Båtflyktingarna i Medelhavet har blivit en akut fråga för det svenska ordförandeskapet i EU. Nu pågår känsliga förhandlingar med Libyen om skärpt gränskontroll och det hårt pressade Malta hoppas på Sverige för att driva igenom en rättvisare bördefördelning inom EU
– Vi hoppas att minst 3 000 båtflyktingar som har kommit till Malta ska kunna flyttas vidare till andra EU-länder. Vi klarar helt enkelt inte av att ta hand om dem här, säger inrikesminister Carmelo Missud Bonnici som kommer till Stockholm den här veckan.
Frankrike var förra veckan först ut och tog emot 92 flyktingar från Malta. Nästa år har den franska regeringen utlovat ytterligare 100.
Det här ska bli ett pilotprojekt inom EU för det som har kommit att kallas re-allokering av flyktingar. Det innebär att flyktingar som anländer till ett EU-land ska få en fristad i ett annat, allt för att få en jämnare bördefördelning mellan EU-länderna, något som Medelhavsländerna länge har krävt.
Samtidigt pågår nu intensiva förhandlingar mellan EU och Libyen för att få stopp på de livsfarliga båtresorna över Medelhavet.
I oktober väntas Sveriges migrationsminister Tobias Billström resa dit.
Italien har redan tecknat ett avtal med Libyen om skärpt gränskontroll och har också skickat tillbaka asylsökande till Libyen utan prövning, vilket har mött starka protester eftersom Libyen inte skrivit under FN:s flyktingkonvention.
Maltas inrikesminister är dock nöjd, för nu kommer det inte längre några båtar från Libyen, säger han.
Susanne Palme
susanne.palme@sr.se
Efter den grekiska polisens razzia i ett provisoriskt flyktingläger i staden Patras i söndags slår nu hjälparbetare larm över migranternas situation
Efter den grekiska polisens razzia i ett provisoriskt flyktingläger i staden Patras i söndags slår nu hjälparbetare larm över migranternas situation.
Myndigheterna säger att de flesta har fått tillfälligt tak över huvudet på bland annat hotell, men enligt Christos Papioannou på Läkare utan gränser i Patras är större delen av dem hemlösa.
– Migranterna har varken tillgång till vatten, dusch, toalett eller tak över huvudet. De har svårt att hitta mat och de får ingen medicinsk eller psykologisk hjälp, säger Christos Papioannou på Läkare utan gränser som har bistått migranterna i lägret med vård och hjälp sedan ett drygt år tillbaka.
Det provisoriska lägret som jämnades med marken i söndags hade funnits i 12 år. Som mest har det bott drygt tusen personer i lägret, främst afghaner.
Efter att Greklands konservativa regering deklarerade krafttag mot landets så kallade illegala invandrare i våras hade ryktet om en razzia spridit sig bland migranterna och bara ett hundratal fanns kvar i lägret när polisen slog till.
Razzian kom inte som en överraskning för Christos Papioannou. Stadens migranter har vittnat om att trycket på dem har hårdnat den senaste tiden, säger han.
I takt med att den så kallade illegala invandringen från bland annat Asien, Afrika och Mellanöstern har ökat markant de senaste åren har också främlingsfientliga strömningar fått ett uppsving i Grekland.
Den ökande andelen migranter tros till exempel ha banat väg för det nationalistiska partiet Laos framgångar i valet till Europaparlamentet i juni.
De flesta migranterna vill dock inte stanna i Grekland, utan de vill vidare in i EU. Till Patras kommer många för att försöka ta sig ombord på fartyg som går från den grekiska kuststaden till Italien.
I veckan besöker landets premiärminister Costas Karamanlis Spanien och Italien för att bland annat diskutera problem med illegal invandring.
Anja Sahlberg
anja.sahlberg@sr.se
Inför parlamentsvalet i Afghanistan 2005 kunde Azita Rafht fritt resa runt i sin hemprovins Badghiz och propagera. När kampanjen inför det stundande presidentvalet inleds vågar hon inte ha några öppna valmöten. Riskerna är för stora, Azita Rafht lever under dödshot. Det är symboliskt för hur säkerhetsläget försämrats under de senaste åren
Azita Rafht och Sabrina Saqib tillhör en ny generation politiker i Afghanistan. De är unga, de är kvinnor och de hoppas att det planerade presidentvalet i augusti kan genomföras. Båda kom in i parlamentet 2005 och har fått erfara att Afghanistan har långt kvar på vägen mot demokrati.
– Det är svårare för mig att arbeta som politiker idag än för bara två, tre år sedan. Jag lever under dödshot och får ständiga varningar från talibanerna. Men jag får även varningar från andra lokala politiker när jag framför kritik av olika slag, säger 32-åriga Azita Rafht, mor till fyra döttrar i åldern fem till tio år.
Hon är tillsammans med parlamentskollegan Sabrina Saqib på besök i Sverige för att lära sig mer om demokrati och kvinnors rättigheter, men också prata om sitt hemland. De är oväntat öppna och har lätt för att skratta. Men när vi talar om det stundande presidentvalet och utvecklingen i Afghanistan de senaste åren blir samtalet allvarligt och fyllt av farhågor. De är inte speciellt optimistiska om utgången, kvinnorna fruktar att sittande president Hamid Karzai blir omvald.
– På sikt är det viktigt att valet verkligen genomförs, att vi försöker skapa en demokratisk tradition. Men jag kommer inte att rösta på Hamid Karzai. Han är en av dem som är beredd att sälja ut de demokratiska värderingarna för att få stanna vid makten, säger Sabrina Saqib, som med sina 29 år är yngst i parlamentet.
Hon och Azita Rafht talar med entusiasm om att de bidragit till att öppna dörren för kvinnor i politiken, enligt konstitutionen ska det vara minst 25 procent i parlamentet, och att de också bidragit till några viktiga lagändringar. Båda hävdar dock att president Karzai inför det stundande valet slutit överenskommelser med talibanerna som hotar demokratin. För tre månader sedan undertecknade Karzai en ny familjelag som kränker kvinnans rättigheter och nu kräver kvinnorna att Karzai ska skicka lagen tillbaka till parlamentet för omskrivning.
Azita Rafht berättar också om en händelse som upprört många i hennes hemprovins. Ghalam Dastagir, en fruktad talibansk befälhavare och känd narkotikakung, greps och sattes i fängelse av den lokala polisen. På direkt order från Hamid Karzai släpptes Dastagir fri och i stället råkade 13 lokala poliser illa ut.
– Vi har många exempel på hur talibaner och kriminella skyddas av presidenten och hans folk. Och jag tror inte att valet kommer att bli demokratiskt, tvärtom befarar jag att det kommer att fuskas mer än tidigare, säger Sabrina.
Sabrina Saqib berättar att 44 procent är kvinnor av de som registrerats för valet i Kandaharregionen i södra Afghanistan där talibanerna har närmast total kontroll.
– Men det är män som har tagit ut röstsedlarna och som kommer att rösta i kvinnornas namn, säger hon.
Både Sabrina Saqib och Azita Rafht talar om ”förlorade år” när miljardbelopp i bistånd använts för nödhjälp i stället för att bygga upp varaktig infrastruktur, skapa arbete och satsa på att bygga upp rättsväsendet.
– Korruptionen och fattigdomen är vårt lands största problem, säger Azita Rafht.
– Men det är verkligen en svår situation när Afghanistan blivit slagfält för intressen från Iran, Pakistan, USA, Saudiarabien och Ryssland. Det är länder som ser till sina egna intressen och då handlar det inte om Afghanistans bästa, menar Sabrina Saqib och är kritisk till den amerikanske presidenten Barack Obamas beslut att skicka ytterligare soldater till Afghanistan.
Vårt samtal handlar mycket om problem, samtidigt är de båda kvinnorna ett bevis för att det trots allt hänt mycket i Afghanistan efter talibanernas fall hösten 2001 och att det finns drivande krafter för en förändring.
– Vi vet att det är riskfyllt att arbeta för kvinnors rättigheter i vårt land och att den förändring vi vill ha kommer att ta lång tid. Men det är värt att kämpa för att våra barn ska få det bättre, säger Azita Rafht.
44 kandidater har preliminärt registrerats inför presidentvalet i Afghanistan den 20 augusti. Mycket talar för att Hamid Karzai får sitta kvar. Men det är ett favoritskap som oroar, inte minst med tanke på Karzais val av förste vicepresident.
Under en internationell konferens i december 2001 ombads Hamid Karzai tillfälligt leda landet. I november 2004 valdes han till president i ett relativt demokratiskt val. Karzai och hans ministrar har dock under senare år mötts av ökad internationell kritik sedan talibanerna växt sig starkare och såväl korruption som narkotikahandel ökat dramatiskt.
Därför blev Karzais val av Mohammad Qasim Fahim förste vicepresident i den stundande kampanjen kontroversiellt. Fahim hade dåligt rykte för sin grymhet under det afghanska inbördeskriget och som försvarsminister anklagades han för att berika sig själv på statens bekostnad. 2004 gav Karzai efter för ett hårt internationellt tryck och avskedade Fahim, som i fortsättningen bara fick vara rådgivare.
Nu kommer sannolikt Fahim tillbaka till en hög post och därmed har Karzai splittrat oppositionen och eliminerat en av få starka konkurrenter i valet. Men det bådar inte gott om Afghanistan vill minska korruptionen och skapa respekt för lagen.
Den Natoledda storoffensiven i Afghanistan har lett till att talibanerna drivits tillbaka. Men under helgen har åtta brittiska soldater dödats i Afghanistan och motståndet i Storbritannien växer och senast i dag dödades fyra Natosoldater i ett bombdåd
USA:s president Barack Obama konstaterar i en intervju i tv-kanalen Sky att det är långt kvar innan Afghanistan är säkert.
– Vi är mitt uppe i en allvarlig strid, vi måste handla smart och effektivt. Talibanerna har tryckts tillbaka, men det är fortfarande långt kvar. Huvudmålet är att ta oss igenom presidentvalet i Afghanistan i augusti, säger USA:s president Barack Obama.
Intervjun med den amerikanske presidenten gjordes efter att åtta brittiska soldater dödats i Afghanistan inom loppet av ett dygn. Bara den här månaden har femton brittiska soldater dödats och senast i dag dödades fyra Natosoldater i ett bombdåd i södra Afghanistan. Och kritiken i Storbritannien mot den brittiska närvaron i Afghanistan blir allt mer högljudd.
Men Storbritannien backar inte ur, utrikesminister David Miliband försvarar närvaron med att extremister och potentiella terrorister måste bekämpas, ”backar vi ur Afghanistan får vi problem på hemmaplan” är Milibands budskap.
I dag kom också uppgifter om att Storbritannien planerar att skicka ytterligare 2 000 soldater till Afghanistan inom några månader.
Det är det militära som är tyngdpunkten i det utländska engagemanget i Afghanistan, åtminstone fram till valet. Efter det, säger president Obama, är det viktigt att satsa mer på utbildning av de afghanska säkerhetsstyrkorna.
Den afghanska polisen och militären måste själva kunna ta hand om säkerheten säger Obama. Han vill efter valet också se ett större utländskt engagemang i det civila Afghanistan. Det kan exempelvis handla om att stödja bönder och utbilda rättsväsendet så att afghanerna kan känna att de kan lita på sitt rättssystem.
Johan Mathias Sommarström
johan-mathias.sommarstrom@sr.se
سازمان توسعۀ همکاریهای اقتصادی در بررسی مساعدتهای مالی به کشورهای در حال رشد، کشور سوئد را مورد تشویق قرار داد. در گزارش این سازمان کشور سوئد به خاطر سخاوتمندی در امر کمک به کشورهای در حال توسعه، ستوده شده است. بر اساس گزارش منتشره، در سال گذشته سوئد ۹۸ صدم درصد از درآمد ناخالص ملی خود را هزینۀ کمک به کشورهای در حال توسعه کرده است. دولت سوئد در سال جاری در نظر دارد میزان کمکهای مالی خود را در این مورد به ۱ درصد از کل درآمد ناخالص ملی خود برساند به هر حال در بررسی سازمان توسعۀ همکاریهای اقتصادی OCED کشور سوئد در صدر جدول کشورهای کمککننده به کشورهای در حال توسعه قرار دارد.
در عین حال گزارش سازمان توسعۀ همکاریهای اقتصادی به این موضوع هم اشاره دارد که سوئد باید تعهدات خود را پایدار نگه دارد، چه به گفتۀ مسئول بررسی کمکهای اقتصادی کارن یورگنسن کشور سوئد در این زمینه همیشه نقشی پیشرو بر عهده داشته است. کارن یورگنسن میگوید:
«این امر به منزلۀ مسئولیتی بزرگ برای کشور سوئد است به این سبب که سالهاست سوئد در این امر پیشقراول بوده و از این کشور انتظار میرود که این نقش خود را همچنان بر عهده داشته باشد.»
این در حالی است که کشور سوئد در عین بالا بردن سهم کمکهای مالی خود از محل درآمد ناخالص ملی، در نظر دارد شمار کشورهای کمکگیرنده را از ۶۷ کشور فعلی به ۳۳ کشور تقلیل دهد.
گزارش مثبت سازمان توسعۀ همکاریهای اقتصادی موجب رضایت دولت است و یواکیم استیمنه دبیر سیاسی دولت در این مورد به بخش بینالمللی رادیو سوئد میگوید:
یواکیم استیمنه: نظر ما در مورد این گزارش بسیار مثبت است به این دلیل که مسئلۀ همکاری¬های سوئد …
«نظر ما در مورد این گزارش بسیار مثبت است به این دلیل که مسئلۀ همکاریهای سوئد در امر توسعه را به دقت مورد ملاحظه قرار داده و توصیههای مناسبی دربارۀ اصلاحاتی برای ادامۀ کار در این زمینه ارائه داده است.»
گزارش: طاهر جام برسنگ
منبع : راديوي بين المللي سويدن ،سايت پژواک
Under det senaste dygnet har åtta brittiska soldater dödats i explosioner i Afghanistan. Den senaste explosionen krävde fem soldaters liv. Det var den enskilt värsta förlusten britterna haft sedan de anslöt till USA:s invasion av Afghanistan
Premiärminister Gordon Brown säger att soldaterna måste förbereda sig på en svår sommar med fler förluster.
Landets utrikesminister, David Miliband, försvarar dock en fortsatt truppnärvaro i Afghanistan, rapporterar BBC. Enligt Miliband utgör Storbritannien ett hinder för terrorister att få fotfäste för ytterligare attacker. Samtidigt förhindrar närvaron attacker på hemmaplan, menar Miliband
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2962178
Antalet dödade brittiska soldater uppgår nu till 184, vilket är fler än de som stupade i Irak-kriget.
Söder om Kabul i Afghanistan dödades minst 25 människor i ett sprängattentat utanför en skola nu på morgonen. Sprängladdningen hade placerats i en bil och exploderade när poliser försökte flytta bilen
21 av de döda var civila och flera av dem var elever vid skolan. Det är inte känt hur gamla eleverna var. Fyra av de döda var poliser
