dödas i Afghanistan flydde de så småningom till Iran. Där levde de dock som papperslösa med väldigt begränsade rättigheter.
– Vi hade hoppats att våra barn skulle kunna få en trygg framtid här och inte hamna i helvetet som vi tvingades uppleva, säger Ansare Tajgbol.
Föräldrarna har valt att inte följa utvisningsbeslutet. Eftersom Afghanistan i dagsläget inte tar emot barnfamiljer som utvisas med tvång får familjen stanna på Migrationsverkets boende, men med sänkt dagersättning och indragen möjlighet för föräldrarna att arbeta.
Ansare Tajgbol har tillsammans med sin man valt att inte följa utvisningsbeslutet om att barnfamiljen ska återvända till Afghanistan. Foto: Lisa Mattisson
Vad tänker ni om att lagen säger att man måste lämna landet om man fått ett utvisningsbeslut?
– Det är orättvist. De har sagt att vi kan få pengar om vi åker tillbaka, men det är inte det det handlar om. Det handlar om liv eller död, säger Boto Hossaini.
I en färsk rapport från utrikesdepartementet framgår att Afghanistan är ett av världens farligaste länder. ”Kvinnor och barn är särskilt utsatta och har drabbats hårt av säkerhetsläget”. FN bedömer att förra året var ett av de dödligaste för civilbefolkningen sedan talibanregimens fall.
Enligt Migrationsverkets bedömning är dock situationen i Afghanistan inte så svår att alla afghanska medborgare automatiskt har rätt till skydd i Sverige. Alla ärenden prövas individuellt.
Enligt Kristina Rännar, processledare för återvändande på Migrationsverket, växer antalet barnfamiljer som varken får stanna i Sverige eller går med på att utvisas. Det handlar, enligt myndighetens statistik, om omkring 1000 individer varav färre än hälften är afghanska medborgare.
– Det är ett förhållandevis stort problem som ökar allt eftersom fler barnfamiljer får sina beslut.
Flera länder, bland andra Iran, Somalia och Irak, tar bara emot medborgare som återvänder frivilligt. Afghanistan tar emot vuxna som utvisas med tvång, men inte barnfamiljer. Dialog pågår dock mellan Sverige och Afghanistan kring saken, enligt gränspolisen.
En familj med utvisningsbeslut får i Sverige bo kvar i Migrationsverkets boende, men dagsersättningen från myndigheten sänks – från 61 till 42 kronor per person om man lever i par. Myndigheten håller också samtal för att motivera till återvändande.
Rännar berättar att som det ser ut i dag kan en familj stanna kvar i landet och på Migrationsverkets boende under de fyra år det tar för utvisningsbeslutet att sluta gälla. Men under den tiden har föräldrarna inte tillåtelse att arbeta.
– Det kan låta hårt, men vi måste vara tydliga med vad som gäller. Har man fått avslagsbeslut så ska man respektera beslutet och lämna landet, säger hon och fortsätter:
– Man får inte heller glömma att ett ganska stort antal barnfamiljer från de här länderna respekterar besluten och väljer att åka hem frivilligt.
Bredvid Asif Hossaini på Norra Bantorget står en annan kille i hans ålder i orange keps och flossar – dansande svänger armarna från sida till sida. Det är Asif Hossainis klasskamrat. Hans mamma säger att de har en svår hotbild mot sig och vill därför inte att familjen medverkar med namn och bild. Hon ser trött och sammanbiten ut.
– Det finns ingen här som skulle tagit med sina barn hit om vi inte hade behövt. I Sverige pratar de hela tiden om jämlikhet och barnens rättigheter. Ändå säger de inför mig och mitt yngsta barn att vi måste åka till Afghanistan, säger hon.
Protesterna vid Norra Bantorget planeras pågå till sista juli.
Läs mer: Barnen och pappan utvisas till Afghanistan – mamman kvar
Läs mer: Protester i Märsta mot utvisning till Kabul
Fakta. Så många barnfamiljer har utvisats till Afghanistan
Afghanistan tar i dagsläget inte emot barnfamiljer som utvisas med tvång. Såhär många hushåll har rest ut frivilligt:
2016: 238 barnfamiljer
2017: 24 barnfamiljer
2018: 13 barnfamiljer
2019: Färre än fem barnfamiljer

Sammanlagt finns omkring 1000 individer i barnfamiljer som vistas i Sverige som har utvisningsbeslut, men inte kan utvisas med tvång. Mindre än hälften är afghanska medborgare.
Källa: Migrationsverket.
https://www.dn.se/sthlm/barnfamiljer-protesterar-mot-utvisningar-till-afghanistan/?fbclid=IwAR0uDJWoHGYZ6gAoSH4ljFX5xdkLNmZdeO9Y-owuwSlx2bIEwpUCrbMjPII

تحصن خانواده های افغان در استاکهولم در اعتراض به تصامیم اداره مهاجرت

یکتعداد زیاد خانوده های افغان در اعتراض به تصامیم اداره مهاجرت سویدن از تاریخ نهم جولای بدینسو در شهر استاکهولم درمیدان به اسم ” نورا بانتوریت” Norra Bantorget تحصن مینمایند . انجمن افغانها در سویدن از تمام هموطنان عزیز تقاضا مینماید تا از این تحصن خانواده های افغان که در حالت بی سرنوشتی با شرایط دشوار زندگی مینمایند حمایت نمایند.

پناهجوی که پای خودش را در حملۀ تروریستی در استکهلم از دست داده است از سویدن اخراج میشود

خانم Iryna(ارینا) 39 ساله از کشور اوکرائین به تاریخ 7 اپریل سال 2017 در کنار فروشگاۀ Åhléns در شهر استکهلم قرار داشت که هدف حملۀ تروریستی قرار گرفت. این حمله توسط شخص به اسم رحمت عاقلوف با راندن یک موتر باربری بالای مردم که در Drottninggatan قرار داشتند صورت گرفت. در اثر این حمله خانم (ارینا) شدیداَ مجروح گردیده و پای راستش را از دست داد.

اکنون باید او همراه با دخترش که چهارده سال عمر دارد از سویدن اخراج شود زیرا ادارۀ امور مهاجرت اجازۀ نمیدهد تا قضیه او مورد بررسی مجدد قرار بگیرد.

خانم (ارینا) میگوید از صدمۀ روحی و اضظراب رنج میبرد و به داکتر، روانشناس و ادویه نیاز دارد. او میگوید شک دارد بتواند این خدمات را در کشورش بدست بیآورد.

نامبرده چندین بار تقاضای اجازه اقامت نموده و جواب منفی بدست آورده است . اما زمانی که محاکمۀ رحمت عاقلوف، شخصی که حملۀ تروریستی را اجرا نموده بود، جریان داشت خانم (ارینا) توانست اجازۀ موقت اقامت را بدست بیآورد تا بتواند در محاکمه حاضر شده و شهادت بدهد. اما زمانی که محاکمه به پایان رسید و عاقلوف محکوم گردید دیگر به (ارینا) اجازۀ اقامت داده نشد.

وکیل او Henrik Hoffman (هنریک هوفمن) ضمن آن که این تصمیم ادارۀ مهاجرت را ”خیلی تاسف بار” میخواند میگوید در گام نخست ادارۀ امور مهاجرت به او جواب رد داد، بعداَ محکمۀ امور مهاجرت درخواست او را رد نمود و اخیراَ هم محکمۀ عالی امور مهاجرت از بررسی مجدد تصامیم اتخاذ شدۀ قبلی ابا میورزد.

آقای (هنریک هوفمن) میگوید هر چند دولت نمی تواند به طور رسمی (در این مورد) مداخله کند ولی ممکن دولت بتواند در این قسمت کاری را انجام بدهد. سال گذشته زمانی که خانم (ارینا) در شفاخانه بستری بود آقایStefan Löfven (استیفن لوفین) صدر اعظم سویدن به عیادتش رفت. این امکان وجود دارد تا در این مورد بحث صورت بگیرد و در نتیجه محکمۀ تصمیم اش را مورد ارزیابی مجدد قرار بدهد.

خانم (ارینا) میگوید Stefan Löfven(استیفن لوفین) در شفاخانه نزدش آمده و برایش گفته بوده است که همه چیز درست خواهد شد.

اما اکنون Stefan Löfven (استیفن لوفین) نمیخواهد در این مورد اظهار نظر نماید. دفتر آقای (استیفن لوفین) این قضیه را به Morgan Johansson (مورگن یوهانسون) وزیر عدلیه و امور مهاجرت ارجاع نموده میگوید این یک قضیه خاص بوده و صدراعظم این امکان را ندارد در این مورد اظهار نظر کند زیرا چنین کاری به معنی دیکته نمودن به یک وزیر خواهد بود.

اما خانم Adriana Haxhimustafa(ادریانا اکسهی مصطفی) مسئول بخش مطبوعات در دفتر وزیر عدلیه و امور مهاجرت میگوید این ادارۀ امور مهاجرت است که در این مورد مسئولیت دارد.

اما به باور حقوقدانان ، در قانون اساسی سویدن مادۀ وجود دارد که برای دولت این امکان را میدهد که به دلیل ”عفو و بخشش” بتواند این تصمیم را تغییر بدهد و (ارینا) بتواند در سویدن باقی بماند. در این مورد که آیا دولت در نظر دارد چنین اقدامی را نماید، مسئول بخش مطبوعات در دفتر صدر اعظم موضوع را به وزیر عدلیه و امور مهاجرت محول میسازد و نامبرده نیز در این مورد اظهار نظر نکرده است.

تخلیص و ترجمه از احمد ضیا ء دانش

منبع خبر

https://www.expressen.se/nyheter/iryna-forlorade-benet-i-terroray/?fbclid=IwAR0tvmeVJ6lJqahdRrvtnr21CpaIw7HqVroWPMUG2R6dIsqEvJ1LXnE_PeU

”Adopterad” av svensk familj – får inte stanna

Flyktingen Fida Nazari, 19, har ”adopterats” av en svensk familj, som i två år bekostat hela hans försörjning.

Snart är han färdig verkstadsarbetare och en anställning på Preemraff väntar.

Ändå ska han snart utvisas till Afghanistan, trots att han aldrig har varit där.

I juni 2015 kom den då 15-årige Fida till Sverige från Pakistan. Han föddes i pakistanska Quetta av afghanska föräldrar och växte upp där som papperslös flykting.

En dag sköts två av Fidas vänner ihjäl på gatan av en milisgrupp. Bara för att de var hazarer, precis som Fida. Då sade hans mamma åt honom att fly till Europa. Via Österrike tog han sig till Sverige.

Först placerades han som minderårig på HVB-hemmet Fjällagården i Lysekil, där han blev bästa vän med en annan flykting, Ismat Sachi.

Men snart skrev Migrationsverket upp Fidas ålder till 18 år, avslog hans ansökan om flyktingstatus och placerade honom på ett asylboende för vuxna där han vantrivdes. Fidas situation uppmärksammades på Facebook, han fick kontakt med Siv i Lysekil och fick flytta hem till hennes familj.

Bäste vännen Ismat tog livet av sig

Ismat hade inte samma tur. Han nekades också asyl och fick sin ålder uppskriven. Då såg han ingen framtid i Sverige och tog livet av sig.

Aftonbladet träffade Fida hemma hos Siv i Lysekil våren 2017. Han sörjde Ismat, som han såg som sin bror:

– Halva mitt liv är borta. Jag sade till många människor att hjälpa mig, och jag fick hjälp. Om någon hade hjälpt Ismat kanske han inte hade begått självmord.

– Jag har aldrig varit i Afghanistan. Jag vet inte hur jag ska klara mig där, säger Fida Nazari, här med Elisabeth Jonsson i hemmet i Lysekil.

Åren gick och Fida blev allt mer integrerad. Familjen i Lysekil har hela tiden behandlat honom som en son och bror.

I dag pratar Fida svenska, gymnasieutbildar sig till verkstadsarbetare och tar studentexamen om ett år. Just nu praktiserar han på oljeraffinaderiet Preemraff, som i ett intyg skriver att han efter examen har ”stora chanser till en fast anställning”.

Samtidigt har asylprocessen fortsatt. Migrationsverket hävdar att Fida är afghansk medborgare. Efter tre avslag åkte Fida och familjen på Migrationsverkets uppmaning till afghanska ambassaden för att få ett reseintyg, så att han skulle släppas in i Afghanistan. Ambassadören vägrade, och skrev att Fida inte ”kunde bevisa sitt medborgarskap”.

Därmed hoppades familjen att Fida slutligen skulle få uppehållstillstånd, eftersom det fanns verkställighetshinder mot utvisningen. Men Migrationsverket ändrade sig inte.

Fida sökte själv upp gränspolisen

Därför valde Fida och familjen på uppmaning av en advokat att vända sig direkt till den svenska gränspolisen, för att en gång för alla klargöra Fidas status, så att han skulle slippa all stress och osäkerhet inför framtiden.

– När familjen kom till gränspolisen i Göteborg och träffade handläggarna blev de väldigt förvånade. Det var första gången en flykting själv hade kontaktat dem, berättar frilansjournalisten Golaleh Farhang-Azad som följt Fida i flera år.

Den 22 februari 2019 besökte Fida och några familjemedlemmar Afghanistans ambassad tillsammans med gränspolisen. Resultatet blev samma som vid första besöket:

”Ingen resehandling utfärdas vid intervjun eftersom medborgarskapet är oklart”, konstaterade polisen i en tjänsteanteckning.

Men fyra veckor senare fick Fida plötsligt en resehandling från ambassaden. Hans svenska familj är övertygad om att polisen hade pressat fram dokumentet.

– Vi har ett avtal med Afghanistan om flyktingmottagande, och landet får bidrag av oss. Det är en spekulation, men det handlar förmodligen om att polisen har utövat påtryckningar, säger Sivs dotter Elisabeth Jonsson, som ser sig som Fidas storasyster.

– Det känns som att man får en kniv i ryggen av myndigheterna. Det krossar vår familj.

Vädjar till riksdagen att Fida ska få stanna

Elisabeth konstaterar att resehandlingen bara ger Fida inträde i Afghanistan, den gäller inte som id-handling.

– Den kommer inte att göra honom till afghan.

Migrationsverket skrev upp Fidas ålder med två år, utan att en medicinsk undersökning gjordes. Efter det ordnade familjen utlåtanden både av en hudterapeut och en tandläkare, som visade att Fida var under 18 år.

– Men då svarade Migrationsverket att beslutet redan var taget, säger Elisabeth Jonsson.

Nu vädjar hon till Sveriges riksdag att Fida ska få stanna:

– Det talas mycket om misslyckad integration. Här har vi ett lyckat exempel.

Fida har fått en svensk familj, som han snart måste lämna:

– Jag har aldrig varit i Afghanistan. Jag vet inte hur jag ska klara mig där.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/4qW5KV/adopterad-av-svensk-familj–far-inte-stanna?fbclid=IwAR3TSTkYZYMcnkC5P9iRIFSFeFquz1jAfI6Dzwys57l1u6zWYYx2ObKd5Jc

Pojkarna utvisas utan sin mamma: ”Hemskt”

اداره مهاجرت برای جواهر رضایی 20 ساله که مادر دوطفل است ، اقامت موقت براساس قانون جمنازیوم اعطا کرده اما برای دوطفل خرد سال (علی 5 ساله و بینیامین 5 ماهه ) و شوهرش فیصله اخراجی صادر کرده است . قرار است دو طفل با پدر و بدون مادر به افغاستان دیپورت شوند.بیشتر در سایت روزنامه اکسپرسن بخوانید:

Bröderna Ali Asghar, 5 år, och Benjamin, 5 månader, utvisas till Afghanistan – med sin pappa men utan sin mamma.
– Jag trodde aldrig det här kunde hända, jag är väldigt ledsen och förvirrad, säger mamman Javaher Rezai, som har tillfälligt uppehållstillstånd genom gymnasielagen.
Migrationsverket menar att det inte finns något annat sätt att tolka den nya lagen.
20-åriga Javaher Rezai bor i Lessebo, sydöst om Växjö, tillsammans med sin man, 24-årige Mohammed och sina två barn, Ali Asghar, 5, och Benjamin, som precis blivit fem månader gammal.
Javeher föddes och bodde i Afghanistan, men flyttade från landet till Iran, eftersom Javahers familj ville gifta bort henne till en man familjen valt ut, enligt Javaher.
– Jag ville inte gifta mig med den man som min familj hade valt, säger Javaher och fortsätter.
– Så jag flydde.
Att stanna i Afghanistan, ett land där hederskulturen är djupt rotad och finns inom alla etniska grupper i landet, var inte ett alternativ för Javaher.

Hoppades hitta stabilitet i Sverige

Javaher bodde några år i Iran och där träffade hon Mohammed. 2014 föddes familjens första son, Ali Asghar. Men livet i Iran var svårt och den nyblivna familjen hade hört talas om Sverige, ett land där de hoppades kunna utbilda sig.
– Vi tänkte att Sverige skulle ge oss ro. Jag trodde att vi skulle få ett stabilare liv i Sverige, säger Javaher.
De kom till Sverige 2015 och ansökte om uppehållstillstånd. Till en början fick hela familjen avslag på sina ansökningar, men överklagade.
Men när gymnasielagen trädde i kraft, 1 juli 2018, kunde Javaher söka – och beviljas – uppehållstillstånd för att studera i 13 månader. Ett tillstånd som gäller fram till och med mitten av december i år.
Mohammed och sonen fick däremot avslag på sina överklaganden 2017 och har sedan dess ett utvisningsbeslut mot sig, men stannat i Sverige i hopp om en lösning.

GYMNASIELAGEN

Gymnaiselagen trädde i kraft 1 juli 2018. Fram till 30 september 2018 kunde vissa ungdomar som har fått eller annars skulle få ett beslut om utvisning ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiala studier.
Den som får uppehållstillstånd med nya gymnasielagen som grund kan ansöka om studiemedel.
Uppehållstillståndet genom gymnasielagen är tillfälligt.

Även 5-månadersbebisen utvisas

För fem månader sedan fick Javaher och Mohammed sitt andra barn, Benjamin.
De hoppades på att Benjamin skulle få uppehållstillstånd genom anknytning till Javaher. Men för bara en vecka sedan fick familjen beskedet från Migrationsverket: även Benjamin får avslag och ska utvisas. Enligt beslutet måste han lämna landet inom fyra veckor.
– Jag blev jätteledsen. Det var konstigt för mig, jag tänkte inte att de skulle utvisa mina barn medan jag studerar, säger Javaher.
Att själv återvända till Afghanistan skulle enligt Javaher själv vara förenat med livsfara för henne själv och familjen.

– Jag är hotad. Min familj i Afghanistan vet inte var jag är och jag är rädd för vad som skulle hända om jag kom tillbaka dit. Jag är rädd och vågar inte tillbaka, säger hon.

Migrationsverket: ”Aldrig hört talas om liknande fall”

Enligt Migrationsverkets bedömning av den tillfälliga lagen saknas grund för pojken att beviljas uppehållstillstånd för anknytning, vilket man motiverat som asylskäl i och med att Javaher har uppehållstillstånd.
– Vi förstår att familjen befinner sig i en mycket svår situation. Men som vi tolkar lagen så går det inte att ta ett annat beslut än det vi har kommit fram till, säger Hans Bouveng, enhetschef på Migrationsverket.
Migrationsverket har bedömt att ingen i familjen har behov av skyddsskäl gentemot sitt hemland Afghanistan.
– Hon har beviljats uppehållstillstånd på grund av gymnasielagen och vi bedömer att hon inte har behov av skydd gentemot sitt hemland, och det betyder att de andra i familjen inte kan vara anknytningspersoner och få uppehållstillstånd på det viset, säger Hans Bouveng.
Så även de som flytt för att inte bli bortgifta som barn saknar skyddsskäl?
– Ja, vi har gjort den bedömningen.
Att Javaher enligt Migrationsverket inte har skyddsskäl gör att man inte ser utvisningen av fem månader gamla Benjamin som problematisk gentemot barnkonventionen.
– Eftersom mamman inte har skyddsskäl finns möjlighet för henne att återvända till Afghanistan med barnet. Och eftersom den andra vårdnadstagaren saknar rätt att vistas i Sverige och att pojken utvisas tillsammans med pappan och den äldre brodern gör att vi inte anser att vi bryter mot några konventioner. Vissa upplever det som att vi splittrar en familj, men vi tolkar lagen och det här är vad den säger, säger Hans Bouveng.

Överklagar beslutet

Javaher har överklagat Migrationsverkets beslut och frågan kommer att tas upp av Migrationsdomstolen.
– Jag vet inte vad som ska hända men jag hoppas det fungerar att överklaga. Det här känns jättejobbigt, att min son ska försvinna från mig. Han är bara fem månader gammal, säger Javaher.
Att familjen har överklagat beslutet att utvisa Benjamin, vilket kommer att prövas i Migrationsdomstolen välkomnas av Hans Bouveng.
– Jag har aldrig hört talas om ett liknande fall. Man baserar beslutet utifrån gymnasielagen, som skapades väldigt fort och man kan ifrågasätta om man tagit i beaktning att situationer som dessa kan uppstå. Därför är det bra att det här prövas i domstol, säger han.

Uppdatering: I en tidigare version av texten stod det att Javaher och Mohammed flydde tillsammans från Afghanistan. Det korrekta är att de träffades i Iran och flydde därifrån tillsammans.
https://www.expressen.se/kvallsposten/pojkarna-utvisas-utan-sin-mamma-hemskt/?fbclid=IwAR3EUKdP7yCKLYJVfqJ3n3r2cMX-K2jc4SAjUCMT5nZkhofI0q7DJSp5rq

گزارش از اشتراک نماینده انجمن افغانها د رجلسات پیکوم در بروکسل

بتاریخ های 10 و11 ماه می 2019 انسامبله عمومی سازمان پیکوم(PICUM) در بروکسل تدویر یافت که از طرف انجمن افغانها جناب ویس عزت معاون انجمن افغانها در سویدن درآن اشتراک ورزیده بود.

نماینده انجمن افغانها در سویدن در مجمع همکاری بین المللی در مورد مهاجرین بی اسناد (غیر قانونی) صحبت نمود و مختصراپیرامون آن بدین شرح گزارش میدهد:

انجمن افغان ها برای پیدا کردن شبکه های بیشتر، ایجاد مشارکت و کسب اطلاعات در مورد وضعیت مهاجرین بدون اسناد (غیرقانونی)، در شهر بروکسل حضور پیدا کرد. انجمن افغان ها در این مجمع عمومی کشور های اروپا توانست صدای مهاجران بدون اسناد افغان را برساند. انجمن افغانها در مورد مراقبت های بهداشتی، حق مسکن، دفاع از حقوق و بسیاری از مسائل دیگر با سازمان های مختلف بحث کرده و به پیشرفت هایی دست یافت..

نماینده انجمن افغانها در ملاقات های جداگانه با چندین سازمان فعال سویدن نیز داشت، با انها توافق صورت گرفت که انجمن افغانها یک رابط خوب بین مهاجرین افغان و ایشان خواهد بود. لینک های صفحات این سازمان ها در متن انگلیسی درج گردیده است و شما میتوانید با ایشان در تماس شوید. بقیه معلومات را در گزارش ما که به زبان انگلیسی نوشته شده است بخوانید:

PICUM: Platform for international cooperation on undocumented migrants

Afghan Association in Sweden

10—11 May 2019 was the PICUM General Assembly in Brussels and Afghan association which is a member of this platform needed to attend in the meetings. The purpose of attendance was to come together to engage, strategize and mobilize to improve the situation of undocumented migrants across Europe and beyond.

The Afghan association was there to find more networks, build partnerships and gain vital insights on the situation facing undocumented migrants, while it also shared the problems that Afghan undocumented migrants are facing every day in Sweden. The following topics were discussed:

Access to healthcare
Access to Justice
Undocumented Children, Families and Youth
Communications
Right to shelter

The Afghan association has manifested that Migration Agency (MA) in Sweden takes a very long time to process the asylum cases. As soon as an asylum seeker receives its last information about deportation, MA takes their LMA card, cuts the monthly payments, the shelter and even health care rights. Regarding to the health care, since July 1, 2013, undocumented migrants has a subsidized right to health care, according to “Law (2013: 407)”. However, it is too slow and does not cover the ordinary sicknesses.

Afghan undocumented migrants are going through a high depression, several individuals have committed suicide and/or suicide attempts. While lack of shelter, healthcare and food have brought huge negative and destructive impacts on them. There are both individuals and families whom are afraid of contacting any kind of government authorities because they believe it would result to their deportation and thus they cannot go to schools, health clinics and so on.

In different meetings we talked about undocumented migrants’ severe necessities. We stressed that they are in need of psychosocial support, migration counseling, community information, contact with authorities, shelter, language teaching and financial support.

Afghan association had extra meetings with some active organizations in Sweden who were also present in PICUM. We made an agreement that we can guide the Afghans to contact them and together try to support those in need.

Hereby, under each headlines you can find a reference for your specific need. These organizations can even help with limited financial support and residents in emergency and exceptional cases.

Advocacy and shelter

In cases of advocacy and shelter please contact the following:

Ahmad Zaki Khalil: in charge for migration questions in the Afghan association:

http://azkonsultia.se

Caritas Organization gives psychosocial support, migration counseling, community information, support to contact with authorities, language teaching and a limited shelter and financial support.

https://www.caritas.se

Afghan association had a specific meeting with two organization from Nederland and Greece about the shelter for undocumented migrants. Some following meetings will take place soon in order to find a solution for the problem.

Health care

Red Cross and Rosengrenska Organizations gives health care supports.

http://www.rosengrenska.org/

https://www.redcross.se/kontakt/

In conclusion, the Afghan association attended the PICUM general assembly in order to bring the voice of Afghan undocumented migrants to an international platform. We discussed the health care, right to shelter, right to advocacy and many other issues with different organizations and came to some progress, which will be followed in the future.

Regards

Afghan Association

Vice chairman: Wais Ezat

دعوتنامه غرض اشتراک در یک گروپ رفرینس

دفترمشورتی برای پناهجویان و پناهندگان (دفتر مشورتی) یک مرکز حقوقی پناهندگی است که قانون و اجرای آن را مورد بررسی قرار می دهد. ما برای یک پروسه پناهندگی از لحاظ قانونی مصئون کار می کنیم و برای پناهجویان و نمایندگان آنها مشوره های حقوقی رایگان ارائه می دهیم.

ما برای پناهجویان کار می کنیم و ما می خواهیم که نفوذ مستقیم پناهجویان را نسبت به مواردی که ما با آنها کار می کنیم و تلاش هایمان را افزایش دهیم. بنابراین، ما افرادی را که در پروسه پناهندگی بوده اند دعوت می کنیم تا به یک جلسه گروپ ریفرنس (referensgrupp) دعوت شوند. ما می خواهیم که شما در مورد آنچه که در مورد پروسه پناهندگی تان یا پناهجویان به آن نیاز دارید یا موجود نبوده صحبت کنید و به چه نحو بهترین اطلاعات ارائه شود. شرکت کنندگان در این جلسه خود تصمیم میگیرند که کدام بخش هایی از روند پناهندگی که برایشان جالب است را مطرح کنند. یکی از موضوعاتی که ما در حال حاضربطور خاص به آن علاقه مند هستیم این است که اندیشه ها و نگرانی هایکه در ارتباط به کشورهای دیگراروپایی وجود دارد مطرح گردد، اما می تواند چیزهای دیگرنیز مطرح شود. هدف این است که به طور مشترک مسائل مربوط به قانون پناهندگی مهم را شناسایی کنیم.

قبل از جلسه هیچ پیش شرطی از نوع معلومات قبلی وجود ندارد، اما ما به تجربیات و بازاندیشی های شرکت کنندگان علاقه مند هستیم. مشاهدات مطرح شده در جلسه بی نام ونشان باقی میمانند ، یعنی آنها با هیچ یک از شخص ثالث مطرح نشده بلکه به مرجع قابل تائید مطمئن در میان گذاشته میشود. لطفا اگر میخواهید بیشتر بدانید، سوالات یا پیشنهادات خود را با ما در میان بگذارید، با ما تماس بگیرید.

ما در جلسه ، شرکت کنندگان را به صرف ساندویچ ، چای و قهوه چای دعوت میکنیم و این جلسه در سالون دفتر ما واقع ( Taptogatan 6) درروز پنجشنبه مورخ 19 فبروری از ساعت 17.00 الی 19.00 برگزار می شود. اگرفرصت برای اشتراک داشته باشید بعنوان آخرین مهلت الی 15 فبروری با ما در تماس شوید.

شما را صمیمانه خوش آمدید میگوییم !

Erica Molin

info@sweref.org

Inbjudan till referensgrupp februari 2019

ترجمه از ن .س

Kontakt

Sverige måste prioritera kvinnorna i asylpolitiken

Talibanerna har förlorat regeringsmakten – men kriget mot kvinnorna fortsätter i Afghanistan.
I tre månader har Expressens Magda Gad och Niclas Hammarström följt kvinnor i Afghanistan. Reportageserien ”Under burkan” gör ont: En 60-årig man med vitt skägg sitter på en vackert mönstrad matta bredvid sin fru. Hon kunde ha varit hans barnbarn.

Hennes namn är Sohaila och hon är tolv år, men har redan varit i gift i två. Hon är ofattbart modig när hon berättar: ”Jag vill inte ha barn och jag vill inte leva med honom. Jag hatar att vara gift, jag vill gå i skolan och välja själv vem jag ska gifta mig med, men mina föräldrar sa att jag måste.”
Det gör hennes man upprörd. Inför Expressens team tar han ett fast tag om hennes späda nacke och illustrerar hur han brukar slå henne med knytnävarna när hon inte vill ha sex med honom. ”Jag blir arg och vill slå henne för att hon inte accepterar sitt liv.”

En dotter är en börda i Afghanistan

Sohaila är långt ifrån ensam. Tvångsgifte och barnäktenskap är utbrett, minst var tredje flicka i Afghanistan är gift när hon fyller arton, enligt Unicef. Få känner till att lagen förbjuder flickor att gifta sig innan de är 16 år, på vissa håll i landet är traditionen att flickor ska giftas bort i tioårsåldern.
En flicka som genomgått puberteten, men ännu inte är gift, riskerar släktens heder. Tänk om hon skulle inleda en relation? Skam!
För fattiga familjer som Soheilas är det en fråga om ekonomi. Traditionen med hemgift leder till att man gifter bort döttrarna för att försörja andra syskon.
I Afghanistan firar man inte när en dotter föds. Hela sitt liv kommer hon att behandlas som en ägodel snarare än en person. Hon äter sist, då männen är mätta. Hon får inte lämna hemmet utan en manlig släktings sällskap. Hon får inte arbeta och bidra till försörjningen. En flicka är bara en börda.
En FN-undersökning visar att närmare 90 procent av de afghanska kvinnorna har blivit utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Det är inte förvånande i ett samhälle där kvinnor är helt rättslösa.
I reportaget konstaterar Sohailas mamma: ”Jag har blivit slagen ännu mer än min dotter. Afghanska män gör så här.”
Officiellt har Afghanistan både förbjudit barnäktenskap och våld mot kvinnor. Men det är på papperet. Talande nog finns flera av de policydokument om kvinnors rättigheter som har tagits fram bara på engelska, ser jag i Afghanistanutredningen från 2017.

Kvinnojourer attackeras

Afghanistan är den största mottagaren av svenskt bistånd: En miljard kronor under 2017. Men trots att biståndet i nästan 20 års tid haft fokus på jämställdhet är resultaten små. Det går inte att förändra ett patriarkalt klansamhälle utifrån. Ändå är det rätt att försöka.
De afghanska kvinnor som lyckas fly från sina våldsamma män har få att vända sig till. Kvinnojourerna måste kämpa för att få finansiering och är dessutom måltavlor för talibanernas attacker. För dem är stödet avgörande.
Sverige, som bedriver feministisk utrikespolitik, måste prioritera kvinnor – både med biståndsmedel och genom asylpolitiken.
Det är mestadels ensamma män som tar sig till Europa – men det är ensamma kvinnor som är mest utsatta. När Sverige väljer ut de 5 000 kvotflyktingarna om året i FN-läger bör ensamstående kvinnor prioriteras.
Det lågintensiva kriget mot kvinnorna måste få ett slut.

Läs också: Kvotera inte Nobelpriset – för kvinnornas skull
Fotnot: I tv-spelaren ovan visas senaste avsnittet av Ledarsnack. Denna gång om dödsskjutningarna med Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet.

Linda Nordlundlinda.nordlund@expressen.se

https://www.expressen.se/ledare/linda-nordlund/sverige-maste-prioritera-kvinnorna-i-asylpolitiken/

###

12 år och gift med en 60-åring

Det ger glädje till män när flickorna är väldigt små. När afghanska män betalar för att gifta sig så väljer de unga flickor, det är normalt i hela Afghanistan.
Det säger 60-åriga Ahmad som är gift med tolvåriga Sohaila.
Han förklarar att han slår henne för att hon inte älskar honom och för att hon vill gå i skolan, vilket är en skam för honom.
För Sohaila var valet att gifta sig – eller dödas.
https://www.expressen.se/premium/nyheter/12-ar-och-gift-med-en-60-aring/

اداره مهاجرت برنده می شود – به افرادیکه برطبق قانون جمنازیوم درسویدن اقامت گرفتند، کمک مالی نپردازد

منبع : نشریه ”حقوق روز”

درخواست پناهندگی یک مرد بیست ساله از طرف اداره مهاجرت رد شد ولی براساس قانون جمنازیوم اقامت دریافت نمود. اداره مهاجرت به تقاضای دریافت کمک مالی ( bidrag) او بعنوان پناهجوپاسخ منفی داد. این مرد به این باور شد که این یک فیصله ”غیرقانونی” است وبه محکمه اداری (förvaltningsrätten) شکایت کرد و اما محکمه استیناف (Kammarrätten) فیصله اداره مهاجرت را مورد تائید قرارداد.

این مرد 20 ساله از اداره مهاجرت درخواست کمک مالی ( bidrag) برطبق قانون پذیرش پناهجویان (LMA) نمود.

اداره مهاجرت با توجه به اینکه تقاضای پناهندگی او رد شده و به این اساس به درخواست کمک مالی او پاسخ منفی داد و علاوه نمود که او صرف حق اجازه اقامت در سویدن را برطبق قانون به اصطلاح جمنازیوم دریافت کرده است .

”نگهداشتن( قید کردن) غیرقانونی خرچ روزانه ”

این مرد از فیصله اداره مهاجرت به محکمه اداری (förvaltningsrätten) در شهر لینشوپنگ (Linköping) شکایت نمود . دیدگاه او در محکمه اداری چنین بیان شد :

”او(مرد 20 ساله) از جمله ادعا مینماید که نگهداری ( قید کردن ) خرچ روزمره اش غیرقانونی است زیرا او درخواست اقامت براساس تحصیل درجمنازیوم نموده است ”.

غیرمنصفانه صریح

محکمه اداری اظهار داشت که این مرد به دلیل اینکه او درخواست اقامت براساس تحصیلات در جمنازیوم نموده و امکان آنرا یافت که در سویدن بماند و دیپورتی او اجرا نگردد. محکمه اداری چنین نوشت :

” با توجه به پیشینه قضیه محکمه اداری تصور میکند که این غیرمنصفانه صریح خواهد بود که حق داشتن کمک مالی برای (x ) برطبق ( LMA) فسخ گردد… مطابق نظر محکمه اداری ، اداره مهاجرت دلیلی برای چنین فیصله ندارد”.

ازینرو محکمه اداری (förvaltningsrätten) به تقاضای مرد پاسخ مثبت داد و برای او کمک مالی را منظور نمود.

از کمون میتوان تقاضای کمک مالی نمود

اداره مهاجرت از فیصله محکمه اداری به محکمه استیناف ویا تجدید نظر (Kammarrätten) شهر یونشوپنگ (Jönköping) شکایت کرد که اکنون آن محکمه فیصله اداره مهاجرت را تائید نمود. براساس فیصله محکمه استیناف این مرد ( 20 ساله ) بمثابه پناهجو حق دریافت کمک اقتصادی (ekonomiskt bistånd) از اداره مهاجرت را ندارد .

محکمه استیناف ویا تجدید نظر (Kammarrätten)همزمان اظهار میدارد که او ( مرد 20 ساله ) میتواند برای کمک مالی ( bidrag)به دفتر سوسیال (socialnämnden) همان کمون که در آن سکونت دارد، درخواست بدهد.

محکمه استیناف ( تجدید نظر) در همان روز سه قضیه مشابه را با همان نتیجه فیصله نمود.

ترجمه از نسیم سحر

اول دسمبر 2018

منبع

http://www.dagensjuridik.se/2018/11/migrationsverket-vinner-ska-inte-betala-bidrag-till-personer-som-ar-i-sverige-enligt-gymnasi