I Afghanistan fortsätter eftergifterna till fundamentalisterna och det är kvinnorna som blir särskilt lidande. För åtta år sedan föll talibanregimen och med den en rad tyranniska påbud, såsom utegångsförbud för kvinnor som inte var iklädda det heltäckande plagget burka. Flickor tilläts inte gå i skolan och kvinnor förbjöds att yrkesarbeta. Hemmen förvandlades till fängelser för miljoner
Men talibanernas terror är på väg att återvända. Hundratals flickskolor har förstörts och lärare mördats. Unga flickor har attackerats med syra på väg till skolan. Trots internationella protester dryftas nu den nya lag som slår fast att Afghanistans shiitiska kvinnor, som utgör omkring 15 procent av landets befolkning, skall ha samlag med sin make när han önskar. Lagstadgade inomäktenskapliga våldtäkter var knappast den utveckling som omvärlden hoppades på 2001.
Den amerikanske vicepresidenten Joe Biden påpekar att USA:s närvaro i Afghanistan inte handlar om att upprätthålla de mänskliga rättigheterna, utan om att besegra talibanerna och terrornätverket al-Qaida. Självklart är det förkastligt att regeringen överväger lagen, sade Biden i veckan, men menade att USA upprörs lika mycket över förtryck i till exempel Kina.
Biden har rätt i att förändringen bör komma inifrån, men missar att kvinnornas öde är direkt kopplat till Afghanistans öde. Därför är det viktigt att hjälporganisationer med kvinnofokus verkligen får del av pengarna och att de inte bara går till militära operationer.
USA:s särskilda sändebud Richard Holbrooke säger sig vara ”djupt missnöjd” med USA:s och dess allierades bristfälliga kunskaper om talibanerna, som hamnat i skymundan när underrättelseinsatserna fokuserats på Irak. 90 procent av den kunskap som USA faktiskt besitter om Afghanistan kommer enligt Holbrooke från hjälporganisationer i landet. Genom ökat stöd till dessa slår västvärlden två flugor i en smäll: kampen för bestående förändring på jämställdhetsområdet intensifieras, och information om vad som sker i landet kan fortsätta att strömma ut bortom Afghanistans gränser. Det främjar både den civila och den militära kampen mot fundamentalism.
Ett drygt hundratal aktivister samlades under lördagen på Möllevångstorget i Malmö. Samtidigt samlades människor i Stockholm och i Norrköping för att protestera mot regeringens utvisningspolitik. 
Aktion mot deportation i Stockholm. Foto: José Figueroa
INRIKES 31 mars 2009
Vid foten av Axel Ebbes välkända skulptur Arbetets ära fästes en banderoll med texten Stäng förvaret – öppna gränserna, släpp solidariteten fri. De församlade kallade sig Aktion mot deportation. Initiativet till aktionsdagen togs i januari, som en reaktion mot att regeringen deklarerat att året ska bli ett ”återtagande år.”
Aktivisterna befarar att det kommer att innebära en betydande upptrappning av antalet tvångsdeportationer och massavvisningar med specialchartrade flygplan. Det verkade som om de redan blivit sannspådda då ett specialchartrat flygplan lyfte från Göteborg den 12 februari i år med 30 flyktingar ombord direkt till Bagdad.
Bakom aktion mot deportation finns bland annat Asylgruppen Malmö, Asylgruppen Lund, Rättvisepartiet Socialisterna, Iranska Flyktingrådet och Afghanska asylsökandes förening i Malmö.
Vid sidan av initierade tal av bland annat Rättvisepartiet socialisternas Sara Magnusson och Internationella solidaritetsrörelsens, ISM, Muhammed Josef på Möllevångstorget och vid pausen på Gustav Adolfs torg av Muhammed Gulshin från Afghanistan, åskådliggjordes de fruktansvärda omständigheterna kring avvisningarna med gatuteater. Teatern följde med demonstrationståget och under tågets pauser på väg till Stortorget, som var demonstrationens slutdestination, spelade gatuteatern upp olika scener/tablåer. Pjäsen handlade om någon som skulle sändas till det krigshärjade Afghanistan och den uppmanade alla – från politiker till flygvärdinnor att ta sitt ansvar för att förhindra avvisningarna. Även i Stockholm arrangerades gatuteater.
Under helgens Aktion mot deportation, som samtidigt anordnades i Stockholm och Norrköping ställdes frågan ”vart ska flyktingarna skickas tillbaka?” och det var den första i en rad på sammanlagt fyra aktionstillfällen som planerats på olika platser i landet. Aida Ghardagian från aktionsgruppen berättar att nästa aktion kommer att äga rum den 14 juni och ställa frågan ”vems är ansvaret”. Därefter följer aktionen som ställer frågan ”varför förvar” den 17 oktober och sist den 15 januari nästa år frågar sig aktionen vilka alternativen är?
– Vi känner att regeringen visat bristande gehör för allt det opinionsarbete vi lagt ned för att påverka den. Nu måste vi kompletta det genom de här aktionerna. Vi går till aktion mot den extrema repression som flyktingar och migranter utsätts för. Jag hoppas att alltfler kommer att följa vårt exempel. Aktioner behövs, och de behövs nu, säger Aida Ghardagian från aktionsgruppen.
Fakta / Svar på massdeportation
Aktion mot deportation har tidigare organiserat aktioner mot massdeportationen i Göteborg, den 12 februari då 30 flyktingar avvisades, de deltog i rikstäckande demonstrationer mot deportationerna den 26 februari.
Aktion mot deportation är ett initiativ runt parollerna ”Ett omedelbart stopp på våldet och avhumaniseringen av flyktingar och migranter” och ”Stopp på alla deportationer och frigivning av alla människor som sitter inlåsta i förvar”.
Joacim Blomqvist
inrikes@arbetaren.se
Växjö 2009-04-08 | Uppdaterad 2009-04-08
Fredagens händelse, då en ung afghanistansk flykting tände eld på sig själv på Migrationsverkets kontor i Alvesta, fanns i bakgrunden när Afghanistankommittén höll möte i Växjö på tisdagskvällen. – Överraskande att något sådant händer här, tyckte några deltagare
Mötet med Afghanistankommitténs lokalavdelning i Växjö var planerat sedan länge. Amalia Digas från Migrationsverket var inbjuden gäst för att reda ut reglerna kring asylsökande och avvisningar.
Men när den tragiska händelsen i fredags ytterligare lade fokus på situationen i Afghanistan blev uppslutningen på mötet långt större än förväntat.
Det aktuella fallet från förra veckan diskuterades inte direkt. Av hänsyn till den enskilde och av sekretesskäl kunde inte Amalia Digas svara på några frågor.
Men efter en stunds djupdykning i det digra regelverket för att som asylsökande få stanna i Sverige övergick frågorna och diskussionen till att handla om den kritiska situationen i Afghanistan.
Hur kan Migrationsverket veta att Afghanistan är säkert? Vilka källor använder man? Vilket ansvar har Migrationsverket om en avvisad flykting råkar illa ut?
–?De flesta afhanska flyktingar fick uppehållstillstånd under talibanregimens tid. Det ändrades, men ute i provinserna är det fortfarande samma krigsherrar som har makten. Vad är skillnaden? undrade Ali Nazari.
Att människor skickas tillbaka till det oroliga Afghanistan, med militära trupper i landet och en osäker politisk situation, ifrågasattes av många deltagare.
I en paus berättar Ali att han träffat den unge flykting, som skadade sig själv, för en tid sedan. Ali Nazari, Huma Ahmadi och Siwita Mohammed Nasser kommer själva från Afghanistan och är aktiva i Afghanistankommittén i Växjö. De är oroade över situationen i sitt hemland och samtidigt överraskade över att någon är beredd att gå så långt.
– I Sverige ska man inte behöva göra något sådant för att göra sig hörd. Men det verkar inte som om svenska myndigheter riktigt vill lyssna på flyktingarna, sa Siwita Mohammed Nasser.
De beskriver den svåra politiska situationen, problemen med kriminalitet och rivalitet mellan klaner. Fattigdomen är ett stort problem men, som Amalia Digas påpekade, inte tillräckligt skäl för asyl.
– Många tvingas gå med talibanerna för att få pengar att försörja sin familj, säger Huma Ahmadi.
Siwita Mohammed Nasser anknyter åter till den skadade landsmannen i Alvesta:
– Många afghaner är blyga och har svårt att berätta, trots att de varit utsatta för svåra situationer. Då kan man bli desperat.
De känner unga flyktingar som efter 6–7 år i Sverige ska avvisas. De har byggt sig ett nytt liv här och tvingas börja om igen i Afghanistan.
–?De skickas verkligen till helvetet! Livet här i Sverige och i Afghanistan går inte att jämföra.
Kerstin Haggren
kerstin.haggren@smp.se
Telefon: 0470-77 06 26
http://www.smp.se/nyheter/vaxjo/stor-oro-over-afghanska-flyktingars-situation(1259588).gm
Sverige kan tvingas höja ersättningen till asylsökande enligt ett nytt lagförslag från EU-kommissionen. Ersättningen har inte höjts sen mitten av 90-talet, och många asylsökande har i dag svårt att få ekonomin att gå ihop
Abebeche är asylsökande från Afrika. Hon är en av dem som har svårt med ekonomin. 2 000 kronor i månaden räcker inte, säger hon.
– Det räcker inte för mat, kläder, skor, transport. Det räcker inte, 2 000 kronor gör ingenting, ingenting, säger Abebeche.
Pengarna från Migrationsverket räcker inte, säger Abebeche som bor hos vänner i Stockholm. Dagersättningen på 71 kronor ska täcka kostnaderna för mat, kläder och fritidsaktiviteter.
Men nu föreslår alltså EU-kommissionen höjd ersättning, enligt förslaget ska ersättningen motsvara de socialbidrag som EU-ländernas egna medborgare får.
En sådan höjning skulle innebära ökade kostnader för Sverige. Det konstaterar Migrationsverket i sitt remissvar på förslaget. Men en höjning behövs, konstaterar Migrationsverket, för ersättningen har inte höjts på 13 år.
Dagens låga ersättningar tvingar många asylsökande att ge sig ut på den svarta arbetsmarknaden för att klara uppehället.
– Dagersättning bestämdes med ett fast belopp 1994. Då får naturligtvis en asylsökande betydligt mindre köpkraft 2009 än vad en asylsökande hade 1994, säger Claes Lind, expert på Migrationsverket.
En statlig utredning föreslog också nyligen höjd ersättning till asylsökande. Migrationsminister Tobias Billström är allmänt positiv till kommissionens förslag till stärkta rättigheter för asylsökande.
Men det är för tidigt att sätta ned foten när det gäller ersättningsnivåerna. För förhandlingarna har just inletts i Bryssel, säger han.
– Vi är öppna för den typen av diskussioner. Frågan är inte avgjord än utan är fortfarande föremål för förhandling i arbetsgrupperna.
Tycker du att det är en bra idé att höja ersättningen till asylsökande?
– Det är ju en alldeles för tidig fråga. Sverige kommer ju naturligtvis också ha synpunkter på det här direktivet, precis som många andra medlemsstater, säger migrationsminister Tobias Billström.
Susanne Palme
susanne.palme@sr.se
یو افغان پناغوښتونکی (اسدالله حیدري) وروسته تر ۵ کالو تیره پنج شنبه دایمې ویزه تر لاسه کړه نوموړي له هغو کسانو ځخه وه جې یوه کلنه ویزه ئې لرله او وروسته ئې د سویډن څخه د وتو امر صادر شو نوموړی تیر کال کابو ۲ میاشتې په بند کې وه او د بیرته د لیږلو تبیه ئې نیول شوي وه خو د څنو دفاعې ادارو له خوا ازاد او په د وروستیو کې د کډوالو ادارې له خوا قبول او دایمي ویزه ورکړل شوه نوموړی دم ګړۍ په مالمو کې ژوند کوي او پاتې د نوي چې ښاغلی حیدري په غزني کې د جغورۍ ولسوالۍ دی
.gif)
یو افغان پناغوښتونکی (اسدالله حیدري) وروسته تر ۵ کالو تیره پنج شبه دایمې ویزه تر لاسه کړه
نوموړي له هغو کسانو ځخه وه جې یوه کلنه ویزه ئې لرله او وروسته ئې د سویډن څخه د وتو امر صادر شو نوموړی تیر کال کابو ۲ میاشتې په بند کې وه او د بیرته د لیولو تبیه ئې نیول شوي وه خو د څنو دفاعې ادارو له خوا ازاد او په د وروستیو کې د کډوالو ادارې له خوا قبول او دایمي ویزه ورکړل شوه نوموړی دم ګړۍ په مالمو کې ژوند کوي
Tidningarnas Telegrambyrå (TT) - 09.04.2009 10:41Ett självmordsattentat dödade fyra narkotikabekämpande poliser och ett barn i det opium-producerande södra Afghanistan i dag, meddelar polisen. Ytterligare sju poliser skadades
Ett självmordsattentat dödade fyra narkotikabekämpande poliser och ett barn i det opium-producerande södra Afghanistan i dag, meddelar polisen. Ytterligare sju poliser skadades.
Gärningsmannen gick fram till en poliskonvoj i staden Lashkar Gah i provinsen Helmand och detonerade sprängämnena som var fästa på hans kropp.
Polisen skyllde attacken på "Afghanistans fiender", ett uttryck som ofta används om militanta talibaner som får sin försörjning från den lukrativa opium- och heroinindustrin.
I Afghanistan produceras 90 procent av världens opium, den största delen kommer från Helmand där även heroin framställs.
روز نامه يوتيبوري آزاد خبرداد که آقاي کريم قاسمي که افسردگي شديد داشت ، روز شنبه گذشته ذريعه يک پروند طياره چارتر ( دربست ) مخصوص به کابل ديپورت شد
آقاي کريم قاسمي نه تنها توسط طياره دربست مخصوص بلکه با دستان و پاهاي زنجير پيچ وبسته ديپورت گرديد . آقاي قاسمي باارسال نامه اظهار داشته است که وي با زندگي درين جامعه بيگانه است . ملل متحد وي را به وزارت مهاجرين روان ميکند و آنوزارت وي را به سفارت سويدن . آقاي کريمي که 19 سال عمر دارد و بدون والدين ميباشد . او در کابل شبکه اجتماعي نداشته و بهمين خاطر کميشنري عالي ملل متحددر امور پناهندگان مخالف ديپورت همچو افراد به کابل ميباشد. اکنون همصنفان او در سويدن براي آقاي قاسمي پول جمع ميکنند
غرض معلومات بيشتر به لينک زير مراجعه کنيد
GöTEBORG torsdag, 9 april 2009 | 13:43
Kampen var förgäves. I lördags utvisades den djupt deprimerade 19-årige Karim Quasimi till Kabul.
Tidigt förra lördagen fördes Karim Quasimi ombord på ett specialchartrat flygplan och togs till Kabul i Afghanistan. Sedan dess har han genom mail och sms hört av sig till flera olika personer i Sverige som tidigare hjälpt honom i hans kamp för att få stanna i Sverige.
I ett av mailen som FRIA tagit del av beskriver Karim sin levnadssituation.
”Jag är väldigt rädd /…/ jag har inte levt i det här samhället. Jag vet inte vad jag ska göra. FN säger gå till migrationsverket och migrationsverket säger gå till svenska ambassaden.”
Karim lider av svår depression och har tidigare vårdats på Sahlgrenska. Förra gången man försökte verkställa hans avvisning stoppades den i sista stund eftersom kaptenen bedömde att Karim inte kunde tas ombord. Den här gången, skriver Karim själv, fick han så mycket lugnande mediciner att det tog flera timmar innan han förstod vad som pågick. Han beskriver också hur han belades med handfängsel och fotfängsel. FRIA har inte fått uppgifterna bekräftade av polis.
Karim är föräldralös och har inga kontakter i Afghanistan. Hanne Mathisen som är talesperson för FN:s flyktingorgan UNHCR i Sverige säger att situationen för ensamma flyktingar i den afghanska huvudstaden är mycket svår.
– Vi ser att det blivit klara försvåringar i säkerhetsläget och än så länge är det vår position att personer som inte har nätverk eller kommer från Kabul inte ska skickas dit.
Enligt Karim själv i mailet har han fått 150 dollar att överleva på. Ett hotellrum i Kabul kostar ungefär tio dollar per natt. Just nu pågår det en insamling på Karims tidigare skola i Åseda för att skicka ner pengar till honom så att han kan klara sig lite längre. Problemet är dock att ingen vet om han kommer att kunna ta del av pengarna.
– Vi vet att Western Union skickar pengar dit men vi vet inte ännu hur det ska gå till rent praktiskt. Vi kan bara hoppas att Karim fortsätter att hålla kontakten och höra av sig, säger hans före detta skolkurator, Lisa Carlsson.
FRIA har försökt att få kontakt med Karim utan att lyckas.
Natten till torsdag i förra veckan, timmarna innan denna tidnings pressläggning, skickade han ett sms till Lisa Carlsson.
”Allt är katastrof här. Hjälp mig.”