انجمن افغانها در سویدن | په سویدن کی دافغانانو ټولنه | Afghanska Föreningen i Sverige

خودداری کودکان پناهجوی تنها از معرفی خویشاوندان خود

اداره ی کل امورمهاجرت اعلام کرده است که کودکان و نوجوانان پناهجو هنگام ورود به سوئد خود را تنها و بدون هروابسته ای معرفی کرده و از اعلام داشتن خویشاوندی درسوئد و یا کشورمتبوع خود خودداری می کنند. به این دلیل این اداره می خواهد که با همکاری وکلای محلی، والدین و یا دیگر خویشاوندان این کودکان را در کشورهای خودشان جستجو و شناسایی کند

 کودکان پناهجوی تنها از معرفی خویشاوندان خود خودداری می کنند

گفته می شود که خودکشی رونی، نوجوان ۱۵ ساله عراقی درمرکز نگهداری از کودکان پناهجوی تنها در فليپستاد ضرورت چنین اقدامی را بوجودآورده است. او اعلام کرده بود که هیچ خویشاوندی ندارد، اما چند روز پس از خودکشی او  برادرش که در سوئد زندگی می کند به محل نگهداری او مراجعه کرد. مقامات اداره ی کل امورمهاجرت احتمال می دهند که والدین او نیز درعراق زنده باشند. 
در رابطه با یافتن خویشاوندان کودکان پناهجوی تنها، مدیران اداره ی کل امورمهاجرت برضرورت ایجاد روش هایی خاص برای انجام سریع تر و دقیق تراین جستجو تاکیدمی کنند. آنها می گویند که سازمان های غیردولتی مانند صلیب سرخ  اقداماتی را بصورت مستقل دراین زمینه انجام می دهند، اما چون اطلاعات خود را دراختیارنهادهای دولتی ازجمله اداره ی کل امورمهاجرت قرارنمی دهند، این  نهادها باید خود به یافتن راه کارهایی دراین زمینه اقدام کنند. 
از حدود ۹۰ کمون در سوئد که کودکان پناهجوی تنها را می پذیرند، تنها کمتراز یک سوم آنها برنامه هایی برای یافتن خویشاوندان این کودکان دارند. درعین حال مسئولان این کمون ها می گویند که برای یافتن خویشاندان این کودکان و تماس گرفتن و فراخواندن آنها درصورت لزوم، اغلب به دلیل فاصله ی مکانی بادشواریی های زیادی روبروهستند. یک مورد دیگر دررابطه با رسیدگی به این کودکان، تفاوت های زیادی ست که در کمون های مختلف مشاهده می شود. اینگر اشینگ، مدیرسازمان نجات کودک   وجود این تفاوت ها دررفتاربا کودکان پناهجوی تنها مورد انتقادقرارمی دهد و می گوید که وزرا و مقامات مسئول باید دستورالعمل و مقررات یکسانی را دراین زمینه تدوین کنند. 
اما توبیاس بیلستروم، وزیرامورمهاجرت تغییرمقررات و قوانین را ضروری نمی داند و بر انجام بهتر مقررات فعلی تاکیدمی کند.
مقامات اداره ی کل امور مهاجرت درمورد دلیل پنهان کاری کودکان پناهجوی تنها ازوجود والدین و دیگرخویشاوندان خود و اعلام این که هیچ خویشاوندی درسوئد یا حتی کشورمتبوع خود ندارند، به ترس آنها از پذیرفته نشدن اشاره می کنند.
دیدار قائمی از مسئولان انجمن افغانی شمع درمالمو که به مسائل پناهجویان می پردازد نیزچنین ترسی را عامل اصلی پناهندگی این پناهجویان می داند.
 گفتگو با دیدار قائمی
به گزارش اداره ی کل امورمهاجرت درسال جاری ۸۲۸ کودک و نوجوان تنها  به سوئد آمده و درخواست پناهندگی کرده اند و انتظارمی رود که شمار آنها تا پایان سال به ۱۶۰۰ نفر برسد. این میزان ۱۰۰ نفر بیش از سال گذشته و ۲۰۰‌نفر بیش از میزانی ست که برای امسال تخمین زده شده بود.  

ازمجموع کودکان تنهایی که ازآغازسال تاکنون به سوئد پناهنده شده اند ۳۲۹ نفر ازافغانستان، ۲۷۸ نفر از سومالی و ۵۶ نفر ازعراق هستند.

منبع : سايت راديوي سويدن ( پژواک

USA-armén hittar inte fienden

Publicerat 2009-07-05 16:18

Nästan inga talibankrigare syns till under USA:s nya offensiv i södra Afghanistan. I stället är hettan den svåraste fienden för marinkårssoldaterna. Lokalbefolkningen vill inte samarbeta. Däremot har talibanerna med framgång attackerat i andra delar av landet

Efter snart fem dagar har ”Operation Svärdshugg” redan börjat gå i stå. Den största militäroperationen i Afghanistan sedan Sovjetockupationen på 1980-talet och USA:s marinkårs största expedition sedan Kuwaitkriget 1991 har inte blivit den ilmarsch genom fiendeland som det var tänkt.

Varhelst de drygt 4.000 marinkårssoldaterna än tagit sig i Helmandflodens dalgång har de inte träffat på något motstånd att tala om från talibankrigare.

Befälhavaren för den nyinsatta USA-styrkan, brigadgeneral Lawrence Nicholson, lät på söndagen aningen förbryllad:

– På en plats har det varit en helvetes fajt. Men i övriga delar i vårt operationsområde är det lugnare än det borde vara. Det är nästan spöklikt. Fienden har gått upp i intet.

Men så kom han på en alternativ tolkning av tystnaden.

– Vi måste faktiskt inte jaga omkring och döda talibaner. Vad vi måste göra är att klippa av vad talibanerna absolut måste ha – tillgång till och stöd av folket”, sade general Nicholson till tidningen The Times utsände reporter.

Den arabiska satellitkanalen Al Jaziras reporter på plats Zeina Khodr har dock en tolkning av talibanernas mystiska ”försvinnande” som knappast skulle lugna marinkårsgeneralen:

– Att det har varit så lite motstånd mot denna nya amerikanska offensiv beror på att talibanerna rör sig från en by till en annan. Flertalet av talibanerna ingår också i den civila befolkningen så det är mycket svårt att upptäcka dem. Och de möter sällan USA-ledda och afghanska regeringsstyrkor i öppen strid. Talibanernas taktik är självmordsbombningar, bakhåll, försåtsminering av vägar och skapande av allmän osäkerhet.

Den ”helvetes fajt” som general Nicholson nämnde var visserligen helt annorlunda men knappast heller uppmuntrande för ”Operation Svärdshugg”. Omedelbart efter att marinkårsstyrkan tog sig in i Helmanddalen i torsdags morse utbröt en utdragen eldstrid mellan ett kompani med 200 USA-soldater och vad dessa uppfattade som ett 40-tal talibankrigare vid ett viktigt vägskäl. Hela helgen fortsatte skjutandet utan att talibanerna vek ned sig. Först när amerikanerna kallade in ett stridsflygplan som bombade talibanernas förskansning kunde marinkårskompaniet andas ut.

Annars har den mördande 45-gradiga hettan varit den svåraste motståndaren i USA:s offensiv. Betydligt fler marinkårssoldater har försatts ur stridbart skick av värmeskador än av talibaner, rapporterar flera källor.

– Till och med i tälten är det extremt varmt. Men soldaterna som rör sig ute i byarna har det ännu mycket värre för de måste bära på all mat och vätska de behöver för att inte behöva undsättas oftare än var sjätte dag. En marinkårsofficer berättade på söndagen att åtskilliga i hans förband hade fått värmeskador, även om de inte ännu var livshotande, säger exempelvis Al Jaziras utsände reporter Josh Rushing via satellittelefon från en USA-bas i Helmandprovinsen.

Att soldaterna är ute och går i byar beror på att en av offensivens uppgifter är att etablera kontakt med lokalbefolkningen och hålla rådslag med äldremän och mullor. Men också här har framgångar hittills lyst med sin frånvaro. Enligt flera rapporter visar sig överhuvudtaget inte de lokala hövdingarna. I några fall har de gått med på rådslag där de ställt krav på en mängd praktiska tjänster – bättre bevattningssystem, hälsokliniker, skolor etc – innan de alls vill prata politik med amerikanerna.

Och medan talibanerna ”försvunnit” i området där den skarpa marinkårsstyrkan just nu opererar har de trappat upp sina egna angrepp på andra håll.

I Paktiaprovinsen i östra Pakistan dödades på lördagen två USA-soldater av talibaners granatkastareld. Samtidigt dödades i separata angrepp i Helmand två soldater ur den brittiska styrkan, som är långt mindre välutrustad och skyddad än amerikanerna.

Dessutom kidnappades 16 FN-anställda när de reste mellan de sydöstra provinserna Khost och Paktia.

Någon dag tidigare dödades två brittiska soldater av en försåtsminering utanför Helmands huvudstad Lashkar Gah. En av dem var överstelöjtnant Rupert Thorneloe, som därmed blev den högste brittiske officer som stupat i strid sedan Falklandskriget 1982.

 

Per Jönsson

per.jonsson@dn.se

http://www.dn.se/nyheter/varlden/usa-armen-hittar-inte-fienden-1.905538 

Få kommuner söker ensamma barns släkt

Många kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn gör inga försök att få tag på barnens anhöriga. När en 15-årig pojke i Filipstad i påskas tog sitt liv efter att ha mått dåligt i flera månader så trodde kommunen att han inte hade några anhöriga, vilket visade sig vara fel

Den 17 april, några dagar efter påsk, dödförklarades 15-årige Roni på Akademiska sjukhuset i Uppsala, efter att han hängt sig några dagar tidigare.

Han dog långt borta från sin familj, under hans sista timmar var det istället hans gode man Marianne Karlsson, som vakade vid sjukhusbädden, med många tankar snurrande i huvudet.

– Mest tänkte jag, varför har du gjort så här? Det får man aldrig något svar på. Det var mycket starka känslor, mycket jobbigt.

Roni hade gjort flera självmordsförsök efter att han kom till Sverige i höstas och placerades på ett boende i Filipstad och han mådde ofta dåligt. Själv hävdade han att inga anhöriga fanns kvar i livet, kanske var det en lögn för att få stanna i landet.

För bara en vecka efter hans död dök en bror upp, från Malmö. Ekots efterforskningar visar att även föräldrarna tycks leva i Irak. Men på Filipstads kommun valde man ändå att inte göra några egna efterforskningar för att se om Roni talade sanning.

Marianne Karlsson menar att om man hade vetat om familjen så hade det kunnat innebära ett helt annat stöd för pojken.

– För mig hade det varit bra för då hade jag kunnat kontakta dem och han hade kunnat prata med dem eller kanske hälsat på dem. Men jag hade inte en tanke på att han kunde ha någon, och speciellt inte här i Sverige.

Om du hade vetat att han hade en bror i Sverige, hade du agerat då?

– Då hade jag nog frågat om han ville hälsa på. Han hade ju haft möjlighet att kunna göra det.

På Filipstads kommun är det i dag ingen som vill kommentera hur man hanterade fallet med 15-årige Roni, men Åsa Andersson som är verksamhetsledare medger samtidigt att det finns oklarheter kring vem som ska ha ansvar för att få tag på anhöriga till de ensamkommande barnen. Hennes kommun gör inga egna efterforskningar.

– Nej, det gör vi inte i dag.

Varför inte?

– Därför att vi inte har sett det som vårt uppdrag utan vi ser det som att Migrationsverket har det uppdraget.

Av de drygt 90 kommuner som tar emot ensamkommande asylsökande barn så saknar mer än var tredje en plan för anhörigkontakter, visar en enkät som Ekot gjort.

Och även om kontaktuppgifter finns så är det långt ifrån alla kommuner som använder dem när barnet till exempel mår dåligt. Trots att även socialtjänstlagen talar om vikten av kontakter mellan barn och föräldrar.

Ansvaret kan aldrig ligga bara på Migrationsverket menar Terje Torvik som är projektledare där.

– Det är många som ställer sig frågan varför man ska ha kontakt med föräldrarna. Jag tror att det är viktigt att man ställer sig frågan varför man inte ska ha det. Utgångspunkten ska vara att man har kontakt med föräldrarna.

Finns det fortfarande en okunskap på det här området?

– Jag tror det, det spelar ingen roll om det är Migrationsverket som har kontakt eller om det är kommunen genom en god man, jag tror att det handlar om att man inte vet hur man ska agera.

Daniel Rundqvist
daniel.rundqvist@sr.se

Maria Gustafsson
maria.gustafsson@sr.se

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=2944151

فوتوهاي ميلهء تابستاني

 

روز يکشنبه مورخ 28 جون 2009 يکتعداد خانواده هاي افغان مقيم ستوکهولم که تعداد شان به 50 نفر ميرسيد ، در يک روز قشنگ آفتابي در کنار آب ميله تابستاني گرفته ودر يک فضاي بسيار عالي وصفا وصميميت يکجا باهم غداي افغاني شامل قابلي و کباب صرف کردند . آشپزي اين ميله را محترم الياس اسلميار داوطلبانه بعهده داشت و توسط رهبري انجمن افغانها کمک ميشد

غرض مشاهده تصاوير ميله به اينجا کليک کنيد

http://www.afghanskaforeningen.se/2009-02-15-19-15-58/2009-05-03-17-42-53/album.html?albumid=161&userid=120

 

Wahid Rahimi är tillbaka‏

Wahid Rahimi är tillbaka efter att ha avvisats till Kabul för cirka ett år och tre månader sedan. Han har överlevt i staden tack vare pengar från sina föräldrar, från mig, från två diplomater vid svenska ambassaden i Kabul, samt mindre birdrag från några andra personer

Wahid hari skrivande stund laglig rätt att vistas i Sverige i tre månader. Vad som händer efter det vet vi inte.
 
Under sin vistelse i l har Wahid utstått svår fattigdom, sovit i garage, i butiker, i moskéer och på gatan. När han fått pengar från Sverige har han varit inneboende
hos Kabulbor. Han har fått svälta under vissa perioder, han har frusit när han sovit
på gatan under början av senaste vintern. Wahid har rånats, misshandlats och mordhotats. Han har sökt åtskilliga jobb men aldrig fått något. Han har skiljts från sin släkt, föräldrar, vänner och sin flickvän i Sverige.
 
All information jag fått om Wahids liv kommer dels från honom själv, men även från de svenska diplomater i Kabul som vanligtvis träfat honom varje vecka.
 
Wahid Rahimis återvändande är främst en framgång för honom själv, i andra hand för hans föräldrar. Därutöver är hans återvändande mycket viktigt för de flesta afghaner som riskerar att avvisas till Afghanistan, inklusive nästan alla av mina klienter.
 
Skälet är att det sannolikt inte finns någon som efter att ha avvisats, levt så länge i Kabul. De flesta har rest illegalt till Pakistan och några till Iran kort efter att de avvisats. Wahids vistelse i Kabul och alla de svåra umbäranden han utstått där, gör honom till det bästa levande vittnesmålet om att Kabul inte går att nyttja som internflyktsalternativ utan sociala kontakter.
 
Av den anledningen kommer Wahid att åberopas som vittne i de flesta av mina mål gällande asylsökande afghaner. Wahid är ett av de bästa bevisen jag har och med hans vittnesmål måste trycket öka på Migrationsverket och migrationsdomstolarna att acceptera verkligheten.
 
Jag vill uppmana alla afghaner och i synnerhet mina klienter att följa utvecklingen framöver. Det är nu den bästa chansen att gå vidare i de flesta av mina ärenden finns.

Thabo 'Muso (thabomuso@hotmail.com  

Stor brist på tolkar till asylsökande

Systemet med domstolsprövning av asylsökandes fall har lett till förbättringar genom att det exempelvis blir muntliga förhandlingar, enligt en statlig utredning. Men det finns problem, bland annat är det är stor brist på tolkar

Migrationsverket. Foto: Scanpix. 

 

– Jag anser att det är ett mycket allvarligt problem och därför har jag påpekat det i betänkandet. Jag vill inte påstå att det lamslår arbetet men jag kan redovisa att vi har fått tydliga klagomål domstolarna och Migrationsverket om att man har svårigheter att skaffa tolkar med tillräcklig kompetens för att klara uppgifterna, säger utredaren Bertil Hübinette.

Enligt Bertil Hübinette borde fler tolkas utbildas och domstolarna och Migrationsverket har bättre listor över möjliga tolkar.

Att de asylsökande och domarna förstår varandra är avgörande för att processerna ska bli rättvisa.

Systemet med att Migrationsverkets asylbeslut kan överklagas till migrationsdomstolar med Migrationsöverdomstolen som högsta distans har funnits i funnits i tre år.

Systemet skulle bli bättre om Migrationsöverdomstolen genom fler beslut klargjorde praxis på vissa områden, enligt Hübinette.

Exempelvis har det varit heta diskussioner om huruvida det är rätt är att skicka tillbaka asylsökande till Irak.

Knäckfrågan är vad som utgör en väpnad konflikt som gör att en asylsökande har rätt till svenskt uppehållstillstånd. 

Bertil Hübinette efterlyser fler praxisfall från Migrationsöverdomstolen.

– Vi har fått många synpunkter med just det innehållet. Intresset och behovet av ledande uttalanden från Migrationsöverdomstolen är helt klart belagt och det framför jag också i betänkandet, säger Bertil Hübinette.

Totalt sett verkar asylsökandes biträden, domstolar, Migrationsverket och andra berörda nöjda med systemet. Inte minst med att parterna nu i flera fall möts för muntliga förhandlingar.

– Reformen har fallit väl ut, både när det gäller öppenhet, tydlighet, bättre beslutsunderlag och skapandet av praxis på migrationsrättens område, säger Bertil Hübinette.

Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson hade väntat sig mer av utredningen. Eliasson säger till TT att han väntade sig förslag som gjorde det lättare för barn att få uppehållstillstånd.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=2926163

Kommuner säger nej till flyktingbarn

Samtidigt som det är jättebrist på platser där ensamkommande flyktingbarn kan bo säger de flesta kommunerna nej till att ta emot barn

Torsdag 02 juli 2009 11:47
Foto: Lars Pehrson/Scanpix .

”Svårt att förstå argument som bygger på ekonomi”,  säger migrationsministern

Personalen har blivit som en familj, berättar Mohammad.

Idag behövs det akut 200 nya platser, enligt Migrationsverket. Samtidigt tar nästan 200 kommuner inte emot några barn. Migrationsminister Tobias Billström tycker att det är dags för kommunerna att ta sitt ansvar.

Lomma är en av de kommuner som faktiskt skrev ett avtal om att ta emot flera flyktingbarn, men till slut blev det bara ett.

– Det visade sig sedan när vi annonserade här i olika sammanhang att det fanns inte det stora intresset att ta emot, och därför landade det på ett, säger Thomas Håkansson, moderat kommunalråd i Lomma, där man alltså bara hittade en lämplig familj till att ta emot ett barn.

Men Migrationsverket och migrationsministern Billström tycker att de flesta barn som kommer inte behöver bo i familjehem.

– Många andra kommuner använder sig av gruppboenden istället för familjehem. Det vill säga man anställer några kloka vuxna som kan hjälpa barnen, som får bo tillsammans, städa, laga mat precis som vilka andra ungdomar som helst. Om vi bara har 90 kommuner av 290 som tecknar avtal fungerar inte systemet.

Natacha López
natacha.lopez@sr.se

http://www.sr.se/sida/Artikel.aspx?ProgramId=1646&artikel=2943239

Största offensiven sedan Obama tog över

Tidigt i morse inledde USA:s armé en storoffensiv mot talibaner i Helmandprovinsen i södra Afghanistan. Offensiven är den största sedan Barack Obama tillträdde som president

Amerikansk soldat under offensiven i Helmandsprovinsen.Foto: David Guttenfelder/ Scanpix..

Understödda av Nato-flyg avancerar nu omkring 4 000 amerikanska marinkårssoldater och 650 afghanska soldater framåt i den oroliga Helmandprovinsen.

– Vi håller på att placera 4 000 marinkårssoldater vid nyckelpositioner i Helmandprovinse för att driva bort talibaner och andra fientliga element, sa USA:s militärtalesman William Pelletier.

Till skillnad från tidigare ska de amerikanska trupperna också stanna i området efter framryckningen.

– Vi ska säkra området så att afghanska styrkor därefter kan ta över ansvaret för återuppbyggnad och säkerhet, särskilt inför det afghanska valet i augusti, sa kapten Pelletier.

Men det är ett riskfyllt uppdrag. I Helmandprovinsen som bland annat gränsar till Pakistan uppges fyra av provinsens 13 distrikt stå under talibanernas kontroll. I Helmand produceras också mer än hälften av allt opium i Afghanistan.

Tusentals brittiska soldater och även danska soldater har verkat i Helmand sedan 2006, men kritiker har hävdat att insatsen varit för liten. Den afghanska armén är också för liten för att täcka säkerheten.

– Resultatet blir att talibanerna snabbt kommer tillbaka, efter att ha drivits iväg, säger Haroun Mir, chef för Afghanistan Research and Policy Studies Center.

USA:s president Barack Obama har utlovat ytterligare 21 000 amerikanska soldater till Afghanistan. Storbritanniens överbefälhavare General Jim Dutton säger till BBC att han är övertygad om att det kommer att förbättra säkerhetsläget i Afghanistan.

Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Torbjörn Pettersson är skeptisk till den amerikanska strategin att försöka rensa området på talibaner.

– Det handlar snarare om att få staten, skolor och sjukhus att fungera och att vägar byggs upp igen så att motståndet inte behövs, säger Torbjörn Pettersson.

Hittills har många civila fått sätta livet till under USA offensiver i Afghanistan. Torbjörn Pettersson fruktar också att storoffensiven i Helmandprovinsen som fått namnet operation Svärdshugg kommer att resultera i fler civila offer.

– Det kan vi vara helt säkra på, säger Torbjörn Pettersson.

Tomas Johansson
tomas.johansson@sr.se

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2943404

"Dagen D i Afghanistan"

USA riktar ”svärdshugg” mot talibanerna i vad som beskrivs som marinkårens största expedition sedan Kuwaitkriget 1991

  

Strax efter midnatt lokal tid på torsdagen inledde USA sin mest omfattande offensiv mot talibanska upprorsstyrkor sedan den amerikanska invasionen av Afghanistan hösten 2001.

I skydd av mörkret inledde cirka 8.500 nyinsatta marinkårssoldater en luftlandsättningsoperation i den av talibaner kontrollerade dalgången längs Helmandfloden i södra Afghanistan.

Förtruppen på cirka 4.000 marinkårister och 650 afghanska soldater använde ett 50-tal stridsflygplan och helikoptrar för att besätta en rad utposter mellan byar och andra tättbefolkade områden. I dalgången odlas hälften av allt opium som produceras i hela världen och som förser talibanerna med deras största inkomstkälla.

Enligt den amerikanske befälhavaren brigadgeneral Lawrence Nicholson är operationens huvudsyfte – trots det offensiva upplägget – inte att spåra upp och döda så många talibankrigare som möjligt. I stället sägs det främst handla om att skydda civila afghaner och återupprätta viktiga samhällsfunktioner, som ett pålitligt polisväsende, skolor, sjukvård och domstolar.

– Vi gör det här på ett helt annat sätt än våra tidigare militära styrkor. Vi tänker vara nära folket. Vi tänker inte köra till jobbet. Vi tänker gå till jobbet, sade general Nicholson till massmedier vid den amerikanska militärbasen Camp Leatherneck strax innan offensiven inleddes.

Pakistan tillkännagav samtidigt att man ska förstärka sina trupper vid gränsen mot Afghanistan för att hindra talibaner från att fly undan den amerikanska Helmandoffensiven.

Den nya marinkårsoperationen ”Khanjar” (Svärdshugg) är USA:s första större upptrappning av Afghanistankriget sedan president Barack Obama beslöt att prioritera Afghanistan framför de gradvis avklingande oroligheterna i Irak. Orsakerna är flera.

I Helmandprovinsen har hittills mest undertaliga brittiska styrkor opererat, som inte har förmått göra mycket mer än att rikta defensiva motattacker mot talibanernas ständigt påträngande gerillastyrkor.

USA har samtidigt fått utstå växande afghansk och internationell kritik för att man ensidigt inriktat sig på att jaga talibaner med flygangrepp som medfört mängder av civila afghaners död – senast i maj då bombningar av en by ledde till hundratalet civila dödsoffer.

Obama bytte då ut USA:s högste befälhavare i Afghanistan som chefar över alla utländska styrkor där, inklusive Natostyrkan Isaf (International Security Assistance Force) i vilken också Sverige deltar med cirka 400 soldater.

Den nye överbefälhavaren Stanley McChrystal har upprepade gånger förklarat att man inte längre tillåter flygbombning talibanstyrkor som uppehåller sig i närheten av civila afghaner. I stället ska USA använda sig av marktrupper som håller sig utanför tätbefolkade områden men som ska hjälpa afghanerna att bygga upp ett fungerande civilt samhälle.

– Vårt fokus är inte talibanerna. Vårt fokus måste vara att få den afghanska regeringen och samhällsapparaten på fötterna, uttryckte sig general Nicholson inför sina trupper häromdagen.

– Vi kommer inte att mäta vår framgång efter hur många gånger er ammunition måste fyllas på. Vår framgång i den här omgivningen kräver återhållsamhet. Ni kommer att dricka mängder av te. Ni kommer att äta mängder av getkött. För att lära känna folket på marken.

Helmandoffensiven syftar inte minst till att skapa ett relativt lugn i landet inför presidentvalet den 20 augusti. Då väntas president Karzai bli omvald, men ha har fått utstå mycket kritik för att inte ha kunna upprätta lag och ordning i landet.

Ändå framstår ”Operation Svärdshugg” som påfallande offensivt inriktad. Den har av militära observatörer lite skämtsamt kallats ”Dagen D i Afghanistan” – en hänvisning till invasionen i Normandie 1944 som innebar början till slutet för Nazityskland.

Den amerikanska marinkåren har knappast någon alls erfarenhet av ”nationsbyggande” av civil karaktär – sådana uppgifter har man alltid tidigare avböjt. Marinkårens stolthet och tradition är att gå längst fram i militära offensiver, skjuta sig fram och upprätta tillfälliga stödposter tills dess andra, mer mångsidiga, militärförband nått fram.

USA har de senaste månaderna sänt bortåt 10.000 marinsoldater enbart till Helmand. Det är den hittills största vågen av en massiv styrkeuppbyggnad, beordrad av president Obama, som kommer att öka antalet USA-soldater i Afghanistan från 32.000 i början av året till 68.000 vid kommande årsskifte.

USA:s generalstabschef amiral Mike Mullen sade i en intervju med Washington Post på torsdagen att det i princip inte finns några gränser för hur stora resurser USA är berett att sätta in för att stabilisera Afghanistan.

Därtill bidrar andra länder med cirka 32.000 soldater i Natostyrkan Isaf som har mer karaktär av civil-militärt nationsbyggande. Många gissar, förväntar eller befarar nog nu att Isaf kommer att tvingas ta över när taggade amerikanska marinkårssoldater tycker sig ha gjort sitt.

يک خانواده افغان که در معرض اخراج قرار داشت ، اجازه اقامت دريافت نمود

آقاي احمدشاه نوابي اطلاع داد که  اداره مهاجرت براي خانواده اش اجازه اقامت دايمي صادر نموده است آقاي نوابي مدت شش سال در سويدن زندگي نموده و قبلاٌ اقامت يکساله داشت و براساس آن خانمش اجازه اقامت دريافت نمود . اداره مهاجرت بعد از سپري شدن يکسال اقامت ، حکم اخراجي ويرا صادر نمود . اماخوشبختانه  اکنون اداره مهاجرت حکم گذشته خود را لغو وبراي او ، خانم وطفل نوزادش اجازه اقامت دايمي صادر کرده است . مبارک باد ! دوست عزيز جناب احمدشاه نوابي ! اميدوارم باخانواده خويش زندگي سعادتمند داشته باشيد. شماره تيلفون ايشان 0738954790نسيم سحر