Asylsökande

7 dagar av diskussioner, workshops och direkt aktion mot gräns- och säkerhetspolitik
Vid gränsen mellan Turkiet och Bulgarien delar European Return Fund ut en broschyr i färgtryck. Den förklarar vad som händer vid gränsen, vad som händer med den som passerar. Europa förklarar sin syn på papper, på pengar, på livet:
”I sitt hemland är alla någon. Vad kan du förlita dig på här? Vem är du och vad flyr du ifrån? Du tror antagligen att ditt hemland hatar dig. Men hur kan vi hjälpa dig om du bara är en skugga? Och vi kan inte nå varandra. Du har inga dokument. Inga pengar.”

Som att säga att den som inte har några papper, inte har några pengar, redan slutat existera. Livet redan borträknat.

Var tredje vecka lyfter planen. Alla specialchartrade med slutdestination bagdad. Med på den senaste resan: 60 personer från olika förvar i sverige. Förvarade först för att inte kunna smita undan, i väntan på den slutgiltiga utdrivningen. Hur hamnade de där, på förvaren, hur blev de urskiljda ur en massa av text, som felskrivningar? Genom räder, genom passkontroller, i tunnelbanan, på gatan, på torget, genom att det inte fanns någon annanstans att ta vägen? En berättar hur den tror att den och alla andra som befann sig på planet blivit neddrogade. Efter maten så blev det tyst. Först ångestskriken och sedan tystnaden.

En person som jobbar på häktet berättar att de som ska utvisas och hamnar där innan verkställandet förs därifrån med handklovar och i blöja.

Rasismen sprider sig som en gas över europa. Allt är möjligt att göra mot den som redan inte räknas. Våren 2011 upptäcktes en massgrav vid floden Evros vid Greklands östra kust. Här har de som inte lyckats ta sig förbi gränskontrollen begravts. Övervakningskamerorna mellan Mexikos och USA:s gräns går att följa i realtid på internet; alla kan bli sin egen gränspolis. Australien lägger ut youtube-filmer på personer som deporteras för att avskräcka människor att åka dit. Kriget pågår överallt: gör varje plats, varje dag, till en krigszon för den som inte anses höra till. Europa kallar kriget för kontroll, kontrollen för säkerhet, säkerheten för trygghet.

Gränsen är överallt. Inga papper, inga gränser, ingen kontroll.

www.noborderstockholm.org

Afghanistan

Afghanska pass som är utfärdade efter april 1992 uppfyller inte säkerhetskraven för att det inte görs en tillräckligt bra identitetskontroll när passen utfärdas. Detta gäller även afghanska identitetsböcker (tazkira), vilka dessutom är mycket enkelt utformade och saknar säkerhetsdetaljer som kan kontrolleras.

Afghanistans ambassad i Oslo har i mars 2006 lämnat en redogörelse för tillvägagångssättet när pass utfärdas. Av denna framgår bland annat att en passökande som saknar handlingar, kan inställa sig tillsammans med två vittnen som har afghanskt medborgarskap och få ett pass utfärdat på grundval av deras vittnesmål. Enligt uppgifter från  afghanska myndigheter i Afghanistan utfärdas pass även efter att en afghansk identitetsbok har visats upp. Detta medför att tillförlitligheten till dessa pass är låg.

http://www.migrationsverket.se/info/291.html#Afghanistan

Kära Nasim Sahar,

Tyvärr måste jag meddela er att igår 9 februari, 2012 ett av våra afghanska asylsökande Mr Sohrab Zafari greps av polis från sitt hem i Vingåker, Sodermland län. Enligt honom och hans kompisar hus huset sökte av två poliser män med ingen officiell enhetlig, och han fördes direkt till Flen häktet utan att låta honom ens tvätta ansiktet eller bära en lämplig kläder, dessutom idag 10 februari 2012 att han flyttades till Märsta häktet där han hotas att utvisas kraftfullt tillbaka till Afghanistan.

Mr Sohrab Zafari kom till Sverige i februari 2011 och för några veckor sedan fick sitt tredje negativa beslut vad gäller upptagningen av hans fall.

Mr Sohrab Zafari är 27 år gammal, är gift och far till en sex år gammal pojke, hans fru lever under svåra omständigheter tillsammans med sin son i Iran.

Mr Sohrab Zafari är från Qarabagh-distriktet i Ghazni-provinsen Afghanistan, och enligt hans berättelse har han inför allvarliga hot, förlorade sina föräldrar och bror och skadade innan hi undgår landet.

Mr Sohrab Zafari nu fruktar tvångsförflyttning och är under en svår mentala tillstånd.

Därför vill jag be för er hjälp att föra frågan till uppmärksamma alla humanitära organisationer och organ som är inblandade för att säkra grundläggande mänskliga rättigheter för individer och hjälpa den här individen i denna kritiska fas av sitt liv.

Härmed bifogas en bild för Mr Sohrab Zafari.

Mr Sohrab Zafari kan kontaktas på sin mobiltelefon nummer: 0764 444 355

Tack och bästa hälsningar,

Waheed (för Sohrab Zafari)

Strax före klockan fyra i natt larmades räddningstjänsten om en brand i Migrationsverkets lokaler i Arboga, i byggnaden som tidigare var Nalles motell. Tre personer har förts till sjukhus. Nu står över 80 personer utan boende.

Det är restaurangdelen i byggnaden som har brunnit. De personer som bor i Migrationsverkets lokaler finns i en annan del av byggnaden, men de har evakuerats.

Ett 80-tal personer samlades på uppsamlingsplatsen. Tre personer är förda till sjukhus med ambulans, med rökskador. Kommunens krisgrupp (Posomgrupp) är involverad och bussar har kört de boende till Trefaldighetsgården i Arboga där de blir omhändertagna.

Styrkeledare Peter Eriksson från räddningstjänsten i Arboga var först på plats och han såg att det då brann för fullt på baksidan av restaurangdelen som nu är helt förstörd.

– Det var helt rökfyllt och folk var då på väg ut ur lokalerna, säger han.

Hur har släckningsarbetet gått?

– Det fungerar bra, vi har koncentrerat oss på att försöka rädda den här boendedelen.

De evakuerade har förts till Trefaldighetsgården i Arboga där de blir omhändertagna av kommunens krisgrupp.

– De mår efter omständigheterna ganska bra, de var väldigt frusna när de kom hit men de har fått mat och dryck, säger Anders Svensson som är sammankallande i Arbogas krisgrupp.

Migrationsverket har folk på plats som ska ordna med var de evakuerade personerna ska ta vägen nu

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=4938339

De tolkar som används av Migrationsverket håller inte måttet. Det säger både asylsökande och Migrationsverket själva. Allt fler klagomål på tolkar lämnas in.

NEW YORK

Alla älskar en afghan som talar engelska. Helst någon som är hyfsat liberal, högutbildad, kommer i tid och vill arbeta hårt. De är favoriter hos utländska diplomater, militärer, konsulter och journalister, som betalar dem tusentals dollar för att vara länken till ett svårbegripligt samhälle. Kontant. Problemet är bara att behålla dem i Afghanistan.

För plötsligt vill de därifrån. Utlänningarna är på väg bort, och många afghaner förutspår inbördeskrig. Redan under förra året visade talibaner och deras pakistanska vapendragare hur lätt de kunde spränga sig i luften mitt inne i ett hårdbevakat Kabul. De lyckades till och med skjuta missiler mot den amerikanska ambassaden. Utlänningar är mål nummer ett. Sen kommer varje afghan som har varit i närheten av dem. Det är uttalad taliban-policy.

Priset för lite sparpengar och några foton tillsammans med utlänningar i solglasögon och khakibyxor har blivit en dödsdom för många i Afghanistans pyttelilla medelklass. De som kämpade för ett nytt Afghanistan; de som skulle bygga upp landet igen. De som ofta fanns bland de nästan sex miljoner afghaner som återvände 2002 efter att ha levt i landsflykt. Nu är det snart dags att fly igen.

Så vilket ansvar har ett krigförande land för sina kollaboratörer? För många av de irakiska USA-vännerna gick det inte så bra. En hel del hamnade i Sverige. Nu tornar ett nytt helvetesproblem upp sig med afghanerna. USA har sedan några år ett särskilt visumprogram för ”Afghan Allies”. Nästan 3000 har sökt, på amerikanska ambassaden i Kabul. Noll visum har utfärdats hittills.

De som har jobbat för Sverige då? Afghanistan är vårt krig också. Ah, så delikat. Vi som gillar att tala om arvet efter Wallenberg. Den svenska ambassaden i Kabul tar inte emot asylansökningar. Nädu, för asyl i Sverige går bara att söka – i Sverige. Såna är reglerna. Ett klent besked för den som hotas till livet i ett iskallt Kabul just nu.

Återstår att anlita en flyktingsmugglare. För 3000 dollar kan man få en riskfylld resa från Iran till Turkiet och sen bil genom Europa. För det tiodubbla går det att få en biljett direkt till Arlanda. Den som inte kan skaffa pengar kan få tillfällig kredit, i hopp om ett framtida städjobb. Betalas inte skulden våldtas ett barn som lämnats kvar i Afghanistan. Eller så försvinner en släkting. Det behöver knappt ens uttalas.

Och det blir inte bättre i Afghanistan. Det blir sämre. Förra året sökte drygt 4000 afghaner asyl i Sverige, vilket nästan är en fördubbling mot året dessförinnan. Nästan tre av fyra får stanna, enligt Migrationsverket. Det här är bara början. Men just nu är det flyktingsmugglarna som bestämmer asylmöjligheten till Europa, och till Sverige. För alla.

Först skulle vi ”utrota terrorismen” i Afghanistan. Sedan skulle vi ”bevara freden”. Ingendera har gått något vidare. Så hur engagerade är vi nu i afghaner – i de som hjälpt oss och de som hotas till livet av andra orsaker – bortom 2014? Får de komma och bo i din stadsdel?

Jenny Nordberg

JENNY NORDBERG Journalist i New York.

jenny.nordberg@svd.se

Fler artiklar av skribenten

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vart-afghanska-krig-vara-flyktingar_6788757.svd

jag söker någon som bor eller befinner sig i Kabul, Afghanistan, kommande vecka.

Detta för att en 18 år gammal pojke utvisas dit nästa vecka. Han känner ingen, har ingenstans att ta vägen eller sova.

Därför söker jag på hans egen förfrågan någon som kan möta honom på flygplatsen. Han frågar efter någonstans att få stanna de första två, tre veckorna men allt är av intresse.

Hör av dig till mig om du har någon idé, tips eller ledtråd till någon i Kabul, organisation, person eller annat, som kan hjälpa.

Mitt telefonnummer är …. du kan ringa eller sms:a i andra hand kan du skriva till den här mejladressen.

Jag pratar svenska och engelska, pojken pratar dari, svenska och lite engelska. (Jag har hans mobilnummer, för direkt kontakt.)

Tack på förhand!

Miriam Löwenstein
www.lowenstein.n.nu

För ett par veckor sedan utvisades en cancersjuk man från Karlskoga till Kabul i Afghanistan. I och med det så splittras familjen, eftersom de fyra barnen och mamman är kvar i Sverige. Mannens advokat tycker att Migrationsverkets beslut strider mot gällande lagar, när det gäller att familjemedlemmar inte ska skiljas från varandra.

اداره مهاجرت خانواده ها را از هم جدا می کند

– Naturligtvis tycker jag att det är beklagligt. Men framför allt så tycker jag inte att det sätt som man har hanterat det här beslutet på har varit förenligt med gällande lag. Att man splittrat familjen och framför allt att det var onödigt och, anser jag, inte lagenligt att utvisa pappan innan man fått klart för sig om det går att utvisa övriga familjen till Ryssland, där mamman kommer ifrån. Sen är ju pappan sjuk också. Och om han blir värre så kan det visa sig att man har brutit mot lagen ännu mer, säger advokaten Tabo Moso.

Mamman i familjen har ryskt medborgarskap, två av barnen är gemensamma, medan två av barnen har en annan biologisk mamma, som är avliden. Trots att alla i familjen alltså inte är från Afghanistan, och trots att pappan är svårt sjuk, blev han utvisad. Advokaten Tabo Moso menar att om det visar sig att de övriga familjemedlemmarna inte går att utvisa till Ryssland så skulle det kunna innebära att hela familjen kan få uppehållstillstånd i Sverige.

– Det hade varit viktigt att få klarhet i detta från början. Sverige kan låta dem stanna här ifall Ryssland inte tar emot dem.

För SVT:s Värmlandsnytt berättar den 17-årige sonen i familjen att de inte har någon släkt eller bekanta i Afghanistan, och att pappan är den enda som kan språket i landet. Många i familjens hemkommun Karlskoga har reagerat starkt på utvisningsbeslutet. Det har bildats en protestgrupp på Facebook,  det har hållits en manifestation och när Kheirollah till slut blev utvisad fanns det demonstranter på plats på flygplatsen.

2010  trädde en lagändring i kraft som möjliggör för fler personer att beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning utan att behöva resa från Sverige. Lagändringen syftade till att  föräldrar och barn inte ska skiljas åt i onödan.

Migrationsverkets biträdande rättschef Fredrik Beijer kan inte uttala sig specifikt om fallet med afghanske Kheirollah, men säger att huvudregeln är att man ska hålla ihop en familj.

– Huvudregeln är att vi alltid håller i hop familjerna. Men om man kommer från olika länder och har träffats i Sverige, och inte någon av familjemedlemmarna har uppehållstillstånd här, så är huvudregeln att man ska återförenas i något av de respektive hemländerna. Och det är inte förrän man kan visa att det är omöjligt, att det inte går att bo i något av länderna, som man kan få ett uppehållstillstånd i Sverige, säger Fredrik Beijer.

Advokaten Tabo Moso tycker inte att det var lagligt att separera familjen i det här fallet, men säger att det är svårt att pröva i domstol.

– Men saken är den att man ska inte separera en familj om det går att undvika, så därför anser jag inte att det  här är lagenligt.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=4893697

Vad innebär förändringarna i Nordafrika för EU:s framtida migrationspolitik? Medverkade: EU-kommissionär Cecilia Malmströms kanslichef Mia Åsenius och Georg Joseph, flyktingansvarig på Caritas. Moderator: Martina Anlér

Titta på programmetغرض مشاهده  برنامه به همينجا کليک کنيد

EU:s migrationspolitik har under lång tid handlat om att försvåra möjligheten för flyktingar och migranter att ta sig till Europa. Libyen och andra nordafrikanska länder har i praktiken fungerat som EU:s gränspolis. Hur kan man istället skapa en konsekvent och rättighetsbaserad migrationspolitik? Kan de förändringar som ägde rum i Nordafrika 2011 innebära någon skillnad? Medverkade: EU-kommissionär Cecilia Malmströms kanslichef Mia Åsenius och Georg Joseph, flyktingansvarig på Caritas. Moderator: Martina Anlér. Inspelat i Kulturhuset i Stockholm den 14 nov 2011. Arrangör: Ordfront.

Tre och ett halvt år efter att regeringen lovade att se över reglerna för vården för de papperslösa så ligger frågan olöst på regeringens bord. Nu börjar tålamodet tryta bland de organisationer som driver ett upprop, och kräver bättre vård för människor som befinner sig utan tillstånd i landet.

– Frågan är viktig för många människor, den kan i vissa fall vara helt livsavgörande. Jag tycker att det är en skandal, säger Thomas Flodin som jobbar på Sveriges Läkarförbund.

Efter en flera år lång dragkamp mellan allianspartierna, tillsatte regeringen förra året en utredning om vården för de papperslösa.

Men när utredningen kom i våras, och föreslog att de papperslösa bör få subventionerad sjukvård som alla andra i samhället, då underkändes de ekonomiska beräkningarna av moderata migrationsministern Tobias Billström. Sedan dess har ingenting hänt i frågan och utredningen har ännu inte skickats ut på remiss.

Enligt socialminister Göran Hägglund är det Moderaterna som bromsar.

– Ja, det gör de ju, det är det ju ingen tvekan om. De har en annan uppfattning i ett par delar här, och det här bör vi lösa ut oss emellan. Men det är klart, hade Moderaterna sagt ja så hade det här förslaget varit ute på remiss, det är inget konstigt med det.

Du säger att den här frågan måste lösas ut på ett eller annat sätt, vad betyder det rent konkret?

– Det betyder att alla fyra partier måste komma överens om remitteringen, och där är vi ännu inte.

Men Tobias Billström bollar tillbaka frågan om de papperslösa till Göran Hägglund och socialdepartementet.

– Det är ingen som hindrar någon i dagsläget, utan det är så enkelt att när socialdepartementet är färdigt med sitt arbete så kommer den här produkten förhoppningsvis att gå ut på remiss.

Och varken Billströms eller Hägglunds departement kan ge besked om någon har arbetat med nya ekonomiska beräkningar.

Sedan i november pågår ett upprop som omkring 50 organisationer och fackförbund står bakom. Thomas Flodin från Sveriges Läkarförbund som själv var expert i regeringens utredning, är förvånad hur det hela har skötts från ministrarna.

– Jag är mycket förvånad, jag hade faktiskt ett större förtroende för regeringen att hantera den här frågan.

Socialministern och kristdemokraten Göran Hägglund kan i dag inte ge besked om när utredningen kommer att skickas ut på remiss.

– Det vågar jag i dag inte ha någon uppfattning om.

Tror du att det är det här året?

– Det vågar jag i dag inte ha någon uppfattning om.

###

10 000 till 30 000 
papperslösa i Sverige

I Sverige finns mellan 10 000 och 30 000 personer som brukar benämnas som papperslösa. Det kan vara någon som fått avslag på asylsansökan eller en person som aldrig sökt tillstånd i landet.

De som är över 18 år i den här gruppen har bara rätt till det som ungefär motsvarar akutvård.

Landstingen har också rätt att debitera patienten vad vården kostar. Ett besök på vårdcentralen kan kosta patienten mellan 1 000 och 20 000 kronor, en förlossning cirka 30 000 kronor.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4876365