Kyrkorna i Sverige arbetar med flykting- och asylfrågor på många olika sätt, och höjer rösten för att påtala bristerna i hur människor som flytt från krig, tortyr och förtryck tas emot och behandlas i Sverige. ”Ett samhällssystem ska utvärderas underifrån, med de utsattas perspektiv. I kyrkorna runt om i Sverige får vi ofta möta verkligheten hos dem som far illa i vårt samhälle. Det (…) handlar om att varje enskild människa som far illa är en måttstock på hur hela systemet fungerar”, skriver Sveriges Kristna Råds presidium i förordet till rapporten.
Rapporten listar totalt sex viktiga områden där kyrkorna ser brister — bland annat att människor som flyr urskillningslöst våld sällan får skydd, och att bedömningar av situationen i olika länder inte håller tillräckligt hög kvalitet. Det handlar också om bristande förståelse av religion som asylskäl, bristande kulturell kompetens, obalanserade förhandlingar i migrationsdomstolen (om de alls blir av) samt om bristande humanitär hänsyn, särskilt när det gäller barn. Varje avsnitt avslutas med konkreta förslag för att få till stånd förbättringar.
Rapporten summeras med de paroller som också varit bärande i manifestationer som hållits runt om i landet under den gångna helgen:
— Sverige ska vara en fristad för skyddsbehövande
— Asylsökande ska bemötas rättvist och humant.
— Sverige ska fullt ut leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter.
— Människor ska inte utvisas till väpnade konflikter och förtryck.
SKR:s syfte och förhoppning med rapporten och hearingen är att bidra till förbättringar av det svenska asylsystemet, av utlänningslagen och hur den tillämpas och inte mionst till förbättringar för människor i svaga positioner.
Här finns hela rapporten.
För ytterligare information:
Kristina Hellqvist, Svenska kyrkans handläggare för flykting- och integrationsfrågor, 018-16 95 00 018-16 95 00, kristina.hellqvist@svenskakyrkan.se
Misha Jaksic, SKR:s arbetsgrupp för migration och integration, 0709-14 91 89 0709-14 91 89, misha.jaksic@skr.org
Ewa Röllgårdh, ärkebiskopens pressekreterare, tfn 0705-46 96 77 0705-46 96 77 ewa.rollgardh@svenskakyrkan.se
USA:s president Barack Obama kommer inom kort fatta beslut om en ny strategi för kriget i Afghanistan. Det kan bli en kraftig militär truppförstärkning, men USA väntas också trappa upp de civila insatserna. På en militärbas i Indiana pågår nu intensivutbildning, där militärer och civila får gemensam träning inför uppdraget i Afghanistan. Reportage av Ginna Lindberg. 1
SR
immen
Du inbjuds till ett viktigt möte på ABF 27 nov 2009
Kära vänner. Många har märkt att Sveriges tillämpning av lag och konventioner i asylärenden inte motsvarar lagarnas anda. En gräns tycks vara nådd: det finns en stor och upprörd opinion i landet där många sett de mänskliga rättigheterna och rättsäkerheten alltmera urholkas när det gäller asylsökande och svårt traumatiserade människor. Det är oacceptabelt
Det visar sig att den nya processordningen från 2006 inte har förbättrat situationen. Det syns i behandlingen av skyddsbehövande kvinnor, svårt sjuka människor, gamla, samt inte minst barn med uppgivenhetssyndrom (apatiska barn) och deras familjer. De flesta av dem får avslag från Migrationsverket, Migrationsdomstolarna och den högsta instansen Migrationsöverdomstolen. De lever därefter under ständigt hot om polisiär utvisning. Det gäller också tortyr och krigsskadade flyktingar från länder som t ex Afganistan och Irak som flytt undan mångårig etnisk och politisk förföljelse. Som de apatiska barnen har de starkt skyddsbehov och barnen har oftast egna asylskäl som för det mesta inte beaktas. Den humanitära aspekten av lagen – ”synnerligen ömmande omständigheter” – tycks i praxis bli tre ord tomma ord. Till slut efterfrågar myndigheterna bara om flyktingen är ”transportabel”. Vad kan göras, vad kan man som enskild människa ta sig till? Bland annat att informera sig och hålla en opinion vid liv. Det behövs enskilda röster. Det behövs medborgarvittnen i domstolarna och hjälp till dem som tvingas hålla sig gömda. Det behövs ett nätverk som vittnar och försvarar etiken i behandlingen av skyddsbehövande medmänniskor för att sätta stopp för den inhumana praxis som förs. Om vi hittar varandra kan det bli början till ett sådant nätverk till etikens försvar. Låt oss inte acceptera avhumaniseringen av Sverige! Rätten till asyl måste försvaras. I år är det tjugo år sedan Sverige skrev under FN:s barnkonvention. Barnens rättigheter till skydd måste återupprättas. Till panelen inbjuds advokater, läkare, psykiater, lärare, journalister och flyktinghjälpare, alla med erfarenhet av asylprocessen. Denna kväll finns tillfälle att lyssna, tala och utbyta erfarenheter. Välkommen.
Lisbet Palmgren, psykiater och professor, Anita Dorazio, flyktingombud advokat, Olle Hancock, advokat, Siv Widerberg, författare, Lars Gagnér, advokat, Agneta Pleijel, författare, Henry Ascher, docent i barnmedicin
Mötet till Etikens försvar äger rum fredagen 27 november kl 18 i ABF-huset, Katasalen Sveavägen 41, Stockholm.
Anita Dorazio (anita_dorazio@hotmail.com
0708 162 161
)
دوستان گرامی اطلاع دارند که بتاریخ 12.12.2009 گردهمائی ورزشکاران افغان مقیم اروپا تدویر خواهد یافت
قرار است در این گردهمائی نخبه ترین ورزشکاران و مسوولین کلپ های ورزش از جانب ریاست عمومی تربیت بدنی ، سپورت و المپیک جمهوری اسلامی افغانستان مورد تقدیر قرار گیرند. بناً از مسوولین محترم کلپ های ورزشی تقاضا میگردد تا نخبه ترین ورزشکاران خویش را جهت اعطای مدال های افتخاری وتقدیر نامه های ورزشی الی تاریخ 10.12.2009 معرفی نمایند.
afghaneurosport@hotmail.de
0162 3037727 همایون طاهر نماینده ریاست المپیک در اروپا
0178 3107680 نعمت اله زمانی عضو کمیته هماهنگی
نور اله نوری عضو کمیته هماهنگی 01777200922
قراراست محترم وحيد اعرابي به نمايندگي از انجمن افغانها در سويدن در گردهمايي ورزشکاران افغان در شهر کسل آلمان اشتراک ورزد
http://www.afghanskaforeningen.se/2009-01-21-22-19-03/857-1388-08-15-21-15-26.html
Datum : 29.11.2009
Adresse:
Sanderhäuser str 43
غرض معلومات بيشتر به لينک زير مراجعه نمائيد
http://afghaneurosport.blogspot.com/
I natt tände någon eld på en lövhög utanför det omstridda boendet för ensamkommande flyktingbarn i Vellinge kommun. I dag hålls flera manifestationer för och emot flyktingmottagning i den skånska kommunen
Vid halv fem-tiden i natt larmades polisen till vandrarhemmet i Hököpinge i Vellinge kommun, sedan en lövhög börjat brinna utanför.
Förmodas vara anlagd
I vandrarhemmet har Malmö stad i samarbete med ett vårdföretag öppnat ett transitboende för ensamkommande flyktingbarn.
-Vi har haft ett antal personer på plats för att leta efter spår, säger Lars Karsten, länsvakthavande polisbefäl, till TT.
Han konstaterar kort att en lövhög knappast börjar brinna av sig själv.
Det var personalen på boendet som upptäckte branden och ringde SOS.
Befarar bråk vid demonstrationer
I dag demonstrerar Sverigedemokraternas ungdomsförbund i Vellinge med krav på att Vellinge ska ha rätt att bestämma över sin egen flyktingpolitik. Samtidigt planeras manifestationer för medmänsklighet i Vellinge, och på Sergels torg i Stockholm.
Polisen hoppas på lugn, men är ändå beredd om det skulle bli bråk mellan olika demonstrationer.
-Vi har alltid en förberedelse för det, det är ju en tillspetsad situation just nu, sade Jörgen Sjöstad, biträdande närpolischef på Söderslätt, till Sydsvenskan på nätet.
TT
Invandrarbarn i Sverige och över hela Europa kan komma att få en bättre skolutbildning i framtiden efter att EU:s medlemsländer nu kommit överens i några mycket känsliga politiska frågor när det gäller invandring och utbildning
.Alla länder accepterar nu till exempel att motverka diskriminering och att ge stöd till elever med invandrarbakgrund.
Statssekreterare Peter Honeth på utbildningsdepartementet är glad att man äntligen nått en överenskommelse.
– Jag tycker att man måste beskriva detta som ett mycket stort steg framåt att man är överens om analys och övergripande slutsatser. Jag tror att detta kommer att påverka vad som händer i många länder. Även i Sverige får vi naturligtvis fundera över om vi behöver vidta ytterligare åtgärder, säger han.
Problemen ser olika ut i olika länder. Vart fjärde romskt barn i Rumänien går inte i skolan alls.
I Sverige kom Skolinspektionen nyligen med en mycket kritisk rapport om att nyanlända elever inte får den utbildning de har rätt till.
Och den senaste tiden har det talats mycket om svenska kommuner som inte tar emot flyktingar eller ensamkommande flyktingbarn.
I flera år har EU försökt få länderna att enas om en gemensam strategi för att förbättra läget. Men det har varit svårt, för en del frågor är politiskt mycket känsliga i flera länder, till exempel situationen för romska barn.
I nästa vecka ska EU:s utbildningsministrar ta ställning till ett dokument där medlemsländerna under det svenska ordförandeskapet till slut kommit överens. Där står hur viktigt det är att barn till invandrare ges möjligheter att bli lika bra i skolan som andra, och här finns mängder med slutsatser om vad som måste göras för att nå dit.
Till exempel att alla barn ska få gå i förskola, barn som behöver ska få stöd och individanpassad undervisning, de ska få de bästa lärarna och länderna ska motverka diskriminering.
Men när det gäller skolfrågor utformar varje EU-land självt sina lagar. Slutsatserna är inte tvingande, även om de anses viktiga för medlemsländerna att följa. Så förändringarna kommer att ta tid, tror Peter Honeth.
– Det är klart att detta inte är någonting man löser över en natt, men successivt är jag övertygad om att detta kommer att betyda mycket för invandrarbarn och ungdomar i många länder i Europa, säger han.
Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3254358
De senaste veckornas uppmärksamhet på flyktingbarn som kommer ensamma till Sverige har lett till att Migrationsverket nu märkt en helt ny inställning bland landets kommuner
Kommunerna hör av sig mer än tidigare för att diskutera frågan. Det säger Jonas Doll, som arbetar med överenskommelser på Migrationsverket.
– Det känns väldigt påtagligt, säger han.
Är det fler som har valt att skriva överenskommelser med er också den senaste tiden?
– Vi kan inte göra en sådan enkel korrelation än så länge. Det är ändå väldigt kort tid. Det som vi kan se är att den starka fokusering och det tryck som finns i frågan gör att många kommuner nu tar upp frågan igen. Sedan är det alltid en process innan man kommer till att skriva överenskommelserna. Där är vi just nu, att processerna pågår, säger Jonas Doll.
De senaste veckorna har tv, radio och tidningar rapporterat om den skriande bristen på platser för de ensamkommande flyktingbarnen.
Alldeles för få kommuner har tecknat avtal om att ta hand om barnen, och det har lett till att runt 500 barn väntar i tillfälliga boenden på några få orter i landet.
Frågan om flyktingbarnen blev extra laddad efter att kommunledningen i Vellinge i Skåne protesterade mot att Malmö kommun ville öppna ett tillfälligt boende för flyktingungdomar i ett vandrarhem i Vellinge.
Är kommunerna rädda för att få stämpeln som flyktingfientliga efter den senaste tidens debatt om Vellinge?
– Nej, jag upplever inte att det är det som är saken här. Det är snarare så att man nu med all tydlighet inser hur allvarligt situationen är. Vi står inför en kris och inför ett möjligt sammanbrott av systemet. Då ser man allvaret och då reagerar man, säger Jonas Doll på Migrationsverket.
I dagsläget har Migrationsverket överenskommelser med runt 100 kommuner i landet om att ta emot ensamma flyktingbarn.
Runt 25 av kommunerna har avtal som löper ut inom kort, men myndigheten räknar med att de kommunerna ska förnya sina avtal.
Eftersom prognosen är att det kommer att komma ungefär 2 400 ensamma asylsökande barn och ungdomar nästa år, måste det skakas fram ytterligare 1 000 platser för de här barnen.
– Hur många kommuner det kommer att fördela sig på återstår att se, men det är vad vi behöver för att klara situationen, säger Jonas Doll på Migrationsverket.
Karin Runblom
karin.runblom@sr.se


