Nato dödade civila

TT utrikes i dag 10:51 | Uppdaterad i dag 10:58

Foto: Scanpix

Antalet afghanska civila som faller offer för Natos USA-ledda bombräder tycks inte minska. Bara under onsdagen tros åtta afghaner ha dödats vid en flygräd i södra Afghanistan, uppger försvarsalliansen.
Mönstret är ofta detsamma. De USA-ledda markstyrkorna möter motstånd och begär då flygunderstöd. Natos flyg bombar och resultatet blir ofta att även civila dödas. På så sätt påminner den allierade krigföringen starkt om den amerikanska taktiken under Vietnamkriget – med samma förödande resultat för civilbefolkningen.
En amerikansk utredning har funnit att mellan 20 och 30, kanske fler, civila har dödats vid likande flygräder bara i maj, förutom ett 60-tal talibaner.
Men den afghanska regeringen har uppenbarligen andra källor eller beräkningsmetoder eftersom den i en egen rapport anger antalet döda civila till 140 civila, och det bara under 4-5 maj och i en enda provins, Farah.
Det är första gången som den amerikanska militären faktiskt nämner siffror i sina offentliga kommentarer om problemet med civila förluster i Afghanistankriget.
Den amerikanska militären är noga med att beklaga förlusten i civila liv men fördömer talibanerna som sägs använda civila som mänskliga sköldar och medvetet röra sig i civila områden. Också det påminner om hur den vietnamesiska gerillan arbetade under Vietnamkriget.
President Hamid Karzai som besökte den drabbade provinsen i tisdags är kritisk och har offentligt krävt att USA ska sluta med att ”bomba civila”

http://www.bt.se/nyheter/tt_utrikes/nato-dodade-civila(1334903).gm

"آوای مــاندگار زنان"

صبورالله ســياه سـنگ

hajarulaswad@yahoo.com

هـفـته پيش کتاب ”آوای مــاندگار زنان” که در برگـيرنده زندگــينامه و رهــاوردهـاي فــرهنگي نزديک به يکـصد تن از بانوان برگــزيده در گســتره هــاي راديو، تلـويزيون، تياتر و سـينمــاي افغانســتان اســت، به کـوشش مــاريا دارو در کـانادا از چـاپ برآمد

در يادداشــت نويســنده ميخــوانيم: ”افــزون بر گــويندگان، آوازخــوانهــا، ديکلمــاتورهــا، هـنرپيشــگان و ســتاره هــاي فـلم کـه شــرح حــال و فشــرده فعاليتهــاي شــان در اين کتاب درج گــرديده، از دو صــد زن هــنرمند ديگــر به دليل نداشــتن معلومــات دســت اول، با تبصره هــاي مخــتصري ياد شــده اســت.”

”آوای مــاندگار زنان” پس از پرداخـتن به چـگـونگـي پيدايش تياتر در مصــر و يونان و به دنبال آن بررســي نمــايشهــاي دوره گــردانه (ســـيار) و نقـش آفــريني هـنرمندان روي ســتيژ در کـابل و چـند شـهـــر ديگــر افغـانســتان، با نقـش ملکــه ثريا و بانو اسـمــا^ء رســميه در تهدابگـــذاري ”نهـضــت نســوان” آغــاز گــرديده و با چـند ســـوگنامه کــوتاه به ياد کشــتارهاي غــبارآلـــود شـيمــا رضــايي، شــکـيبا آمــاج، ذکـيه ذکــي و صـفـيه عــمه جــان به پايان ميرســـد.

مــاريا دارو در اين کتاب با آوردن يادگــارهــايي از روزگار خــوشـــايند و ناخــوشـــايند زندگي دســت اندرکاران جهــان هنر و آواز از زبان خــود شــان، روند رزم، پشـــتکار، فـــداکــاري و نقــش يادمــاندني آنهــا در رســــانه هــاي افغانســتان را مينمــاياند.

نگاهــــي به پيشـــينه کتابهــاي ويژه زنان افغـانســتان نشــان مـيـدهـــد کـه بســياري از آنهــا بازتابنده زندگـــي و کارنامــه ادبي ســـرودپردازان، نويســـندگان يا سـيمــانگاري سـياســت_پيشـگان بوده اند، ولـي ”آوای مــاندگار زنان” به هـــدف بازشــناســـايي بانوان نامـــور در گســتره هـنر و رســانه هــا فــراهــم آمده اســت.

بانو مــاريا دارو که پيش از پناهـنـده شـــدن در کـانادا، عـضـــو اداره هـنر و ادبيات راديـو و کارمند وزارت اطلاعـــات و فــرهـنگ افغانســتان بود، ”آوای مــاندگار زنان” را نخســتين آزمـــون کتاب_نويســي خــود مـيداند. او ميگــويد: ”با آنکه شمــار زيادي از زنان مـعــرفي شـــده در کتاب را از نزديک ميشــناســـم، گـــردآوري اين مجـمـــوعه دو ســال را در بر گرفت.”

آنچــه به زيبايي و ارزش اين کتاب مــي افزايد، چــاپ عکسـهــاي زنان ســـخنور در کنار زندگينامه آنهــاســت.

”آوای مــاندگار زنان” از چـندين نگاه ”به” اســت، ولي ميتوانســت ”بهـــتر” باشــد.

برگي از ”آواي مــاندگار زنان”

اســتاد مخــفي حســيني کابلي فــرزند ســيد صــالح در ســال هزار و سـه صـد و نه هــجــري خــورشـــيدي در کوچــه درخـت شــنگ شـهـــر کابل چشـــم به جهــان کشــود. اســاســات عـلــوم ديني و ادبيات را از مـادرش کـه معـلــم و مــدير مکتب بوســتان ســـراي در دوره ســلطنت امـان الله بود، فـراگـرفت. حـفـظ قــــرآن مجــيد را از دوازده ســـالگي شـــروع کــرد و اولين شــعـرش را وثيقه غــنايي تکامــل بخشــيدن آمــوزش قـــرار داد.

نامـبرده تحـصـيلات عــالــي را در دارالـمعلمين کابل به اتمــام رســانيد و بيشــــتر از پنج دهـــه عـمــرش را وقف خــدمــات ارزشـــمند در مـعـارف و مطـبوعـــات افغانســتان کرد. او را ميتوان يکي از علــمبرداران نهــضت دمــوکراســـي زنان در کشــور دانســت.

بانو مخــفي حســيني مفـســر قـــرآن مـجـيد و حــديث شـــناس خوبي بود و هــدف زندگي را در آمــوختن و آمــــوزاندن پيگــير ميديد. وي نه تنهــا در رشـــد جسـمــاني و تربيت معـنوي اطفال وطـــن ميکوشــيد، بلکـه در اعـاشـــه و اباته شـــاگـردان بي بضاعـت نيز فعالانه سـهم ميگـرفت.

اســتاد مخـفي چناني کــه از نوشته هــا و اشــعارش بر مي آيد، به دمــوکراســـي براي زنان
در نقش نيم پيکر جــامعه باور تمــام داشــت. او براي اثبات پابندي به عــقيده اش دســت به کارکردهــاي فــرهنگي در عـــرصه تياتر زد.

با آنکـه نامبرده در جـــواني همـســرش را از دســت داد، به پرورش و آموزش شـــش فــرزندش کمر همت بســت و آنهــا را به مــدارج عــالي تحصيلات رســانيد.

اســتاد مخفــي حســـيني در اواخـــر عـمـــر داغ هـجـــرت را به ســـينه پذيرفت و ســـرانجام روز دوازدهم مــاه اســـــد ســیزده هشــتاد و دو هـجــري خــورشــيدي در ايالات متحـــده امــــريکا چشــــم از جهــان پوشـــيد.

از جـــمله بازمــاندگان خـــانواده، دکتور اقـليمــا مـخـفي و مقـدســـه مخـفـي با پا گذاشــــتن در راه تياتر، گــويندگـي و ديکلمه شـعـــر، راه مــادر هــنرمند شـــان را پيگيرانه دنبال کـــرده اند.

شـناسـه کتاب

ســــرنامه: آوای مــاندگار زنان

نويســــنده: مـــــــــاريا دارو

شـمــار برگهــا: 250

شمــارگان: هـــــــزار

بهــا:پانزده دالــر کانادايي

چاپخـانه: ســربرگ، کانادا، اکـتوبر 2008

[][]

ريجاينا، کانادا

بيست و هشتم اکتبر 2008

يک مرد افغان از شهر شيليفتيو اقامت دريافت نمود

تلويزيون سويدن گزارش ميدهد که محکمه مهاجرتي حکم اخراجي يک مرد افغان را لغو نمود . اين مرد افغان در شهر َشيليفتيو زندگي مينمايد

اين پناهجوي افغان از اسلام به مسيحت تغيير عقيده کرده و محکمه مهاجرتي براي اين مرد افغان اجازه اقامت صادر نموده است. به باور محکمه ، افراديکه اسلام را رها ميکنند در افغانستان مورد پيگردقرار ميگيرند وازينرو محکمه مهاجرتي ، حکم اخراجي اين پناهجوي افغان را فسخ نموده است

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=73401&a=1562786&from=tipsa

Afghan från Skellefteå får stanna

Publicerad 19 maj 2009 – 11:38
Uppdaterad 19 maj 2009 – 11:41
Migrationsdomstolen upphäver beslutet om utvisning för en afghansk man som bor i Skellefteå

Mannen har konverterat till kristendomen och därför beviljar domstolen honom uppehållstillstånd i Sverige

Den som lämnar islam riskerar förföljelse i Afghanistan, fastslår domstolen och upphäver alltså Migrationsverkets utvisningsbeslut

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=73401&a=1562786&from=tipsa

توهین و اعمال خشونت در اخراج دسته جمعی پناهجویان

در فوریه ی( فبروري ) سال جاری، ۴۵ پناهجوی عراقی که بیشتر آنها کرد بودند، از سوئد( سويدن ) با یک هواپیمای دربست به بغداد بازگردانده شدند

برخی از پناهجویان اخراجی گفتنه اند که هواپیما جرئت پرواز نداشت، همه فریادمی زدند و به آنها، حتی به زنها در برابر فرزندانشان دستبند زده بودند. این نخستین اخراج دسته جمعی به عراق بود که به گفته ی اخراج شدگان با تهدید، ترس و نگرانی و فشارشدید همراه بود.
ماموران پلیس و کارکنان سازمان مراقبت از بزهکاران( کريمينال اورد) که وظیفه ی مراقبت از پناهجویان اخراجی را به عهده داشتند، هرگونه اعمال فشار و یا تهدیدی را ازسوی خود ردکرده اند، اما (هانس روزينکويست) رئیس بخش اخراج در اداره ی پلیس این شکایت ها را بسیارجدی و مهم می داند. او می گوید که اگر مقامات پلیس به این امر مظنون هستند و یا فکرمی کنند که خلافی انجام شده است، خود پلیس باید این امر را مورد رسیدگی قراردهد.
دولت، سال ۲۰۰۹ را سال بازگرداندن پناهجویان اخراجی نام گذاری کرده و بودجه ی اضافه ای معادل ۴۰ میلیون کرون را به این امر اختصاص داده است

منبع : سايت پژواک

دشواری های پناهجویان و متقاضیان پناهندگی دربازکردن حساب بانکی

محمدعقیلی

پناهجویان و متقاضیان پناهندگی که برای گشودن حسابی بانکی در یکی از بانک های سوئد اقدام می کنند، بادشواری روبرومی شوند. این بانک ها شرایط سختی را دررابطه با ارائه ی مدارک شناسایی ازطرف پناهجویان تعیین کرده اند که تامین آن برای پناهجویان آسان نیست

Bankkort Foto: Tomas Oneborg/ SvD SCANPIX
کارت های بانکی

برخی از بانک ها با ارائه ی مدارک شناسایی ازکشور متبوع پناهجو برای بازکردن حساب موافقت می کنند، اما ممکن است شعبه ی دیگری از همان بانک، مدرک ارائه شده را کافی نداند. این امر باعث می شود تا پناهجویان امکان پرداختن به کار را ازدست بدهند.
سیاست جدید پناهنده پذیری سوئد براین تاکیددارد که هرمتقاضی پناهندگی درصورتی که زمان رسیدگی به پرونده ی او بیش از چهارماه اعلام شود، می تواند از امکان پرداختن به کار برخوردارباشد. یکی از مسائل مربوط به این امر، داشتن یک حساب بانکی برای واریزحقوق است. با عدم موافقت بانک ها برای بازکردن حساب برای پناهجویان، آنها امکان کار و اشتغال را نیزبه این دلیل که حسابی برای ارائه به کارفرما برای واریز حقوق خود ندارند، ازدست می دهند.
یکی از مسئولان اداره ی کل امورمهاجرت کرولين هينجيرد درگفتگویی با آلبریکو لپینی از مرکزخبر رادیوی بین المللی سوئد بردشواری پناهجویان دراین زمینه اشاره می کند و می گوید که بسیاری از کارفرماها با این که مایل به پرداخت دستمزد پناهجویان بصورت نقدی هستند، اما به این دلیل که دربیشتر قراردادها چنین امری گنجانده نشده، از قبول آن خودداری می کنند.به گفته ی کارولین هنیه رد این موضوع به وزارت امور مهاجرت اطلاع داده شده تا بتواند راهی برای حل این مشکل پیداکند.
درحال حاضرهرمتقاضی پناهندگی از اداره ی کل امور مهاجرت کارت ICA دریافت می کند. اداره مهاجرت کمک هزینه ی این متقاضی را دراین کارت ها واریز می کند و او می تواند با این کارت خریدکند یا مبلغ دریافتی را از کارت خود برداشت کند. واریز پول به این کارت تنها در اختیار اداره کل امورمهاجرت است. به گفته ی کارولین هنیه رد، این کارت شخصی نیست و متعلق به اداره مهاجرت است و درصورت پرداختی ازطرف کارفرما در آن، آن مبلغ به جای رسیدن به دست پناهجو به حساب دولت واریزمی شود. مذاکراتی دراین مورد میان اداره ی کل امورمهاجرت و بانک های سوئد درجریان است، اما کارولین هنیه رد تاکیدمی کند که با تعیین شرایط دشواری دررابطه با مدارک شناسایی ازسوی بانک ها، امکان زیادی برای توافق با آنها وجود ندارد.
اداره ی کل امورمهاجرت، اشتغال متقاضیان پناهندگی را امکانی برای آشنایی بیشتر آنها با جامعه می داند و به همین دلیل ازوزارت امورمهاجرت و دولت خواسته است تا بانک ها را به گشودن حساب بانکی برای متقاضیان پناهندگی راضی کنند

منبع : سايت پژواک

Nytt system för asylmottagande föreslås

Regeringen vill under EU-ordförandeskapet i höst driva ett nytt förslag som innebär att EU-länderna ska välja ut flyktingar direkt ifrån flyktingläger runt om i världen och sedan ge dem asyl i respektive EU-land

Afghanska kvinnor i ett FN-läger i Kabul. Foto: Musadeq Sadeq/Scanpix.

Flyktingarna ska hämtas från läger som exempelvis drivs av FN:s flyktingorgan UNHCR. Foto: Musadeq Sadeq/Scanpix..r

Michael Williams, sakkunnig vid flyktinggruppernas riksråd

Flyktingorganisationer är rädda att systemet slår mot flyktingar som lyckas ta sig till EU på egen hand.

– Man kan hamna i ett läge där man säger att de enda riktiga flyktingarna är kvotflyktingar och att de som dyker upp betraktas, åtminstone i media, som sådana som försöker att hoppa längre fram i kön och borde därför skickas tillbaka till hemlandet och vänta på kölappen att få komma in genom kvoten, säger Michael Williams, sakkunnig vid flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd.

I sommar ska EU-kommissionen lägga fram förslaget som kallas vidarebosättning. Det ska vara frivilligt för EU-länderna att delta. Men om EU skapar ett grundsystem där länderna får flyktingkvoter, kan det sätta press på alla medlemsländer att verkligen ta emot flyktingar, menar förespråkarna.

Flyktingarna ska hämtas från läger som exempelvis drivs av FN:s flyktingorgan UNHCR, eller läger som bara uppstått i något katastrofområde i Afrika eller Mellanöstern.

UNHCR ska kunna komma med förslag, men varje EU-lands migrationsmyndighet ska på plats godkänna de asylsökande.

Migrationsminister Tobias Billström hoppas kunna driva på förslaget under hösten.

– Med det här systemet så skulle man kunna ställa strategiskt många tusentals platser till FN:s förfogande. Det skulle öka ansvarsfördelningen inom EU när det gäller asylmottagande och det skulle hjälpa länder som i dag inte har sådan erfarenhet, säger Tobias Billström.

Är det inte en risk att det här blir den fina officiella vägen att ta emot flyktingar och att andra som dyker upp vid våra gränser inte får komma in?

– Vidarebosättning kan aldrig och får inte ersätta möjligheten att ansöka om asyl i respektive medlemsland och det är en mycket tydlig position från den svenska regeringen, säger Tobias Billström.

Michael Williams vid flyktinggruppernas riksråd ser också fördelar med systemet. Men samtidigt finns det en risk att länderna väljer ut flyktingar av fel skäl.

– Det är människors skyddsbehov som ligger som grund för uttagningen, inte att ”oj, här har vi en biokemist som råkar vara här, den tar vi direkt”, säger Michael Williams vid flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd.

05:30 | måndag 18 maj 2009

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2823154

دوپناهجوي ديپورت شده به سويدن بازگشت نمودند

دوپناهجوي افغان که در سال گذشته ديپورت شده بودند، به اساس پيوند خانوادگي به سويدن برگشتند ويک متقاضي پناهندگي بعد از 6 سال زندگي در سويدن وخطراخراج اجباري اجازه اقامت دريافت نمود

آقاي جاويد اکبري که سال گذشته به کابل اخراج شده بود ، روز جمعه گذشته ( 15 ماه مي 2009 ) اطلاع داد که سه روز قبل بر اساس پيوند خانوادگي اجازه اقامت دريافت نموده و بطور قانوني به سويدن برگشت نموده است . دريافت اجازه اقامت را براي اين دوست گرامي تبريک وتهنيت ميگويم .برعلاوه امروز تلويزيون وراديوي سويدن خبر برگشت آقاي دادخدا را پخش نمود که خبرآن در صفحهء اول سايت نشر شده است

آقاي وحيد از شهر يوتيبوري خبر خوشي برايمان ارسال داشت که يک پناهجوي افغان بنام وهاب رحيمي از شهر بوروس که مدت شش سال در سويدن زندگي نموده ودر معرض اخراج قرار داشت ، جديدآ اجازه اقامت دايمي دريافت داشت .آقاي رحيمي بيماري رواني داشت ودر زمينه تصديق داکتر شفاخانه را نيز داشت. او منظماٌ به نزد پوليس حاضري ميداد . موصوف حدود يکماه قبل ازين زندگي خسته شده بود و از پوليس خواسته بود که در موردش تصميم نهايي بگيرد . گفته ميشود که پوليس پاسخ داده بود که نظر به عدم تمديد توافقنامه سه جانبه اين پناهجوي را به کابل ديپورت کرده نميتواندو از متقاضي پناهندگي متذکره خواسته بود که منتظر پاسخ بعد از دوهفته باشد . اين پناهجوي افغان بعد از سه هفته از گفتگو با پوليس ، اجازه اقامت دايمي دريافت مينمايد که ما برايشان مبارک باد ميگوئيم. شماره تيلفون آقاي رحيمي : 0762687105

اميد وارم صدور چنين فيصله هاي عادله هرچه بيشتر گردد

نسيم سحر

Sundsvallsbo tillbaka från Kabul

SUNDSVALL – Intensivt arbete för att få hem afghanske Dadkhoda Lindström till fru och vänner har lönat sig. På söndagseftermiddagen klev han av tåget i Sundsval

Sundsvallsbo tillbaka från Kabul

– vännerna mötte upp på tågstationen

Publicerad 17 maj 2009 – 16:09
Uppdaterad 17 maj 2009 – 18:57

SUNDSVALL – Intensivt arbete för att få hem afghanske Dadkhoda Lindström till fru och vänner har lönat sig. På söndagseftermiddagen klev han av tåget i Sundsvall.

På perrongen stod vännerna. Dadkhoda Lindström reste till Afghanistan i oktober för att efter fem år i Sverige, med fast jobb och svensk fru, på nytt ansöka om uppehållstillstånd.

Enligt reglerna måste ansökan till Migrationsverket göras från hemlandet. Sverige avvisar folk till Kabul, och 23-åringe Dadkhoda Lindström skickades dit. Svenska Afghanistanskommittén och FN:s flyktingorgan gör en helt annan säkerhetsbedömning och har vädjat till Sverige att stoppa avvisningarna. En rad organisationer och privatpersoner har hjälpt Lindström att klara mat och logi i Kabul medan han väntat på Migrationsmyndigheternas besked. Kompisen och landsmannen Amin Khawari Höglin har försökt peppa på telefon och säga att allt kommer att lösa sig:

– ”Du måste kämpa” och så där, säger Amin.
– Trodde du på riktigt att det skulle bli bra?
– Nej, jag var inte alls säker på att han skulle komma hem. Men vi tackar Gud för att han fick komma tillbaka till Sverige, strålar Amin Khawari Höglin.

Svenska Afghanistanskommittén hade sitt årsmöte i Sundsvall på söndagen. En fråga på agendan är de svenska utvsiningarna till Afghanistan. Amin Khawari Höglin är själv i samma sits som Dadkhoda Lindström. Han har fått besked om att han trots fru, två små barn och jobb, ska ut ur landet för att kunna komma tillbaka. Han är orolig och rädd.
– Det är påfrestande för familjen, och särskilt barnen.

Stora förbättringar för Afghanistans kvinnor

Publicerat i dag. 11:29

Åtta år efter det USA-stödda kriget i Afghanistan, som resulterade i talibanregimens fall, har det skett stora förändringar i det afghanska samhället. Fler barn är någonsin går i skolan och kvinnor har fått en starkare ställning. Det konstaterar Svenska Afghanistankommittén i sin verksamhetsrapport

Afghanistan är ett splittrat land. Tjugo år av krig, korruption och maktmissbruk har gjort att folkets förtroende för makthavarna är lågt. Barnadödligheten i landet är bland de högsta i världen, endast 13 procent av befolkningen har tillgång till rent vatten och många dör till följd av undernäring. Men det arbete som president Hamid Karzai och hans regering påbörjade 2002 med att förbättra skola och sjukvård har gett resultat.

I dag går över sex miljoner barn i skolan, 36 procent är flickor. Under talibanregimen var det knappt en miljon barn som gick i skolan och endast ett fåtal var flickor.

– Det är en avsevärd förbättring men vi har långt kvar. Den största utmaningen är att utbilda fler kvinnliga lärare, säger Torbjörn Petterson, generalsekreterare i Svenska Afghanistankommittén.

Talibanregimens motstånd mot att låta flickor gå i skolan genomsyrar fortfarande landet, men enligt Torbjörn Petterson är det förhållandevis få, cirka tolv av Svenska Afghanistankommitténs tre hundra skolor, som stängts efter hot från talibaner. Han berättar att det har hänt att bybefolkningen gått in och medlat och övertalat talibanerna att inte stänga skolor.

– Ibland låter vi religion och ideologi överskugga det faktum att Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Att en flicka inte studerar kanske helt enkelt beror på att det inte finns någon skola i närheten. Man skickar inte iväg sitt barn till skolan om hon måste gå sju kilometer, säger Torbjörn Petterson.

Sjukvården för kvinnor i Afghanistan hör till de sämsta i världen. Mödravården har under många år varit näst intill obefintlig och många har dött då de inte fått tillräcklig vård. Genom den afghanska regeringens och Svenska Afghanistankommitténs arbete med att öka medvetenheten om kvinnors hälsa är det i dag fler som överlever. På två år har mödradödligheten i vissa områden minskat med 30 procent.

I provinsen Wardak i östra Afghanistan utbildar sig unga kvinnor till barnmorska. Sedan projektet påbörjades för fyra år sedan har 63 kvinnor tagit examen och 23 har nyligen påbörjat sin utbildning.

– För att skapa stabilitet måste man bygga upp det civila samhället. Genom att skicka ner 10 000 soldater ger man tvärtemot vad många tror inte signaler om fred utan kriget trappas tvärtom upp, säger Torbjörn Petterson.

Lina Johansson

lina.johansson@dn.se

http://www.dn.se/nyheter/varlden/stora-forbattringar-for-afghanistans-kvinnor-1.868001

<!--

-->