tisdags morse gick ett hundratal grekiska kravallpoliser, eskorterade av bulldozers, in i ett läger för asylsökande i den grekiska staden Patras västra hamn och jämnade det med marken
I lägret fanns migranter som hoppades kunna ta sig till Italien och västra Europa. Lägret har funnits i 13 år och för några månader sedan fanns cirka 1 800 personer där, flertalet från Afghanistan.
På grund av massarresteringar och för att hamnmyndigheterna har gjort det omöjligt för migranterna att ta sig till Italien fanns det inte mer än ett hundratal personer i lägret när polisen kom. Enligt en Rödakorsmedarbetare i Patras var polisens agerande skräckinjagande. Syftet med aktionen tros vara att signalera till alla migranter att de inte har någon framtid i Grekland, rapporterar BBC.
Sedan det nationalistiska högerpartiet Laos framgångar i EU-valet har den konservativa grekiska regeringens attityd mot vad de kallar ”Clandestines” hårdnat. Dessutom har en nystiftad lag gjort deportationer enklare. Internationell kritik har länge riktats mot Grekland för landets behandling av asylsökande.
Ministrar från EU:s 27 medlemsstater är i Stockholm för att bland annat diskutera en gemensam asylpolitik inom unionen. Den svenska migrationsministern Tobias Billström har sagt att han tror att förutsättningen för en gemensam asylpolitik i EU är god, men optimismen är inte lika stor bland de organisationer som arbetar med asylrätt. Michael Williams är sakkunnig på FARR, Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd
– Eftersom att vi har avlägsnat vetorätten kan inte enskilda medlemsländer bromsa förhandlingar på grund av egenintresse. Ur det perspektivet har migrationsministern en grund för optimism. En annan anledning till att vara optimistisk är om Lissabonfördraget godkänns vilket sätter frågan i ett annat sammanhang än idag, säger Michael Williams.
Förändringar inom EU har underlättat arbetet för en gemensam asylpolitik inom unionen och om Lissabonfördraget kommer att godkännas, kommer samordningen underlättas ytterligare. Men enligt Michael Willams följs inte EUs riktlinjer och beslut alltid i praktiken.
– Det finns ingen tillräcklig överensstämmelse idag för att tro att en framtida gemensam asylpolitik ska bli verklighet, så att varje asylsökande faktiskt ska kunna vara säkra på att de blir behandlade på samma sätt oavsett vilket EU-land de söker asyl i, säger Michael Williams.
Migrationsminister Tobias Billström ser inga egentliga hinder för en gemensam asylpolitik. Han säger att ländernas ministrar har samlats med en ambition att samordna ett europeiskt asylsystem och tror att tidsplanen kommer hålla.
– Vi har ju sagt från EUs sida, upprepade gånger, att målet vad gäller att införa ett system 2012 ligger fast, regelverket ska kunna vara på plats vid utgången av 2010 och 2012 ska systemet vara uppe och fungerande, säger Tobias Billström.
Men Michael Williams ser redan nu en stor skillnad mellan medlemsländers olika internationella och europeiska åtaganden och hur asylpolitiken genomförs i praktiken.
– Exempelvis har Grekland tidigare kritiserats både internationellt och av EU-kommissionen, för att de utvisar människor, trots att de får återvända till inhumana förhållanden, en del riskerar fängelse, tortyr och i vissa fall även avrättning, säger han.
Ett gemensamt asylsystem skulle bland annat innebära att de personer som flyr till Europa och söker asyl, ska fördelas på ett jämnare sätt mellan de olika EU-länderna. Den svenska regeringen anser att Sverige har fått ta emot en allt för stor andel irakiska flyktingar jämfört med andra medlemsländer. Men Michael Williams säger att det snarare finns andra länder som får ta emot stora flyktingströmmar. Och om Sverige vill driva igenom ett gemensamt asylsystem, så får regeringen även vara beredda på att överta asylsökande från andra EU-länder.
– Om vi ser på verklighetens EU idag så är det Malta som har den största flyktingbördan. Sverige har inte visat någon medkänsla med den maltesiska situationen. Det är hyckleri att klaga på att vi tar emot för många flyktingar samtidigt som man inte visar förståelse eller vilja att nå en lösning för länder som bär en större börda, säger Michael Williams.
De stora skillnaderna som finns i EU-ländernas hantering av asylsökande innebär även en osäkerhet om hur en gemensam asylpolitik kan se ut. Idag finns det minimikrav som alla medlemsländer egentligen ska leva upp till. Men om asylpolitiken samordnas kan det istället beslutas om ett tak som Michael Williams befarar kan bli så lågt att flyktingar inte får de beskydd de behöver och att kraven sänks på hur asylsökande personer ska behandlas inom unionen.
– I princip välkomnar jag att hela världen har en gemensam asylpolitik om det är på en bra och respektabel nivå, men om man har en väldigt låg nivå av beskydd och dåliga mottagarförhållanden så är en gemensam asylpolitik inte välkommen, säger Michael Williams på Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd.
Reportrar Azariah Kiros och Hanna MI Jakobson
Tobias Billström har en tuff uppgift framför sig på ministermötet. EU ska ta nästa steg mot en gemensam asylpolitik. Men länderna drar åt olika håll och Berlusconis Italien kör en egen linje
EU:s ministrar i migrationsfrågor håller just nu informellt möte i Stockholm. Men samtidigt möts Greklands och Italiens premiärministrar, Kostas Karamanlis och Silvio Berlusconi, i Rom. Där står hårdare tag mot den illegala invandringen högst på dagordningen.
Och trycket av migranter är stort mot Medelhavsländerna. Migrationsminister Tobias Billström är inte någon vän av att asylsökande ska flyttas till andra medlemsländer från de platser dit de största strömmarna går.
EU har dock beslutat att bistå Malta, som just nu har det största trycket sett till befolkningsmängd. De medlemsländer som vill ska ta över asylsökande från det lilla öriket.
Grekland väcker däremot blandade känslor. Visst, människosmuggling via Turkiet tar vägen till Grekland. Men samtidigt har Grekland den kanske mest rätts-osäkra asylprövningen.
Det kommer att krävas smörjmedel om Tobias Billström ska lyckas få Grekland att följa de regler som EU redan kommit överens om, och därmed kunna ta steget mot en gemensam asylpolitik.
Samtidigt som arbetet inleds riktar FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, stark kritik mot Italien och Grekland.
Sedan i maj har Italien, enligt en ny rapport från UNHCR, skickat tillbaka 900 migranter, som plockats upp ute på havet, till huvudsakligen Libyen. Italien har infört en ny policy som innebär att migranterna bara skickas tillbaka utan att få någon möjlighet att söka asyl, säger UNHCR. Uppgifterna om att de som skickades tillbaka inte fick mat på tolv timmar och att människor ombord skulle ha blivit slagna har fått den italienske EU-ministern Ronchi att kräva en ursäkt.
Även Grekland anser att de möts av orättvis kritik. I november förra året uppmärksammades den bristande rättsäkerheten, de miserabla förhållandena och det faktum att Grekland ger extremt få asylsökande uppehållstånd. Sedan dess förbättrades villkoren för asylsökande något. Men nu varnar UNHCR för att Grekland genom en färsk lag, som lämnar asylbesluten till lokala poliskontor, tar ett stort steg tillbaka.
Som mötesordförande är det inte Sveriges utan EU-kommissionens sak att granska Medelhavsländernas eventuella brott mot den gemensamma lagstiftningen, sade Tobias Billström på onsdagens presskonferens inför mötet.
EU-kommissionären Jacques Barrot, som anlände till Stockholm sent på onsdagkvällen, skriver på sin hemsida att strömmarna till Grekland bör minskas. Annars sprider sig främlingsfientligheten och demokratin hotas, menar han.
USA:s ÖB varnar för hårt motstånd från talibanerna i Afghanistan
Talibanerna har blivit mera våldsamma och bättre organiserade. Det innebär att en ”mycket svår kamp” förestår, sade amiral Michael Mullen på torsdagen till BBC:s arabiska tv-kanal
– Det närmaste året, eller 18 månaderna, måste vi se till att vända på utvecklingen. Våldet har ökat och säkerheten minskat för det afghanska folket. De är nu mycket mer osäkra på sin framtid, sade Mullen, som intervjuades på Bagrambasen utanför Kabul.
Den senaste fasen i det afghanska kriget, den omskrivna offensiven i sydprovinsen Helmand, har bara börjat enligt Mullen. Där rycker 4 000 amerikanska marinkårssoldater tillsammans med brittiska och afghanska soldater fram för att inta farliga rebellfästen i Helmand.
Idén med offensiven är att dra ner på den hårt kritiserade flygbombningen, som dödade många civila afghaner, och i stället operera på marken.
Mullen sade att det är det afghanska folket själv som slutligt måste slå ner talibanerna.
– Folk frågar mig: Hur lång tid ska det här ta? Jag kan bara svara: jag vet inte.
– Jag vet att det gradvis har blivit värre de senaste tre – tre och ett halvt åren. Och talibanerna har blivit mycket bättre, de är mycket mera våldsamma, mycket mer organiserade.
Mullen sade också att han är övertygad om att det nu finns tillräckliga resurser i Helmand för att hålla de områden som tas från rebellerna. Men förlusterna har ökat de senaste veckorna.
Det uttalade syftet med offensiven är att säkra provinsen så att afghanerna ska kunna rösta i valet den 20 augusti.
Afghanistan
-
Analys
-
Kultur
http://www.dn.se/nyheter/varlden/usa-varnar-for-afghanskt-motstand-1.912519
جلسه وزراي عدليه ، مهاجرين و داخله کشور هاي اتحاديه اروپا در ستوکهولم پيرامون مسايل مهاجرت و همکاري پوليس در زمينه مبارزه با جرايم آغاز گرديد
امروز چهار شنبه مورخ 15 جولاي دومين نشست بزرگ اتحاديه اروپا در محل دايمي نمايشگاه هاي ستوکهولم در ايلوشو آغاز گرديد . در نشست کنوني به تعداد 60 وزير از کشورهاي اتحاديه اروپا در امور عدليه ، مهاجرت وداخله و همچنان به تعداد 300 نماينده از کشور هاي اتحاديه اروپا سهم دارند و براي سه روز در مسايل مهم مانند مهاجرت ، کنترول مرز هاي اتحاديه اروپا ، حقوق مدني ، همکاري ميان پوليس ـ گمرگ ، مبارزه با جرايم و غيره تبادل نظر مينمايند . مسايل مهاجرت و حقوق مدني شامل برنامه موسوم به ” برنامه ستوکهولم ” شده که اين يک برنامه جديد پنجساله است که قرار است جاگزين ” برنامه هاگ ” که مدت زمانش امسال به پايان ميرسد ، گردد .
نشست امروزي در مطبوعات سويدن وسيعاٌ انعکاس يافته و پيرامون سياست پناهندگي اتحاديه اروپا تماس گرفته اند . برخي از روزنامه ها با صراحت ابراز نظر نموده اند . روزنامه سکونسکا داگبلادت سنتر پارتيست نوشته که مرزهاي اتحاديه اروپا نميتواند باز باشد . 22 مليون بيکار در اتحاديه اروپا وجود دارد . افزايش مهاجرين باعث خواهد شد تابه تعداد بيکاران از اين هم افزوده گردد . اما برخلاف يوتيبوري پستن مينويسد که تلاش بخاطر بستن مرزهاي اتحاديه اروپا بي معني است . هيچ ديوار بلندي نميتواند مانع باشد براي افراديکه بخاطر زندگي بهتر خود و اطفال شان تلاش ميورزند. اروپا به مليونها مهاجر ضرورت دارد تا آنها جاي افراد مسن را پر نمايند.
توبياس بيلستروم وزير مهاجرت سويدن ميگويد که اين نشست استراتيژيک ستوکهولم به مسايلي مهمي ميپردازد که تا امروز کشورهاي جداگانه به تنهايي مسووليت آنرا داشتند. يک نمونه آن اينکه کشورهاي ايتاليا ، يونان و هسپانيا مشي خيلي سختگيرانه را بخاطر برگشت پناهجويان دنبال مينمايند . وزير مهاجرت سويدن ميگويد که بايست همکاري و هماهنگي بيشتري ميان کشورهاي اتحاديه اروپا در زمينه موجود باشد . بقول ايشان تمام 27 کشور بايد مقررات واحد داشته باشند و در نشست ستوکهولم پيرامون قرارداد هماهنگي بحث صورت خواهد گرفت . او عقيده دارد که مقررات هماهنگ شده پلاتفورم واحد را تشکيل خواهد داد وزمينه و دلايل تفسير هاي متفاوتي از طرزالعمل پذيرش در زمينه پناهندگي را از بين خواهد برد . وزير مهاجرين تاکيد داردکه سيستم پناهندگي مشترک اتحاديه اروپا در سال 2010 تکميل گردد و از سال 2012 مورد اجراء قرار گيرد. او در برابر پرسش اينکه اگر ايتاليا در آينده نيز بدون بررسي مسئله پناهندگي پناهجو ، به ديپورت ادامه دهد ، چي اتفاقي رخ خواهد داد ، ميگويد که اين مربوط کميسيون اتحاديه اروپايي است که مسئله را کنترول و بررسي نمايد که هر کشور کنوانسيون هاي بين المللي را که در اتحاديه اروپايي به امضا ميرساند ، مراعات نمايد.
در نشست ستوکهولم مسايل مربوط به حفاظت از حریم شخصی ، جرايم بين المللي از قبيل جرايم مواد مخدر ، تروريزم و قاچاق انسان مورد بررسي قرار خواهد گرفت و درين زمينه نيز کمبوديهاي وجود دارد . قرار است در مورد رفع کمبودي سيستم کنوني نيز تبادل نظر صورت گيرد.
اين چندمين بار يست کشورهاي اتحاديه اروپا پيرامون يک سياست هماهنگ شده و واحد پناهندگي نشست نموده اند اما تاکنون اين مذاکرات به نتايج مطلوب نرسيده وبخصوص تلاشها بخاطر کشيدن حصار آهنين چهاراطراف اتحاديه اروپا بخاطر جلوگيري از ورود پناهجويان ناکام مانده است . اميدوار هستم که درين نشست نيز همچو تلاشها بخاطر اعمار حصار دورادور اتحاديه اروپا به ناکامي بيانجامد
نسيم سحر
Migrationsverket har svartlistat en asyljurist och kommunalpolitiker i Lund för att han på sin blogg jämfört islam med en sjukdom
Juristen har skrivit flera rasistiska uttalanden på sin blogg och hävdar i ett svar till Migrationsverket att han kan skilja på vad han skriver privat och gör i sin yrkesutövning. Samtidigt som mannen företrädde asylsökande skrev han att ”negrer luktar illa” och ”homosexuella är äckliga” på sin blogg.
Enligt Migrationsverket kan dock asylsökande inte längre ha förtroende för honom. Migrationsverkets beslut innebär att mannen listas i den förteckning över jurister som inte anses lämpliga som offentliga biträden
I kväll börjar EU:s informella justitieministermöte i Älvsjö i Stockholm. Polissamarbete, asyl och migration liksom straffrätt står på agendan
Ekots EU-reporter Herman Melzer berättar om vad ministrarna på mötet vill åstadkomma i frågorna.
Europadomstolen har beslutat att tittat på ärendet med den rwandier som Sverige vill utlämna till Rwanda, det uppger UD:s pressjour
Det innebär att beslutet att utlämna honom skjuts upp. Domstolen har inte tagit ställning om det är rätt eller fel att utlämna mannen som är misstänkt för folkmord. Europadomstolen kommer nästa vecka att ställe frågor till den svenska regeringen i ärendet
